Undersökning av levnadsvanor hos hypertoniker i Anderslöv med utgångspunkt från Socialstyrelsens nya riktlinjer
|
|
- Lina Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Undersökning av levnadsvanor hos hypertoniker i Anderslöv med utgångspunkt från Socialstyrelsens nya riktlinjer Anna Sternby, Katarina Hansson, ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Anderslöv Handledare: Bengt Zöller, spec allmänmedicin, docent internmedicin, PhD. Centrum för primärvårdsforskning (CPF), Lunds universitet, Region Skåne Matti Leijon, folkhälsovetare, PhD, Forskningskoordintor levnadsvanor. Centrum för Primärvårdsforskning (CPF), Lunds universitet, Region Skåne Abstrakt Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är en ledande orsak till sjukdom och död. De fyra levnadsvanor som lyfts fram som de som mest bidrar till sjukdomsbördan i Sverige och världen är tobak, alkohol, fysisk inaktivitet, och ohälsosamma kostvanor. Socialstyrelsen har utarbetat riktlinjer för vilka metoder som bör användas vid arbetet med dessa levnadsvanor. Primärvården är en lämplig arena för livsstilsintervention. Syfte Huvudsyftet med denna studie var att undersöka levnadsvanor hos patienter med hypertoni i åldern år i Anderslöv och genom rådgivning bidra till förändring av dessa enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer. Dessutom undersöktes patienternas subjektiva hälsa genom självskattning. Metod Hypertoniker i åldern år listade vid Anderslövs vårdcentral erbjöds att delta i livsstilsmottagning. Totalt fyra besök under sex månader planerades där rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer gavs utifrån patientens svar på ett frågeformulär bestående av Socialstyrelsens indikatorer till Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder samt EQ5D. Resultat Av 175 utskickade erbjudanden svarade 18 %. Totalt 17 patienter deltog i livsstilsmottagningen. Efter intervention hade en patient slutat röka och en hade minskat sin alkoholkonsumtion från riskbruk till icke riskbruk. Patienterna ökade sin fysiska aktivitet och förbättrade sina kostvanor signifikant (p<0,01). EQ5D-index (median) var oförändrad på 0,83. BMI var i genomsnitt före intervention 30,3 och hade efter sex månader sjunkit något till 29,2 (p<0,01). Konklusion Denna studie indikerar att man genom rådgivning kan bidra till förändring av ohälsosamma levnadsvanor hos motiverade patienter. Fler studier avseende livsstilsintervention behövs dock som använder sig av Socialstyrelsens nya riktlinjer. 1
2 Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är i många länder en ledande orsak till sjukdom och död (1). Individer med hälsosamma levnadsvanor har en längre överlevnad än de med ohälsosamma levnadsvanor (2). Genom att förbättra sina levnadsvanor kan individen förbättra sin fysiska och psykiska hälsa och även förlänga sitt liv (3-5). Nationella folkhälsoenkäten är en årlig enkätundersökning från Statens folkhälsoinstitut. År 2010 fanns för första gången frågan om viljan att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor med. Av dem som svarade på enkäten uppgav 27 % att de behövde hjälp med denna förändring (6). Socialstyrelsen har utarbetat nya riktlinjer för vilka metoder, d v s vilken typ av rådgivning, som bör användas vid arbetet med olika levnadsvanor som tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Dessa fyra levnadsvanor lyfts fram som de som mest bidrar till den samlade sjukdomsbördan i Sverige och flera andra länder då de är starkt kopplade till utvecklingen av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, fetma och cancer. Dessa sjukdomar leder inte bara till ökat lidande för individen utan är även mycket resurskrävande för sjukvården (7-12). Rökning bidrar till kraftigt förhöjd risk för sjukdomar såsom cancer, sjukdomar i hjärta, kärl och lungor, sänkt livskvalitet och prematur död (1, 9, 13). Tillsammans med högt blodtryck, högt kolesterol och inaktivitet är rökning en av de viktigaste riskfaktorerna för prematur död i västvärlden (13). Rökning är tillsammans med högt blodtryck den största bidragande riskfaktorn för sjukdomsbördan i Sverige (14). Alkoholens effekter på hälsan har samband med hur mycket man dricker (15, 16). Dess negativa effekter på hälsan behöver inte vara förknippade med ett missbruk, utan man pratar i stället om ett riskbruk. I Sverige definieras riskbruk som en konsumtion på 14 eller fler standardglas/vecka för män och 9 standardglas/vecka för kvinnor eller intensivkonsumtion av 5 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och 4 standardglas eller fler för kvinnor. Större mängder alkohol medför ökad risk för psykisk ohälsa, oro, sömnsvårigheter samt ökad risk för olika somatiska sjukdomar som hypertoni, osteoporos, pankreatit och cancer (15-17). Det finns också ett samband mellan alkoholbruk och olycksfall. Inaktivitet är en av de viktigaste riskfaktorerna för prematur död i västvärlden (1, 13, 18). Fysisk aktivitet minskar risken för typ 2-diabetes (genom ökad insulinkänslighet), hjärt-kärlsjukdom (genom bättre blodfettprofil och lägre blodtryck), osteoporos och cancer samt ger en bättre prognos efter insjuknande i dessa sjukdomar. Fysisk aktivitet bidrar till viktnedgång hos överviktiga och feta individer och till att normalviktiga lättare kan behålla sin vikt. Risken att insjukna i psykiska sjukdomar som t ex depression är också mindre hos fysiskt aktiva då fysisk aktivitet leder till ökat psykiskt välbefinnande (9, 19). Rekommendationen från Statens folkhälsoinstitut är att alla vuxna skall vara fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Intensiteten bör vara måttlig som t ex vid en rask promenad eller cykeltur. Är man fysiskt aktiv i mer än 30 minuter eller har en högre intensitet får det ännu bättre effekt på hälsan (6, 9). I Sverige är hälften av alla vuxna och vart femte barn överviktiga eller feta p.g.a. ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet (9, 20) och har således en ökad risk för en mängd sjukdomar som ischemisk hjärtsjukdom, stroke, typ 2-diabetes och cancer (14, 21-23). Livsmedelsverkets kostråd fokuserar på att främja intaget av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter, magra kött- och 2
3 mjölkprodukter och bra fetter. En begränsning av mängden energirika feta och söta livsmedel är också central (20). Internationella och svenska studier har visat att livsstilsintervention kan få människor att ändra sina ohälsosamma levnadsvanor (4, 16, 24, 25). I en interventionsstudie i Habo kunde man påvisa minskat antal rökare och ökad mängd fysisk aktivitet hos deltagarna (26). I Björknässtudien kunde man genom intervention få patienter med hög kardiovaskulär risk att äta bättre och öka sin fysiska aktivitet. Antalet rökare minskade också (11). Att patienter minskar sin kardiovaskulära risk efter livsstilsintervention visar även en liknande dansk studie (27). Övriga studier visar på liknande resultat men redovisar detta främst genom förbättrade biologiska markörer t ex s-kolesterol eller BMI (4, 24, 26-28). Studier som identifierar och undersöker förändringar av levnadsvanor där Socialstyrelsens nya riktlinjer används har ännu ej publicerats. Inte heller studier som undersöker levnadsvanor hos hypertoniker har hittats. Många behöver stöd för att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Primärvården är en möjlig arena för detta då den redan behandlar och följer upp patienter med hypertoni och typ 2-diabetes samt regelbundet kommer i kontakt med friska individer med t ex övervikt, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor (1, 3, 4, 7, 29, 30). Syfte Syftet med denna studie var att med hjälp av Socialstyrelsens nya riktlinjer undersöka levnadsvanor hos patienter med hypertoni i åldern år i Anderslöv och genom rådgivning bidra till förändring av dessa enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer. Dessutom undersöktes patienternas subjektiva hälsa genom självskattning. Metod Population Anderslöv är en liten by lokaliserad mitt på skånska Söderslätt. Vårdcentralen i Anderslöv har ett befolkningsunderlag på drygt invånare med jämn åldersfördelning varav drygt är listade. På vårdcentralen arbetar 6 specialistläkare, 3-4 ST-läkare, 8 sjuksköterskor, 2 undersköterskor, 4 sekreterare och 1 psykolog. Det finns också tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut en dag i veckan. Patienter i åldern år, listade på Anderslövs vårdcentral, med diagnostiserad hypertoni sedan minst ett år erbjöds via brev att delta i studien. Exklusionskriterier var diagnostiserad diabetes typ 1 eller 2 samt psykisk sjukdom. Detta då diabetiker redan är välinformerade om vikten av hälsosam kost och motion samt att om man mår dåligt psykiskt kan det vara svårt att ta till sig all information (figur 1). Patienterna fick erbjudande brevledes (bilaga 1) om deltagande i livsstilsmottagning och fick själva kontakta vårdcentralen vid intresse. Fyra individuella besök till rådgivande distriktssköterska planerades under sex månader där de första två besöken skulle ske inom den första månaden, det tredje besöket efter 3-4 månader och det fjärde besöket efter sex månader. Efter att de första erbjudandena skickats ut slutade tre av fyra distriktssköterskor vid vårdcentralen varför alla patienterna istället fick rådgivning av en läkare. 3
4 Undersökning och rådgivning Inför första besöket mättes blodtryck och BMI och patienterna fick fylla i ett frågeformulär (bilaga 2). Frågorna i formuläret utgjordes dels av Socialstyrelsens indikatorer till Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, dels EQ5D. EQ5D är ett verktyg som består av två övergripande index, dels självrapporterad hälsa mätt med EQ VAS-skala 0-10, dels hälsorelaterad livskvalitet som beräknas utifrån patientens svar på fem frågor avseende välmående och biologiska funktioner (31, 32). Erbjudande via brev skickas till 175 personer mellan 50 och 65 år 31 personer intresserade BMI + frågeformulär Besök 1, 60 min, n=31 9 patienter hoppar av + 1 till stresshantering Besök 2, 30 min, efter 2-3 veckor, n=21 1 patient hoppar av Besök 3, 30 min, efter 3 månader, n=20 3 patienter hoppar av BMI + frågeformulär Figur 1. Flödesschema över livsstilsmottagningens utförande Besök 4, 30 min, efter 6 månader, n=17 Beroende på hur patienterna svarade på frågeformuläret gjordes vid första besöket en individuell plan avseende förändring av de ohälsosamma levnadsvanor som hade identifierats. Rådgivning avseende rökning, alkohol, motion och kost gavs enligt nedan och gemensamt kom patient och läkare fram till vilka förändringar som patienten var motiverad till. I frågeformuläret fanns även frågor angående stress och sömnvanor. Angav patienten problem med detta erbjöds tid till arbetsterapeut, utbildad i stresshantering. Vid det fjärde och avslutande besöket efter sex månader mättes blodtryck och BMI och patienten fick åter fylla i frågeformuläret som vid noll månader. Rådgivning gavs i enlighet med Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer (9): Vid rökning gavs erbjudande om kvalificerad individuell rådgivning. Detta kompletterades vid behov med läkemedel för rökavvänjning. 4
5 Vid riskbruk av alkohol erbjöds rådgivning med uppföljning. Riskbruk av alkohol är enligt socialstyrelsens riktlinjer för män 14 eller fler standardglas/vecka och för kvinnor 9 eller fler standardglas/vecka. Ett standardglas motsvarar 33 cl starköl, cl vin eller 4 cl sprit. Principerna för motiverade samtalsteknik användes. Tonvikten vid varje samtal lades vid fysisk aktivitet. Vid otillräcklig fysisk aktivitet erbjöds rådgivning med tillägg av skriftlig ordination, fysisk aktivitet på recept (FaR). Patienterna fick råd om fysisk aktivitet enligt de rekommendationer som redovisas i FYSS (19), d v s minst 30 minuters fysisk aktivitet av måttlig intensitet varje dag, och utgick från patienternas hälsostatus, erfarenheter och intresse. Utifrån Socialstyrelsens frågor om fysisk aktivitet beräknades antalet aktivitetsminuter. Målet var att nå upp till 150 aktivitetsminuter per vecka (9). För ohälsosamma matvanor erbjöds rådgivning. Kostråden var i enlighet med livsmedelsverkets rekommendationer. I korthet uppmuntrades patienterna till ökat intag av fettsnåla mejeriprodukter, fisk, frukt, grönsaker, fiberrika produkter, sammansatta kolhydrater samt fleromättat fett. Dessutom rekommenderades ett begränsat kaloriintag genom minskad mängd socker och mättat fett. Utifrån Socialstyrelsens frågor om kost beräknades ett kostindex med maxpoäng tolv. Livsmedelsverket bedömer att de med 0-4 poäng har betydande ohälsosamma matvanor medan de som har 9-12 poäng i stort sett följer kostråden (9). Undersökningen sträckte sig från maj 2011 då de första erbjudandena om livsstilsmottagning skickades ut till juni Uppföljningstiden för den enskilda patienten var sex månader. Etiska spörsmål En rådgivande diskussion kring patientens hälsa kan och bör normalt ingå i allmänläkarens möte med patienten. Livsstilsmottagningen startade som en utökad del av vårdcentralens verksamhet och står i enlighet med sjukvårdens uppdrag att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande. I brevet om erbjudande om livsstilsmottagning informerades patienterna ej om att resultaten skulle ingå i en studie. Vid första besöket berättade vi för patienten om syftet med mottagningen och att det skulle komma att bli ett ST-arbete av det. Patienterna fick då chansen att antingen ge sitt samtycke eller välja att inte delta. Mer korrekt hade varit att ge denna information i det hemskickade brevet. Statistiska metoder Datorprogrammet PAST användes för statistisk analys. Vid beräkning av kostpoäng och aktivitetsminuter användes ett icke-parametriskt test då data inte är normalfördelad. Eftersom vi har stickprov i par har vi använt parat Wilcoxon test. Resultat Totalt 175 patienter uppfyllde inklusionskriterierna och erbjöds besök på livsstilsmottagningen. Efter att 80 erbjudanden skickats ut hade endast tre patienter hört av sig till vårdcentralen varför texten i erbjudandet ändrades till hälsotest på livsstilsmottagning istället för endast livsstilsmottagning (bilaga 1). När alla erbjudanden skickats ut hade 31 patienter svarat vilket gav en svarsfrekvens på 18 %. 5
6 Vid några patienters första besök framkom det att de redan hade god fysisk kondition, var icke-rökare och åt hälsosam kost. Dessa patienter var mest intresserade av att se provresultat och höra om det fanns ytterligare faktorer som kunde förbättra deras hälsa. Få av dessa hade övervikt och ingen rökte. Dessa patienter var inte intresserade av att fortsätta på livsstilsmottagningen och de har därför uteslutits ur studien. Ytterliggare tre patienter hoppade av innan det avslutande besöket och har därför också uteslutits ur studien. Totalt 17 patienter blev således inkluderade i studien. Resultatet presenteras i tabell 1. Tabell 1. Översikt levnadsvanor vid 0 respektive 6 månader för varje patient Patient nr Rökare 0 mån Rökare 6 mån Alkohol (riskbruk) 0 mån Alkohol (riskbruk) 6 mån Kostpoäng 0 mån Kostpoäng 6 mån Aktivitetsminuter 0 mån 1 Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Aktivitetsminuter 6 mån Vid identifiering av ohälsosamma levnadsvanor hos de kvarvarande 17 patienterna fann vi att fem patienter (29 %) var rökare. Efter livsstilsintervention hade en patient slutat röka (tabell 2). Tre patienter (18 %) hade riskbruk av alkohol. Efter intervention hade två patienter riskbruk. Vad gäller fysisk aktivitet nådde 10 patienter (59 %) inte upp till målet 150 aktivitetsminuter i veckan (tabell 2). Efter 6 månader var det endast tre patienter (18 %) som inte nådde upp till målet. En signifikant ökning i antalet aktivitetsminuter kunde påvisas (p<0,01) (tabell 3). Totalt 13 patienter (76 %) följde vid start inte livsmedelsverkets kostråd och av dessa hade tre patienter betydande ohälsosamma kostvanor (tabell 2). Efter intervention hade 10 patienter ohälsosamma kostvanor och inga patienter hade betydande ohälsosamma kostvanor. En signifikant ökning i antal kostpoäng har kunnat påvisas (p<0,01) (tabell 3). 6
7 Tabell 2. Antal patienter med ohälsosamma levnadsvanor vid 0 respektive 6 månader Levnadsvana 0 månader 6 månader Rökare 5 4 Alkohol riskbruk 3 2 Fysisk aktivitet* 10 3 Kost** Kost*** 3 0 *mindre än 150 aktivitetsminuter **5-8 kostpoäng ***0-4 kostpoäng Tabell 3. Statistisk beräkning av förändringen i kostpoäng respektive aktivitetsminuter 0 månader 6 månader p-värde Medel Md* Medel Md* Kostpoäng 6,8 7 8,1 8 < 0,01 Aktivitetsminuter ,4 285 < 0,01 *Md=median Vid sammanräkning av antal ohälsosamma levnadsvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer hade 13 patienter en eller flera ohälsosamma levnadsvanor vid studiens början. Efter sex månader hade endast fem patienter en eller två ohälsosamma levnadsvanor och ingen hade tre eller fyra ohälsosamma levnadsvanor (tabell 4). Tabell 4. Sammanräkning av antalet dåliga levnadsvanor vid 0 respektive 6 månader Antal ohälsosamma levnadsvanor 0 månader 6 månader Ohälsosamma levnadsvanor: Rökning, riskbruk av alkohol, mindre än 150 aktivitetsminuter och 0-4 kostpoäng EQ5D-index (median) förändrades inte under studien utan låg på 0,82 vid både start och slut. Tittar man på varje enskild patient kan man se att sju patienter skattar sin hälsa högre efter sex månader och en patient skattar sin hälsa lägre. Övriga nio patienter skattar oförändrat. 7
8 Blodtrycket var välreglerat hos de 17 patienterna och låg vid start i genomsnitt på 136/83 och vid 6 månader 137/83. BMI var i genomsnitt före intervention 30,3 och hade efter sex månader sjunkit något till 29,2 (p<0,01). Diskussion Syftet med vår studie var att undersöka ohälsosamma levnadsvanor hos hypertoniker i Anderslöv i åldern år samt se om dessa kunde förändras genom rådgivning. Studien indikerar att man genom rådgivning kan bidra till förändring av ohälsosamma levnadsvanor hos motiverade patienter. De främsta resultaten i vår studie var signifikant ökad mängd fysisk aktivitet hos patienterna och förbättrade kostvanor och minskat BMI. I flertalet liknande interventionsstudier ses liknande resultat (4, 24, 27, 30). Ökad mängd fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor var också det som de flesta av patienterna uttryckte önskan om vid studiens start. I vår studie lyckades en av fem patienter sluta röka, men detta underlag är för litet för att vi ska kunna uttala oss om detta representerar hypertoniker vid vårdcentralen i Anderslöv. I två svenska studier har rökningsfrekvensen varit 19 % respektive 22 % (26, 29). I vår studie var den 29 % vid studiens start. Andelen rökare skiljer sig åt i olika studier och likaså andelen som slutat röka vid studiens slut (2, 24, 27, 30). En patient lyckades minska sin alkoholkonsumtion från riskbruk till icke riskbruk. Liksom för rökning är det svårt att hitta signifikans för minskad alkoholkonsumtion i liknande studier (27, 30). Vad gäller självskattad hälsa var EQ5D-index (median) för våra patienter i likhet med Sveriges befolkning 0,83 (31) och ingen förändring sågs efter intervention. En tolkning kan vara att de som anmält sig till livsstilsmottagningen inte är de som verkligen mest behöver hjälp med förändring av levnadsvanor och frågan är om vi nått rätt målgrupp. En viktig svaghet med studien är att andelen som svarade på erbjudandet om livsstilsmottagning endast var 18 %. Detta kan indikera att det inte finns något stort intresse i det aktuella området, att inbjudan inte var lockande eller att dessa personer redan fått goda råd angående livsstil hos sin ordinarie doktor. En annan orsak kan vara att vi riktade oss till arbetsföra personer och mottagningen ägde rum på vardagar under dagtid, d v s normal arbetstid. Möjligen hade svarsfrekvensen varit något högre om den ändrade inbjudan skickats ut vid starten av studien eller med en personlig inbjudan via ordinarie doktor. Intresset i andra livsstilsinterventionsstudier där man aktivt rekryterat patienter har varit betydligt högre, % (4, 24, 26, 27, 29, 30). Vi har inte kunnat hitta andra studier som undersöker livsstilsintervention hos hypertoniker. Patienterna har snarare haft högre kardiovaskulär risk genom en kombination av hypertoni, diabetes, hyperlipidemi, fetma (10, 11) eller tillhört en yngre åldersgrupp (24, 26, 27). Det framkom dock vid första besöket på livsstilsmottagningen att många av patienterna hade ökad risk genom högt BMI. Det har också varit svårt att jämföra kostvanor i liknande studier då kostvanor inte redovisats som kostpoäng utan varit beskrivna på annat sätt (2, 24, 26). I vår studie begränsade vi oss till hypertoniker i en viss åldersgrupp för att avgränsa oss och få ett hanterbart material. Mer representativt för befolkningen hade varit att inkludera alla i en viss åldersgrupp. Det hade varit intressant att följa upp patienterna om exempelvis 1, 3 och 5 år och 8
9 jämföra detta med studier med liknande uppföljningstid (11, 24). För att en livsstilsmottagning skall fungera finns indicier för att det är nödvändigt att den förekommer naturligt i verksamheten. I sin nuvarande form ryms mottagningen inte i verksamheten då det tar för mycket tid i anspråk, vilket naturligtvis är en prioriteringsfråga. Studier har dock visat att livsstilsintervention inte kräver så mycket tid, endast någon eller några minuter (3). En annan faktor för att en mottagning skall vara givande är ett högre deltagande. Intresset i den undersökta målgruppen var begränsat. Fler livsstilsinterventionsstudier behövs dock samt studier som använder sig av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder allt eftersom dessa implementeras. Konklusion Denna studie indikerar att man genom rådgivning kan bidra till förändring av ohälsosamma levnadsvanor hos motiverade patienter. Fler studier avseende livsstilsintervention behövs dock som använder sig av Socialstyrelsens nya riktlinjer för att utvärdera dess positiva effekter i förhållande till de resurser som satsas. 9
10 Referenser 1. Mokdad A H, Marks J S, Stroup D, gerberding J. Actual Causes of Death in the United States, JAMA 2000;291: Khaw K, Wareham N, Bingham S. Combined Impact of Health Bahavours and Mortality in Men and Women: The EPIC-Norfolk Prospective Population study. PLoS Med. 2007;5:e Stange K D, Woolf S H, Gjeltema K. One Minute for Prevention. Am J Prev Med 2002;22: Elley C R, Kerse N, Arrol B, Robinson E. Effectiveness of counselling patients on physical activity in general practice: cluster randomized controlled trial. BMJ 2003;326: Brønnum-Hansen H, Juel K, Davidsen M, Sørensen J. Impact of selected risk factors on expected lifetime without long-lasting, limiting illness in Denmark. Preventive Medicine. 2007;45: Fhi.se. 7. Henriksson F, Agardh C, Berne C. Direct medical costs for patients with type 2 diabetes in Sweden. Journal of Internal Medicine 2000;248: Yusuf S, Hawken S, Ounpuu S. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-controll study. Lancet 2004;364: Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (2010), Bassuk S, Manson JE. Epidemiological evidence for the role of physical activity in reducing risk of type 2 diabetes and cardiovascular disease. J Appl Physiol 2005;99: Eriksson M, Franks P, Eliasson M. A 3-year randomized trial of lifestyle intervention for cardiovascular risk reduction in the primary care setting: The Swedish Björknäs study. PLoS One 2009;4:e Mozaffarian D, Wilson P, Kannel W. Beyond Established and Novel Risk Factors. Lifestyle Risk Factors for Cardiovascular Disease. Circulation. 2008;117: Neovius M, Sundström J, Rasmussen F. Combined effects of overwheight and smoking in late adolesence on subsequent mortality: nationwide cohort study. BMJ. 2009;24:b Agardh E, Moradi T, Allebeck P. Riskfaktorernas bidrag till sjukdomsbördan i Sverige. Läkartidningen 2008;105: Franck J, Hedberg C. Alkohol-riskbruk, missbruk och beroende. Läkemedelsboken : Läkemedelsverket; 2011; Room R, Babor T, Rehm J. Alcohol and public Health. Lancet. 2005;365: Rehm J, Baliunas D, G B. The relation between different dimentions of alcohol consumption and burden of disease: an overview. Addiction. 2010;105: Kallings L, Hellenius M. Mindre stillasittande och fysisk aktivitet bra för hälsan. Läkartidningen. 2010;107: Jansson E, Andersen S. Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet. FYSS: Statens Folkhälsoinstitut; 2008; Livsmedelsverket.se. 21. Lock K, Pomerleau J, Causer L, Mc Kee M. Low fruit and vegetable consumption. Geneva: World Health Organisation, Brunner E, Mosdøl A, Witte D R. Dietary patterns and 15-y risks of major coronary events, diabetes and mortality. Am J Clin Nutr. 2008;87:
11 23. Iqbal R, Anand S, Ounpuu S. Dietary Patterns and the Risk of Acute Myocardial Infarction in 52 Countries: Results of the INTERHEART study. Circulation. 2008;118: Lingfors H, Lindström K, Persson L-G. Evaluation of "Live for Life" a health promotion programme in the county of Skaraborg, Sweden. J Epidemiol Community Health. 2001;55: Norberg M, Wall S, Boman K, Weinehall L. The Västerbotten intervention Programme: Background, design and implications. Global Health Action. 2010;22: Lingfors H, Lindström K, Persson L-G. Lifestyle changes after health dialogue. Results from the Live for Life health programme. Scand J Prim Health Care. 2003;21: Engberg M, Christensen B, Karlsmoe B. General health screenings to improve cardiovascular risk profiles: A randomized controlled trial in general practice with 5-year follow-up. J Fam Pract. 2002;51: Holme I, Haarheim L, Tonstad S, I H. Effect of dietary and antismoking advice on the incidence of myocardial infarction: A 16 year follow-up of the Oslo Diet and Antismoking Study after its close. Nutrition, metabolism and Cardiovascular Diseases. 2006;16: Färnkvist L, Olofsson N, L W. Did a health dialogue matter? Self-reported cardiovascular disease and diabetes 11 year after health screening. Scand J Prim Health Care. 2008;26: Imperial Cancer Research Fund OXCHECK Study Group. Effectiveness of health checks conducted by nurses in primary care: final results of the OXCHECK study. BMJ. 2003;310: Burström K. Hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5 - Beskrivning av instrument samt resultat från en befolkningsundersökning i Stockholms län. Karolinska institutet, Stockholms läns landsting, Eriksson E, Nordlund A. Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmars län: Resultat från befolkningsenkäterna. Folkhälsovetenskapligt centrum Linköping, SCB. Levnadsförhållanden rapport 114, Alkohol och tobaksbruk. Stockholm:
12 Bilaga 1 Vårdcentralen Anderslöv Livsstilsmottagningen Datum: Nr: Välkommen till Hälsotest på vår Livsstilsmottagning! Vill Du göra hälsotest och samtidigt få tips och råd om hur just Du kan förbättra Din livsstil för ett sundare och hälsosammare liv? Har Du övervikt, funderar Du på att sluta röka, dricker Du lite för mycket alkohol eller rör Du på dig för lite? Då är detta något för Dig. Vi erbjuder nu hälsotest och rådgivning angående levnadsvanor för att främja fysisk och psykisk hälsa. Rådgivningen kommer att ske individuellt hos läkare. Vi mäter blodtryck, vikt, BMI, kolesterol och blodsocker och du får även fylla i en enkät med frågor angående Din livsstil innan första besöket. Utifrån detta anpassar Vi rådgivningen efter Dina behov. Är Du intresserad? Hör då av Dig till oss på tele Plats: Vårdcentralen Anderslöv Livsstilsmottagningen Sjukhemsvägen Anderslöv Välkommen! Katarina Hansson Leg läkare Anna Sternby Leg läkare 12
13 Bilaga 2 (sidan 1) Frågor angående Din livsstil 1. Mina rökvanor Jag har aldrig varit rökare Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan Jag röker, men inte dagligen Jag röker dagligen à 1-9 cigaretter/dag cigaretter/dag 20 eller fler cigaretter/dag 2. Mina snusvanor Jag har aldrig varit snusare Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan Jag snusar, men inte dagligen Jag snusar dagligen à 1-3 dosor/vecka 4-6 dosor/vecka 7 eller fler dosor/vecka 3. Hur många standardglas dricker Du en vanlig vecka? (standardglas = 4 cl sprit(whisky), 8 cl starkvin, 15 cl vitt/rött vin, 33 cl starköl, 50 cl folköl) Dricker 1 standardglas/vecka eller inte alls 1-4 standardglas/vecka 5-9 standardglas/vecka standardglas/vecka 15 eller fler standardglas/vecka 4. Hur ofta dricker, Du som är kvinna 4, och Du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än 1 gång/månad Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen 5. Hur ofta äter Du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 6. Hur ofta äter Du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade eller juice)? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 7. Hur ofta äter Du fisk eller skaldjur som huvudrätt? Tre gånger i veckan eller oftare Två gånger i veckan En gång i veckan Några gånger i månaden eller mer sällan 8. Hur ofta äter Du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 9. Hur ofta äter Du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 10. Hur mycket tid ägnar Du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd t ex löpning, motionsgymnastik, bollsport? 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5-1 timme) minuter (1-1,5 timmar) minuter (1,5-2 timmar) Mer än 120 minuter (2 timmar) 11. Hur mycket tid ägnar Du en vanlig vecka åt vardagsmotion t ex promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången) 0 minuter/ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5-1 timme) minuter (1-1,5 timmar) minuter (1,5-2,5 timmar) minuter (2,5-5 timmar) Mer än 300 minuter (5 timmar) 13
14 Bilaga 2 (sidan 2) Frågor angående Din livskvalitet Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd idag. Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, fritidsaktiviteter) Jag klarar av min huvudsakliga sysselsättning Jag har vissa problem med att klara av min huvudsakliga sysselsättning Jag klarar inte av min huvudsakliga sysselsättning Känner Du dig stressad i din vardag? Ja, ofta Ja, ibland Nej, (nästan aldrig) Hur tycker du att Du sover på det hela taget? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Tror du att Du kan göra något själv för att bevara en god hälsa? Ja, tror att egen insats är mycket betydelsefull Ja, tror att egen insats har viss betydelse Nej, tror inte att egen insats har någon betydelse Självskattad hälsa Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Rädsla/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd Frågor angående Ditt hälsotillstånd Hur bedömer Du Ditt allmänna hälsotillstånd? Är det Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 14
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs meröppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad
HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läs merHälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.
Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar
Läs merHFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat
HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad
HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läs merHandledning kring levnadsvanor 2014
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor SFD Vårmöte, Karlstad, 12 maj 2011 Lars Weinehall, prioriteringsordförande Professor i allmänmedicin
Läs merRådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)
Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen har
Läs merSamtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa
Samtal om hälsa För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Personalmaterial HFS Tobak Tobaksbruk påverkar hälsan, därför undrar jag om du någon gång använt tobak. Vill du berätta? Vad tänker du
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merHandledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Läs merNorrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten
Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning
Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning Originalet till denna broschyr är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälsooch sjuk vård (HFS). Materialet
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merLevnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se
Levnadsvanor dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se Denna handledning syftar till att underlätta arbetet kring dokumentation av tobak, alkohol,
Läs merHälsosamtalsenkät - referensenkät
Hälsosamtalsenkät - referensenkät Datum: Namn: Personnummer: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då
Läs merTesta dina levnadsvanor!
Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter
Läs merForskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet
1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd
Läs merInspirationsfilm HFS matvanor
Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merMETABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merTobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor
Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merLevnadsvanor i praktiken
Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande
Läs merHur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se
Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden
Läs merHälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC
Läs merEnkät till dig som deltar i projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande
Enkät Enkät till dig som deltar i projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Denna enkät består av 7 delar och vi hoppas att den är enkel att besvara. Enkätsvaren kommer att behandlas anonymt
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merSjälvstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Läs merEQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande
EQ5D FORM-MONTH 0 Section to be completed by the RITAZAREM Participant Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merMäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention
FYSISK AKTIVITET ALKOHOL MAT TOBAK Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention Levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merIndividualiserade kostråd
Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och
Läs merArbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär
Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Projekt ID- nummer Formuläret besvarades den Behandlande sjukgymnast 1. Bakgrundsinformation 1.1 Vilken operation planeras för dig?
Läs merAlkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion
Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar
Läs merHälsosamma levnadsvanor
Hälsosamma levnadsvanor för dig som har eller har haft cancer Inledning Vad vi äter, dricker, hur vi rör på oss och om vi röker har stor betydelse för vår hälsa både på kort och lång sikt. Socialstyrelsen
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merBeskrivning: mmhg. Information om diastoliskt blodtryck. Numeriskt värde. Uppgift om
Mätvärdesmall: Akut/vitalparametrar Andningsfrekvens POX Kroppstemperatur EKG * Utfört * Beställt Beskrivning: Antal andetag per minut oximeter som mäter den perifera syremättnaden. Beskrivning: Ange var
Läs merFaktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merPatientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merDINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merSjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag
Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merPlan för Hälsoprogrammet HälsoSam Ström Bilaga 1. 1. 2. 3. 4.5. 6.7.8. 9. 10. 2 månader 4 månader 12 månader. Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ 8 gruppträffar
Plan för Hälsoprogrammet HälsoSam Ström Bilaga 1 1. 2. 3. 4.5. 6.7.8. 9. 10. 2 månader 4 månader 12 månader Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ 8 gruppträffar 1. Projektledare/sjukgymnast och distriktssköterska;
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Hälsofrämjande levnadsvanor 1 Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merFysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande
Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes
Läs merLevnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merNorrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten
Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merDokumentation av levandsvanor grundnivå
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna
Läs merSystematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merSvenska Läkaresällskapet
Svenska Läkaresällskapet Psykisk ohälsa och tobaksbruk Definition: All rökning är skadlig. Anamnes: Aldrig varit rökare. Slutat röka för mer än 6 månader sedan. Slutat röka för mindre än 6 månader sedan.
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merEQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL
EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org
Läs mer2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord
Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merEFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder
Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs mer