Utvärdering av hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping

Transkript

1 Utvärdering av hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Vetenskapligt arbete under ST-läkartjänstgöring Författare: Handledare: Marie-Christine Winklbauer-Wagner, ST-läkare Lars-Göran Persson, distriktsläkare, Hans Lingfors, distriktsläkare Årtal: 2014

2 Författare: Marie-Christine Winklbauer-Wagner, ST-läkare Handledare: Lars-Göran Persson, distriktsläkare, Hans Lingfors, distriktsläkare Förvaltning Bra Liv Arbetsplats/enhet Rosenlunds Vårdcentral; Habo Vårdcentral/Primärvårdens FoU-enhet Kontaktinformation ISSN nr

3 Sammanfattning Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga och ökar risken för allvarliga sjukdomar som t.ex. hjärtkärlsjukdomar och cancer. Hälsokurvan är ett pedagogiskt hjälpmedel för att förenkla och standardisera samtal om livsstil och hälsa. Hälsokurvan har utvärderats i flera avhandlingar tidigare, framförallt har man redovisat resultat på gruppnivå i primär- men även sekundärpreventiva sammanhang. Det finns däremot inte så mycket skrivet om hur Hälsokurvan upplevs av patienterna och deras motivation till medverkan. Syfte: Att beskriva hur många av deltagarna som har förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom med avseende på biologiska riskmarkörer och levnadsvanor. Att belysa vad deltagarna förväntar sig av hälsosamtalen och att redovisa hur deltagarna upplever hälsosamtalen. Att undersöka om hälsosamtalen leder till att riskfaktormönstret påverkas i hälsosam riktning. Metod: Hösten 2012 blev 40-, 50- och 60-åringar som då var listade på Rosenlunds Vårdcentral i Jönköping inbjudna att genomgå ett hälsosamtal med hjälp av Hälsokurvan på Vårdcentralen. Dessutom fick de fylla i formulär med förenklade frågor om levnadsvanor som gjorde uppföljning och jämförelse inom studien enklare. Efter ett år fick de erbjudande om uppföljning, där de åter fyllde i några formulär hemma och fick komma till vårdcentralen för vikt- och blodtrycksmätning samt lämna ett kolesterolprov. Patienternas levnadsvanor och biologiska riskmarkörer i samband med hälsosamtalet analyserades och jämfördes med deras levnadsvanor och biologiska riskmarkörer vid uppföljningen ett år senare. Även deltagarnas upplevelser och förväntningar analyserades och utvärderades. Resultat: Knappt hälften av deltagarna tyckte själva att de hade ohälsosamma levnadsvanor. Levnadsvanorna, så som de mättes med Socialstyrelsens indikatorfrågor, visade att 41 % av deltagarna hade minst en ohälsosam levnadsvana. Åttiosju procent hade minst en förhöjd biologisk riskmarkör. Nittiotre procent hade antingen minst en ohälsosam levnadsvana och/eller minst en förhöjd riskmarkör. Mer än hälften av de deltagare som hade otillräcklig fysisk aktivitet vid hälsosamtalet och därmed ökad risk hade vid uppföljningen ett år senare ökat sin fysiska aktivitet till minst 150 aktivitetsminuter/vecka. Mer än hälften av deltagarna med ohälsosamma matvanor hade förbättrat sina matvanor efter ett år så att dessa inte längre kunde bedömas som ohälsosamma. Drygt hälften av deltagarna var oroliga för sjukdom. Mest orolig var man för cancer och hjärtinfarkt.

4 Vid uppföljningen hade mer än 2/3 funderat över någon förändring och knappt 2/3 av deltagarna hade genomfört någon förändring av någon eller några levnadsvanor p.g.a. hälsosamtalet. Av dem som hade gjort en förändring hade flest förändrat matvanorna och motionsvanorna. Mer än hälften tyckte att hälsosamtalet var ganska eller mycket värdefullt för dem. Nittionio procent av deltagarna skulle rekommendera hälsosamtalet på vårdcentralen till någon annan. Slutsats: Hälsosamtalet med stöd av Hälsokurvan har bidragit till att man har kunnat hitta personer med förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom i form av förhöjda värden för biologiska riskfaktorer och/eller ohälsosamma levnadsvanor. En stor andel av deltagarna har kunnat förbättra dessa vid uppföljning ett år senare. Den sammanfattande bedömningen är därför att hälsosamtalet haft den effekt den är avsedd att ha, åtminstone i ett kortare perspektiv. Sökord Landstinget i Jönköpings län Uppfölning av hälsosamtalen Levnadsvanor Biologiska riskmarkörer

5 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte och mål... 2 Metod och material Resultat... 6 Diskussion Slutsats Referenserr Bilagor... 18

6 1. Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor ärr vanliga enligt Statens folkhälsoinstitut är det bara varannan kvinna och var tredje man i åldrarna år som rapporterar att a de inte har några hälsosamma levnadsvanor (1). För att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa har Socialstyrelsen 2011 publicerat Nationella riktlinjerr för sjukdomsförebyggande metoder (2) som ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. De levnadsvanor riktlinjerna tar upp är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 90 procent av all a diabetes,, 80 procentt av alla hjärtinfarkter och 30 procent av all cancerr (3-6). Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor (7). Personer med m hälsosamma levnadsvanor lever dessutom i genomsnitt 14 år längre än dem som har ohälsosamma levnadsvanor (8). Regeringen framhåller dessutom i propositionen En förnyad folkhälsopolitik (prop. 2007/08:110) att hälso- och sjukvården i större utsträckning bör integrera ett sjukdomsförebyggande perspektiv i det löpande arbetet. Trots detta, och trots att det sjukdomsförebyggande arbetet är enn del av hälso- och sjukvårdens uppdrag enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), har det sjukdomsförebyggande arbetet ingen självklar ställning i hälsomellan olikaa landsting och vårdenheter. I handlingsplanen 2012 av Landstinget i Jönköpings län för primärvården ska vårdcentralen lägga stor vikt vid invånarnas levnadsvanor (9). Därför gjordes en satsning med start 2012 på och sjukvården. Det finns ingen enhetlig praxis och det finns f stora variationer att erbjuda utbildning för vårdcentralernaa och införa hälsosamtal för målgrupperna 40-, 50- och 60-åringar. Syftet är inte att hitta sjukdom utan att främja hälsa och förebygga hjärtkärlsjukdom genom att upptäcka risk- och friskfaktorer samt ge stöd för att förbättraa levnadsvanor i hälsosam riktning. På Rosenlunds/Tenhults Vårdcentraler började man våren 2012 med riktade hälsosamtal mot nämnd målgrupp. Som hjälp vid hälsosamtalet används Hälsokurvan (bilaga 1) som är ett hälsopedagogiskt hjälpmedel och ger en samlad översikt över de viktigaste riskfaktorerna förr hjärtkärlsjukdom och en rad andra sjukdomar och är tänkt att bilda underlag för ett samtal kring hälsa med en sjuksköterska (10). Diskussionen med sköterskan är inriktad på att förändraa riskfaktormönstret i positiv riktning med s.k. icke-farmakologisk behandling genom förbättrade levnadsvanor i första hand. Hälsokurvan innehåller risk- och friskfaktorer som levnadsvanor, psykosociala faktorer, stress, ärftlighet och biologiska riskfaktorer som t.ex. blodtryck,, midja-stusskvot och kolesterol. Varje faktor graderas i en 3- eller 4-gradigg riskskala. Med hjälp av en färgskala från grönt (låg risk) via gult (intermediär risk) till rött (hög risk) ) för varje faktor blir graderingen tydligare för patienten. 1

7 Hälsokurvan har tagits fram av Primärvårdens Utvecklingsenhet i Habo (dåvarande Skaraborgs läns landsting) och är vetenskapligt utvärderad (11-13). Den har använts sedan 1989 på olika grupper såväl vid primärprevention för utvalda åldersgrupperr och nyckelgrupper som t.ex. på BVC på föräldrar till barn som är 1 år gamla (14) samt även vid sekundär och tertiär preventionn vid t.ex. hjärtkärlsjukdom (15). I Västerbotten har man gjort liknande hälsoundersökningar medd hälsosamtal sedan 1985 (16). Där har man kunnat visa att hälsosamtalett tillsammans med samhällsbaserad intervention gav en signifikant minskad risk förr hjärtkärlsjukdom. Hälsokurvan har utvärderats i flera avhandlingar, där man framför allt redovisat resultat på gruppnivå i primär- men även sekundärpreventiva sammanhangg (17). Det finns däremot inte så mycket skrivet om hur Hälsokurvan upplevs av deltagarna och deras motivation tilll medverkan. 2. Syfte och mål Det här projektets syfte är: 1. Att beskriva hur många av deltagarna som har förhöjd riskk för hjärtkärlsjukdom med avseende på biologiska riskmarkörer er och levnadsvanor. 2. Att belysa vad deltagarna förväntar r sig av hälsosamtalen. 3. Att undersöka om hälsosamtalen leder till att riskfaktormönstret påverkas positivt. 4. Att redovisa hur deltagarna upplever hälsosamtalen. 2

8 3. Metod och material Invånare i åldern 40, 50 och 60 år som är listade på Rosenlunds Vårdcentral fick under sensommaren och hösten ett brev hem. Brevet innehöll ettt erbjudandee om ett hälsosamtal med en specialutbildad sköterska. Som hjälpmedel användes enn s.k. Hälsokurva (bilaga 1). De som tackade ja till erbjudandet fick fylla i ett frågeformulär Frågor inför hälsosamtalet (bilaga 2) hemma. Före besöket hos sköterskan togs ett blodprovv (kolesterol) på vårdcentralen. I detta projekt fick patienternaa utöver Frågor inför hälsosamtal et också fylla i ett förkortat formulär om levnadsvanor Frågor om levnadsvanor 1 (bilaga 3). Detta formulär innehöll också frågor om vilka förväntningar patienterna hade på hälsosamtalet. Patienterna betalade en avgift på 100 kr. Sjuksköterskebesök: Till stöd för sjuksköterskans samtal med patienten följdes anvisningar i Metodpärm för f Hälsokurvan. Tillsammans med patienten fylldes 20 frågor omm dina matvanor (bilaga 4) i. Sköterskan gick igenom formulären, mätte midja-stuss-kvot, vikt, längd och blodtryck. Sedan fyllde hon tillsammans med patienten i Hälsokurvan och gick genom de olika områdena samt diskuterade resultaten och gav vid behov råd och stöd för att förbättra levnadsvanorna. Uppföljning skeddee sedan enligt metodpärmen för Hälsokurvan n. Beroende på utfallet fick patienten lämna kompletterande blodprover och/eller fick ny telefontid, återbesökstid eller läkartid. Dessa uppföljningar redovisas r inte i detta projekt. Ettårsuppföljning Åttioåtta patienter tackade ja till t erbjudandet och deltog i hälsosamtalet. Samtliga fick ett år efter första besöket ett brev med erbjudande om uppföljning (bilaga 7) och 70 persone tackade ja till uppföljningen, varav 31 var män och 39 kvinnor. Ålders- och könsfördelning framgårr av figur 1. Figur 1. Deltagarnas köns- och åldersfördelning 3

9 Vid uppföljningen ombads deltagarna att fylla i Frågor om levnadsvanor 1-års uppföljning, som också innehöll frågor om hur man upplevt hälsosamtalet ett år tidigare. De fick dessutom mäta midjeomfång samt stussomfång själva hemma enligt beskrivning (bilaga 5, 6). De fick också tid på Vårdcentralen för vikt- och blodtryckskontroll samt kolesterolprov. Detta besök var kostnadsfritt för deltagarna. De blev sedan kontaktade av projektansvarig läkare för att diskutera resultaten telefonledes. Uppföljningsvärdena efter ett år av levnadsvanor (fysisk aktivitet, alkoholvanor, tobaksanvändning, matvanor) samt biologiska riskmarkörer (vikt, midja-stuss-kvot, blodtryck och kolesterolvärde) redovisades och jämfördes med utgångsvärdena ett år tidigare. Dessutom analyserades kvalitativa variabler som deltagarens upplevelse, förväntningar och genomförda ändringar. Variabler som registrerades: Svar på frågor från formulären Frågor om levnadsvanor 1 och Frågor om levnadsvanor 1-årsuppföljning (bilagor 3 och 5) Fysisk aktivitet: antal aktivitetsminuter (minst 10 åt gången) med vardagsmotion och fysisk träning en vanlig vecka Alkohol: antal standardglas/vecka Tobaksanvändning (antal cigaretter/dag, antal snusdosor/vecka) Matpoäng Biologiska markörer Längd (cm) Vikt (kg) (mäts med lätt klädsel utan skor) BMI (kg/m²) Midja (cm) (mäts i navelplanet efter en normal utandning) Stuss (cm) (den tjockaste omkretsen över stussen mäts) Midjastusskvot Blodtryck (mmhg) (mäts i höger arm, sittande med elektronisk mätare Omron M7, medelvärdet av 2 mätningar beräknas) Kolesterolvärde (mmol/l) Kvalitativa variabler från formulären Frågor om levnadsvanor 1 och Frågor om levnadsvanor 1-årsuppföljning (bilagor 3 och 5) Deltagarnas förväntningar inför hälsosamtalet Deltagarnas planerade förändringar Deltagarnas genomförda förändringar Deltagarnas upplevelse av hälsosamtalet 4

10 Statistiska metoder: Resultaten baseras på de 70 patienter, som deltog vid båda tillfällena, och redovisas med deskriptiv metod som andelar i procent av antalet deltagare som deltagit vid båda tillfällena. Ev. förändringar av levnadsvanorna har studerats med Wilcoxons test. Statistikprogrammen Statistica 12 och IBM SPSS22 har använts. 5

11 4. Resultatt Deltagare med förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom vid hälsosamtah alet Utvärderingen visade att 41 % av deltagarna hade minst en ohälsosam levnadsvana i samband med hälsosamtalet. Åttiosju procent hadee minst en förhöjd biologisk riskmarkör. Nittiotre procent hade antingen minst en ohälsosam levnadsvana och/eller minst en förhöjd riskmarkör (tabell 1). RISKFAKTORERR Minst 1 ohälsosam levnadsvana * Minst 1 förhöjd biologisk riskmarkör ** Minst 1 ohälsosam levnadsvana eller 1 förhöjd biolog. riskmarkör Antal Andel kvinnor kvinnor % % % Tabell 1 *Ohälsosam levnadsvana: aktivitetstid < 150min/vecka, matpoäng < 8, Alkohol Standardglas 9 glas/vecka och 14 glas/ vecka, rökare); ** Förhöjd biologisk riskmarkör: Kolesterolvärde (mmol/l)) 6,5 ; 7,11, BMI (kg/m²) 29 ; 27, Midja stuss-- kvot 0,95 ; 0,83, Blodtryck systoliskt (mmhg) > 140, Blodtryck diastolisktt (mmhg) > 90 Den vanligaste ohälsosamma levnadsvanal an var otillräcklig fysisk aktivitet (24 %), följd av rökning (16 %). Bland de biologiska riskmarkörernaa var det vanligast med en förhöjd midjastusskvot (45 %), följt av ett förhöjtt BMI (29 %). Det var framförallt män som hade förhöjda värden (tabell 2). RISKFAKTOR Antal pat vidd hälsosamtale et Aktivitetstid 17 < 150 min/ vecka Matpoäng < 8 9 Alkohol Standardglas 1 9 glas/vecka 1 14 glas/ vecka Rökare 11 Kolesterolvärde (mmol/l) 11 6,5 ; 7,1 2 BMI (kg/m²) 7 29 ; Midjastusskvot 3 0,95 ; 0,83 29 Blodtryck systoliskt 9 (mmhg) > 140 Blodtryck diastoliskt 14 (mmhg) > 90 Andel pat vid hälsosamtalet 24 % 13 % 1 % 1 % 16 % 16 % 3 % 10 % 19 % 4 % 41 % 13 % 20 % Tabell 2. Deltagare med förhöjd risk för f hjärtkärlsjukdom vid hälsosamtalet Antal Andel A Antal Andel män män m totalt totalt % % % % % % 6

12 Upplevd hälsa vid hälsosamtalet och vid uppföljningen efter ett år Patienterna fick fylla i 4 frågor med skattningsskalor om hur de upplevde hälsan. Nedan visas resultaten i figur för tre av frågorna (figur 2, 3, 4) Antal deltagare hälsosamtal uppföljning 0 0 tom 5 6 tom 7 8 tom 10 0 = inte alls, 10 = mycket bra Figur 2. "Hur upplever du att du får ditt liv att gå ihop just nu?" 50 Antal deltagare hälsosamtal uppföljning 0 0 tom 5 6 tom 7 8 tom 10 0 = inte alls, 10 = maximal stress Figur 3. "Vilken grad av stress upplever du för närvarande?" På fråga om deltagarna fick tillräckligt med sömn, svarade 42 JA vid hälsosamtalet, 38 vid uppföljningen. 7

13 Antal deltagare mycket bra bra någorlunda dåligt mycket dåligt hälsosamtal uppföljning Figur 4. "Hur upplever du ditt allmänna hälsotillstånd just nu? På frågan om deltagarna tyckte att de hade ohälsosamma vanor svarade 33 (47%) JA. Förväntningar på hälsosamtalet De flesta ville förändra motions- och matvanorna, se tabell 3. VAD VILL DU ANTAL ANDEL FÖRÄNDRA? Motionsvanor % Matvanor % Tobaksvanor % Viktminskning 5 7 % Minska stress 4 5 % Sömnvanor 3 3 % Alkoholvanor 1 1 % Tabell 3. Vad skulle du helst vilja förändra? (flera svar möjliga) Deltagarna blev tillfrågade hur viktig en förändring är för dem, hur säkra de är att lyckas med denna förändring och hur beredda de är att göra förändringen. (0 = inte alls, 10 = mycket viktigt/säker/beredd) Störst andel av deltagarna angav 6-7 som svar på de tre ovan nämnda frågorna. 8

14 Trettionio (56 %) deltagare ville ha hjälpmedel för att förändra vanorna. Av dem ville flest (21) ha hjälp med motionsvanorna, se figur Antal deltagare motionsvanor matvanor alkoholvanor tobaksvanor stress sömn Figur 5. Antal deltagare vid hälsosamtalet som ville ha hjälp med att förändra levnadsvanorna (flera svar möjliga) På frågan om man var orolig för sjukdom svarade 36 deltagare JA och 34 NEJ. Mest orolig var man för cancer (27 %) och hjärtinfarkt (26 %). Två tredjedelar av patienterna hade en positiv förväntan på att hälsosamtalet skulle kunna bidra till förändringar av livsstilen. ANLEDNING TILL ANTAL % HÄLSOSAMTALET Oro för sjukdom Få hjälp med levnadsvanor Nyfikenhet Anhöriga önskar det 2 3 Få allmän hälsokontroll Provtagning Tabell 4. Varför ville du komma på hälsosamtal? (flera svar möjliga) Den vanligaste orsaken för att komma på hälsosamtalen var för att få en allmän hälsokontroll (71 %) eller nyfikenhet (42 %). En tredjedel (35 %) ville ha hjälp med levnadsvanorna, se tabell 4. På fråga om hur deltagarna ville bli inbjudna till hälsosamtalet angav flest deltagare att de ville ha erbjudande om hälsosamtal med informationsbrev och efterföljande telefonsamtal för tidsbokning. 9

15 Hur gick det för de deltagare som vid hälsosamtalet hade förhöjda riskmarkörer för hjärtkärlsjukdom? (tabell 2) Av de 17 deltagare som uppgav total aktivitetstid < 150 min/vecka vid hälsosamtalet hade 10 vid uppföljningen ökat sin aktivitetstid till >150 min/vecka, vilket på sikt kan bidra till minskad risk för hjärtkärlsjukdom. Av de 9 deltagare som hade <8 matpoäng vid hälsosamtalet, så hade 4 förbättrat sin matpoäng och hamnade således inte i riskgruppen vid uppföljningen. En man och en kvinna hade riskbruk av alkohol vid hälsosamtalet. Vid uppföljningen hade mannen minskat sin alkoholkonsumtion och tillhörde inte riskgruppen längre. Kvinnan hade oförändrad konsumtion och ytterligare en kvinna hade kommit upp till riskbruksnivå. Elva av deltagarna upplevde stress i hög grad vid hälsosamtalet jämfört med 5 vid uppföljningen, 27 uppgav att de hade dålig sömn jämfört med 31 vid uppföljningen. Bara ett fåtal av deltagarna uppgav dock att de ville minska sin stress (4 deltagare) och ändra sömnrutinerna (3 deltagare). Trots detta ville 17 respektive 15 deltagare ha hjälpmedel för att minska sin stress respektive ändra sömnrutinerna. Elva respektive 5 av deltagarna hade gjort förändringar angående stress och sömnvanor vid uppföljningen. Tre män av de 13 som hade förhöjt BMI vid hälsosamtalet hade minskat sitt BMI till 27 och således minskat sin risk. Det hade inte skett någon förändring i kvinnogruppen, där 7 hade förhöjt BMI vid hälsosamtal 1. Två av 2 män med kolesterolvärde i riskzonen vid hälsosamtalet hade minskat sina kolesterolvärden till < 7,1. Fem av de 11 kvinnor, som hade kolesterolvärden i riskzonen vid hälsosamtalet hade sänkt sina värden till <6,5 vid uppföljningen. En av de 3 kvinnor som hade midja-stusskvot i riskzonen vid hälsosamtalet hade minskat den vid uppföljningen. Ingen av de 29 män som hade riskabel bukfetma hade minskat midjastusskvoten. Fyra av de deltagare som antingen hade förhöjt systoliskt och/eller diastoliskt blodtryck hade vid uppföljningen normalt blodtryck, varav 2 med hjälp av nyinsatta blodtrycksmediciner och 2 utan mediciner. Tjugo deltagare kommer att följas upp ytterligare på vårdcentralen i framtiden p.g.a. uppmätt förhöjt systoliskt och/eller diastoliskt blodtryck vid uppföljningen. 10

16 Upplevelse och rapporterade förändringar av levnadsvanor Vid uppföljningen uppgav 52 deltagare (74 %) att hälsosamtalet hade gjort att de hade funderat över att göra någon förändring av någon/några levnadsvanor. Fyrtiotre (61 %) av deltagarna uppgav att hälsosamtalet hade bidragit till att de hade genomfört någon förändring av någon eller några levnadsvanor Antal deltagare Motionsvanor Matvanor Alkoholvanor Tobaksvanor Stress Sömn "ändrat helheten" Figur 6. Gjorda förändringar (flera svar möjliga) Av dem som hade gjort en förändring hade flest, 28, (38 %) förändrat matvanorna följd av 21 (28 %) som hade förändrat motionsvanorna, se figur 6. När man tittar närmare på dem (28), som angav att de hade förändrat matvanorna så kan man se att matpoängen ökade. Motions- och träningsminuterna ökade bland dem (21) som angav att de hade förändrat motionsvanorna, se tabell 5. LEVNADSVANOR Hälsosamtalet Uppföljningen p-värde Matpoäng ,029 Vardagsmotion ,07 (min/vecka) Träning (min/vecka) ,05 Tabell 5. Förändrade levnadsvanor efter ett år 11

17 På frågan om deltagarna skulle ha gjort någon förändring av levnadsvanorna även utan hälsosamtal så svarade 10 av deltagarna att de förmodligen eller säkert inte hade gjort det utan hälsosamtalet. De flesta av deltagarna (28), skulle förmodligen eller kanske också ha gjort förändringen utan hälsosamtalet. Tre skulle definitivt ha gjort det. Fyrtiofem deltagare (65 %) tyckte att hälsosamtalet var ganska eller mycket värdefullt för dem. Endast 2 tyckte att det inte hade gett något särskilt. Den ena var en 60-årig kvinna som hade bra värden vid hälsosamtalet och även vid uppföljningen efter 1 år. Hon skulle dock rekommendera hälsosamtalet till någon annan. Den andra deltagaren var också en 60-årig kvinna med ett något förhöjt kolesterolvärde (6,9) och blodtryck på 163/90 vid hälsosamtalet. Kolesterolvärdet hade minskat (5,2) vid uppföljningen, liksom matpoängen. Motions- samt träningsminuterna hade förbättrats trots att hon angav att hon inte hade gjort någon förändring. Det förhöjda blodtrycket vid hälsosamtalet föranledde att hon så småningom fick blodtrycksmedicin insatt. Hon skulle inte rekommendera hälsosamtalet till någon annan. Tjugofyra deltagare (34 %) hade letat efter mer information kring hälsofrågor i anslutning till hälsosamtalet. Deltagarna letade mest på Internet och i tidskrifter och då framförallt efter information om mat- och motionsvanor, se tabell 6. HUR HAR DU LETAT MER ANTAL INFORMATION ANTAL INFORMATION? OM VAD? Internet 21 Motionsvanor 16 Tidningar/Tidskrifter 11 Matvanor 19 TV 7 Alkoholvanor 4 Sjukvårdspersonal 2 Tobaksvanor 2 Familj/kompisar/arbetskamrater 7 Stress 13 Annat 1 Sömn 8 Tabell 6. Hur har deltagarna letat information och vad har de letat efter? (flera svar möjliga) På fråga om hur mycket ett hälsosamtal kan få kosta fanns det en stor spridning bland svaren, men flest (31 deltagare, 44 %) tyckte att en hälsoundersökning får kosta högst kronor för deltagarna. 12

18 Antal deltagare Figur 7. Upplevelse av hälsosamtalet Trettioåtta patienter dvs. mer än 50 % upplevde hälsosamtalet som neutralt, se figur Antal deltagare ja, någon gång med familjen Ja, någon gång med vänner/arbetskamrater Ja, ofta med familjen Ja, ofta med vänner/arbetskamrater Nej Figur 8. "Har du pratat med någon om resultaten av hälsokurvan? (flera svar möjliga) Fyrtio deltagare, d.v.s. mer än hälften, hade efter hälsosamtalet någon gång pratat med familjen om det, se figur 8. Sextionio deltagare, således 99 %, skulle rekommendera hälsosamtalet på vårdcentralen till någon annan. 13

19 5. Diskussion Denna uppföljningsstudie är ingen randomiserad kontrollerad vetenskaplig g studie med avsikt att påvisa effekten av hälsosamtalen jämfört med ingen åtgärd. Syftet S är attt belysa deltagarnas riskmönster och om det påverkas positivt t samt deras upplevelse och förväntningar av hälsosamtalet. Svagheten i studien är att det inte i finns någon kontrollgrupp. Det är därför svårt att värdera i vilken utsträckning förändringen även skulle ha skettt utan hälsosamtalet. Då antalet deltagare är få måste resultaten tolkas med försiktighet. Trots att gruppstorleken är liten kan man dock dra slutsatser omm deltagarens egenrapporterade upplevelser. Det kan tänkas att framförallt personer som redan innan hälsosamtalet var medvetna om betydelsen av levnadsvanor och i viss grad motiverade till förändring har tackat ja till erbjudandet om hälsosamtal. Utvärderingen visade att 41 % av deltagarna hade minst en ohälsosam levnadsvana enligt livsstilsformuläret vilket stämmer ganskaa väl med vad deltagarna själva hade rapporterat vid hälsosamtalet, då 47 % av deltagarna upplevde att de hade ohälsosamma vanor. Detta stämmer också ganska bra överens med hur många som rapporterar ohälsosamma levnadsvanor i hela befolkningen (1). Den vanligaste ohälsosamma levnadsvanal an var otillräcklig fysisk aktivitet (24 %), som också var den som flest deltagare ville förändra,, följt av matvanor. Detta stämmer väl överens med tidigare resultat av uppföljnings sstudier, t.ex. hälsoundersökningen av föräldrar på BVCC (14). Mer än hälften av de deltagaree som hade låg aktivitetstid och därmed ökad risk för hjärtkärlsjukdom vid hälsosamtalet hade ökat tiden till normalnivå vid uppföljningen. Mer än hälften av riskpersonerna avseende matvanor hade förbättrat sina matvanorr och hamnade inte i riskgruppen vid uppföljningen. Detta resultat visar att hälsosamtalet gjortt nytta för en stor del avv deltagarnaa som hade förhöjda riskmarkörer för hjärtkärlsjukdom, alltså de personer som man vill hitta och motivera till livsstilsförändringar med hjälp av Hälsokurvan. Vid uppföljningen hade 74 % angett att hälsosamtalet gjorde attt de hade funderat överr att förändra någon eller några levnadsvanor. Sextioen procent uppgav att hälsosamtalet hade medverkat till att a de hade genomfört någon eller några förändringar. Detta stämmer också överens med den tidigare nämnda studien på BVC (14), där 61 % av föräldrarna hade genomfört någon förändring p.g.a. hälsosamtal let två år efter hälsosamtalet. Sammantaget stämmer resultaten bra överens med syftet med HälsokurvanH n, nämligen att påverka och minska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (12). 14

20 Fyrtiofem deltagare (65 %) tyckte att hälsosamtalet var ganska eller mycket värdefullt för dem. Mer än hälften har efter hälsosamtalet någon gång pratat med familjen om det, vilket anses vara en bra bieffekt genom att man ökar medvetenheten i en större grupp än bara deltagare. Liknande resultat sågs i BVC-studien (14). Intressant var att en av de två deltagare, som inte tyckte att hälsosamtalet hade gett något särskilt, objektivt sett ändå haft stor nytta av hälsosamtalet, då man upptäckte ett förhöjt blodtryck och kunde sätta in behandling. Samtidigt hade några av de biologiska riskmarkörerna samt levnadsvanorna förbättrats vid uppföljningen. Det går dock inte att avgöra om förbättringen var en effekt av hälsosamtalet. Trettiofyra procent hade letat efter mer information kring hälsofrågor, mest om mat- och motionsvanor. Detta liknar resultaten från BVC-studien (14). Skillnad fanns dock beträffande var man hade letat. I BVC-studien hade man framförallt letat efter skriftligt information (tidskrifter, etc.) och bara en liten andel hade letat på internet. Nu däremot hade deltagarna framförallt letat på internet, följt av tidskrifter. Skillnaden kan säkert förklaras med att internetanvändningen i allmänhet har ökat de senaste åren. Störst andel (50 %) upplevde hälsosamtalet som neutralt. Fler upplevde att hälsosamtalet hade en lugnande än en oroande effekt. Resultatet överensstämmer med resultatet från BVCstudien (14). Flest deltagare ville ha erbjudande om hälsosamtal med informationsbrev och efterföljande telefonsamtal för tidsbokning. Det har använts olika modeller hittills, men det är den modell som man föreslår i fortsättningen. Nittionio procent av de 70 deltagarna skulle rekommendera hälsosamtalet till någon annan. 15

21 6. Slutsats I den här studien tyckte hälften av deltagarna själva att de hade ohälsosamma vanor, vilket stämmer ganska väl överens med vad enkäten om levnadsvanorna visade i studien. Två tredjedelar hade en positiv förväntan på att hälsosamtalet kunde bidra till livsstilsförändringar. Mer än 2/3 hade p. g.a. hälsosamtalet funderat över att göra en förändring och knappt 2/3 hade också genomfört någon förändring. Nittionio procent skulle rekommendera hälsosamtalet till någonn annan. Den här studien visar att hälsosamtalet med stöd av Hälsokurvan n bidragit till att man både har kunnat hitta personer med förhöjd risk förr hjärtkärlsjukdom i form av förhöjda värden för biologiska riskfaktorer och/eller ohälsosamma levnadsvanor ochh att en storr andel av dessa personer hade kunnat förbättra sina värden och/eller levnadsvanor. Sammanfattningsvis verkar det således som att, trots att den undersökta gruppen var liten, hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan haft de effekter, som mann hoppats på, åtminstone vid uppföljning ett år efteråt. 16

22 7. Referenser 1. Levnadsvanor. Lägesrapport 2009: Statens Folkhälsoinstitut Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräckling fysisk aktivitet och ohälsosamm ma matvanorr - stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; Diabetes. Fact sheet N 312 WHO; 2011; Available from: 4. Cardiovascular diseases (CVDs), Fact sheet N 317 WHO; 2011; Available from: 5. Cancer, Fact sheet N 297. WHO; 2011; Available from: 6. Schulze MB, Hu FB. Primary prevention of diabetes: what can be done and how much can be prevented? Annu Rev Public Health. 2005;26: Chow CK, Jolly S, Rao-Melacini P, Fox KA, Anand SS,, Yusuf S. Association of diet, exercise, and smoking modification with risk of early cardiovascular events after acute coronary syndromes. Circulation Feb 16;121(6): Khaw KT, Wareham N, Bingham S, Welch A, Luben R,, Day N. Combined impact of health behaviours and mortality inn men and women: the EPIC-Norfolk prospective population study. PLoS Med Jan 8;5(1):e Hälso- och sjukvård. Budget Med flerårsplan Huskvarna: Landstingett i Jönköpings län; p Persson LG, Lindstrom K, Lingfors H, Bengtsson C, Lissner L. Cardiovascularr risk during early adult life. Risk markers among participants in "Live for Life" health promotion programme in Sweden. J Epidemiol Community Health Jul;52(7): Lingfors H, Persson LG, Lindstrom K, Bengtsson C, Lissner L. Effects of a global health and risk assessment tool forr preventionn of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health h strategy only results from the Live for Life health promotion programme. Prev Med Jan;48(1): Lingfors H, Lindstrom K, Perssonn LG, Bengtsson C, Lissner L. Lifestyle changes after a health dialogue. Results from the Live for Life health promotion p programme. Scand J Prim Health Care Dec;21( (4): Lingfors H, Lindstrom K, Perssonn LG, Bengtsson C, Lissner L. Evaluation of "Live for Life", a health promotion programme in the County of o Skaraborg, Sweden. J Epidemiol Community Health Apr;55( (4): Runesson G, Persson L-G. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Vad tycker föräldrar och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Qulturum Q rapport. 2007; Johansson L. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gåå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivtt arbete på en vårdcentral. Qulturum rapport. 2010; Weinehall L, Westman G, Hellsten G, Boman K, Hallmans G, Pearson TA, et al. Shifting the distribution of risk: results of a community interventioni n in a Swedish programme for the prevention of cardiovascular disease.. J Epidemiol Community Health Apr;53(4):

23 17. Lingfors H, Persson LG, Lindstrom K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature deathh from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care Mar;20(1): Bilagor 1 Hälsokurva 2 Frågor inför hälsosamtalet 3 Frågor om levnadsvanor frågor om dina matvanor 5 Frågor om levnadsvanor 1-års uppföljning 6 Vilka är dina kroppsmått? 7 Inbjudan till uppföljningen av hälsosamtalet 18

24 Bilaga 1: Hälsokurvan 19

25 Bilaga 2: Frågor inför hälsosamtalet 20

26 21

27 22

28 23

29 Bilaga 3: Frågor om levnadsvanor 1 Namn:. Personnummer:.. Frågor om Levnadsvanor 1 Levnadsvanorna är det som har störst betydelse för hälsan och är viktigare än exempelvis högt blodtryck eller höga blodfetter. Genom att försöka besvara frågorna nedan kan du få en uppfattning om hur just dina levnadsvanor ser ut. Om du tänker på en vanlig vecka VARDAGSMOTION Hur mycket av din fritid en vanlig vecka ägnar du åt vardagsmotion, t ex promenader, cykling, trädgårdsarbete eller liknande? Räkna samman all tid (minst 10 min åt gången) TRÄNING Hur mycket av din fritid en vanlig vecka ägnar du åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, t.ex. löpning, motionsgymnastik, bollsport? AKTIVITETSTID Måndag min Tisdag min Onsdag min Torsdag min Fredag min Lördag min Söndag min min Måndag min Tisdag min Onsdag min Torsdag min Fredag min Lördag min Söndag min min x 2 = ALKOHOLVANOR Hur ofta dricker du som är kvinna minst 4, och du som är man minst 5 standardglas vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan Varje Varje Så gott som än 1 g/mån månad vecka dagligen Hur många standardglas brukar du dricka en vanlig vecka?.. standardglas TOBAKSVANOR Jag har aldrig varit rökare Jag har slutat röka för mer än 6 mån sedan Jag har slutat röka för mindre än 6 mån sedan Jag röker, men inte dagligen Jag röker dagligen cigaretter/dag Jag har aldrig varit snusare Jag har slutat snusa för mer än 6 mån sedan Jag har slutat snusa för mindre än 6 mån sedan Jag snusar, men inte dagligen Jag snusar dagligen dosor/vecka 24

30 MATVANOR Jag äter 3 ggr/vecka 2 ggr/vecka 1 gång/vecka Några ggr/månad eller oftare eller mer sällan fisk eller skaldjur (även som pålägg) ggr/dag 1 gång/ dag Några ggr/vecka Högst 1 gång/vecka eller oftare grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade) frukt och/eller bär (färska, frysta konserverade etc.) godis, chips, glass, saft, läsk, juice, tårta, kakor, kex, eller annat kaffebröd Jag använder/äter/dricker mestadels Ja Nej lättmejeriprodukter (lättmjölk, lättmargarin) magra nyckelhålsmärkta pålägg (mager ost, mjukost, skinka, kalkon mm) flytande matfett eller olja i matlagningen Jag äter frukost Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan UPPLEVD HÄLSA 1. Hur upplever du att du får ditt liv att gå ihop just nu? (Sätt ett kryss i lämplig ruta) Inte alls Mycket bra 2. Vilken grad av stress upplever du för närvarande? (Sätt ett kryss i lämplig ruta) Inte alls Maximal stress 3 Tycker du att du får tillräckligt med sömn? Ja Nej 4. Hur upplever du ditt allmänna hälsotillstånd just nu? Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 5. Tycker du själv att du har dåliga vanor? Ja Nej Vad skulle du helst vilja förändra när det gäller dina levnadsvanor?. Hur viktigt är det för dig att göra denna förändring? Markera med kryss nedan, där 0 betyder inte alls viktigt och 10 betyder mycket viktigt Inte alls viktigt Mycket viktigt Hur säker är du på att lyckas med denna förändring om du väl bestämt dig? Inte alls säker Mycket säker Hur beredd är du att göra den denna förändring just nu? Inte alls beredd Mycket beredd 7. Tror du att det planerade hälsosamtalet på VC kommer att bidra att du förändrar din livsstil? Skulle du vilja ha hjälpmedel för att förändra dina vanor? Ja Nej Ja, definitivt Förmodligen Kanske Förmodligen inte Nej, säkert inte 25

31 Om JA, för vilken/vilka? (en eller flera alternativ) Motionsvanor Matvanor Alkoholvanor Tobaksvanor Stress Sömn 6. Är du orolig för sjukdom? Ja Nej Om JA, vilken/vilka? Diabetes Hjärtinfarkt Stroke Cancer KOL Annat 8. Varför vill du komma på hälsosamtal? (en eller flera alternativ) Oro för sjukdom Få hjälp att förändra levnadsvanor Nyfikenhet Anhöriga önskar det Få allmän hälsokontroll Provtagning Annat 9. Hur skulle du helst vilja få erbjudandet om hälsosamtal? Informationsbrev med förbestämd tid Informationsbrev och efterföljande telefonsamtal för tidsbokning Enbart telefonsamtal med information och tidsbokning Annat 26

32 Bilaga 4: 20 frågor om dina matvanor 27

33 28

34 29

35 Bilaga 5: Frågor om levnadsvanor- 1 års uppföljning Namn:. Personnummer: Frågor om Levnadsvanor 1 års Uppföljning Levnadsvanorna är det som har störst betydelse för hälsan och är viktigare än exempelvis högt blodtryck eller höga blodfetter. Genom att försöka besvara frågorna nedan kan du få en uppfattning om hur just dina levnadsvanor ser ut. Om du tänker på en vanlig vecka VARDAGSMOTION Hur mycket av din fritid en vanlig vecka ägnar du åt vardagsmotion, t ex promenader, cykling, trädgårdsarbete eller liknande? Räkna samman all tid (minst 10 min åt gången) TRÄNING Hur mycket av din fritid en vanlig vecka ägnar du åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, t.ex. löpning, motionsgymnastik, bollsport? AKTIVITETSTID Måndag min Tisdag min Onsdag min Torsdag min Fredag min Lördag min Söndag min min Måndag min Tisdag min Onsdag min Torsdag min Fredag min Lördag min Söndag min min x 2 = ALKOHOLVANOR Hur ofta dricker du som är kvinna minst 4, och du som är man minst 5 standardglas vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan Varje Varje Så gott som än 1 g/mån månad vecka dagligen Hur många standardglas brukar du dricka en vanlig vecka?.. standardglas TOBAKSVANOR Jag har aldrig varit rökare Jag har slutat röka för mer än 6 mån sedan Jag har slutat röka för mindre än 6 mån sedan Jag röker, men inte dagligen Jag röker dagligen cigaretter/dag Jag har aldrig varit snusare Jag har slutat snusa för mer än 6 mån sedan Jag har slutat snusa för mindre än 6 mån sedan Jag snusar, men inte dagligen Jag snusar dagligen dosor/vecka 30

36 MATVANOR Jag äter 3 ggr/vecka 2 ggr/vecka 1 gång/vecka Några ggr/månad eller oftare eller mer sällan fisk eller skaldjur (även som pålägg) ggr/dag 1 gång /dag Några ggr/vecka Högst 1 gång/vecka eller oftare grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade) frukt och/eller bär (färska, frysta konserverade etc.) godis, chips, glass, saft, läsk, juice, tårta, kakor, kex, eller annat kaffebröd Jag använder/äter/dricker mestadels Ja Nej lättmejeriprodukter (lättmjölk, lättmargarin) magra nyckelhålsmärkta pålägg (mager ost, mjukost, skinka, kalkon mm) flytande matfett eller olja i matlagningen Jag äter frukost Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan UPPLEVD HÄLSA 1. Hur upplever du att du får ditt liv att gå ihop just nu? (Sätt ett kryss i lämplig ruta) Inte alls Mycket bra 2. Vilken grad av stress upplever du för närvarande? (Sätt ett kryss i lämplig ruta) Inte alls Maximal stress 3. Tycker du att du får tillräckligt med sömn? Ja Nej 4. Hur upplever du ditt allmänna hälsotillstånd just nu? Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 5. Gjorde hälsosamtalet på VC att du funderade över att göra någon förändring av någon/ några av levnadsvanorna? Ja Nej 6. Har hälsosamtalet medverkat till att du gjort en förändring av någon/några av levnadsvanorna? Ja Nej Om JA, vilken/vilka? Motionsvanor Matvanor Alkoholvanor Tobaksvanor Stress Sömn Annat: 7. Skulle du utan hälsosamtalet troligen också ha gjort ovanstående förändringen? Ja, definitivt Förmodligen Kanske Förmodligen inte Nej, säkert inte 10. Hur upplevde du själva hälsoundersökningen? Påtagligt lugnande effekt Viss lugnande effekt Neutral Skapade oro i viss utsträckning Skapade oro i hög grad Annat. 31

37 8. Vad tycker du om Hälsosamtalet på Vårdcentralen? (kryssa i de påståenden som du instämmer i) Hälsoundersökningen är bra som den är Uppföljningen och återbesök är otillräckliga Hälsoundersökningen är mycket värdefull för mig Hälsoundersökningen är ganska värdefull för mig Hälsoundersökningen har inte givit något särskilt Tar mycket tid, personalen kan arbeta med annat 9. Har hälsosamtalet gjort att du har letat efter mer information kring hälsofrågor i anslutning? Ja Nej Om JA, hur? Internet Tidningar/Tidskrifter TV Sjukvårdspersonal Familj/kompisar/arbetskamrater Annat. 11. Har du pratat med någon om resultaten av hälsokurvan? Ja, någon gång med familjen Ja, någon gång med vänner/ arbetskamrater Ja, ofta med familjen Ja, ofta med vänner/arbetskamrater Nej 12. Hur mycket tycker du att en hälsoundersökning högst får kosta för den enskilde? 0 kr 0-99kr kr kr kr mer än 400 kr 13. Skulle du rekommendera hälsosamtalet på VC för någon annan? Ja Nej Om JA, information om.? Motionsvanor Matvanor Alkoholvanor Tobaksvanor Stress Sömn Annat:. 32

38 Bilaga 6: Vilka är dina kroppsmått? 33

39 Bilaga 7: Inbjudan till uppföljning av hälsosamtalet INBJUDAN TILL UPPFÖLJNING AV HÄLSOSAMTALET För cirka 1 år sedan har du haft ett hälsosamtal med distriktssköterska Ann-Louise Fransson på Rosenlunds/ Tenhults Vårdcentral. Jag är ST- läkare på Vårdcentralen och har fått uppdrag av vårdcentralchefen att utvärdera hälsosamtalen. Syftet är att undersöka hur du har upplevt hälsoundersökningen och om det blivit någon förändring av levnadsvanor och andra värden. Samtidigt så får du chansen att få ännu en kontroll av din hälsa och möjlighet att jämföra med de tidigare resultaten. I uppföljningen ingår: Blodtrycks- och viktkontroll, kolesterolprov, enkät om dina levnadsvanor samt kroppsmått. Så går det till: Jag ber dig att fylla i de medskickade formulären Frågeformuläret om levnadsvanor 1- års uppföljning samt att du mäter längd, midja och stussmått enligt instruktionsblankett. En av våra undersköterskor kommer att kontakta dig inom 1-2 veckor för att boka en tid för mätning av blodtryck, vikt och kolesterol. Du behöver inte vara fastande. Ifall ditt telefonnummer har ändrats det sista året så är jag tacksam om du meddelar detta till nedanstående telefonnummer eller mailadress. Jag ber dig att ta med de ifyllda formulären till besöket på Vårdcentralen. Blodtryckskontrollen och provtagningen är kostnadsfria. Du får sedan en uppföljande telefontid till mig för att gå genom dina värden. Jag hoppas att du är intresserad och vill medverka! Med vänlig hälsning, Marie-Christine Winklbauer-Wagner Leg. Läkare Tel: Mail: Rosenlundvardcentral@lj.se Angela Eckerby Vårdcentralschef 34