Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Transkript

1 Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics.

2 Studien Syftet med studien var att studera hur infektionssjukligheten ser ut i barnfamiljer. Hur ofta har 18 månader gamla barn och deras familjer symtom på infektionssjukdomar, hur ofta används socialförsäkringen, hur ofta går man till läkaren och hur omfattande är antibiotikaanvändningen? Syftet var också att kartlägga skillnader mellan barn på förskola och barn som är hemma. Dessutom var målet att finna faktorer som kan förklara skillnader i antibiotikaförskrivning till barn mellan olika kommuner i landet. Man ville också se om information om infektioner och smittspridning till personal i förskolan och till föräldrar kan leda till en minskning i infektionsorsakad sjukfrånvaro, av läkarbesök och antibiotikabehandling.

3 Bakgrund På 1970-talet gjordes populationsbaserade studier i USA där förekomsten av infektioner i barnfamiljer kartlades. Man såg då att små barn hade flest infektioner och att antalet dagar med infektionssymtom minskade med stigande ålder hos barnen. Studierna visade också att antalet dagar återigen ökade hos vuxna med små barn. Det fanns ingen aktuell svensk kartläggning av förekomsten av infektionssymtom hos barn, hur ofta man besöker läkare och hur ofta antibiotika ordineras. Det fanns inte heller några svenska studier som visade hur ofta infektionssymtom hos barn leder till att de stannar hemma från förskola eller skola eller hur ofta föräldrarna använder ersättning från socialförsäkringen i samband med infektionssymtom i familjen. Apoteksbolagets statistik visar sedan flera år att det finns stora geografiska skillnader i försäljning av antibiotika till barn när olika kommuner jämförs. Man visste dock inte om dessa skillnader beror på att barn är olika mycket sjuka, att de söker läkare i olika utsträckning eller att läkare förskriver antibiotika i olika omfattning i olika kommuner. Sedan tidigare vet man att barn i förskola har mer infektioner, gör fler läkarbesök och använder mer antibiotika än barn som vistas hemma dagtid. Däremot hade ingen studerat om det är den ökade förekomsten av infektionssymtom som leder till fler läkarbesök och till högre antibiotikaförbrukning eller om det kan förklaras av andra faktorer, till exempel större benägenhet att söka läkare vid infektionssymtom. Interventionsstudier, där nogrann handtvätt varit en del, har visat att förekomsten av infektioner i förskolan kan minska. Ingen av dessa studier har fokuserat på att utbilda personal och föräldrar om smitta och smittspridning.

4 Dagboksstudien I dagboksstudien ingick Falun, Leksand, Jönköping, Eksjö, Tranås, Älmhult och Alvesta. Dessa sju kommuner hade enligt Apoteksbolagets statistik sedan flera år haft antingen hög eller låg försäljning av antibiotika till barn mellan 0-6 år. Alla familjer som kom med ett 18 månader gammalt barn till BVC i de utvalda kommunerna, erbjöds att delta i en dagboksstudie. Under en månad noterade alla familjemedlemmar samtliga infektionssymtom och åtgärder i en dagbok. Under en vintermånad hade 93 % av barnen, som var 18 månader gamla, infektonsrelaterade symtom (snuva, hosta, halsont, ont i öronen, diarré, feber). Antalet dagar med infektionssymtom minskade med stigande ålder, 13 % gjorde ett läkarbesök och 6 % använde antibiotika. Även dessa siffror var högre för 18 månadersbarnen jämfört med deras äldre syskon. Resultatet visade också att vid de tillfällen då barnen stannade hemma från barnomsorgen, utnyttjade föräldrarna socialförsäkringen endast i en tredjedel av dagarna. Andel symtomdagar hos 18-månaders barn under en vintermånad Procent Flickor Pojkar Symtomdagar

5 Dagboksstudien visade att barnen från kommuner med låg antibiotikaförskrivning hade lika många rapporterade infektionssymtom, och besökte läkare lika ofta, som barnen från kommuner med hög antibiotikaförskrivning. Att skillnaden i antibiotikaförskrivning skilde sig mellan olika kommuner kan därmed inte förklaras av någon skillnad i antalet infektionssymtom eller antalet besök hos läkare. Skillnaden beror snarare på att läkare förskriver antibiotika olika. Precis som tidigare studier visat, hade barn i förskola fler infektionsepisoder än barn som vistades hemma. Resultatet visade att 23 % av barnen i förskolan gjorde ett läkarbesök jämfört med 11 % av hemmabarnen. Av barnen på förskolan var det 11 % som använde antibiotika medan siffran för barnen som var hemma var 5 %. Det tycks alltså vara den ökade förekomsten av infektionssymtom som gör att barn i förskola oftare använder antibiotika än barn som är hemma. Antbiotikaförskrivningen varierar mellan olika kommuner. Detta beror på att doktorer gör olika när de skriver ut antibiotika mot infektioner hos barn.

6 Interventionsstudien Till interventionsstudien valdes sex förskolor ut. Alla sex hade en en småbarnsavdelning och två syskonavdelningar. Tre av dessa förskolor slumpades till inteventionsförskolor och i dessa fick personal och föräldrar information om infektioner och smittspridning. De fick även information om när barn bör vara hemma samt när läkarbesök och antibiotika kan vara aktuellt. Vid varje sjukdomsepisod hos barnen fyllde föräldrarna i en sjukfrånvarorapport, där sjukdomsorsaken, eventull sjukvårdskontakt samt antibiotikabehandling noterades. På interventionsförskolorna var den totala sjukfrånvaron 6,6 %, vilket kan jämföras med kontrollförskolorna där sjukfrånvaron låg på 6,8 %. I genomsnitt gjorde barnen på interventionsförskolorna 0,8 läkarbesök under niomånadersperioden, samtidigt som barnen på kontrollförskolorna besökte läkaren 1,1 gånger under samma period. Antibiotikaförbrukningen var även den högre bland barnen på kontrollförskolorna med en siffra på 0,7 behandlingar per barn. Siffran för interventionsförskolebarnen var 0,4 behandlingar. Även om skillnaderna inte är stora så avslöjar resultatet att det finns tydliga mönster med färre infektionsepisoder, färre läkarbesök och mindre antibiotikaförskrivning i interventionsgruppen. Studien visar att det inom ramen för den ordinarie förskoleverksamheten är möjligt att utbilda personal och föräldrar om infektioner och smittspridning. Resultaten kan också tala för att man kan minska frånvaron på grund av infektioner i förskola, minska antalet läkarbesök och också minska behandling med antibiotika, genom information.

7 Konklusion Infektionssymtom är vanligt i barnfamiljer och de yngsta barnen har flest symtom. Oftast behöver barnen inte vara hemma på grund av symtomen, men när de är det så utnyttjar föräldrarna socialförsäkringen sparsamt. När symtomen leder till läkarbesök skrivs antibiotika ut i ungefär hälften av besöken. Förskrivningen av antibiotika varierar mellan olika kommuner. Detta beror inte på att barnen har olika mycket infektioner, utan på att läkarna förskriver antibiotika olika. Däremot är det förekomsten av infektionssymtom som gör att barn i förskola söker läkare oftare och använder mer antibiotika än barn som är hemma. Eftersom barn i förskolan har mer symtom än barn som vistas hemma är det angeläget att finna vägar att informera personal och föräldrar om infektioner och smittspridning. Hur är det i Landstinget Kronoberg? Statistik från Apoteksbolaget visar att det skrivs ut mycket antibiotika till barn i åldern 0-6 år i Kronobergs län. Trots att förskrivningen av antibiotika har sjunkit sedan år 2000 så är förskrivningen i Kronoberg fortfarande bland de högsta i landet. Det finns även en skillnad i förskrivning mellan de olika kommunerna i vårt landsting. Infektionssjukligheten hos barn skiljer inte sig mellan olika delar av landet. Skillnaden i förskrivning beror snarare på skillnader i doktorernas vanor, varpå frågan om det går att påverka läkarnas förskrivning uppstår. En nyligen genomförd studie i Kronoberg visar att förskrivning av urinvägsantibiotika kan förändras genom information och utbildning. Det bör därför vara möjligt att genom information och utbildning strukturerat arbeta mot mer rationell användning av antibiotika till både barn och vuxna i vårt län.

8 Katarina Hedin arbetar som distriktsläkare i Landstinget Kronoberg och bedriver forskning på FoU-centrum. Hon avlade sin doktorsexamen i medicinsk vetenskap den 12 januari 2007, vid Lunds universitet. Katarina har tillsammans med Christer Petersson, distriktsläkare, med dr, skrivit Smitta mindre i förskolan. Kontakta FoU-centrum för mer information om broschyren. FoU-centrum Produktion: GA Information, Landstinget Kronoberg. Foto: Illustration: John Hedin. Tryck: Löwex Trycksaker AB. Juni 2007