Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?"

Transkript

1 Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Handledare: Lars G Backlund, DL, med dr CeFAM

2 Sammanfattning I en retrospektiv journalstudie vid Liljeholmens vårdcentral har jag studerat diagnossättning och antibiotikaförskrivning vid pneumoni och akut bronkit och utvärderat hur handläggningen överensstämmer med Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer. Studien omfattade patienter över 16 år. Frågeställningarna gällde förutom hur ofta antibiotika förskrivs, även hur olika kliniska variabler och undersökningar påverkar diagnossättning och beslut om behandling. Slutligen studerades om penicillin V används enligt gällande rekommendationer. Uppgifter om olika kliniska variabler, undersökningar och eventuell antibiotikabehandling hämtades från 125 journaler med någon av diagnoserna pneumoni, akut bronkit eller hosta. Antibiotika förskrevs vid totalt 33,6 procent av besöken och till 17 procent av patienterna med diagnos akut bronkit eller hosta. Det visade sig att feber och förekomst av fokala biljud vid lungauskultation samt CRP-värde spelade viss roll för val av diagnos och antibiotikaförskrivning. Bland patienter som fått diagnos akut bronkit eller hosta sågs dock inga signifikanta skillnader mellan de som fick och de som inte fick antibiotika, förutom att 41,2 procent av de som fick antibiotika hade positivt mycoplasmatest. CRP och mycoplasmatest användes vid 60,8 respektive 22,4 procent av besöken och var tredje pneumonidiagnos ställdes med hjälp av lungröntgen. Andelen penicillin V-recept var endast 35,7 procent, men något bättre (52,0 procent) för patienter som diagnostiserats med pneumoni. Sammanfattningsvis visar studien att läkare vid Liljeholmens vårdcentral kan bli bättre på att avstå antibiotika vid akut bronkit samt att undvika onödig provtagning. När antibiotika är indicerat kan vi välja penicillin V i större utsträckning och korta ner behandlingstiden till sju dagar. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Bakgrund...4 Frågeställningar...5 Metod...5 Resultat...6 Diskussion...9 Referenser

4 Bakgrund Pneumoni är ett potentiellt livshotande tillstånd som i regel ska behandlas med antibiotika. Akut bronkit är däremot ett självläkande tillstånd där antibiotika inte gör någon nytta. I Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer för nedre luftvägsinfektion [1] finns anvisningar om hur man ställer respektive diagnos och hur man avgör om en patient behöver antibiotika eller inte. Eftersom antibiotikaförskrivningen vid luftvägsinfektion är högre i Stockholm än i många andra delar av Sverige [2] är det intressant att studera följsamheten till rekommendationerna vid en vårdcentral i Stockholm. Nedan följer en sammanfattning av Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer. Begreppet nedre luftvägsinfektion omfattar diagnoserna akut bronkit, pneumoni och exacerbation av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). (Detta arbete omfattar dock inte exacerbation av KOL.) Akut bronkit definieras som en akut luftvägsinfektion med huvudsymtomet hosta. Hostan, som kan ha färgade sputa, pågår i genomsnitt i tre veckor och orsakas inte av annan bakomliggande sjukdom. Patienten är opåverkad. Vid lungauskultation kan man finna spridda liksidiga biljud och lätt obstruktivitet. Oftast behövs inte CRP för diagnos. Flera studier har visat att antibiotika inte har någon plats vid behandling av akut bronkit. Det gäller även när infektionen har bakteriell genes, exempelvis mycoplasma [3]. En patient med pneumoni är i regel påverkad och har feber, hosta och andningsbesvär. Över lungfälten kan det finnas fokala biljud, fokalt nedsatt andningsljud eller dämpning vid perkussion. När kliniken tydligt talar för pneumoni behövs varken CRP eller lungröntgen för att ställa diagnos. Behandlingen är i första hand penicillin V (pcv) 1g x 3 i 7 dagar. Vid penicillinallergi väljs doxycyklin. När det är svårt att avgöra om patienten har en akut bronkit eller pneumoni kan man använda CRP för vägledning. Om kliniken talar för pneumoni med CRP > 100 mg/l bör man överväga antibiotikabehandling. Är CRP < 20 mg/l efter minst ett dygns sjukdom bör man avstå från antibiotika. Har symtomen pågått en vecka och CRP ligger över 50 mg/l är det sannolikt en pneumoni och patienten bör få antibiotika. Syftet med denna studie är att utvärdera i vilken grad diagnossättning och antibiotikaförskrivning vid nedre luftvägsinfektion överensstämmer med Läkemedelsverkets rekommendationer och som en del i detta även studera vilken roll kliniska fynd spelar vid diagnossättning. Studien omfattar patienter 16 år och över på Liljeholmens vårdcentral. 4

5 Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienter med pneumoni respektive akut bronkit behandlas med antibiotika? 2. Vilken roll spelar olika kliniska variabler (symtomduration, feber, andningspåverkan, fokala biljud) och undersökningsresultat (CRP-värde, mycoplasmatest) för diagnossättning och antibiotikabehandling? 3. Hur ofta används CRP, mycoplasmatest och lungröntgen vid diagnostik av pneumoni och akut bronkit? 4. Förskrivs antibiotika enligt rekommendationerna gällande preparatval och dosering? Metod Studien utformades som en deskriptiv, kvantitativ journalstudie. Populationen utgjordes av patienter 16 år eller över som besökt Liljeholmens vårdcentral och bedömts ha en nedre luftvägsinfektion. Studien omfattar dock inte patienter med exacerbation av KOL. För att få så aktuellt material som möjligt koncentrerades urvalet till besök under januari och februari Jag bedömde att två månader skulle ge ett tillräckligt stort antal besök för att besvara frågeställningarna. Alla besök gjordes vardagar, dagtid. Patienter enligt ovan, som fått någon av diagnoserna pneumoni, akut bronkit eller hosta söktes fram med hjälp av programmet RAVE, som är kopplat till vårdcentralens journalsystem. Diagnosen hosta inkluderades i urvalet eftersom en del patienter med akut bronkit sannolikt får symtomdiagnosen hosta. Även Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) har valt att inkludera diagnosen hosta i deras förslag till kvalitetsuppföljning av handläggning av nedre luftvägsinfektioner [4]. En del patienter hade gjort flera besök under den angivna tidsperioden. Varje besök registrerades separat varför antalet besök är fler än antalet patienter. Exklusionskriterier var: hosta mer än en månad, känd astma och/eller KOL eller annan bakomliggande lungsjukdom, pågående antibiotikabehandling, planerad uppföljning efter pneumoni. Dessutom exkluderades ett besök där patienten fått både diagnos akut bronkit och akut sinuit och där antibiotika ordinerades på grund av sinuiten. Två besök med diagnos hosta exkluderades eftersom journalen inte innehöll några uppgifter kring hostan utan handlade om helt andra besöksorsaker. Uppgifter om bakomliggande lungsjukdom hämtades från besökstillfället och/eller diagnosmodulen i journalen. Ur inkluderade journaler inhämtades uppgifter om patientens ålder och kön, eventuell feber (angivet i anamnesen eller temperatur >37,9 grader uppmätt vid besöket) och eventuell andningspåverkan (anamnestiska andningsbesvär eller dyspné i status). Om allmäntillståndet hade bedömts som opåverkat och det inte fanns uppgift om andningsbesvär i anamnesen antogs att ingen andningspåverkan fanns. Vidare noterades lungstatusfynd (fokala eller 5

6 generella/bilaterala biljud), eventuella undersökningar (CRP, mycoplasma-test, lungröntgen) och resultaten av dessa. Om antibiotika förskrevs noterades preparatval och för pcv även dosering och behandlingstid. Symtomduration registrerades som <1 vecka, 1 vecka, 1,5 vecka, och så vidare upp till 4 veckor. Slutligen registrerades besökets diagnos. Data kodades och fördes in i Excel. Med hjälp av pivottabeller studerades rådatamaterialet. Skillnader i ålder och CRP-värde analyserades med t-test i Excel. För övriga statistiska beräkningar användes programmet PAST. Skillnader avseende kön, förekomst av feber, eventuell andningspåverkan och förekomst av fokala biljud analyserades med Chi2-test eller Fishers exakta test. Skillnader avseende symtomduration analyserades med Wilcoxon rank sum test (Mann-Whitney). Det är ett ickeparametriskt test för att jämföra två oberoende grupper där variablerna fördelar sig på ordinalskala. Etiska aspekter Varken patienter eller behandlande läkare har tillfrågats om deltagande i studien. Sedvanliga sekretessregler har dock beaktats och ingen enskild patient eller läkare går att identifiera. Alla personuppgifter har förvarats väl inlåsta och aldrig lämnat arbetsplatsen. Ingen patient har påverkats av deltagandet i studien eftersom det är en retrospektiv journalstudie. Studien har godkänts av verksamhetschef. Resultat Mellan 1 januari och 28 februari 2010 gjordes sammanlagt 209 besök med någon av diagnoserna pneumoni, akut bronkit eller hosta. Antalet patienter var besök inkluderades i studien. 84 besök exkluderades. De viktigaste anledningarna var hosta > 1 månad (n=43), astma, KOL eller annan lungsjukdom (n= 25) och pågående antibiotikabehandling (n=9). Patienterna var mellan 16 och 89 år. Fördelning av patienternas kön och ålder för respektive diagnos framgår av tabell 1. Medelåldern var högre för kvinnor än för män oavsett diagnos. Kvinnor var också överrepresenterade i alla diagnosgrupper. Tabell 1. Fördelning av kön samt medelålder (k=kvinnor, m=män), totalt och för respektive diagnos Totalt (n=125) Pneumoni (n=25) Akut bronkit (n=28) Hosta (n=72) Andel kvinnor (n) 62 %(77) 68 %(17) 75 %(21) 54 %(39) Medelålder (k/m) 46 år (49,6/40,2) 52,4 år (55,3/46,3) 52,1 år (54,3/45,4) 41,4 år (44,6/37,6) Uppgift om feber och symtomduration saknades eller gick inte att bedöma för 32 respektive 10 patienter. För tre patienter fanns inget lungstatus. Andel antibiotikabehandlade Figur 1 visar antibiotikaförskrivningen för män och kvinnor och för respektive diagnos. Antibiotika ordinerades vid 33,6 procent av besöken (n=42). Alla patienter med diagnos pneumoni (n=25) förskrevs antibiotika medan 21,4 procent (n=6) respektive 15, 3 procent 6

7 (n=11) av patienter med diagnos akut bronkit eller hosta antibiotikabehandlades. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen med alla diagnoser sammanslagna (p = 0,10). Antibiotikabehandlade var i genomsnitt något äldre än de som inte behandlades med antibiotika (51,5 år jämfört med 43,2 år, p = 0,02). En av patienterna med diagnos pneumoni ordinerades recept i reserv. Figur 1. Andel antibiotikabehandlade, totalt och för respektive diagnos Inverkan av olika kliniska variabler och undersökningsresultat på antibiotikaförskrivning Patienter som behandlades med antibiotika hade oftare feber (72,7 %, n=24) än de som inte behandlades med antibiotika (21,7 %, n=13), p<0,001. Fokala biljud förekom hos 20,0 procent (n=8) av antibiotikabehandlade jämfört med 4,9 procent (n=4) hos de utan antibiotika, p = 0,008. Det fanns ingen signifikant skillnad när det gäller förekomst av andningspåverkan. Av de antibiotikabehandlade hade 28,6 procent (n=12) ett CRP-värde < 20 mg/l, varav elva patienter hade ett helt normalt CRP (<10 mg/l). Tabell 2 syftar till att åskådliggöra eventuella skillnader mellan de som fått respektive inte fått antibiotika vid akut bronkit/hosta. Inga signifikanta skillnader framkom avseende andningspåverkan eller fokala biljud. Andelen patienter med feber var större i gruppen som behandlades med antibiotika än de utan antibiotika. Dock saknades uppgift om feber för totalt 30 procent av patienterna och om man antar att dessa inte hade feber blir skillnaden inte signifikant. Tabell 2. Diagnos akut bronkit och hosta: skillnad mellan antibiotikabehandlade och ej antibiotikabehandlade med avseende på feber, andningspåverkan, fokala biljud och CRP-värde Antibiotikabehandlade (n=17) Ej antibiotikabehandlade (n=83) p-värde Feber (n) 60,0 %(6) 21,7 %(13) 0,02 a Andningspåverkan (n) 0 %(0) 7,2 %(6) >0,05 b Fokala biljud (n) 13,3 %(2) 4,9 %(4) >0,05 b Symtomduration, median 2 veckor 2 veckor >0,05 c a = Chi2-test, b = Fishers exakta test, c = Mann-Whitney-test 7

8 Ingen av de antibiotikabehandlade patienterna med akut bronkit eller hosta hade förhöjt CRP-värde ( 10 mg/l). Av de som inte behandlades med antibiotika hade fyra patienter CRP > 20 mg/l. Positivt mycoplasmatest fanns hos 41,2 procent (n=7) av antibiotikabehandlade patienter med akut bronkit/hosta. Inverkan av olika kliniska variabler och undersökningsresultat på diagnossättning Tabell 3 visar samband mellan olika kliniska variabler och diagnos. Patienter med pneumoni hade oftare feber, var i högre grad andningspåverkade och hade oftare fokala biljud än de som diagnostiserats med akut bronkit eller hosta. Det fanns ingen signifikant skillnad avseende symtomduration. Patienter med pneumoni var i genomsnitt något äldre än de med akut bronkit eller hosta (52,4 år jämfört med 44,4 år, p = 0,05). Tabell 3. Skillnad mellan diagnos pneumoni och akut bronkit/hosta med avseende på feber, andningspåverkan, fokala biljud och symtomduration Pneumoni Akut bronkit och hosta p-värde (n=25) (n=100) Feber (n) 78,3 %(18) 27,1 %(19) <0,001 a Andningspåverkan (n) 28,0 %(7) 6,0 %(6) 0,001 a Fokala biljud (n) 24,0 %(6) 6,2 %(6) <0,001 a Symtomduration, median 1,5 vecka 2 veckor >0,05 c a = Chi2-test, b = Fishers exakta test, c = Mann-Whitney-test Medelvärdet av CRP för patienter med pneumoni var 86,6 mg/l jämfört med 3,9 mg/l för övriga. Alla med CRP över 50 mg/l (n= 15) fick diagnos pneumoni. Samtliga med CRP > 100 mg/l (n=7) hade feber och andningspåverkan, fokala biljud eller lungröntgeninfiltrat. Av de med CRP mg/l (n=8) hade 62,5 procent (n=5) haft symtom 1 vecka. Fyra patienter med diagnos pneumoni hade CRP < 20 mg/l. En av dessa hade infiltrat på röntgen och en hade fokala biljud. De övriga två hade positiva mycoplasmatest men inga andra kliniska fynd. Användning av CRP, mycoplasmatest och lungröntgen Tabell 4 visar andel av besök där CRP, mycoplasmatest och/eller lungröntgen använts. CRP analyserades vid 60,8 procent av alla besök. Testet visade normala värden (<10 mg/l) vid 65,8 procent av analyserna. Mycoplasmatest togs på 22,4 procent av patienterna och var positivt för 32,1 procent (n=9) av dem. Vid 16,8 procent av besöken användes lungröntgen. Var tredje lungröntgenundersökning (n=7) visade pneumoniska infiltrat. Tabell 4. Användning av CRP, lungröntgen och mycoplasmatest, totalt och för respektive diagnos Totalt (n=125) Pneumoni (n=25) Akut bronkit (n=28) Hosta (n=72) CRP (n) 60,8 %(76) 80,0 %(20) 64,3 %(18) 52,8 %(38) Lungröntgen (n) 16,8 %(21) 28,0 %(7) 28,6 %(8) 8,3 %(6) Mycoplasmatest (n) 22,4 %(28) 12,0 %(3) 10,7 %(3) 30,6 %(22) Preparatval och dosering Tabell 5 visar fördelningen av ordinerade antibiotikapreparat. Andel penicillin V (pcv) av alla antibiotikaförskrivningar var 35,7 procent (n = 15). Patienter med pneumoni ordinerades pcv 8

9 i 52,0 procent av fallen medan andelen pcv-recept var lägre för diagnoserna akut bronkit och hosta (16,7 respektive 9,1 procent). Övriga preparat utgjordes i huvudsak av doxycyklin, erytromycin och amoxicillin. En patient med pneumoni angav penicillinallergi och behandlades med doxycyklin. Två av 15 pcv-ordinationer doserades 1g x 3 x 7 dagar och övriga doserades 1g x 3 x 10 dagar (n=12) eller 1g x 2 x 10 dagar (n=1). Tabell 5. Fördelning av olika preparat bland antibiotikaförskrivningar, totalt och för respektive diagnos Totalt (n=42) Pneumoni (n=25) Akut bronkit (n=6) Hosta (n=11) pcv (n) 35,7 %(15) 52,0 %(13) 16,7 %(1) 9,1 %(1) amoxicillin (n) 14,3 %(6) 12,0 %(3) 33,3 %(2) 9,1 %(1) doxycyklin (n) 28,6 %(12) 28,0 %(7) 50,0 %(3) 18,2 %(2) erytromycin (n) 19,0 %(8) 4,0 %(1) 0 % 63,6 %(7) lorakarbef (n) 2,4 %(1) 4,0 %(1) 0 % 0 % Diskussion Alla patienter med pneumoni och nästan var femte patient med akut bronkit eller hosta behandlades med antibiotika. Feber och förekomst av fokala biljud samt CRP-värde verkar ha spelat roll för diagnos och valet att förskriva antibiotika. Bland patienter med akut bronkit eller hosta var positivt snabbtest för mycoplasma en viktig faktor för antibiotikaförskrivning. Inga andra variabler hade signifikant betydelse och alla antibiotikabehandlade i den gruppen hade normalt CRP-värde. Sannolikt finns det andra aspekter än kliniska fynd som påverkar valet att behandla med antibiotika. Studier har visat att bland annat önskemål från patienten, bristande kunskaper hos läkare och patient samt kort besökstid kan vara anledningar till onödig antibiotikaförskrivning [5,6]. Man brukar räkna med att cirka procent av patienterna med nedre luftvägsinfektion har en pneumoni [1,7]. I denna studie var andelen 20 procent, vilket kan antyda en viss överdiagnostisering. Även om pneumonipatienterna oftare hade feber, andningspåverkan och fokala biljud än de med akut bronkit/hosta, var det faktiska antalet ganska litet. Svårigheten för allmänläkare att utifrån klinisk bild ställa diagnosen pneumoni är känd sedan tidigare [7]. En orsak kan vara att det prediktiva värdet av klassiska pneumonisymtom är lägre i en primärvårdspopulation än bland dem som söker sjukhusets akutmottagning. En annan orsak till överdiagnostisering kan vara att beslutet om att behandla med antibiotika kan påverka valet av diagnos [8]. Enligt Läkemedelsverkets (LmV) rekommendationer behövs CRP och eventuellt lungröntgen endast när den kliniska bilden är otydlig. I studien användes dock CRP vid två av tre besök och de allra flesta analyserna var normala. Tolkningen av CRP-värden > 50 mg/l stämmer relativt väl med LmV:s behandlingsrekommendationer. Däremot var det många med normala CRPvärden som ändå bedömdes behöva antibiotika. Även lungröntgen användes i relativt stor utsträckning - nästan var tredje pneumonidiagnos ställdes med hjälp av lungröntgen. När det gäller mycoplasmatest är det sällan nödvändigt eftersom även mycoplasmaorsakad akut 9

10 bronkit har hög grad av spontanläkning [3]. Studien visar trots det att nästan var femte patient testades och flest test gjordes bland patienter med symtomdiagnosen hosta. Penicillin V skrevs bara på ett av tre antibiotikarecept. Drygt hälften av pneumonigruppen fick dock detta rekommenderade preparat. Allt för ofta användes således bredare preparat. Behandlingstiden var bara undantagsvis de rekommenderade sju dagarna. Jag har inte hittat någon liknande studie att jämföra resultaten med. Organisationen Samverkan för antibiotikaresistens (Strama) har dock gjort flertalet så kallade diagnosförskrivningsstudier om bland annat luftvägsinfektioner [10]. Läkaren har då i samband med besöket fått registrera olika uppgifter såsom diagnos och eventuell antibiotikabehandling. Resultaten från den senaste studien (2005) visar bland annat att antibiotika förskrevs till cirka 50 procent av patienterna med akut bronkit och att hälften av recepten utgjordes av ett tetracyklinpreparat (exempelvis doxycyklin). Resultaten är dock inte jämförbara med denna studie eftersom även barn inkluderades och diagnosen hosta inte fanns med bland registrerade diagnoser. Studiens begränsningar och styrkor Eftersom studien utfördes som en retrospektiv journalstudie har den en del begränsningar. Det kan vara svårt att ur journalen få exakta uppgifter om exempelvis feber och symtomduration. Vad läkaren valt att skriva i journalen överensstämmer kanske heller inte alltid med vad som framkom vid besöket. Valet att inkludera diagnosen hosta innebär en viss godtycklighet eftersom alla dem kanske inte hade en nedre luftvägsinfektion. Det kan också finnas patienter under andra diagnoser, exempelvis övre luftvägsinfektion (ÖLI), som faktiskt hade en nedre luftvägsinfektion. Det är känt att det finns en stor variation bland allmänläkare i hur man definierar och diagnostiserar luftvägsinfektioner, bland annat hur man skiljer en övre från en nedre luftvägsinfektion [9]. En styrka med studien är just att den är retrospektiv och läkarens val av diagnos och behandling har inte påverkats av vetskap om att man deltar i en studie. Att studien gjorts lokalt ger den större relevans för den aktuella arbetsplatsen. Slutsatser Handläggningen av nedre luftvägsinfektioner vid Liljeholmens vårdcentral överensstämmer till viss del med LmV:s behandlingsrekommendationer. Vi kan dock bli bättre på att avstå antibiotika vid akut bronkit samt att undvika onödig provtagning. När antibiotika är indicerat kan vi välja penicillin V i större utsträckning och korta ner behandlingstiden till sju dagar. Resultatet av studien kommer att presenteras för läkarna på Liljeholmens vårdcentral. Förhoppningsvis kan det leda till bättre kvalitet i handläggningen av patienter med nedre luftvägsinfektion. Referenser 1. Läkemedelsverket, Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård. Information från läkemedelsverket 3:

11 2. Örtqvist Å, Holmberg, H, Norman C, Cars O. Antibiotika vid akut bronkit är både onödigt och riskabelt. Läkartidningen 2009;106: André M, Norman C. Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård, Bakgrundsdokumentation, Akut bronkit/luftrörskatarr. Information från Läkemedelsverket 3: SFAMs kvalitetsindikatorer: Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Tillgänglig via: Besökts 11 oktober, Arnold SR, Straus SE. Interventions to improve antibiotic prescribing practices in ambulatory care. Cochrane Database of Systematic Reviews 2005, Issue 4. Art. No.: CD DOI: / CD pub2. 6. Hedman P. Vi måste minska onödig antibiotikaförskrivning! Jovisst men hur gör vi? Distriktsläkaren 2010;1: Hopstaken R M, Muris J W M, Knotterus J A, et al. Contributions of symptoms, signs, erythrocyte sedimentation rate, and C-reactive protein to a diagnosis of pneumonia in acute lower respiratory tract infection. British Journal of General Practice 2003;53: Cars H, Håkanson A. To prescribe or not to prescribe antibiotics. District physicians habits vary greatly, and are difficult to change. Scand J Prim Health Care1995; Stocks N, Fahey T. Labelling of acute respiratory illness: evidence of between-practitioner variation in the UK. Fam Pract 2002;19: André M, Vernby Å, Odenholt I, Stålsby Lundborg C, Axelsson I, Eriksson M, Runehagen A, Schwan Å, Mölstad S. Allmänläkare förskrev mindre antibiotika men utnyttjade CRP-test mer, diagnosförskrivningsstudier för åren Läkartidningen 2008;105:

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni VESTA Södra programmet 2010 Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni Följsamhet till riktlinjer vid Johannes Husläkarmottagning Nanna Schumacher Qwerin ST-läkare, Johannes Husläkarmottagning

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit.

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral En retrospektiv journalstudie avseende förskrivningsmönster i relation till aktuella behandlingsrekommendationer Författare: Mattias

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna

Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna Trender i tillämpning av STRAMAs rekommendationer vid bedömning av luftvägsinfektioner hos vuxna En Journalstudie på Gnesta Vårdcentral under två jämförbara perioder Johannes Hallqvist ST läkare Gnesta

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild Läkarens förväntningar Att vara patienten till lags Att göra något Att inte missa allvarlig sjukdom Patientförväntningar

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

Primärvården följer inte SFAMs mål för antibiotikaförskrivning

Primärvården följer inte SFAMs mål för antibiotikaförskrivning originalstudie läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Primärvården följer inte SFAMs mål för antibiotikaförskrivning ANDERS ÖSTERLUND, smittskyddsläkare, Norrbottens läns landsting

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Effekter av skriftlig information om luftvägsinfektioner vid akutbesök på Carema Vårdcentral Farsta

Effekter av skriftlig information om luftvägsinfektioner vid akutbesök på Carema Vårdcentral Farsta Effekter av skriftlig information om luftvägsinfektioner vid akutbesök på Carema Vårdcentral Farsta Projekt inom ramen för VESTA-kurs 2010. Åsa Pettersson ST-läkare i allmänmedicin Carema Vårdcentral Farsta

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

P r o g r a m. 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g

P r o g r a m. 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g V å r e n s Re g i o n a l a S t r a mprogram a d a g e t t p o t p u r r i! 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g P r o g r

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Äldre och infektioner. -enbart ett institutionsproblem? Johan Struwe Smittskyddsintitutet

Äldre och infektioner. -enbart ett institutionsproblem? Johan Struwe Smittskyddsintitutet Äldre och infektioner -enbart ett institutionsproblem? Johan Struwe Smittskyddsintitutet Utveckling i slutenvård 1996-2006 Index 1996=100 Källa: SKL 2007 Källa: SKL 2007 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal - 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter

Läs mer

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar

Läs mer

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om

Läs mer

Interventionsstudie med syfte att minska antibiotikaförskrivningen vid nedre luftvägsinfektioner på Tybble Vårdcentral

Interventionsstudie med syfte att minska antibiotikaförskrivningen vid nedre luftvägsinfektioner på Tybble Vårdcentral ST-projekt Interventionsstudie med syfte att minska antibiotikaförskrivningen vid nedre luftvägsinfektioner på Tybble Vårdcentral Robar Gadan, ST-läkare i allmänmedicin, Tybble vårdcentral Vetenskaplig

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder.

Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder. Slutrapport till Nationella STRAMA angående projektet: Rationell antibiotikaförskrivning till barn med övre luftvägsinfektioner - en interventionsstudie i Stockholmsområdet Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén,

Läs mer

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren?

Läs mer

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tidigare Apotekets diagnos-recept undersökning Rapporter från olika journalsystem från Östergötland,

Läs mer

Förskrivning av hostmediciner vid luftvägsinfektioner vid Trollbäckens vårdcentral före och efter 2008. Följer vi STRAMAs riktlinjer?

Förskrivning av hostmediciner vid luftvägsinfektioner vid Trollbäckens vårdcentral före och efter 2008. Följer vi STRAMAs riktlinjer? Förskrivning av hostmediciner vid luftvägsinfektioner vid Trollbäckens vårdcentral före och efter 2008. Följer vi STRAMAs riktlinjer? Shillah Hashemi, ST-läkare shillah.hashemi@sll.se Klinisk handledare:

Läs mer

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Thomas Neumark, Lars Brudin, Sigvard Mölstad Publ: Family Practice, February 24, 2015

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama

Pneumonier i öppen och slutenvård Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) Pneumoni är en av de vanligaste infektionsdiagnoserna inom slutenvården. Endast en liten andel vårdas på infektionsklink, och många patienter med pneumonier handläggs polikliniskt

Läs mer

Luftvägsinfektioner. Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Luftvägsinfektioner. Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Luftvägsinfektioner Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset April 2014 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008 Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008 Uppdraget en översyn av existerande nationella system för övervakning

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77/39 läkare i Sverige 2008/2009

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77/39 läkare i Sverige 2008/2009 Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77/39 läkare i Sverige 28/29 HAPPY AUDIT. September 29. Results from 39 doctors in Sweden A European project supported by EU (wp 6): Intervention material

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut?

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? VESTA mars 2015 Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? Elsa Håkansson, ST-läkare, Liljeholmens vårdcentral elsa.hakansson@sll.se Klinisk handledare: Peter

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Kronan

Antibiotikaförskrivning vid luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Kronan Antibiotikaförskrivning vid luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Kronan Hani Khalifa ST Läkare, allmänmedicin Vårdcentralen Kronan Nov 2009 Handledare Anna Nager ST läkare, medicine doktor CeFAM 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förkylning på vårdcentralen

Förkylning på vårdcentralen Förkylning på vårdcentralen Kartläggning av orsaker till att vuxna patienter med övre luftvägsinfektion/förkylning söker läkare i svensk primärvård och analys av huruvida det finns något samband mellan

Läs mer

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:... MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Behandling av infektioner

Behandling av infektioner Behandling av infektioner Sammanfattning Infektioner behandlas för ofta med antibiotika, vilket ökar risken för utveckling av resistenta bakterier som sedan inte kan behandlas. Den vanligaste orsaken till

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Pneumothoraxfrekvens vid datortomografiskt vägledd lungpunktion. En jämförelse mellan två olika tekniker

Pneumothoraxfrekvens vid datortomografiskt vägledd lungpunktion. En jämförelse mellan två olika tekniker Instutitionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Enheten för radiologi Projektarbete, 5 poäng Läkarprogrammet, Uppsala universitet Pneumothoraxfrekvens vid datortomografiskt vägledd lungpunktion.

Läs mer

Handläggning av akut rinosinuit hos vuxna på Krokslätts VC år 2000 respektive 2010.

Handläggning av akut rinosinuit hos vuxna på Krokslätts VC år 2000 respektive 2010. Lena Humble Rangmar ST-läkare Krokslätts VC Handledare: Professor Robert Eggertssen Göteborg i juni 2011 1 Handläggning av akut rinosinuit hos vuxna på Krokslätts VC år 2000 respektive 2010. Inledning

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer