Varför gör vi inte som vi borde? Den bedrägliga erfarenheten kontra evidens. Malin André allmänläkare, docent, Falun och Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför gör vi inte som vi borde? Den bedrägliga erfarenheten kontra evidens. Malin André allmänläkare, docent, Falun och Uppsala"

Transkript

1 Varför gör vi inte som vi borde? Den bedrägliga erfarenheten kontra evidens Malin André allmänläkare, docent, Falun och Uppsala

2 Vi har ju våra riktlinjer

3

4 Förnuftet är känslans slav David Hume

5 Vilka föreställningar och farhågor möter ni hos läkare för patienter med luftvägsinfektion?

6 Vad är viktigt för läkaren?

7 Vad är viktigt för läkaren? Att vara patienten till lags Att göra något Att inte missa allvarlig sjukdom

8 Intervjustudie med allmänläkare om Föreställningar: handläggning av patienter med ont i halsen Man kan diagnostisera GAS tonsillit med ögat Det kan finnas en bakteriell infektion i kroppen som visar sig genom förhöjt CRP och som behöver antibiotika Hedin et al. Scand J Prim Health 2014;32: Gröndal et al BMC Family Practice2015;16:81 André et al BMC Family Practice 2016;17:56

9 Intervjustudie med allmänläkare om handläggning av patienter med ont i halsen Läkare som inte följer riktlinjer (hälften): Klinisk blick (ful hals) StrepA vid osäkerhet CRP när StrepA är negativ Ger fler möjligheter till antibiotika

10 Intervjustudie med allmänläkare om Farhågor: handläggning av patienter med ont i halsen Alla uppgav många potentiellt farliga differentialdiagnoser (relevanta och icke relevanta)

11 Intervjustudie med allmänläkare om handläggning av patienter med ont i halsen Osäkerhet hanteras: 1. Följa riktlinjerna 2. CRP vid osäkerhet om diagnos 3. Utvidgad undersökning Osäkerhet kan inte hanteras

12 Erfarenheten är bedräglig vid självläkande tillstånd Experience is being able to do the same thing over and over again with greater and greater confidence

13 Våra snabba beslut Vi tror vi gör rätt Vi känner igen (pattern recognition) Vi använder den kunskap vi bär med oss

14 Tycker du att du kan Stramas rekommendationer (Regnbågshäftet)? 1. Ja 2. Nej

15 Senaste 1.Veckan 2.Månaden 3.Halvåret 4.Året När läste du senast på i Regnbågshäftet?

16 Senaste 1.Veckan 2.Månaden 3.Halvåret 4.Året När läste du senast på om diagnostik?

17 När läste du senast på i REKlistans infektionsdel/strama VGR app? Senaste 1.Veckan 2.Månaden 3.Halvåret 4.Året

18 Vilka föreställningar farhågor möter ni hos patienter som söker med luftvägsinfektion?

19 Oro för sjukdom Föräldrars oro - antibiotika Upplevelse av barnets infektionskänslighet Bristande kunskap om infektionssjukdomar och effekt av antibiotika André M, Hedin K, Håkansson A, Mölstad S, Rodhe N, Petersson C More physician consultations and antibiotic prescriptions in families with high concern about infectious illness--adequate response to infection-prone child or self-fulfilling prophecy? Fam Pract Sep;24: Cabral et al. Soc Scienc Med 2015;137:156-64

20 Vilka förväntningar möter ni hos patienter som söker med luftvägsinfektion?

21 Det vi tror patienten förväntar sig har en avgörande betydelse för vårt handlande Macfarlane J, Holmes W, Macfarlane R, Britten N. Influence of patients' expectations on antibiotic management of acute lower respiratory tract illness in general practice: questionnaire study. BMJ 1997;315: Britten N, Ukoumunne O. The influence of patients' hopes of receiving a prescription on doctors' perceptions and the decision to prescribe: a questionnaire survey. BMJ 1997;315: Cockburn J, Pit S. Prescribing behaviour in clinical practice: patients' expectations and doctors' perceptions of patients' expectations--a questionnaire study. BMJ 1997;315:520-3.

22 Men antibiotika gör inte patienter mer nöjda Hamm RM, Hicks RJ, Bemben DA. Antibiotics and respiratory infections: are patients more satisfied when expectations are met? J Fam Pract 1996;43:56-62

23 Kommunikation under konsultationen Patientens önskan är sällan explicit Patient/förälder föreslår alternativ diagnos Ifrågasätter behandlingsplan Läkaren uteslutit antibiotika förringar symtom Mangione-Smith R et al. Ruling out the need for antibiotics: are we sending the right message? Arch Pediatr Adolesc Med. 2006;160: Scott JG et al. Antibiotic use in acute respiratory infections and the ways patients pressure physicians for a prescription. J Fam Pract. 2001;50:853-8.

24 Vad patienten vill veta Vad är det? Hur kommer det att gå? Vad kan jag göra själv? När bör jag söka igen? Kai; BMJ.1996;313: Kai BMJ. 1996;313:

25 Vad kan vi göra bättre? Fråga aktivt om förväntningar, föreställningar och farhågor Berätta om egenvård och prognos, när söka igen Stötta patient/föräldrar i de åtgärder de vidtagit själva

26 Betydelse av konsultation Nedre luftvägsinfektion Holland 1. CRP 2. Förbättrad konsultation 3. CRP + Förbättrad konsultation 4. Kontrollgrupp Varje grupp 10 allmänläkare, cirka 100 patienter Jochen Cals et al. BMJ 2009;338:1374 Jochen Cals et al. BMC Family practice 2007;8:15 Jochen Cals et al. Ann Fam Med. 2013;11:

27 Betydelse av konsultation Nedre luftvägsinfektion Holland Förbättrad konsultation halverade antibiotikaförskrivningen: Patientens oro och förväntningar Patientens åsikt om antibiotika Sammanfatta Kolla att patienten förstått Samförstånd om handläggning Informera om prognos, informationsförsvar, egenbehandling, alarmsymtom, när kontakta igen Jochen Cals et al. BMJ 2009;338:1374 Jochen Cals et al. BMC Family practice 2007;8:15 Jochen Cals et al. Ann Fam Med. 2013;11:

28 Konsultation med barn utan antibiotikaförskrivning Normalisera och trygga Hänvisa till föräldrakompetens Visa på/erbjud alternativ behandling Rollnick et al 2001

29 Ordval har betydelse Bronchitis behandlas med antibiotika Flu klarar kroppen själv Deschepper et al.patient Educ Couns. 2002;48:161-9.

30 Vilka faktorer tror ni påverkar antibiotikaförskrivningen på er vårdcentral?

31 Exempel på faktorer som påverkar förskrivningen Socio-demografiska faktorer Läkares kunskap och attityder Patientegenskaper Sjukvårdens organisation Patientnära tester

32 Fallstudie 6 vårdcentraler: Faktorer som påverkar antibiotikaförskrivning Metod egenvård patienter telefonrådgivning sjuksköterskor läkarbesök RADT, CRP läkare antibiotika förskrivning chef

33 Vilket resultat fann vi? Gemensam praxis Patienternas förväntningar Standardiserad triagering Läkarnas diagnostik Främjande ledarskap kultur och struktur Lokal diskussion om riktlinjer

34 Patienternas förväntningar Lågförskrivande vårdcentraler Patienterna upplevde det svårare att få en tid för läkarbesök (p=0.012) Fler patienter förväntade sig att få antibiotika utskrivet (p=0.03) Patientcentrerad konsulation användes oftare

35 Sköterskornas triagering Lågförskrivande vårdcentraler Särskilda rutiner för triage fanns Riktlinjerna var klara och tydliga och gemensamt accepterade vilket ledde till enklare tiragering Triageringen till egenvård eller till läkarbesök som utfördes av sjuksköterskor var en prioriterad uppgift

36 Läkarnas diagnostik - audit Lågförskrivande vårdcentraler Fler besök bedömdes som lindrig infektion (p=0.024) Färre besök bedömdes som medelsvår infektionerna (p=0.002) Fler besök fick diagnos förkylning (p=0.011) Färre besök fick diagnos pneumoni (p=0.005)

37 Läkarnas diagnostik audit Lågförskrivande vårdcentraler Snabbtester användes mer sällan Någon test (p<0.001) StrepA (p=0.007) CRP (p=0.007) Lägre förskrivning av antibiotika (p=0.04)

38 Läkarens diagnostik På lågförskrivande vårdcentraler var diagnostik och provtagning enligt riktlinjer Tidigare studier: Läkares antibiotikaförskrivning varierar sinsemellan Diagnos för att förklara och rättfärdiga

39 Ledarskap Lågförskrivande vårdcentraler Tid och forum för medicinska diskussioner inom och mellan professioner Chefen understödjer/supportrar lokala opinionsledare Tillitsfullt interprofessionellt samarbete Fortbildning schemalagd Dedikerat och promotivt ledarskap

40 Den lokala diskussionen Lågförskrivande vårdcentraler Professionella och interprofessionella diskussioner, planerat och oplanerat Opionsledare Förskrivningsdata diskuteras

41 Gemensam praxis Patient förväntan Triagering Standardisering Gemensam praxis Främjande ledarskap Läkares diagnostik Lokal diskussion

42 Medicinen en praktik, där kulturen och relationer mellan personalen på arbetsplatsen är avgörande för patientarbetet. Det är i de dagliga samtalen som lärande och praktik utvecklas (Gabbay och le May, Colin Coles)

43 Kollektiv kunskap bildas genom att en mängd faktorer bearbetas J Gabbay, A Le May. Practice-based evidence for health care Bild Annika Andén

44 Kunskap i praktiken skapas tillsammans i sitt sammanhang Wenger: Communities of practice Weick: Sensemaking Bild Annika Andén

45 Evidens Klinisk kunskap Tilltro Perle: The epistemology of quality improvement: it s all Greek BMJ Qual Saf 2011

46 Bikupa Patient förväntan Triagering Standardisering Gemensam praxis Främjande ledarskap Läkares diagnostik Lokal diskussion Känner ni igen er i detta? Hur kan du använda resultaten hemma på din arbetsplats?

47 Stafettläkarna då?

48 Vad vill ni att Regionala Strama ska stötta med i primärvården fortsättningsvis?

49 From good to great egenvård läkarbesök patienter telefonrådgivning sjuksköterskor RADT, CRP läkare antibiotikaförskrivning chef

50 From good to great egenvård läkarbesök patienter telefonrådgivning sjuksköterskor RADT, CRP ledarskap diskussioner utbildning läkare antibiotikaförskrivning chef

51 Vad gör vi åt stafetterna?

52 Resultat antibiotikaförskrivning Från antibiotika 70% Antibiotikaförskrivning % CRP 39 Förbättrad konsultation 33 CRP + Förbättrad konsultation 23 Kontrollgrupp 67

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild Läkarens förväntningar Att vara patienten till lags Att göra något Att inte missa allvarlig sjukdom Patientförväntningar

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie

Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie Johanna Berg, MSc Pharm 1, 2 och Cecilia Stålsby Lundborg, apotekare, docent 1, 2, 3 1. IHCAR, Karolinska Institutet,

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika RAPPORT TILL FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndal, Joaquim Soares, Eva Lena

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt sätt att lära

Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt sätt att lära Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt sätt att lära Malin André, allmänläkare, docent, Uppsala Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Stockholm, Kvalitets- och patientsäkerjetsrådet

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept

Läs mer

Har komplikationsfrekvensen ändrats?

Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har ovanliga komplikationer till vanliga luftvägsinfektioner ökat? Finns det tecken på underbehandling med antibiotika? Preliminära data Christer Norman, allmänläkare,

Läs mer

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Thomas Neumark, Lars Brudin, Sigvard Mölstad Publ: Family Practice, February 24, 2015

Läs mer

Nya vägar till den gamla vården. Primärvårdsdagen 2018

Nya vägar till den gamla vården. Primärvårdsdagen 2018 Nya vägar till den gamla vården Primärvårdsdagen 2018 Gudrun Greim enhetschef Närhälsan Online gudrun.greim@vgregion.se Margareta Danelius chefläkare Capio Go margareta.danelius@capio.se Varför gör vi

Läs mer

Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier

Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga

Läs mer

Halsont - faryngotonsillit

Halsont - faryngotonsillit Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling

PATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling PATIENT- SAMTALET Samtalsmetodik och anamnes Susanna Calling Vad är empati? Empati att känna vad den andre känner (affektiv empati) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) att avgöra från vem

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama 2018-04-17 Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Patientområde Infektionssjukdomar Tema Inflammation och Infektion Karolinska

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Malin André, allmänläkare, docent, Uppsala Nationella arbetsgruppen Primärvårdskvalitet Vad behövs för utveckla Strama arbetet? Diagnoskopplad

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

250 recept/1000 invånare och år om 5 år 250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county

Läs mer

Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem?

Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Katarina Hedin Med Dr. FoU Kronoberg procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel barn med barnomsorg Andel barn i förskola Andel barn i familjedaghem Andel barn i barnomsorg

Läs mer

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

250 recept/1000 invånare och år om 5 år 250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens Övergripande målsättning Bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människa och djur Strategin kan komma att kompletteras

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Förskrivning av antibiotika i öppen vård Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård

RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård Rut F Öien Allmänläkare, docent, Lunds Universitet Adjunct Associate Professor, Monash University Melbourne

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Hur gör allmänläkare när de fattar beslut?

Hur gör allmänläkare när de fattar beslut? Hur gör allmänläkare när de fattar beslut? Patientens sjukdomsbild Men Antibiotikaförskrivning varierar läkare emellan Diagnosmönster varierar mellan doktorer Läkare med hög antibiotikaförskrivning har

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens

Läs mer

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Åter i arbete efter stress

Åter i arbete efter stress Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress

Läs mer

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4

Läs mer

Utbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama

Utbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama Utbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama HT 2016 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se Dagens agenda 09.00-09.40 Introduktion 09.50-11.30 Gruppövningar inklusive

Läs mer

Primärvård Hur blir den bäst?

Primärvård Hur blir den bäst? Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström

Läs mer

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Hässelby Akalla AVC, Liljeholmens AVC, Mörby AVC och S:t Eriks AVC Akademiska vårdcentraler i Stockholms Läns Landsting

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Patientcentrerad konsultation

Patientcentrerad konsultation 1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare

Läs mer

Digitala vårdgivare. Malin Bengnér Andreas Lägermo Region Jönköpings län

Digitala vårdgivare. Malin Bengnér Andreas Lägermo Region Jönköpings län Digitala vårdgivare Malin Bengnér Andreas Lägermo Region Jönköpings län Digitala vårdgivare i Jönköpings län Underleverantörer till vårdcentraler med avtal med Region Jönköpings län Min Doktor KRY Medicoo

Läs mer

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Stramas huvudbudskap Patientens

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut 1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne Samverkan kring barnfetma Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne Zoltan 4 år Vid 10 dagars ålder dehydrering hypernatremi och acidos. Kortisolbrist

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

IT-stöd i ambulanssjukvården i England. Rikard Hellqvist - Metis Forum

IT-stöd i ambulanssjukvården i England. Rikard Hellqvist - Metis Forum IT-stöd i ambulanssjukvården i England Rikard Hellqvist - Metis Forum NHS Trusts NHS hospital trust NHS mental health trust NHS ambulance services trust Community Health NHS Trust 2 Ambulans Ambulanstruster

Läs mer