Varför gör vi inte som vi borde? Den bedrägliga erfarenheten kontra evidens. Malin André allmänläkare, docent, Falun och Uppsala
|
|
- Kristin Axelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varför gör vi inte som vi borde? Den bedrägliga erfarenheten kontra evidens Malin André allmänläkare, docent, Falun och Uppsala
2 Vi har ju våra riktlinjer
3
4 Förnuftet är känslans slav David Hume
5 Vilka föreställningar och farhågor möter ni hos läkare för patienter med luftvägsinfektion?
6 Vad är viktigt för läkaren?
7 Vad är viktigt för läkaren? Att vara patienten till lags Att göra något Att inte missa allvarlig sjukdom
8 Intervjustudie med allmänläkare om Föreställningar: handläggning av patienter med ont i halsen Man kan diagnostisera GAS tonsillit med ögat Det kan finnas en bakteriell infektion i kroppen som visar sig genom förhöjt CRP och som behöver antibiotika Hedin et al. Scand J Prim Health 2014;32: Gröndal et al BMC Family Practice2015;16:81 André et al BMC Family Practice 2016;17:56
9 Intervjustudie med allmänläkare om handläggning av patienter med ont i halsen Läkare som inte följer riktlinjer (hälften): Klinisk blick (ful hals) StrepA vid osäkerhet CRP när StrepA är negativ Ger fler möjligheter till antibiotika
10 Intervjustudie med allmänläkare om Farhågor: handläggning av patienter med ont i halsen Alla uppgav många potentiellt farliga differentialdiagnoser (relevanta och icke relevanta)
11 Intervjustudie med allmänläkare om handläggning av patienter med ont i halsen Osäkerhet hanteras: 1. Följa riktlinjerna 2. CRP vid osäkerhet om diagnos 3. Utvidgad undersökning Osäkerhet kan inte hanteras
12 Erfarenheten är bedräglig vid självläkande tillstånd Experience is being able to do the same thing over and over again with greater and greater confidence
13 Våra snabba beslut Vi tror vi gör rätt Vi känner igen (pattern recognition) Vi använder den kunskap vi bär med oss
14 Tycker du att du kan Stramas rekommendationer (Regnbågshäftet)? 1. Ja 2. Nej
15 Senaste 1.Veckan 2.Månaden 3.Halvåret 4.Året När läste du senast på i Regnbågshäftet?
16 Senaste 1.Veckan 2.Månaden 3.Halvåret 4.Året När läste du senast på om diagnostik?
17 När läste du senast på i REKlistans infektionsdel/strama VGR app? Senaste 1.Veckan 2.Månaden 3.Halvåret 4.Året
18 Vilka föreställningar farhågor möter ni hos patienter som söker med luftvägsinfektion?
19 Oro för sjukdom Föräldrars oro - antibiotika Upplevelse av barnets infektionskänslighet Bristande kunskap om infektionssjukdomar och effekt av antibiotika André M, Hedin K, Håkansson A, Mölstad S, Rodhe N, Petersson C More physician consultations and antibiotic prescriptions in families with high concern about infectious illness--adequate response to infection-prone child or self-fulfilling prophecy? Fam Pract Sep;24: Cabral et al. Soc Scienc Med 2015;137:156-64
20 Vilka förväntningar möter ni hos patienter som söker med luftvägsinfektion?
21 Det vi tror patienten förväntar sig har en avgörande betydelse för vårt handlande Macfarlane J, Holmes W, Macfarlane R, Britten N. Influence of patients' expectations on antibiotic management of acute lower respiratory tract illness in general practice: questionnaire study. BMJ 1997;315: Britten N, Ukoumunne O. The influence of patients' hopes of receiving a prescription on doctors' perceptions and the decision to prescribe: a questionnaire survey. BMJ 1997;315: Cockburn J, Pit S. Prescribing behaviour in clinical practice: patients' expectations and doctors' perceptions of patients' expectations--a questionnaire study. BMJ 1997;315:520-3.
22 Men antibiotika gör inte patienter mer nöjda Hamm RM, Hicks RJ, Bemben DA. Antibiotics and respiratory infections: are patients more satisfied when expectations are met? J Fam Pract 1996;43:56-62
23 Kommunikation under konsultationen Patientens önskan är sällan explicit Patient/förälder föreslår alternativ diagnos Ifrågasätter behandlingsplan Läkaren uteslutit antibiotika förringar symtom Mangione-Smith R et al. Ruling out the need for antibiotics: are we sending the right message? Arch Pediatr Adolesc Med. 2006;160: Scott JG et al. Antibiotic use in acute respiratory infections and the ways patients pressure physicians for a prescription. J Fam Pract. 2001;50:853-8.
24 Vad patienten vill veta Vad är det? Hur kommer det att gå? Vad kan jag göra själv? När bör jag söka igen? Kai; BMJ.1996;313: Kai BMJ. 1996;313:
25 Vad kan vi göra bättre? Fråga aktivt om förväntningar, föreställningar och farhågor Berätta om egenvård och prognos, när söka igen Stötta patient/föräldrar i de åtgärder de vidtagit själva
26 Betydelse av konsultation Nedre luftvägsinfektion Holland 1. CRP 2. Förbättrad konsultation 3. CRP + Förbättrad konsultation 4. Kontrollgrupp Varje grupp 10 allmänläkare, cirka 100 patienter Jochen Cals et al. BMJ 2009;338:1374 Jochen Cals et al. BMC Family practice 2007;8:15 Jochen Cals et al. Ann Fam Med. 2013;11:
27 Betydelse av konsultation Nedre luftvägsinfektion Holland Förbättrad konsultation halverade antibiotikaförskrivningen: Patientens oro och förväntningar Patientens åsikt om antibiotika Sammanfatta Kolla att patienten förstått Samförstånd om handläggning Informera om prognos, informationsförsvar, egenbehandling, alarmsymtom, när kontakta igen Jochen Cals et al. BMJ 2009;338:1374 Jochen Cals et al. BMC Family practice 2007;8:15 Jochen Cals et al. Ann Fam Med. 2013;11:
28 Konsultation med barn utan antibiotikaförskrivning Normalisera och trygga Hänvisa till föräldrakompetens Visa på/erbjud alternativ behandling Rollnick et al 2001
29 Ordval har betydelse Bronchitis behandlas med antibiotika Flu klarar kroppen själv Deschepper et al.patient Educ Couns. 2002;48:161-9.
30 Vilka faktorer tror ni påverkar antibiotikaförskrivningen på er vårdcentral?
31 Exempel på faktorer som påverkar förskrivningen Socio-demografiska faktorer Läkares kunskap och attityder Patientegenskaper Sjukvårdens organisation Patientnära tester
32 Fallstudie 6 vårdcentraler: Faktorer som påverkar antibiotikaförskrivning Metod egenvård patienter telefonrådgivning sjuksköterskor läkarbesök RADT, CRP läkare antibiotika förskrivning chef
33 Vilket resultat fann vi? Gemensam praxis Patienternas förväntningar Standardiserad triagering Läkarnas diagnostik Främjande ledarskap kultur och struktur Lokal diskussion om riktlinjer
34 Patienternas förväntningar Lågförskrivande vårdcentraler Patienterna upplevde det svårare att få en tid för läkarbesök (p=0.012) Fler patienter förväntade sig att få antibiotika utskrivet (p=0.03) Patientcentrerad konsulation användes oftare
35 Sköterskornas triagering Lågförskrivande vårdcentraler Särskilda rutiner för triage fanns Riktlinjerna var klara och tydliga och gemensamt accepterade vilket ledde till enklare tiragering Triageringen till egenvård eller till läkarbesök som utfördes av sjuksköterskor var en prioriterad uppgift
36 Läkarnas diagnostik - audit Lågförskrivande vårdcentraler Fler besök bedömdes som lindrig infektion (p=0.024) Färre besök bedömdes som medelsvår infektionerna (p=0.002) Fler besök fick diagnos förkylning (p=0.011) Färre besök fick diagnos pneumoni (p=0.005)
37 Läkarnas diagnostik audit Lågförskrivande vårdcentraler Snabbtester användes mer sällan Någon test (p<0.001) StrepA (p=0.007) CRP (p=0.007) Lägre förskrivning av antibiotika (p=0.04)
38 Läkarens diagnostik På lågförskrivande vårdcentraler var diagnostik och provtagning enligt riktlinjer Tidigare studier: Läkares antibiotikaförskrivning varierar sinsemellan Diagnos för att förklara och rättfärdiga
39 Ledarskap Lågförskrivande vårdcentraler Tid och forum för medicinska diskussioner inom och mellan professioner Chefen understödjer/supportrar lokala opinionsledare Tillitsfullt interprofessionellt samarbete Fortbildning schemalagd Dedikerat och promotivt ledarskap
40 Den lokala diskussionen Lågförskrivande vårdcentraler Professionella och interprofessionella diskussioner, planerat och oplanerat Opionsledare Förskrivningsdata diskuteras
41 Gemensam praxis Patient förväntan Triagering Standardisering Gemensam praxis Främjande ledarskap Läkares diagnostik Lokal diskussion
42 Medicinen en praktik, där kulturen och relationer mellan personalen på arbetsplatsen är avgörande för patientarbetet. Det är i de dagliga samtalen som lärande och praktik utvecklas (Gabbay och le May, Colin Coles)
43 Kollektiv kunskap bildas genom att en mängd faktorer bearbetas J Gabbay, A Le May. Practice-based evidence for health care Bild Annika Andén
44 Kunskap i praktiken skapas tillsammans i sitt sammanhang Wenger: Communities of practice Weick: Sensemaking Bild Annika Andén
45 Evidens Klinisk kunskap Tilltro Perle: The epistemology of quality improvement: it s all Greek BMJ Qual Saf 2011
46 Bikupa Patient förväntan Triagering Standardisering Gemensam praxis Främjande ledarskap Läkares diagnostik Lokal diskussion Känner ni igen er i detta? Hur kan du använda resultaten hemma på din arbetsplats?
47 Stafettläkarna då?
48 Vad vill ni att Regionala Strama ska stötta med i primärvården fortsättningsvis?
49 From good to great egenvård läkarbesök patienter telefonrådgivning sjuksköterskor RADT, CRP läkare antibiotikaförskrivning chef
50 From good to great egenvård läkarbesök patienter telefonrådgivning sjuksköterskor RADT, CRP ledarskap diskussioner utbildning läkare antibiotikaförskrivning chef
51 Vad gör vi åt stafetterna?
52 Resultat antibiotikaförskrivning Från antibiotika 70% Antibiotikaförskrivning % CRP 39 Förbättrad konsultation 33 CRP + Förbättrad konsultation 23 Kontrollgrupp 67
Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?
Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,
Läs merVad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala
Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild Läkarens förväntningar Att vara patienten till lags Att göra något Att inte missa allvarlig sjukdom Patientförväntningar
Läs merVad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala
Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health
Läs merVad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd
Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
Läs merVårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten
Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad
Läs merVad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie
Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie Johanna Berg, MSc Pharm 1, 2 och Cecilia Stålsby Lundborg, apotekare, docent 1, 2, 3 1. IHCAR, Karolinska Institutet,
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika RAPPORT TILL FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndal, Joaquim Soares, Eva Lena
Läs merNär behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Läs merKollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt sätt att lära
Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt sätt att lära Malin André, allmänläkare, docent, Uppsala Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Stockholm, Kvalitets- och patientsäkerjetsrådet
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merPowerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merHar komplikationsfrekvensen ändrats?
Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har ovanliga komplikationer till vanliga luftvägsinfektioner ökat? Finns det tecken på underbehandling med antibiotika? Preliminära data Christer Norman, allmänläkare,
Läs merAntibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools
Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Thomas Neumark, Lars Brudin, Sigvard Mölstad Publ: Family Practice, February 24, 2015
Läs merNya vägar till den gamla vården. Primärvårdsdagen 2018
Nya vägar till den gamla vården Primärvårdsdagen 2018 Gudrun Greim enhetschef Närhälsan Online gudrun.greim@vgregion.se Margareta Danelius chefläkare Capio Go margareta.danelius@capio.se Varför gör vi
Läs merVad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier
Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga
Läs merHalsont - faryngotonsillit
Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merPersonlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet
Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen
Läs merKan vi lita på behandlingsriktlinjerna
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merPATIENT- SAMTALET. Samtalsmetodik och anamnes. Susanna Calling
PATIENT- SAMTALET Samtalsmetodik och anamnes Susanna Calling Vad är empati? Empati att känna vad den andre känner (affektiv empati) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) att avgöra från vem
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs merTecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama
Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama 2018-04-17 Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Patientområde Infektionssjukdomar Tema Inflammation och Infektion Karolinska
Läs merPrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen
PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Malin André, allmänläkare, docent, Uppsala Nationella arbetsgruppen Primärvårdskvalitet Vad behövs för utveckla Strama arbetet? Diagnoskopplad
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merFörskoleinfektioner ett välfärdsproblem?
Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Katarina Hedin Med Dr. FoU Kronoberg procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel barn med barnomsorg Andel barn i förskola Andel barn i familjedaghem Andel barn i barnomsorg
Läs merSamtalskonst steg 2+ Och sen då?
Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merSvensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens
Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens Övergripande målsättning Bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människa och djur Strategin kan komma att kompletteras
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2017
Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merLätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
Läs merregiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917
Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merFörskrivning av antibiotika i öppen vård
Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI
Läs merMIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Läs merRiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård Rut F Öien Allmänläkare, docent, Lunds Universitet Adjunct Associate Professor, Monash University Melbourne
Läs merLuftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige
Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merHalland stora förändringar strategier och förklaringar
Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård
Läs merNedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Läs merInfektionssjuklighet i barnfamiljer
Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var
Läs merHur gör allmänläkare när de fattar beslut?
Hur gör allmänläkare när de fattar beslut? Patientens sjukdomsbild Men Antibiotikaförskrivning varierar läkare emellan Diagnosmönster varierar mellan doktorer Läkare med hög antibiotikaförskrivning har
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merVad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merDiskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs mer2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004
Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4
Läs merUtbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama
Utbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama HT 2016 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se Dagens agenda 09.00-09.40 Introduktion 09.50-11.30 Gruppövningar inklusive
Läs merPrimärvård Hur blir den bäst?
Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström
Läs merInterprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal
Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Hässelby Akalla AVC, Liljeholmens AVC, Mörby AVC och S:t Eriks AVC Akademiska vårdcentraler i Stockholms Läns Landsting
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merDrop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merFertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
Läs merDen Prismatiska modellen
1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient
Läs merDen Prismatiska modellen
1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient
Läs merPatientcentrerad konsultation
1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och
Läs merPlacebo och självläkning som
Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter
Läs merKvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Läs merOM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Läs merBehandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården
Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merHur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merIntegrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap
Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2015
Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap
Läs merPsykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merAHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården
AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare
Läs merDigitala vårdgivare. Malin Bengnér Andreas Lägermo Region Jönköpings län
Digitala vårdgivare Malin Bengnér Andreas Lägermo Region Jönköpings län Digitala vårdgivare i Jönköpings län Underleverantörer till vårdcentraler med avtal med Region Jönköpings län Min Doktor KRY Medicoo
Läs merAntibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?
Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Stramas huvudbudskap Patientens
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merNationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut
1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
Läs merSamverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne
Samverkan kring barnfetma Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne Zoltan 4 år Vid 10 dagars ålder dehydrering hypernatremi och acidos. Kortisolbrist
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merIT-stöd i ambulanssjukvården i England. Rikard Hellqvist - Metis Forum
IT-stöd i ambulanssjukvården i England Rikard Hellqvist - Metis Forum NHS Trusts NHS hospital trust NHS mental health trust NHS ambulance services trust Community Health NHS Trust 2 Ambulans Ambulanstruster
Läs mer