Placebo och självläkning som
|
|
- Malin Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Placebo och självläkning som friskfaktorer Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet
2 Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter 2. Hur fungerar placebo? 3. Placebo som bekymmer 4. Placebo och ospecifika behandlingseffekter som möjlighet
3 Exempel på placebo: förväntad smärta Smärtinducering Manipulering av förväntan Placebotest Placebo kräm Placebo kräm Skattning: 75 Skattning : 25 Skattning : 50 Voundouris et al J Per Soc Psychol 48 (47-53) 1985 Voundouris et al pain 38 ( ) 1989 Voundouris et al pain 43 ( ) 1990 Montgomery and Kirsch Pain 72 ( ) 1997
4 Exempel 2: Placebo i hjärnan Placebo mot smärta ökar aktiviteten i ett område för smärtkontroll - främre cingulum - i likhet med distraktion, hypnos eller läkemedel Se ex. Petrovic et al, Science, 2002
5 2. Hur fungerar placebo? Förväntan Betingning Specifika mekanismer Opioidsystem vid smärta Allmänna mekanismer Belöningssystem, avslappning
6 Hjärnan bearbetar all inkommande information Utifrån kommande signaler Syn, hörsel osv Inifrån kommande signaler Smärta, kroppens form, storlek osv Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet 6
7 Bearbetning av visuell information i
8
9
10
11
12
13
14
15 Sammanhang (kontext) påverkar upplevelsen Kroppslig aktivering Stimulus (Starkt) Stimulus (Pang!) Kontext (Fara) Återkoppling Upplevelse av emotion (Rädsla)
16 Kontext och smärta Kroppslig aktivering Stimulus (Starkt) Stimulus (Rörelse) Kontext (Fara) Återkoppling Upplevelse (Smärta)
17 Kontext och smärta Kroppslig aktivering Stimulus (Starkt) Stimulus (Rörelse) Kontext (Träning) Återkoppling Upplevelse (Träningsvärk)
18 Fysiologisk aktivering Smärtsituation Kognitiv utvärdering Smärta
19 Historiska och antropologiska perspektiv på hälsa Beskrivning av sjukdom drar till sig bärare av symptomen Udda former av melankoli, ex lykantropi (1600-talet) Känslor uttrycks inte bara på olika sätt, utan omformas aktivt i samspel med kulturen Upplevelsen av smärta förändras vid migration Karin Johannisson: Melankoliska rum; Lisbeth Sachs: Tillit som bot
20 3. Placebo som bekymmer Aktiv behandling Kännedom om behandling Specifik effekt Ospecifik effekt Från Finniss 2010
21 Bara placebo Aktiv behandling Kännedom om behandling Specifik effekt Ospecifik effekt Från Finniss 2010
22 Dold behandling: bara specifik effekt Aktiv behandling Kännedom om behandling Specifik effekt Ospecifik effekt Från Finniss 2010
23 Vad påverkar hälsoutfallet? Behandlare & behandling Ålder, status, kön Omvårdnad Förväntningar Behandlingens karaktär (färg, form, smak ) Patient Beteende Följsamhet, livsstil Självläkning Fysisk respons på behandlingen Kognitiv & emotionell respons Förväntningar, hälsouppfattning, minne, uppmärksamhet Social relation till Social relation till behandlare Vad rapporteras? Hälsoutfall
24 4. Placebo och ospecifika behandlingseffekter som möjlighet: akupunktur mot illamående 109 cancerpatienter strålade mot buk eller höft bh behandlade dld med akupunktur k 62 patienter i standardbehandlad grupp Illamående Kräkning 1. Standardbehandling 63% 15% 2. Akupunktur 37% 6% Enblom, Lekander et al, PlosOne (in press)
25 Placebo och ospecifika behandlingseffekter som möjlighet: akupunktur mot illamående 109 cancerpatienter strålade mot buk eller höft bh behandlade dld med akupunktur k 62 patienter i standardbehandlad grupp Illamående Kräkning 1. Standardbehandling 63% 15% 2. Akupunktur 37% 6% 3. Simulerad akupunktur Enblom, Lekander et al, PlosOne (in press)
26 Placebo och ospecifika behandlingseffekter som möjlighet: akupunktur mot illamående 109 cancerpatienter strålade mot buk eller höft bh behandlade dld med akupunktur k 62 patienter i standardbehandlad grupp Illamående Kräkning 1. Standardbehandling 63% 15% 2. Akupunktur 37% 6% 3. Simulerad akupunktur 38% 7% Enblom, Lekander et al, PlosOne (in press)
27 Ospecika behandlingseffekter vid IBS 262 patienter med irritabelt tarm-syndrom Behandling (två ggr/vecka x 3): 1. Icke-behandlad kontrollgrupp (väntlista) 2. Simulerad akupunktur ( begränsad ) 3. Simulerad akupunktur förstärkt med värme, uppmärksamhet och tilltro ( förstärkt ) Förstärkt > begränsad > väntlista gällande global förbättring, symptom och livskvalitet Förändring i grad av symptom (6 v) Kaptchuk et al, BMJ 2008
28 Kontextuell behandling: Acceptance and commitment therapy (ACT) 32 patienter (10-18 år) 10 behandlingstillfällen (24 vid multidisciplinär) Obehag av smärta Smärtintensitet ACT
29 Förstärkt placebo-akupunktur Diskussionspunkter/innehåll: Symptom IBS i förhållande till relationer och livsstil Ev. icke GI-symptom Patientens förståelse av orsak och mening med sjukdom Beteende/stil: Varmt och vänskapligt förhållningssätt Aktivt lyssnande Empati 23 mars 2011 Mats Lekander 29
30 23 mars 2011 Mats Lekander 30
31 Non-specific factors: Influence of context effects on health outcomes: a systematic review Nowadays, the influence of patients expectations and the power of suggestion tend to be controlled for rather than investigated, and when noted, these effects are discounted as non-specific or placebo effects. Systematic review of 25 RCTs. Studies of cognitive (expectations) and emotional (style of consultation) care A little more than half of the studies showed significant effects One rel. consistent finding: warm, friendly and reassuring pattern more efficient than more formal Blasi, Lancet, 2001 Mats Lekander
32 Sammanfattning Placebo inbegriper många olika mekanismer Del av hjärnans arbete för att förutsäga händelser och förbereda kroppen Vissa av dessa kan utnyttjas som friskfaktorer och till att förbättra vården Presentationen i sin helhet finns på under genvägar
Akut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merAtt leva med smärta - ACT som livsstrategi
Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska
Läs merTeambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta
Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka
Läs mer30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october
Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merBehandling av långvarig smärta
Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare
Läs merBrytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Läs merSMART Utbildningscentrum
Historik och utveckling Första vågen Beteendet i fokus (1920) Andra vågen Tankarna i fokus (1970) Våg ett och två Blir KBT (1980) Känslor och österländsk filosofi möter västerländsk psykoterapi (1990)
Läs merAcceptans - i hälsans tjänst! 11-03-23 / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 1
Acceptans - i hälsans tjänst! Giorgio Grossi 11-03-23 / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 1 det händer inte mig 11-03-23 / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 2 Acceptans
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merKapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor
Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merHypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD
Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD Irritable Bowel Syndrome (IBS) Smärtor från magen i kombination med förändrade avföringsvanor Drabbar upp till 20 % av befolkningen
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merAVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige
AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se
Läs merEMOTION. Armita Golkar Doktorand
EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merSpelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson
Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas
Läs merHälsopsykologi. 1. Upplevd hälsa. Lektionsplan. 1. Upplevd hälsa. 2. Vad är hälsopsykologi? 3. Konstruktion av hälsa. 4.
Lektionsplan 1. Upplevd hälsa Hälsopsykologi Mats Lekander Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi Mats.Lekander@ki.se 2. Vad är hälsopsykologi? 3. Konstruktion av hälsa Social
Läs merBarn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy
KBT baserat påp exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy Rikard Wicksell Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Barn och smärta. Vi är på rätt väg Aktuella studier
Läs mereller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson
Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merKänslor och känslohantering
18-03-06 Känslor och känslohantering Introduktion till olika känsloreaktioner Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator för Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet Känslor
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merEMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation
Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 181204 Total Exam Points: 15.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel - Brunet et al. Reduction of PTSD Symptoms With Pre- Reactivation Propranolol
Läs merMetoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder
Läs merHypnos i psykoterapiarbete med unga vuxna
Hypnos i psykoterapiarbete med unga vuxna Unga Vuxna dagarna Sthlm 2016 Inger Lundmark Aukt. Dramapedagog, Fil. Kand Leg. Psykoterapeut Familjeterapeut Cert. Hypnosterapeut www.ingerlundmark.nu Förändrade
Läs merSTRESSHANTERING VID NPF
STRESSHANTERING VID NPF FÖR FLEXIBILITET & HÄLSA Johan Pahnke Psykolog, doktorand KI Det stressande samhället Högre tempo Snabbare förändringar Information & teknologi Buller & andra intryck Social kompetens
Läs merEn arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Läs merMortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Läs mer13 nov -12 Shane MacDonald
Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva
Läs merEMOTION. Armita Golkar Doktorand
EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring
Läs merUpplevelse av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Upplevelse av urban grönska Åsa Ode Sang Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Upplevelse av urban grönska Besöker Ser Tänker
Läs merPunktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta
Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig
Läs merFörflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom
Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden
Läs merHur vet man att en behandlingsmetod fungerar?
Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Vad har brukaren rätt att kräva och vad har vi skyldighet att erbjuda? Niels Lynöe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Vad
Läs merUtveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Läs merBeteendemedicin. Bio-psyko-sociala modellen. Centrala teorier inom beteendemedicin. Beteende. Beteende 2012-03-12. Beteende, definition
medicin Bio-psyko-sociala modellen Bio- psyko- sociala + medicin Centrala teorier inom beteendemedicin Teorier bl.a. inom fysiologi (ex. tränings-, andnings-, smärtfysiologi), andra medicinska teorier
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merAtt vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merHur vet man att en behandlingsmetod fungerar?
Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Niels Lynöe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Vad jag kommer att diskutera: Vad är evidensbaserad behandling Vad är värdebaserad
Läs merDen beslutsfattande hjärnan
Den beslutsfattande hjärnan Katarina Gospic PhD-student, MD, MSc Grundare och Vd för Brainbow Labs www.brainbowlabs.com 16 September 2011 gospic@gmail.com Dagordning Introduktion emotionell reglering och
Läs merFakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom
Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin Stillasittande är inte ett kroppsligt normalt
Läs merImplementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?
Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder
Läs merAllmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund
Läs merFÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center
Om det finns mer än en aspekt, kommer du (ibland snabbt) att skifta till nästa aspekt när den blir aktuell eller gör sig påmind. Ibland lättar inte problemet nämnvärt förrän fler eller alla aspekter behandlats.
Läs merFörskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Jessica Olsson, jessica.olsson@kil.se 2017-11-01 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling VÅR VISION På vår förskola arbetar vi medvetet
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merBra Bok. Trösta, Lindra, Bota. Placebo anno 1836
Bra Bok Trösta, Lindra, Bota Placebo anno 1836 antal Genom tanken torde man kunna leda och liksom sammanföra lifskraften till hvilken del af kroppen som behagas, och allteftersom denna tanke är åtföljd
Läs merEmotioner: aversion, belöning
Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och
Läs merEvidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Läs merEffektiv hypnos i vården Nils Norrsell
Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merKapitel 5 Affektiv kommunikation och empati
Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merHörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron
Hörapparater: Vad är viktigt för användaren? Peter Nordqvist, Tekn. Dr. Forskningsinstitutet Hörselbron Hörselbron Forskningsinstitutet Hörselbron AB startades av Hörselskadades Riksförbund i februari
Läs merKan man med egna aktiviteter minska smärta?
Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merPSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Läs merKropp själ eller mittemellan?
Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merKan man förebygga depression hos äldre?
Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merIllamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Läs merInte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland
Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland Begrepps modell (Ferrrans et al. 2005) Personliga faktorer Biologisk
Läs merP R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms
P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merMindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till
Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merFöreläsare & forskningsområden
PsychoN euroimmunology Research Society Föreläsare & forskningsområden PNIRS 20th annual scientific meeting June 5-8 2013 Stockholm Sweden FÖRELÄSARE IRVING KIRSCH Irving Kirsch är en amerikansk forskare
Läs merDEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare
DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och hälsa
Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader
Läs merFrån inlärningsteori till praktisk hundträning
Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser
Läs merwww.whocc.se+ www.whocc.dk Översikt Introduktion till patientfokus WHO: Health 2020, NCD 2025, SDG 2030 Forskning Effekt på patientnivå (KRAM) Bättra jämlikhet i hälsa (effekt på tvärs) Ny forskning inom
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merLångvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:
Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merBedre kundebehandling större arbeidsglede! Bergen 24 oktober 2013
Bedre kundebehandling större arbeidsglede! Bergen 24 oktober 2013 Eva Gyllensvaan Edumera Utbildning AB www.edumera.se 20 16 2 3 9 P Bemötande Teambuilding Kulturkommunikation A EF HI KLMN BCD G J Hur
Läs merLångvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!
Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera
Läs merLångvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:
Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv
Läs merPsykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01
Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Gösta Alfvén Överläkare, docent, specialist barn och smärta Karolinska Universitetssjukhuset Vår kropp och själ är ett. Men som i all vetenskap
Läs merCochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs merSmärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?
Läs merLedarskap och hälsa. Maria Nordin. Docent, lektor i arbets- & organisationspsykologi Institutionen för psykologi
Ledarskap och hälsa Maria Nordin Docent, lektor i arbets- & organisationspsykologi Institutionen för psykologi Ledarskap Ledarskap Av outsinligt intresse Lika många definitioner som forskare Leadership
Läs merUppgivenhetssyndrom kulturbunden funktionell katatoni?
Uppgivenhetssyndrom kulturbunden funktionell katatoni? BUP-Kongress Gävle 170504 Karl Sallin, pediater, doktorand Uppsala Universitet Karolinska Institutet Human Brain Project VAD ÄR DET? KATATONI? VARFÖR
Läs merAgenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?
Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,
Läs merBättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention
Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som
Läs merADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER
ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS
Läs merKONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Läs merJag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år
Jag har önskat att smärtan kunde säga du kan inte bli av med mig, då vet jag precis hur jag får leva Gun 61 år Urval av bilder från ett föredrag vid LSR:s primärvårdssektions utbildningsdag 2012-03-23
Läs mer