Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?
|
|
- Vilhelm Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim Lindqvist, spec. i allmänmedicin Luna vårdcentral Vetenskaplig handledare: Lars Backlund, med dr, spec. i allmänmedicin, Gustavsbergs vårdcentral, 1
2 Sammanfattning Bakgrund Akut media otit (AOM) är en vanlig orsak till antibiotikaförskrivning hos barn inom primärvården. År 2010 kom nya riktlinjer från Läkemedelsverket och STRAMA. Rekommendationen är aktiv exspektans hos barn mellan 1 och 12 år med okomplicerad akut AOM. Följsamheten till riktlinjerna har inte tidigare studerats på Luna vårdcentral. Syfte/frågeställningar Syftet var att undersöka hur läkarna vid Luna vårdcentral under år 2012 följt de nya riktlinjerna. Hur stor andel fick antibiotika? Vilken typ av antibiotika förskrevs? Vid exspektans, hur stor andel fick recept i reserv? Fanns skillnad avseende följsamheten beroende på läkarnas utbildningsgrad? Metod Kvantitativ retrospektiv journalstudie. Inklusionskriterierna var patientbesök på Luna Vårdcentral av barn 1-12 år som lett till diagnosen AOM under perioden 1 januari 2012 till 31 december Exklusionskriterierna var terapisvikt, recidiv, komplicerad AOM, dubbelsidig AOM hos barn under 2 år, perforerad AOM samt annan samtidig behandlingskrävande infektion. Resultat Andel fall där antibiotika förskrevs var 81 %. I de fall antibiotika förskrevs utgjorde 83 % V- penicillin. I de fall exspektans tillämpades fick 44 % recept i reserv. Det fanns ingen signifikant skillnad avseende följsamheten till behandlingsrekommendationerna eller användning av recept i reserv mellan läkargrupperna specialister/icke specialister. Slutsats I jämförelse med andra liknande studier är följsamheten på Luna vårdcentral låg avseende behandlingsrekommendationerna att inte förskriva antibiotika vid okomplicerad AOM hos barn 1-12 år. Följsamheten är god avseende val av antibiotika. MeSH termer 2
3 Mediaotit-antibiotika-behandlingsresultat-kvalitetskontroll-patientjournaler Innehållsförteckning Bakgrund 4 Syfte 6 Frågeställningar 6 Material och metod 7 Etiska överväganden 9 Resultat 10 Diskussion 13 Slutsats 15 Referenser 16 Bilagor 17 3
4 Bakgrund Akut media otit (AOM) är en vanlig orsak till antibiotikaförskrivning hos barn inom primärvården. Det är den vanligaste bakteriella infektionen hos barn. I Sverige uppskattas incidensen till ca fall/år och är högst från 6 månaders ålder upp till 2 år (1). Risken att drabbas av minst en AOM innan 2 års ålder är cirka 70 % (1, 2). I USA har ett flertal studier visat att spontanläkning är vanligt vid AOM (3). Man har också visat att exspektans av antibiotikabehandling är accepterat av föräldrar. Exspektans har också minskat antalet antibiotikaförskrivningar och kostnader samt har lett till ett minskat bärarskap av antibiotikaresistenta bakterier hos barn efter en genomgången AOM (4). Med tanke på detta samt att antibiotika resistens blivit ett stort globalt problem, har nya behandlingsrekommendationer i Sverige införts, se nedan. En alternativ form av exspektans är "recept i reserv" som introducerades initialt i England (5). Detta innebär att man avvaktar 1-2 dagar med att behandla AOM med antibiotika, förutsatt att barnet inte förvärras i sitt tillstånd. En amerikansk studie visade att majoriteten av de patienter som fått ett "recept i reserv" aldrig behövt ta ut antibiotika. Slutsatsen blir att detta minskar antibiotikaanvändning hos barn med okomplicerad AOM (5). Definition och etiologi Definitionen av AOM är en purulent symptomgivande inflammation i mellanörat som har börjat plötsligt, är kortvarig och där kliniska fynd kan verifieras (6). Ofta debuterar AOM efter en övre luftvägsinfektion. Virusorsakad AOM står för ca 10-20% av fallen. Kombinerade infektioner är vanligare hos framför allt barn 0-2 år (1,2). Streptococcus pneumoniae är den vanligaste bakterien och orsakar de mest aggressiva AOM (7). Andra agens är Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis samt Streptococcus pyogenes. Komplikationer Den vanligaste komplikationen till AOM är mastoidit. I Sverige uppskattas antalet mastoiditer till 70 fall per år (2). Studier har dock visat att mastoidit inte ökar med initial observation 4
5 förutsatt att barnen följs upp och att antibiotika behandling sätts in hos de barn som inte förbättras (3). Andra ovanliga komplikationer är meningit, facialispares, intrakraniell abscess och sinustrombos (1,2). Diagnostik Diagnosen baseras på kliniska symptom och statusfynd med hjälp av otoskop och eventuellt tympanometer (för test av trumhinnans rörlighet). Diagnoskriterier vid AOM kan sammanfattas i två punkter enligt de nya rekommendationerna (2). A. Snabbt insättande symptom, till exempel öronsmärta, skrikighet, irritabilitet, feber, försämrad aktivitet/aptit/sömn, oftast under en pågående övre luftvägsinfektion. B. Tecken på trumhinneinflammation, (buktande, ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig trumhinna eller purulent sekretion och/eller perforerad/chagrinerad trumhinna). Aktuella Behandlingsrekommendationer De nya behandlingsrekommendationer som gäller i Sverige idag sammanställdes i maj 2010 (2,6). Sammanställningen gjordes av STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) tillsammans med Läkemedelsverket. Syftet var att underlätta handläggningen av AOM och att minska antibiotikaförskrivningen. Rekommendationerna är i korthet följande (8, 9): Barn mellan 1och 12 år - aktiv exspektans vid enkel AOM och antibiotikabehandling endast om komplicerade faktorer föreligger (smärta trots adekvat smärtlindring, allmänpåverkan, missbildningar i ansiktsskelett/mellanöra, tillstånd efter skallfraktur, cochleaimplantat, känd mellanöresjukdom, känd hörselnedsättning, immunologiska eller genetiska grundsjukdomar). Antibiotikabehandla barn under 1 år och över 12 år, alla barn med spontanperforerad AOM och alla vuxna. Antibiotikabehandla barn under 2 år med bilateral AOM. Patienter med säker AOM oavsett antibiotika behandling eller inte, skall kontrolleras om utebliven eller tveksam förbättring inom 2-3 dagar. 5
6 Barn: V-penicillin, 25mg/kg x 3 i 5 dagar. Vuxna: 1,6g x 3 i 5 dagar. Vid penicillin allergi rekommenderas erytromycin i första hand. Vid recidiv rekommenderas åter V- penicillin men i 10 dagar alternativt amoxicillin i 10 dagar. Vid terapisvikt gäller amoxicillin i 10 dagar. Paracetamol alternativt ibuprofen (över 6 månaders ålder) som smärtstillande. Vätska, näsdroppar och högläge rekommenderas för symptomlindring. Hos barn under 4 år med dubbelsidig AOM bör hörselkontroll göras ungefär 3 månader efter en AOM. Barn med ensidig okomplicerad AOM behöver inte kontrolleras i efterförloppet.. Luna Vårdcentral Följsamheten till aktuella behandlingsrekommendationer avseende AOM har inte tidigare studerats på Luna vårdcentral. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur läkarna vid Luna vårdcentral under år 2012 följt riktlinjer vid antibiotikaförskrivning vid okomplicerad akut media otit hos barn mellan 1 och 12 år. Frågeställningar 1. I hur stor andel av besöken av barn 1-12 år med okomplicerad AOM gavs antibiotika? 2. Vilken typ av antibiotika förskrevs? 3. I hur stor andel av besöken där exspektans tillämpades gavs ett "recept i reserv"? 4. Fanns det en signifikant skillnad mellan specialister och icke specialister i allmänmedicin vad gäller frågeställningarna 1-3? 6
7 Metod och Material Studiedesign: Denna studie var en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Material: Luna vårdcentral ligger i Södertälje kommun som har ca invånare. En stor andel är invandrare. Vid slutet av år 2012 hade vårdcentralen listade patienter. Antalet färdiga specialister var 9. I tjänst år 2012 fanns också 6 ST-läkare och 1 AT-läkare (10). Population och urval: Urvalet bestod av besök av barn på Luna Vårdcentral i åldrarna 1-12 år där diagnosen AOM satts under perioden 1 januari 2012 till 31 december Barnen skulle ha fått diagnosen Akut varig mellanöreinflammation H66.0, Annan akut icke varig mellanöreinflammation H65.1, Mellanöreinflammation ej specificerad som varig eller icke varig H66.9 eller Mellanöreinflammation UNS H66.9P. Den sistnämnda diagnosen var med för att primärvårdsvarianten av ICD-10 (KSH97-P) fortfarande gällde under Detta innebar att många patienter diagnossattes enligt KSH97-P innan övergången till det vanliga ICD-10 systemet inträdde i kraft. Urvalet av diagnoskoder gjordes brett för att i högsta möjliga grad inkludera alla fall där AOM kunde finnas, dvs även sådana fall där en annan diagnoskod skulle ha varit mer korrekt. Detta kompletterades av att journalerna genomlästes för att exkludera fall som inte tycktes utgöra AOM. Metod/procedur: Urvalet gjordes genom sökning på diagnosnummer enligt ovan i RAVE (utdataprogram för journaler). Data hämtades från journalsystemet Take Care där journaler plockades fram och genomlästes. Först undersöktes personnummer för att utesluta de barn som ännu inte fyllt 1 år samt om det var någon som hade skyddad identitet. Rubriken besöksorsaker lästes igenom för att utesluta återbesök, otitkontroll samt recidiv. Tillslut lästes hela journalen för att kunna utesluta fall enligt resterande uppsatta exklusionskriterier. Sedan fördes data över till Excel 7
8 för att kunna beräkna statistik och besvara frågeställningarna. Antal fall med diagnosen AOM enligt ovan utgjorde den studerande enheten och termen fall eller patientfall används, eftersom samma individ kan ha fått diagnosen flera gånger under året. Ett barn kunde alltså ingå med flera besök. Innan data överfördes till Excel uteslöts de fall där bedömningen enligt journalgranskningen egentligen inte var AOM men där diagnoskoderna enligt ovan ändå sattes (till exempel vid otosalpingit) alternativt då diagnoskoderna bara "hängde med" från tidigare besökstillfällen där de var relevanta. Likaså uteslöts de fall där journalanteckningen inte var tillräckligt fullständig för att kunna bedömas enligt inklusions-och exklusionskriterierna. Även de fall där man följde upp patienten efter konstaterad AOM, det vill säga otitkontroll (utläkning) uteslöts. De fall där man kom för återbesök för en snabb uppföljning vid misstänkt AOM räknades in i studien om diagnosen vid detta uppföljningstillfälle sattes för första gången under det aktuella sjukdomsfallet. Data sammanställdes i tabellform i Microsoft Excel och databas skapades. Ur inkluderade journaler hämtades uppgifter om barnets ålder, antibiotikabehandling eller ej, typ av antibiotika samt om "recept i reserv" utfärdades och slutligen behandlade läkare som kategoriserades som (specialist/icke specialist i Allmänmedicin). Sifferkodning gjordes för variablerna patient-id, antibiotika/ej antibiotika, recept i reserv eller ej samt specialist/icke specialist. Inklusionskriterier: Patientfall (besök) på Luna Vårdcentral av barn 1-12 år som lett till diagnosen H66.0, H65.1, H66.9, H66.9P under perioden 1 januari 2012 till 31 december Exklusionskriterier: Recidiverande AOM, vilket innebär en ny episod inom 30 dagar efter symptomfritt intervall. Bilateral AOM hos barn under 2 år AOM med trumhinneperforation Terapisvikt, vilket innebär oförändrad, förvärrad eller på nytt uppblossande AOM trots minst tre dygns antibiotikabehandling. 8
9 Annan samtidig behandlingskrävande infektion. Förekomst av komplicerade faktorer; d.v.s smärta trots adekvat smärtlindring, allmänpåverkan, missbildningar i ansiktsskelett/mellanöra, tillstånd efter skallfraktur, cochleaimplantat, känd mellanöresjukdom, känd hörselnedsättning, immunologiska eller genetiska grundsjukdomar. Statistik: Resultatet redovisades med andelar och procentsatser. Statistikbehandlingsprogrammet PAST användes för att undersöka om det fanns ett samband mellan å ena sidan specialist/icke specialist och å andra sidan antibiotika/ej antibiotika, val av antibiotika (V-penicillin/annat antibiotikum) samt recept i reserv eller ej. Eftersom samtliga dessa variabler är på nominal nivå, beräknades samband med Chi2-test eller Fischers exakta test. Gräns för signifikans sattes till p<0.05. Etiska överväganden Denna studie grundar sig på granskning av journaler. Detta innebar således att risk för integritetsintrång fanns dels vad gäller inkluderade patienter och föräldrar i de fall projektledaren inte varit den behandlande läkaren och inte haft vårdkontakt med studiedeltagarna, dels gentemot arbetskollegor som genomfört och dokumenterat besöken. Verksamhetschefen hade givit sitt tillstånd till att läsa journaler som berörde de aktuella vårdtillfällena. Alla data kodades. Läkarkollegorna informerades på ett läkarmöte om syftet med studien och vad den innebar, inklusive journalgranskning. De fick även veta att avidentifiering gjordes av både patienter och läkare samt att ingen enskild studiedeltagare kunde identifieras eller kopplas till studieresultatet då analys av material gjordes på gruppnivå. All kodad data låstes in på vårdcentralen under studiens gång och listan med kopplingen kod-personnummer förstörs efter godkännande av projektet. Endast projektledare hade tillgång till data. För att informera patienterna/föräldrarna sattes ett anslag upp i väntrummet och vid receptionen om att man kvalitetsgranskar journaler, se bilaga 1. 9
10 Studien syftar till att förbättra omhändertagandet av patienter med AOM på Luna vårdcentral. Detta inkluderar förskrivning av antibiotika och vikten av att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Nyttan bedömdes överväga riskerna vad gäller de etiska övervägandena i denna studie Resultat Antalet barn 1-12 år med diagnosen AOM under år 2012 var 101. Ett barn hade skyddad identitet vilket innebar att journalgranskning inte kunde genomföras. Tio barn hade inte hunnit fylla 1 år vid det besökstillfället. Det kvarstod 90 barn och sammanlagt blev antalet patientfall 128, det vill säga flera av barnen hade fler än en AOM under perioden. Tjugonio barn hade fått otitdiagnos två gånger, tre barn tre gånger och ett barn fyra gånger. De aktuella 128 journalerna granskades igen innan data överfördes till Excel. Fem fall uteslöts eftersom de handlade om otitkontroll det vill säga diagnosen sattes fast besöket gällde kontroll av utläkning. Två fall uteslöts på grund av ofullständig journalföring, endast diagnos var satt och inget öronstatus hade dokumenterats. I ett fall bedömdes diagnosen vara otosalpingit eftersom det inte var akut isättande besvär och i status noterades förtjockad trumhinna och ingen utbuktning eller kraftig rodnad. Sammanlagt 48 fall exkluderades enligt specifikation i Tabell 1. De vanligaste orsakerna till exklusion var perforation samt recidiv. Vid annan samtidig handlingskrävande infektion var tre av fallen tonsillit och ett fall pneumoni. Vid komplicerade faktorer var orsaken i detta fall smärta trots adekvat smärtlindring. Tabell 1: Exkluderade fall (n=48) utifrån journalgranskning samt orsak till exklusion vid en undersökning av okomplicerad AOM hos barn 1-12 år på Luna Vårdcentral år Exklusionskriterium Antal (n) Procent (%) Perforation Recidiv Terapisvikt
11 Bilat AOM <2år Annan samtidig infektion Komplicerade faktorer Ofullständig journal Ej bedömda som AOM otitkontroll otosalpingit Totalt Fördelningen av de återstående 80 fallen efter diagnoskod var följande: Akut varig mellanöreinflammation H (76.3%) Annan akut icke varig mellanöreinflammation H (2.5%) Mellanöreinflammation ej specificerad som varig eller icke varig H (8.8%) Mellanöreinflammation UNS H66.9P- 10 (12.5%) Det fall som bedömdes som otosalpingit och exkluderades hade diagnoskod H65.1. Det andra fallet med samma diagnoskod inkluderades i studien eftersom man i journaltexten tydligt skriver att man bedömt det som en bakteriell otit. Antibiotika eller expektans: Av de 80 fall som inkluderats i studien gavs antibiotika i samtliga fall utom 15 (det vill säga i 81 %). Andelen av besöken med okomplicerad AOM som handlagts enligt de riktlinjer som satts upp av STRAMA och Läkemedelsverket var med andra ord 15/80 (19 %). Typ av antibiotika: Av de 65 fall där antibiotika sattes in förskrevs V-Penicillin i 54 (83 %) av fallen. Amimox förskrevs i 8 (12 %) fall, Spektramox i 2 fall och Ery-Max i 1 fall. Figur 1 visar fördelningen i procent. 11
12 spektramox 3% antibiotika erymax 2% amimox 12% pcv 83% Figur 1: Andel förskriven typ av antibiotika vid 65 fall av AOM hos barn 1-12 år vid Luna vårdcentral under år "Recept i reserv": Av de 15 fall där exspektans beträffande antibiotika tillämpades var det sju som ledde till "recept i reserv", detta motsvarar 47 %. Skillnad i utbildningsgrad: Avseende följsamheten till nya riktlinjer (antibiotika/ej antibiotika) vid okomplicerad AOM fanns ingen signifikant skillnad mellan specialister/icke specialister i allmänmedicin (p=1,0). Av de 65 fall där antibiotika gavs, var förskrivaren ickespecialist i 36 av fallen och specialist i allmänmedicin i 29 fall. Ickespecialisterna förskrev V-penicillin i 30 av fallen och specialisterna i 24 av fallen (sambandet ej signifikant, p=0,59). Av de 15 fall där aktiv exspektans tillämpades var förskrivaren ickespecialist i 11 fall och specialist i allmänmedicin i fyra fall. Recept i reserv förskrevs i 7 fall varav förskrivaren var ickespecialist i 6 av fallen och specialist i ett av fallen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan läkargrupperna avseende att skriva recept i reserv vid exspektansbesöken (p=0,79). 12
13 Diskussion Under år 2012 behandlades 81 % av patientfallen med okomplicerad AOM hos barn mellan 1 och 12 år på Luna vårdcentral med antibiotika trots att de nya behandlingsriktlinjerna rekommenderar exspektans i första hand. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan specialister och icke specialister i detta avseende och inte heller avseende valet av antibiotika eller valet att skriva recept i reserv. Valet av antibiotika i de fall där detta förskrevs utgjordes av penicillin-v i 83 % av samtliga fall vilket stämmer bra överens med de riktlinjer som gäller idag. Syftet med studien var att visa om man följer riktlinjer och behandlingsrekommendationer för AOM som presenterats 2010 av STRAMA och Läkemedelsverket. Följsamheten avseende aktiv exspektans kan anses vara relativ låg bland läkarna på Luna vårdcentral och med en viss tendens till bättre följsamhet i gruppen icke specialister. Det är tänkbart att materialet i studien är för litet för att man skall kunna notera en signifikant skillnad mellan läkargrupperna. Tendensen till ökad medvetenhet i gruppen ickespecialister kan bero på att dessa fortfarande var under utbildning då de nya rekommendationerna trädde i kraft eller att dessa läkare uppdateras genom fortbildning mer än vad färdiga specialister gör. Ickespecialisterna har kanske inte heller behövt ändra på rutiner och invanda vanor. Recept i reserv skrevs i 47 % av fallen med aktiv exspektans. En del av förklaringen till denna relativt höga siffra kan vara att föräldrar som kanske är vana vid antibiotikabehandling vid AOM själva begär detta vid läkarbesöket. En annan möjlig förklaring kan vara att läkaren själv inte kan följa upp patienten till exempel om inga återbesökstider finns alternativt om det är inför en helg eller annan ledighet för läkaren. En svårighet att analysera recept i reserv är att man inte direkt vet hur många som faktiskt hämtar ut antibiotika och på vilka grunder. I en studie i USA har man tittat på behandling vid AOM med endast exspektans och behandling med exspektans samt recept i reserv (5). Av de som fick recept i reserv hämtade bara 31 % ut receptet på antibiotika. 63 % av föräldrarna i denna studie kunde tänka sig att i framtiden behandla okomplicerad AOM utan antibiotika. Strategin med recept i reserv kan sannolikt minska antibiotikaanvändningen och förhindra utvecklingen av antibiotikaresistens. Jämförande studier 13
14 I en studie gjord på Blackebergs vårdcentral antibiotikabehandlades ca 51 % av patientfallen mellan 1-12 år med okomplicerad AOM under år (11), vilket kan jämföras med 81 % på Luna vårdcentral. Populationen var större (n=190) jämfört med denna studie (n=80). AT/ST läkargruppen vid Blackebergs vårdcentral ordinerade mindre ofta antibiotika (33 %) jämfört med specialistgruppen (52 %) även i denna studie. Man kunde se en tendens till skillnad men denna var inte signifikant. I en liknande studie på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje antibiotikabehandlades 63 % av barn 1-12 år med okomplicerad AOM (12). Här var studiepopulationen (n=68) jämförbar med denna studie efter att man exkluderat patienter med annan samtidig behandlingskrävande infektion vilket även gjordes i denna studie. Det fanns inte heller här någon signifikant skillnad avseende läkarnas utbildningsgrad och handläggning av okomplicerad AOM. Styrkor och svagheter Styrkan med denna studie är att man har inkluderat alla patientfall med barn mellan 1-12 år med okomplicerad AOM under år Dessutom har ett flertal diagnoser (H66.0, H65.1, H66.9, H66.9P) för AOM sökts på i MedRave för att inte missa något fall. Här har man också tagit hänsyn till otosalpingit (som inte skall antibiotikabehandlas) och utifrån journalgranskning uteslutit den diagnosen som ibland kan hamna under ovanstående diagnoskoder. I ett fall i denna studie har en läkare bedömt ett öronstatus som AOM men har satt diagnosen H65 otosalpingit. Det kan finnas olika anledningar till detta. En anledning kan vara att man pga brist på erfarenhet kanske inte har vetskap om innebörden av denna diagnoskod. Detta ger en god inblick i det aktuella läget gällande behandling av AOM på Luna vårdcentral. Förhoppningen är att detta skall redovisas på vårdcentralen och ses som ett kvalitetsarbete där möjlighet finns till utbildning inom ämnet samt en förbättring vad gäller förskrivning av antibiotika vid okomplicerat AOM hos barn. Svagheten är att diagnosen AOM sätts utefter en enskild läkares bedömning av vad en AOM är och vilka fynd man hittar i status. Det som i denna studie räknats in i otitgruppen baseras således på subjektiv journalgranskning med risk för felaktig klassificering på grund avslutsatser utifrån kortfattad eller tvetydig information i journalen. Någon detaljerad bedömning har inte gjorts av vad som legat till grund för läkares bedömning av en AOM eller 14
15 om diagnoskriterier följts frånsett ett uppenbart fall där det rörde sig om långvariga besvär och inte uppenbar AOM som därför uteslöts. En annan svaghet med studier baserade på journalgranskning kan vara att en läkare valt att exspektera och sammanhängande med detta valt att inte sätta diagnosen AOM i journalen vilket innebär att man får färre fall och lägre andel i exspektansgruppen. Det kan finnas särskilda skäl till andra aspekter på handläggningen (till exempel val av antibiotika) som inte nämns i journalen. Studien är endast baserad på data från Luna vårdcentral och kan inte generaliseras till primärvården i Södertälje eller ett annat större område vilket också kan anses vara en svaghet med denna studie. Implikationer Resultaten i denna studie kommer att presenteras för läkarna på Luna vårdcentral. Förhoppningen är att påminna läkargruppen om de rekommendationer som gäller idag för behandling av okomplicerad AOM hos barn 1-12 år. Framtida studier Det vore intressant att om några år göra en ny likadan studie på Luna vårdcentral för att se om följsamheten till rekommendationerna då är bättre än vad den var år Självklart vore det även intressant att följa upp patienter som får recept i reserv och se i vilken utsträckning man hämtar ut recept på antibiotika. Slutsats Läkarna vid Luna vårdcentral har låg följsamhet till rekommendationerna att inte antibiotikabehandla okomplicerad AOM hos barn 1-12 år. Detta tycks också gälla i jämförelse med andra vårdcentraler i Stockholmsregionen. Här är förbättringsmöjligheterna till följsamhet stora. Dock stämmer valet av antibiotika väl med riktlinjerna vilket är glädjande och i linje med att minska resistensutvecklingen i samhället. 15
16 Referenser 1. Hellström S, Norman C, Läkemedelsboken , kapitel "öron-, näs- och hals sjukdomar", sid , Läkemedelsverket. 2. Akut mediaotit (AOM)-behandlingsrekommendation. Bakgrundsdokumentation. Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) -ny rekommendation. Information från Läkemdelsverket 2010;5;1 3. American Academy of Pediatrics and American Academy of Family Physicians AAoFP. Clinical Practise guidelines: Diagnosis and management of acute otitis media. Pediatrics 2004;113; McCormick P. D, Chonmaitree T, Pittman C, Saeed K, Friedman R.N, Uchida T et al." Nonsevere Acute Otitis Media: A Clinical Trial Comparing Outcomes of Watchful Waiting Versus Immediate Antibiotic Treatment". Pediatrics. 2005;115; Siegel M. R, Kiely M, Bien P. J, Joseph C. E, Davis B. J, Mendel G. S et al. "Treatment of Otitis Media With Observation and Safety-Net Antibiotic Prescription". Pediatrics 2003;112: Groth A. (2010), "Definitioner och diagnostik av akut media otit (AMO)", Diagnostik, behandling och uppföljning av akut media otit (AMO)- bakgrundsdokumentation, Information från Läkemedelsverket, 2010;5: Melhus Å. (2010), "Mikrobiologisk etiologi vid akut mediaotit", Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AMO)-bakgrundsdokumentation, Information från Läkemedelsverket, 2010;5:35 8. Diagnostik, behandling och uppföljning av akut öroninflammation, sammanfattning av rekommendationerna, 2010: (21)5. Information från Läkemedelsverket, läst 4 oktober Internetmedicin.se 2010, kap Otit (öroninflammation)-akut Docent Jörgen Holmquist, Med dr Anders Nordkvist (2010), uppdaterad citerad Ångström K, biträdande verksamhetschef Luna vårdcentral. Karin.angstrom@sll.se 11. Zhang W, Följsamhet till riktlinjer för handläggning av akut mediaotit hos barn mellan 1 och 12 år på Blackebergs vårdcentral under , Vesta projekt Poli R, Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?, journalstudie år 2011, Vestaprojekt
17 Bilaga 1 "På denna vårdcentral gör vi granskningar av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen." 17
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merFöljs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?
VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:
Läs merPatientfall akut media otit
Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merOtitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal
- 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter
Läs merAkut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10
Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års
Läs merBehandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011
Projekt VESTA Behandling av akut mediaotit före och efter ny rekommendation. Rosenlunds vårdcentral Maj 2011 Kadir Massimov ST-läkare Rosenlunds vårdcentral Klinisk handledare: Christina Barklund, spec.
Läs merHandläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,
Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merVetenskapligt handledare: Holger Theobald, Docent, Specialist i Allmänmedicin. Centrum
Följs STRAMAS Behandlingsrekommendationer för akut media otit för barn mellan 1 till 12 år på Trångsunds Vårdcentral? Sandip Roy, ST-läkare, Trångsunds Vårdcentral. Vetenskapligt handledare: Holger Theobald,
Läs merAkut mediaotit. Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net
Akut mediaotit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under
Läs merFöljsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral
VESTA-projekt Följsamhet till STRAMAs behandlingsrekommendationer för akut otitis media (AOM) hos barn 1 12 år på Rosenlunds vårdcentral Ninyas Shamoel, ST-läkare, Rosenlunds vårdcentral 2017 ninyas@gmail.com
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merHur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut?
VESTA mars 2015 Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? Elsa Håkansson, ST-läkare, Liljeholmens vårdcentral elsa.hakansson@sll.se Klinisk handledare: Peter
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merMIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs merLuftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm
Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merAkut mediaotit hur följs Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer?
Akut mediaotit hur följs Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer? Författare: Maria Samuelsson Vivalla vårdcentral Poesigatan 20D 70371 Örebro mariasamuelsson@hotmail.com Handledare: Peter
Läs merHandläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh
Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merOtiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018
Otiter i öppen vård exspektans, droppar och tabletter. Vem behöver vad och hur? Ann Hermansson Göteborg 2018 Extern otit hörselgångsinflammation AOMT? Olika genes Excsem Kontaktallergi? Irritation? Exostoser?
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens
Läs merLÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merHur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit.
Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren
Läs merMIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Läs merÖvre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merNedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Läs merBehandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner
Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION
Läs merDefinitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer
Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Lund Definitioner Sporadisk Inflammation i mellanörat med fynd av AOM: trumhinneinflammation och pus i mellanörat
Läs mer2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004
Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4
Läs merFöljsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling
Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling En journalstudie vid Närhälsan Mösseberg vårdcentral Författare: Efim Ionidis, ST-läkare Närhälsan Mösseberg vårdcentral, Falköping Rapport 2019:2
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merSKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merpvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merDiagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation
Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merhtp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?
Hämta bildspel: htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Hur kan vi höra? Varför hör vi? Hur hör vi? Varför hör vi inte? Vilka barn kan inte höra som andra barn? Hur hitar vi dessa barn? Varför hör vi? Vad använder
Läs merProblem i navelregionen hos växande grisar
Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merKan vi lita på behandlingsriktlinjerna
Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merLäkemedelsbulletinen. Resistenta bakterier. Mjukgörande krämer. Ordinerad Fysisk Aktivitet. God jul och Gott Nytt År
Läkemedelsbulletinen UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I VÄSTMANLAND www.ltv.se/lk Resistenta bakterier Kan vi behandla patienter med svåra infektioner om tio år? God jul och Gott Nytt År Mjukgörande krämer
Läs merSFAM Studiebrev 1. Del I: Diskutera den egna diagnossättningen
Detta studiebrev är utarbetat av SFAM.dok. Vi vill med detta brev stimulera till diskussion kring den praktiska tillämpningen av diagnosklassifikationen, eftersom klassifikationen i sig inte garanterar
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING AV BARN UNDER FÖRSTA LEVNADSÅRET
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV BARN UNDER FÖRSTA LEVNADSÅRET Retrospektiv utvärdering av patientjournaler med särskild fokusering på otiter. Uppsats för specialisttjänstgöring i allmänmedicin 2008 Författare
Läs merAgenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens
Läs merAkut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral
Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merAv: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder.
Slutrapport till Nationella STRAMA angående projektet: Rationell antibiotikaförskrivning till barn med övre luftvägsinfektioner - en interventionsstudie i Stockholmsområdet Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén,
Läs merVårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni
VESTA Södra programmet 2010 Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni Följsamhet till riktlinjer vid Johannes Husläkarmottagning Nanna Schumacher Qwerin ST-läkare, Johannes Husläkarmottagning
Läs merLuftvägsinfektioner hos förskolebarn
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merZerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen
Läs merSvårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö?
Svårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö? Malena Wengberg, ST-läkare Capio Stadshusdoktorn Lidingö Maj 2015 Vetenskaplig handledare: Aurelija Dubicke, MD, PhD,
Läs merBilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet
Bilaga 1 Metod och undersökningens tillförlitlighet Metod En omfattande enkätundersökning har under år 2003 genomförts bland de 30 kommuner som har den största flyktingmottagningen. Undersökningen är till
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merFörskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral
Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral En retrospektiv journalstudie avseende förskrivningsmönster i relation till aktuella behandlingsrekommendationer Författare: Mattias
Läs merLuftvägsinfektionerantibiotika
Luftvägsinfektionerantibiotika eller inte Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Medlem i terapigruppen för antibiotika i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne STRAMA Samverkan mot antibiotikaresistens
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merVaccinering av barn mot pneumokocker?
Vaccinering av barn mot pneumokocker? En rapport om sjukvårdshuvudmännens syn BARNPLANTORNA - Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat Rapport 2006-04-24 Bakgrund De barnvacciner som erbjuds till alla
Läs merBESLUT. Datum 2014-08-28
BESLUT 1 (5) Datum 2014-08-28 Vår beteckning SÖKANDE Théa Nordic AB Storgatan 55 703 63 Örebro SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merRapport VESTA SP14. Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan
Rapport VESTA SP14 Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan Av Michael Hedlund michaelhedlund@hotmail.com Vetenskaplig handledare Rune Lindqvist Klinisk handledare Kerstin
Läs merDiagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation
Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att
Läs merHöstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se
Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler
Läs merLänk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/
Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala
Läs merDiagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29
1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merOm Strama, resistens och antibiotikaförskrivning
Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs merStram antibiotikaanvändning i praktiken
Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?
Läs merBilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merNär behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs mer