Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh"

Transkript

1 Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist i allmänmedicin, Med Dr, CeFAM Alfred Nobels allé 12, Huddinge Jan-Eric Olsson, Specialist i allmänmedicin, CeFAM Klinisk handledare: Peter Tenbrock, Specialist i allmänmedicin, Tumba VC. Samaritvägen 4, Tumba 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund Metod Resultat Slutsats MeSH-termer... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Material och metod... 6 Etiska överväganden... 7 Resultat... 8 Diskussion Slutsats Referenser

3 Sammanfattning Bakgrund. Akut mediaotit är en av de vanligaste infektionerna hos barn och de flesta handläggs i primärvården. Läkemedelsverket utarbetade år 2000 riktlinjer för hur akut mediaotit skall handläggas. Syftet med undersökningen var att ta reda på följsamheten till riktlinjerna för handläggning av akut mediaotit (AOM) hos barn mellan 2-15 år på Tumba Vårdcentral. Metod. Studien är en retrospektiv journalstudie. Journalerna från 130 barn med diagnosen akut mediaotit under perioden i åldersgruppen 2-15 år analyserades avseende vilka statusfynd som låg till grund för diagnosen AOM, i hur stor andel av besöken antibiotika förskrevs och hur stor andel av dessa antibiotikaförskrivningar som var indicerade enligt riktlinjerna. Vi analyserade också hur stor andel av antibiotikaförskrivningarna som bestod av PcV samt hur stor andel av PcV-förskrivningarna som följde rekommenderad behandlingslängd. Resultat. Totalt inkluderades 118 barn. Femtiotvå (44 %) av patienterna uppfyllde kriterierna för diagnosen AOM med buktande eller perforerad trumhinna. Andelen besök som erhöll antibiotika var 86 % och i 46 % av besöken var detta indicerat enligt riktlinjerna. Andelen av antibiotikaförskrivningarna som bestod av PcV var 80 %, och rekommenderad behandlingslängd följdes till 80 %. Slutsats. Diagnostiken av AOM var osäker hos en stor del av patienterna. Mindre än hälften av patienterna uppfyllde behandlingskriterierna för diagnosen. Jämfört med Läkemedelsverkets riktlinjer från år 2000 för handläggning av AOM hos barn mellan 2-15 år var resultatet acceptabelt. Pc V utgjorde en övervägande del av antibiotikaförskrivningarna och majoriteten fick behandling i 5 dagar. Aktiv exspektans kunde ha använts i större utsträckning. MeSH-termer: Mellanöreinflammation, Riktlinjer, Behandling, Patientjournaler 3

4 Bakgrund Akut mediaotit (AOM) är en av de vanligaste bakterieinfektionerna hos barn och ingår i begreppet övre luftvägsinfektion. I Sverige insjuknar årligen cirka barn i akut mediaotit. Vid 2 års ålder har 70 % haft minst en episod av AOM, och var 5:e barn haft AOM under minst 3 tillfallen (l). Primärvården tar emot merparten av dessa patienter och AOM är den vanligaste orsaken till antibiotikaförskrivning hos barn (2). AOM definieras som purulent symtomgivande infektion i mellanörat som debuterar plötsligt och kan verifieras kliniskt. De vanligaste otitpatogenerna är Streptococcus pneumoniae (pneumokocker), Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis samt Streptococcus pyogenes (grupp A-streptokocker eller GAS) (1). Även virus är erkänt som orsak till AOM, ensamt eller i kombination med bakterier (1,3). Symtom vid AOM består av plötslig öronvärk ofta i anslutning till övre luftvägsinfektion samt feber, dålig sömn, allmän irritation och nedsatt aptit. Ibland förekommer flytning från örat. Komplikationer vid AOM innefattar akut mastoidit, meningit och labyrintit har länge motiverat behandling med antibiotika vid AOM trots att modern forskning alltmer ifrågasätter nyttan med antibiotika. Flera oberoende studier har visat hög spontanläkningsfrekvens av AOM. (4) Under första halvan av 1900-talet var mastoidit en vanlig och fruktad komplikation som nuförtiden är sällsynt. Kombinationen av generell behandling men även ändrad bakteriologi har bidragit till minskad komplikationsfrekvens. Flera studier har visat att antibiotikabehandling inte är någon garanti mot risken att utveckla mastoidit då hälften av mastoiditerna utvecklas trots insatt antibiotikabehandling (l, 2). Vidare saknas indikationer på att de ändrade nationella riktlinjerna som kom år 2000, med ökad restriktivitet för förskrivning av antibiotika, har påverkat komplikationerna till akut mediaotit (5). Sekretorisk otit är vanlig i efterförloppet av akut öroninflammation oavsett antibiotikabehandling eller inte (1). Diagnostik av AOM kan många gånger vara svår av olika anledningar. Tidsutrymmet är ofta begränsat då konsultationen är akut. Bedömning av trumhinnan påverkas av undersökarens vana och teknik men också genom barnets och förälderns samarbetsförmåga vid undersökningen och av barnörats anatomi med trånga hörselgångar, med vax som kan skymma trumhinna och så vidare. Purulent sekretion, perforation eller färgförändrad buktande 4

5 trumhinna är fynd som underlättar diagnostiken. Det vanligaste diagnostiska hjälpmedlet är otoskopet vilket ger en hög grad av såväl under- som överdiagnostik med en sensitivitet och specificitet på 61 % för att ställa diagnosen AOM (l). Vid rodnad och förtjockad trumhinna måste trumhinnans rörlighet bedömas. För detta krävs komplettering med endera Siegles tratt, tympanometri eller öronmikroskopi vilka ökar den diagnostiska tillförlitligheten (6). Riktlinjer för behandling av AOM har utarbetats av Medicinska forskningsrådet, Landstingsförbundet och Socialstyrelsen för att skapa enighet om behandling av AOM hos barn vilket resulterade i ett konsensusuttalande år Enligt konsensusuttalandet skall diagnosen AOM baseras på kriteriet förekomst av buktande trumhinna med eller utan tecken på perforation. Endast rodnad trumhinna räcker inte som statusfynd för att ställa diagnosen AOM. I konsensusuttalandet rekommenderas antibiotikabehandling till barn två år eller äldre med perforation av trumhinna eller allmänpåverkan. För barn med AOM utan allmänpåverkan rekommenderas två alternativ; antingen exspektans eller behandling med antibiotika (2). Alternativen likställs och det finns ingen tydlig rekommendation att avstå antibiotika. Hos barn yngre än två år har rekommendationen varit att behandla med antibiotika. Diagnostiken är svårare hos barn yngre än två år och komplikationer vanligare (2). Vid behandling med antibiotika rekommenderas i första hand Pc V i 5 dagar i 2-3 dos. I oktober 2010 kom nya riktlinjer för AOM där grundprincipen blev att behandla alla yngre än ett år eller äldre än 12 år med antibiotika. I åldern l-12 år förordades aktiv exspektans. med undantag av bilateral otit hos barn yngre än två år samt i alla åldersgrupper perforerad otit, ökad infektionskänslighet och recidiverande otit. Aktiv exspektans innefattar smärtstillande vid behov och högläge av huvudet förutom möjlighet till återbesök inom 2-3 dagar. Recept på antibiotika i reserv är ett möjligt alternativ (1). Behandlingsriktlinjer ändrades till 3 ggr per dygn då den traditionella 2 dos regimen bedömts ge otillräckliga minsta inhiberande koncentration (MIC) värden (7). I de nya riktlinjerna skärptes även det diagnostiska kriteriet till att omfatta förekomst av pus i mellanöra eller hörselgång för att diagnosen AOM skall kunna ställas. Ett av de största hoten mot dagens och framtidens sjukvård i hela världen är växande antibiotikaresistens. Mycket tyder på att minskad antibiotikaförbrukning framför allt hos barn, skulle kunna motverka utvecklingen av antibiotikaresistens (8,9). Ett viktigt hjälpmedel i strävan att motverka resistensutveckling är förbättrade diagnostiska metoder samt tydliga riktlinjer. Mot bakgrund av den växande antibiotikaresistensen samt det faktum att ca 90 % av 5

6 antibiotikaförskrivningen sker i öppenvården är det angeläget att syna antibiotikaförskrivningen på hemmaplan trots att resistensläget i Sverige är relativt gynnsamt (10). Syfte Syftet med denna studie är att undersöka antibiotikaförskrivningen vid AMO hos barn i åldersgruppen 2-15 år på Tumba vårdcentral (TVC) under perioden och om förskrivningen följer riktlinjerna som baseras på otitkonsensus år Frågeställningar Avseende barn i åldersgruppen 2-15 år som vid läkarbesök på TVC under perioden erhållit diagnosen AOM: 1. Vilka statusfynd ligger till grund för diagnosen AOM? 2. I hur stor andel av besöken förskrevs antibiotika? 3. Hur stor andel av antibiotikaförskrivningarna var indicerade enligt Läkemedelsverket riktlinjer från år Hur stor andel av antibiotikaförskrivningarna i fråga 3 utgjordes av PcV? 5. Hur stor andel av PcV förskrevs i 5 dagar enligt rekommendation? Material och metod Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie baserad på journaldata från TVC där studien utfördes vilket omfattar ett upptagningsområde på ca invånare. Under studieperioden var antalet listade patienter på TVC cirka Bemanningen på TVC bestod av 7 specialister och 4 ST-läkare samt en AT-läkare. Ingen hyrläkare eller tillfällig läkare var anställd under studieperioden. Inklusionskriterier var barn i åldrarna 2-15 år som vid läkarbesök erhållit diagnosen H660 (akut varig mellanöreinflammation), H669 (mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig) och H669P (mellanöreinflammation UNS) under tidsintervallet på TVC. Exklusionskriterier var barn som haft en otit inom en månad (recidivotit) eller var så kallade öronbarn (minst 3 episoder av AOM under 6 månader eller 4 under 12 månader). Om det hade gått mer än 6 månader sedan senaste otiten fick ny otit betraktas som sporadisk. 6

7 Studiepopulationen selekterades med hjälp av sökning i MedRave4 som är ett rapportverktyg kopplat till journalsystem, vilket på TVC under studieperioden var Profdoc Journal III. Samtliga journaler med någon av de tre diagnoskoderna för AOM enligt ovan genomlästes och granskades avseende diagnos, aktuellt, öronstatus och bedömning. Detta resulterade i olika variabler som visas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Variabler gällande handläggning av OMA som togs fram ur patientjournalerna på TVC. Ålder Kön Antibiotika Aktiv Behandlings- Trumhinne- PC- Allmän- expektans längd status allergi påverkan Samtliga data på dessa variabler inhämtades från journalkopiorna och överfördes till en fil i Excel Där grupperades variablerna i kolumner enligt ovan varvid patienterna avidentifierades. Om data saknades exkluderades inte patienterna utan de fick en tom ruta i Excel. Data bearbetades i Excel och presenterades deskriptivt som procentandelar och histogram.. I journalernas öronstatus noterades vilka fynd som låg till grund för diagnosen AOM. Enligt riktlinjerna rekommenderades antibiotikabehandling till de barn med perforation av trumhinna eller påverkat allmäntillstånd. De barn som uppfyllde diagnoskriterier för AOM med buktande trumhinna och utan allmänpåverkan kunde behandlas antingen med antibiotika eller med aktiv exspektans. Etiska överväganden Vår studie innebar att journaler lästes utan att det förelåg en aktuell vårdkontakt mellan studieledare och patienten i fråga. Detta innebar ett visst intrång i patientens och vårdgivarens integritet. För att hantera detta integritetsintrång vidtogs följande åtgärder: Vårdcentralens verksamhetschef godkände projektet som led i ett systematiskt kvalitetsarbete. Granskningsgruppen inom VESTA bedömde projektet ur ett etiskt och metodiskt perspektiv. De uppgifter som samlades in via MedRave4 och därefter journalgenomgångar fördes in i Excel anonymt. Det vill säga utan personuppgifter eller annat som kunde identifiera personen. 7

8 Antal MedRave4 filen raderades. Endast studieledaren hade tillgång till Excelfilen med avidentifierade uppgifter och kodnyckel som förstörs efter studiens slut. Eftersom de övriga läkarnas journalanteckningar och därmed handläggning av patienter granskades skulle de kunna uppleva ett visst integritetsintrång. För att minimera detta informerades kollegiet muntligt och fick möjlighet att ställa frågor. Efter studiens genomförande fick läkargruppen ta del av resultatet. Inga uppgifter om vilken enskild läkare som gjort de olika anteckningarna sparades eller analyserades. Allt analyserades på vårdcentralsnivå. De eventuella nackdelarna som studien kunde innebära med ett visst integritetsintrång gentemot övriga läkare och patienter om än minimerade fick vägas mot verksamhetens nytta med kvalitetsuppföljning samt möjligheter till förbättringsarbete i handläggningen av AOM. Resultat Antalet barn i åldern 2-15 år på TVC som under perioden fick diagnosen AOM under studieperioden var 130. Av dessa exkluderades 12 barn med recidiv (ny AOM inom 1månad)- eller recidiverande (otit(> 3AOM/6 månader eller >4AOM /12 månader) eller barn med plaströr. Slutligen inkluderades 118 barn där 55 % var pojkar och 45 % var flickor. Medianålder var 5 år med interkvartilavstånd 5. Se figur (tom) M K ,99 2-3,99 4-5,99 6-7,99 8-9, , , , Åldersklasser Figur 1: Histogram över åldersfördelning av 118 inkluderade patienter med OMA på TVC. 8

9 Diagnostiken av OMA baserades enbart på rodnad trumhinna hos 52 (45 %) av alla barn, på rodnad och buktande trumhinna hos 32 (27 %) och på rodnad och förtjockad trumhinna hos 7(6 %). Perforerad trumhinna samt pus i hörselgången fanns hos 20 (17 %) av barnen. Hos 7 (6 %) fanns ingen dokumentation av trumhinnestatus. Ett barn hade feber 39,5 vilket har räknats med som indikation för antibiotikabehandling. Således uppnådde 52 (44 %) av de 118 inkluderade patienterna kriterierna för diagnosen AOM med buktande eller perforerad trumhinna. Övriga 66 (56 %) av fallen hade otillräckliga kriterier för diagnos. ( Se Figur 2) Trumhinnestatus redovisas i nedanstående figur P r o c e n t Figur 2. Undersökningsfynd av trumhinna i procent av totala antalet fall (n=118) med AOM hos barn i åldern 2-15 år på TVC under studieperioden. Andel besök där antibiotika förskrevs var 86 %. Aktiv exspektans användes som behandling i 14 % av fallen. ( Se tabell 2) Tabell 2: Val av behandling hos 118 barn på TVC för AOM. Val av behandling Antal(n) % Antibiotika Aktiv exspektans

10 Andel av antibiotikaförskrivningarna som var indicerade enligt Läkemedelsverkets riktlinjer från år 2000 var 47 (46 %) av fallen som uppfyllde kriterierna för diagnosen AOM med buktande eller perforerad trumhinna samt påverkat allmäntillstånd. Se figur 3. Hos 20 % fanns en allmänpåverkan i form av feber eller perforation av trumhinna. Dessa skulle ha behandling med antibiotika. Hos 27(26 %) som uppfyllde kriterier för diagnos AOM med buktande trumhinna fanns ett utrymme att välja behandling med antingen antibiotika eller aktiv expektans. Hos 20 (20 %) av dessa fanns en allmänpåverkan i form av feber eller perforation av trumhinna som skulle behandlas med antibiotika. Hos 27(%) av de med antibiotikaförskrivning som uppfyllde kriterier för diagnos AOM med buktande trumhinna fanns ett utrymme att välja behandling med antingen antibiotika eller aktiv expektans. Hos 52 % av alla med antibiotikaförskrivning var indikationen otillräcklig då diagnosen AOM grundade sig enbart på rodnad eller förtjockad trumhinna. I två fall kunde indikation ej bedömas då öronstatus saknades i journalen. OMA 118 Indikation 52 Ej indikation 66 Antibiotika 47 Ej antibiotika 5 Antibiotika 55 Ej antibiotika 11 PCV 41 Ej PCV 6 PVC 41 Ej PCV 14 Beh. längd 5 dgr 36 Beh. längd 5 dgr 30 Figur 3. Andel barn som hade indikation eller inte enligt statusfynd i förhållande till riktlinjerna från år 2000 i åldern 2-15 år på TVC. N=118 Andel av totala antibiotikaförskrivningarna som utgjordes av pc V var 80 %. Övriga antibiotikaförskrivningar utgjordes av Amimox 17 (21 %) och Ery-max 3 (2,9 %) 10

11 Andel av totala antibiotikaförskrivningar med pc V som följde rekommenderad behandlingslängd på 5 dagar var 80 %. Tabell 3 visar de olika ordinerade behandlingslängderna. Tabell 3. Ordinerad behandlingslängd av totala antalet Pc V förskrivningar (n=82) i åldern 2-15 år på TVC under studieperioden. Pc V Antal (n) % 5 dagar dagar dagar dagar dagar 7 89 Andel ordinerade behandlingslängder för pc V som var längre än 5 dagar var 20 % av fallen. I 47 % av antibiotikaförskrivningarna för pc V har förskrivaren motiverat varför man ordinerat den längre behandlingstiden. I motiveringarna framgår misstankar om andra diagnoser som tonsillit, bronkopneumoni, astma, extern otit och scarlatina. I 5 % av recepten var behandlingstiden inte angiven. Av de 17 barn som fått Amimox utskrivet blev 59 % ordinerade behandlingslängden 5 dagar och 41 % fick mer än 5 dagars behandling. I fyra av journalanteckningarna fanns noteringar om andra fynd såsom konjunktivit, extern otit, astma och eventuell pneumoni. Diskussion Diagnostiken av AOM grundades på otillräckliga kriterier hos en stor del av patienterna. Antibiotika förskrevs till majoriteten av patienterna med diagnosen AOM. Indikation för antibiotikabehandling enligt riktlinjerna från år 2000 förelåg hos knappt hälften av patienterna. En femtedel hade absolut indikation enligt kriterierna. Pc V utgjorde en övervägande del av antibiotikaförskrivningarna och majoriteten fick behandling i 5 dagar. 11

12 Diagnostik med otoskop har begränsad sensitivitet och specificitet för AOM vilket stämmer med fynden i vår studie där knappt hälften av patienter fått diagnos grundad endast på rodnad trumhinna. Det finns en osäkerhet om läkarna inte har journalfört alla statusfynd. Om det är så, skulle drygt hälften kunnat få fel diagnos som kan leda till en överförskrivning av antibiotika. Recept i reserv är ytterligare en osäkerhetsfaktor men av marginell betydelse. Om man jämför antibiotikaförskrivningen i vår studie från 2010 med riktlinjerna från 2000 där begränsningarna är få så är resultatet acceptabelt, om vi däremot skulle jämföra med de skärpta kriterierna i riktlinjerna från år 2010 så får vi både en överdiagnostik av AOM samt en överförskrivning av antibiotika. Val av PcV och behandlingslängd är i enlighet med riktlinjerna från både år 2000 och 2010 samt uppfyller Stramas mål. Resultaten speglar att det tar tid innan nya rekommendationer får genomslag i den kliniska vardagen. I Sverige har traditionen länge varit att behandla AOM. Behandlingen av AOM varierar dock mellan olika länder. I Holland har man länge haft en restriktiv hållning där man behandlar med antibiotika i endast 31 % av fallen i jämförelse med 98 % av fallen i Nordamerika och Australien (4). Orsaken till den höga antibiotika förskrivningen på TVC kan vara en lång tradition av att behandla med antibiotika, önskemål från föräldrar samt farhågor om komplikationer. Även oklara riktlinjer kan skapa tolkningsfel till förmån för antibiotikabehandling. Under år 2003/2004 överensstämde inte Läkemedelsboken och riktlinjerna från Läkemedelsverket vad gäller antibiotikabehandling och aktiv exspektans (11). Dessutom kan svårigheter avseende uppföljning och tidspress från läkarens sida samt eventuella behandlingsönskemål från föräldrar styra val av behandling. Knappt en tredjedel av de fall med AOM i vår studie som behandlats med aktiv exspektans uppfyllde kriterierna för diagnosen AOM. Ingen av dessa fall hade absolut indikation med pus eller perforation av trumhinna vilket är i enlighet med riktlinjerna för behandling med aktiv expektans. Hos en fjärdedel av de som behandlades med aktiv exspektans gick trumhinnan ej att bedöma. Resultatet kan tolkas som att aktiv exspektans valdes som behandlingsmetod då en större osäkerhet angående diagnosen AOM förelåg. En liknande studie utfördes 2008 på en vårdcentral nordväst om Stockholm.(12) Andelen som behandlades med exspektans där var 23 % vilket är en något större siffra än motsvarande andel 14 % som behandlades med aktiv exspektans på TVC. Aktiv exspektans skulle ha kunnat användas i ökad utsträckning År 2000 gjordes den största registreringen av infektioner i öppenvård som gjorts i Sverige. Mölstad visade att läkare valde att avstå från antibiotika vid AOM hos barn i åldern 2-16 år i 12

13 7 % av fallen (13). Apotekets diagnos-receptundersökning från år 2000 visade att läkare valde att avstå från antibiotika i endast 12 % av fallen av AOM i åldern 0-4 år, och i 10 % av fallen i åldern 5-14 år (114). Jämförande siffror från TVC ligger marginellt högre avseende aktiv exspektans. Eftersom aktiv exspektans är likställt med antibiotikabehandling enligt riktlinjerna från år 2000 skulle man kunna förvänta sig en något högre andel som behandlas med aktiv exspektans dels i vår studie på TVC likväl som i övriga undersökningar avseende handläggningen av AOM. Svagheter med studien är att den baseras på journalanteckningar vilka inte alltid innehåller ett tillräckligt underlag för att korrekt kunna analysera alla de faktorer som legat till grund för diagnostik och valet av en viss behandling. Diagnossättningens validitet kan därför ifrågasättas. Ytterligare begränsning är att våra resultat inte går att generalisera till hela primärvården i Sverige då studien endast baseras på data från TVC. Vårdprogrammet är sedan oktober 2010 ersatt av ett nytt vilket gör dessa resultat inaktuella i förhållande till nu rådande riktlinjer. En styrka med studien är att alla patienter i åldersgruppen 2-15 år som fick diagnosen AOM studerades. Framtida forskning bör utvärdera hur följsamheten är till riktlinjer från 2010 eller senaste vårdprogram. Det finns behov av en uppföljande studie angående följsamheten till de nu rådande riktlinjerna. En uppfattning i läkarkollegiet är att om vi gjorde om denna studie nu 2015 skulle resultatet troligen visa en minskad antibiotikaförskrivning vilket vore intressant att verifiera. Studien kan också ha identifierat bristande diagnos kriterier. En genomgång och uppdatering av diagnoskriterier kan därför vara viktig. En genomgång och uppdatering av diagnoskriterier för AOM i läkargruppen kan därför vara viktig. Slutsats Diagnostiken av AOM var osäker hos en stor del av patienterna. Antibiotika förskrevs till majoriteten av patienterna med diagnosen AOM. Indikation för antibiotikabehandling enligt riktlinjerna från år 2000 förelåg hos knappt hälften av patienterna. En femtedel hade absolut indikation enligt kriterierna. Pc V utgjorde en övervägande del av antibiotikaförskrivningarna och majoriteten fick behandling i 5 dagar. Eftersom majoriteten av alla okomplicerade AOM behandlades med antibiotika på Tumba vårdcentral finns en förbättringspotential. 13

14 Referenser 1. Läkemedelsverket(2010): Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Hämtad Lundborg, A. Akut otitis media behandlas inte efter rekommendationer. LT 2004; 41: Prellner, K. Andersson C, Augustsson I et.al. Behandling av akut öroninflammation. Konsensusuttalande maj, år Stockholm 4. Del Mar, C. Glasziou, P. Hayem, M. Are antibiotics indicated as initial treatment for children with acute otitis media? A meta-analysis. BMJ. 1997;314(7093): Enoksson, F. Groth, A. Hermansson, A. et.al. Har mastoiditerna ökat i Sverige efter otitkonsensus? En nationell retrospektiv studie Svensk ÖNH-tidskrift. 2010;17(1-2) : Gisselsson Solén, M. Hermanson, A. Allt ifrån självläkande till livshotande LT 2011; 19: Strama (2010). Doseringsrekommendationer för antibakteriella medel. Hämtad Mölstad S, Stålsby Lundborg C, Karlsson, A. et. al. Antibiotic prescription rates vary markedly between 13 European countries Scand J Infect Dis 2002;34: Mölstad, S. Erntell, M. Hanberger, H. et al. Sustained reduction of antibiotic use and low bacterial resistance: 10-year follow-up of the Swedish Strama programme Lancet Infect Dis. 2008;8(2): STRAMA, Smittskyddsinstitutet. SWEDRES A Report on Swedish Antibiotic Utilisatian and Resistance in Human Medicine. Hämtad Mölstad S, Engström S. Rekommendationerna har haft effekt! Läkartidningen

15 12 Moberg. L, Akut mediaotit-följs behandlingsriktlinjerna? Journalstudie från Brommaplans vårdcentral inom ramen för VESTA-projekt, Mölstad, S. Antibiotikaförskrivning sker inte alltid efter riktlinjer. LT. 2003;100: l O Svensk Läkemedelsstatistik 2000 Apoteket AB 14. Apoteket AB. Diagnos-receptundersökningen, Svensk läkemedelsstatistik år ;47:. 15

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut?

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? VESTA mars 2015 Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? Elsa Håkansson, ST-läkare, Liljeholmens vårdcentral elsa.hakansson@sll.se Klinisk handledare: Peter

Läs mer

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal - 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim

Läs mer

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10 Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer

Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Lund Definitioner Sporadisk Inflammation i mellanörat med fynd av AOM: trumhinneinflammation och pus i mellanörat

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral Gustav Eklund, ST-läkare Eriksbergs vårdcentral gustav.eklund@regionuppsala.se Handledare Allmänläkare, docent Malin André FFoU-enheten, Primärvården,

Läs mer

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att

Läs mer

Användning av nasofarynxodlingar vid Djursholms Husläkarmottagning Oktober 2011

Användning av nasofarynxodlingar vid Djursholms Husläkarmottagning Oktober 2011 Norra programmet VESTA Användning av nasofarynxodlingar vid Djursholms Husläkarmottagning 2006-2010 Oktober 2011 Johanna Berg, ST-läkare i allmänmedicin Djursholms Husläkarmottagning, Gudmundvägen 9, 18205

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.

Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens

Läs mer

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit.

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren

Läs mer

Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie

Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie Examensarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård i norra sjukvårdsregionen December

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Antibiotikabehandling ifrågasätts vid okomplicerad öroninflammation

Antibiotikabehandling ifrågasätts vid okomplicerad öroninflammation Medicinska forskningsrådet, Landstingsförbundet och Socialstyrelsen anordnade den 10 12 maj 2000 en konsensuskonferens för att skapa enighet (konsensus) om behandling av akut hos barn. Syftet var att för

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth Ny# om tonsilliter och o0ter- fallbeskrivningar Med.dr. ÖNH- specialist Medlem i terapigruppen för an0bio0ka i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne Ny# Tonsillitworkshop sept 2012 Senaste

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter

Läs mer

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation Mål och mått Slutenvården 2013 Rekapitulation Övriga??? Strukturmål kan vara att Den antibiotikaansvarige läkaren avsätter (X tid) för arbetet med att utföra åtagandena enligt uppdragsbeskrivningen om

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter

Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter Enkät till Primärvården Bakgrundsuppgifter 1. g är Allmänläkare, landstinget ST-läkare 2. g är Kvinna Man 3. Ålder år 4. g arbetar inom följande landsting/region:

Läs mer

P r o g r a m. 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g

P r o g r a m. 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g V å r e n s Re g i o n a l a S t r a mprogram a d a g e t t p o t p u r r i! 2 9 a p r i l 2 0 1 5 k l 9. 0 0-1 6. 0 0 R a d i s s o n B l u S c a n d i n a v i a H o t e l l, G ö t e b o r g P r o g r

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss! ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.

Läs mer

Hög följsamhet till ordinerad antibiotikabehandling hos barn med akut mediaotit och tonsillit på Märsta Närvård

Hög följsamhet till ordinerad antibiotikabehandling hos barn med akut mediaotit och tonsillit på Märsta Närvård VESTA Hög följsamhet till ordinerad antibiotikabehandling hos barn med akut mediaotit och tonsillit på Märsta Närvård Petra Lilja ST-läkare i allmänmedicin, Märsta Närvård Oktober 2011 Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Behandling av akut öroninflammation KONSENSUSUTTALANDE

Behandling av akut öroninflammation KONSENSUSUTTALANDE Behandling av akut öroninflammation KONSENSUSUTTALANDE Konsensuskonferens 10-12 maj 2000 Behandling av akut öroninflammation hos barn Konsensusuttalande Arrangerad av Landstingsförbundet, Medicinsk edicinska

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder.

Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder. Slutrapport till Nationella STRAMA angående projektet: Rationell antibiotikaförskrivning till barn med övre luftvägsinfektioner - en interventionsstudie i Stockholmsområdet Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén,

Läs mer