Vetenskapligt handledare: Holger Theobald, Docent, Specialist i Allmänmedicin. Centrum

Transkript

1 Följs STRAMAS Behandlingsrekommendationer för akut media otit för barn mellan 1 till 12 år på Trångsunds Vårdcentral? Sandip Roy, ST-läkare, Trångsunds Vårdcentral. Vetenskapligt handledare: Holger Theobald, Docent, Specialist i Allmänmedicin. Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, Klinisk handledare: Jaana Kallvikbacka, Specialist i Allmänmedicin. Trångsunds vårdcentral, 1

2 Sammanfattning Bakgrund Akut media otit (AOM) är den vanligaste bakteriella infektion hos barn i Sverige. Den läker oftast spontant utan antibiotika behandling. Det förekommer en ökande antibiotikaresistens i hela världen. Läkemedelsverkets och STRAMAs nya behandlingsriktlinje 2010 rekommenderar exspektans för behandling av okomplicerad AOM för barn mellan 1 till 12 år. Syfte Studien avser belysa följsamheten till STRAMAS riktlinjer för behandling av AOM för barn mellan 1 till 12 år på Trångsunds vårdcentral under Metod Denna studie är en kvantitativ retrospektiv journalstudie av barn mellan 1-12 år gamla behandlades på Trångsunds Vårdcentral under 2015 med diagnoskoder H66.0 (Akut varig mellanöreinflammation) och H66.9 (Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig). Resultat Total 60 besök registrerades i studien, varav 45 sökte för okomplicerad och 15 för komplicerad AOM. 28 (62 %) av de okomplicerade AOM behandlades med exspektans och 17(38 %) med antibiotika. Ett (6 %) av de komplicerade AOM behandlades med exspektans och 14 (94 %) med antibiotika. Ingen signifikant skillnad noterades i förskrivningsmönster mellan specialister och ickespecialister i allmänmedicin. Andelen barn med okomplicerad AOM som behandlades med exspektans skiljde sig inte signifikant från SFAMs kvalitetsmål 70 %. Slutsatser 62% barn med okomplicerad AOM och 94 % barn med komplicerad AOM behandlades korrekt enligt STRAMAs riktlinjer. Antibiotikaförskrivning vid komplicerad AOM var signifikant större än vid okomplicerad AOM. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan specialister och ickespecialister avseende följsamhet till STRAMAs behandlings riktlinjer för barn med okomplicerad AOM. Barn med okomplicerad AOM behandlades med exspektans i enlighet med SFAMs kvalitetsindikator 2

3 MeSH Termer: Media otit, behandlingsmetoder, öronvärk, antibiotikaresistens, följsamhet gentemot riktlinjer. 3

4 Innehållsförteckning Bakgrund sid 5 Syfte sid 7 Frågeställningar sid 8 Material och Metod sid 8 Statistisk sid 12 Etiska överväganden sid 12 Resultat sid 13 Diskussion sid 14 Slutsatser sid 17 Referenser sid 18, 19 Bilagor sid 20, 21 4

5 Bakgrund Akut media otit (AOM) är den vanligaste bakteriella infektion hos barn i Sverige. Incidens är ca fall per år. Vid två års ålder har cirka 70 % barn haft minst en episod av AOM och vart femte barn har haft minst tre episoder av AOM (1). AOM är en purulent symtom givande infektion i mellanörat orsakad av bakterier och/eller virus. Både kliniska symtom och inspektionsfynd som tyder på en purulent infektion i mellanörat (v.g. se diagnostiska kriterier för AOM längre ner) behövs för att ställa diagnosen AOM. Diagnostiska kriterier för AOM: Snabbt insättande symtom i form av öron smärta, skrikighet, irritabilitet, feber, försämrad aktivitet/aptit/sömn, oftast under en pågående övre luftvägsinfektion. Trumhinneinspektion med fynd av inflammation dvs., buktande, ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig trumhinna och/eller pus i mellanörat eller i hörselgången (2). AOM börjar ofta efter en övre luftvägsinfektion. Luftvägsvirus orsakar slemhinneödem/ slemhinneskada som leder till vätskeläckage och ev. senare bakteriell invasion från nasofarynx via örontrumpeten till mellanörat. Bakterier som orsakar AOM är: Pneumokocker är den vanligaste genesen till AOM. Ca 30 % -50 % AOM orsakas av pneumokocker. H. influenzae % Moraxella catarrhalis 1-9 % Grupp A-streptokocker eller GAS 2-5 % (3) Den vanligaste komplikationen till AOM i Sverige anses vara mastoiditer. Det upptäcks ca 70 fall per år dvs., ca 1 person per invånare drabbas av mastoidit per år. Antalet mastoiditer har inte ökat sedan år 2000 trots minskad antibiotikabehandling. Andra allvarliga komplikationer till AOM är meningit, facialispares, intrakraniell abscess och sinustrombos. Dessa infektioner är mycket ovanliga i Västeuropa och Nordamerika enligt flesta studier (2). 5

6 Behandlingsrekommendationer i Sverige Läkemedelsverket och STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens) hade ett expertmöte om AOM den april 2010 för att föreslå nya rekommendationer för behandling och uppföljning av AOM (10). För AOM rekommenderar de nu behandling enligt nedan: Aktiv exspektans Barn 1 12 år med säker AOM utan komplicerande faktorer (svår värk trots adekvat analgetikabehandling, infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling, missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra, tillstånd efter skall- eller ansiktsfraktur, Cochleaimplantat, känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation, känd sensorineural hörselnedsättning) Patienter oavsett ålder med osäker AOM utan komplicerande faktorer. Antibiotikabehandling Vid säker AOM Barn 1 12 år med AOM med någon komplicerande faktorer enl. ovan. Barn < 1 år samt ungdomar > 12 år och vuxna Barn < 2 år med bilateral AOM liksom alla med perforerad AOM oavsett ålder (4) Förstahand behandling för barn Fenoximetylpenicillin (PcV) 25 mg/kg x 3 i 5 dagar Vid penicillinallergi ges Erytromycin oral suspension 10 mg/kg x 4 (alternativt 20 mg/kg x 2) i 7 dagar Barn med recidiverande mellanöreinflammation behandlas med penicillin V 25 mg/kg x 3 gånger dagligen i 10 dagar alternativt amoxicillin 20 mg/kg x 3 gånger dagligen i 10 dagar. Vid terapisvikt mellanöreinflammation (sekretion eller kvarvarande värk efter 3 dygn med behandling) rekommenderas amoxicillin 20 mg/kg x 3 gånger dagligen i 10 dagar (4) 6

7 SFAM (Svensk Förening för Allmänmedicin) kvalitetsindikator för behandlingsval för okomplicerad AOM hos barn mellan 1-12 år publicerades i Där eftersträvas att mer än 70 % barn med okomplicerad AOM ska exspektans tillämpas (15) En viktig anledning till att förskriva antibiotika vid AOM är att förebygga allvarliga komplikationer t.ex. mastoidit, meningit, sinus trombos. Eftersom AOM är en vanlig diagnos, finns det risk för överförskrivning av antibiotika. Det förekommer en ökande antibiotikaresistens i Europa som är direkt korrelerad till användningen av antibiotika (5). Antibiotikaresistens ökar bland de bakteriella patogener som orsakar AOM. Andelen penicillin- och makrolid resistenta S. pneumoniae stammar uppskattas till mellan 30 till 70 %, och bland beta-laktamas-producerande H. influenzae ligger resistansandelen mellan 20 till 40 % (9). En annan studie visar att antibiotika inte har någon tidig effekt på smärta, en liten effekt på smärta dagarna efter debut och endast en måttlig effekt på antalet barn med trumhinneperforation jämfört med placebo hos barn med AOM. De flesta fall av AOM läker spontant utan komplikationer. Dessutom får 1 av 14 barn som behandlats med antibiotika biverkningar så som kräkningar, diarré eller hudutslag. Antibiotika är mest användbart till barn under två års ålder med bilateral AOM, eller med både AOM och flytning ur örat. För de flesta andra barn med mild sjukdom rekommenderas exspektans (6). En annan studie visade att omedelbar antibiotika behandling resulterade i utrotning av Pneumokocker från nasofarynx hos de flesta barn i början av förloppet. Men NPH odling vid dag 12 efter symtom debut visade att barn som behandlades med antibiotika hade mer multiresistenta Pneumokocker i nasofarynx jämfört med tidigare än barn som inte fick någon antibiotika (7). Följsamhet till de aktuella behandlingsriktlinjerna från STRAMA avseende AOM har inte tidigare studerats på Trångsunds vårdcentral. I dagsläget är det okänt hur stora andel av patienterna som behandlas enligt STRAMAS riktlinjer på Trångsunds Vårdcentral. Min studie skulle eventuellt kunna bidra till högre behandlingskvalitet. Syfte Studien avser belysa följsamheten till STRAMAS riktlinjer för behandling av AOM för barn mellan 1 till 12 år på Trångsunds vårdcentral under

8 Frågeställningar 1) Hur många barn mellan 1 och 12 år gamla hade okomplicerad AOM och hur många barn hade komplicerad AOM under år 2015 på Trångsunds Vårdcentral. 2) Hur stor andel barn med okomplicerad AOM behandlades med exspektans respektive antibiotika? 3) Hur stor andel barn med komplicerad AOM behandlades med exspektans respektive antibiotika? 4) Finns det signifikant skillnad mellan antibiotika förskrivning (oavsett vilken antibiotika som ordinerats) mellan komplicerad AOM och okomplicerad AOM? 5) Finns det signifikant skillnad mellan specialister och ickespecialister avseende följsamhet till STRAMAS behandlingsriktlinjerna för behandling av barn mellan 1 till 12 åring med okomplicerad AOM ses under inklusionsperioden? 6) Når Trångsunds vårdcentral målet i SFAMs kvalitetsindikator att 70 % av barnen med okomplicerad AOM behandlas med exspektans? Material och metod Studiedesign: Denna studie är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Trångsunds vårdcentral är en mellanstor landstingsdriven vårdcentral. Under 2015 arbetade 6 stycken specialister, 2 ST läkare, 1 AT läkare per termin och 1 underläkare på vårdcentralen och antalet besök på vårdcentralen var varav 1206 besökande var barn (8). Studiepopulationen: Inklusionskriterier: Barn mellan 1 till 12 år som behandlades på Trångsunds Vårdcentral under tiden till med diagnosen AOM med diagnoskod enligt ICD10 H66.0 (Akut varig mellanöra inflammation) och H66.9 (Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig ). Exclusionskriterierna är: terapisvikt mellanöreinflammation (om ej symtomregress inom 2 dygn eller recidiv av otit under behandling), recidiverande mellanöreinflammation (en ny mellanöreinflammation inom en månad) Samsjuklighet med annan antibiotika krävande infektion t.ex. pneumoni, streptokock tonsillit 8

9 Sökningen gjordes i journalsystemet TakeCare med sökverktyg MedRave 4 för att få fram patienter med diagnoser H66.0; H66.9. Samtliga berörda journaler genomlästes och eventuella exklusionskriterier beaktades. Följande patientuppgifter extraherades från journal systemet. 1. Diagnoskod: H66.0; H Ålder: 1 till 12 år. 3. Symtom: Ont i öra, feber, flyttning ur öronen. 4. Kliniskundersöknings metod: Otoskopi. 5. Status fynd: Pus i mellan örat eller hörselgången. Buktande/ strukturlös/ ogenomskinlig/färgförändrad trumhinna. normal eller enbart lätt rodnad trumhinna 6. Om det finns komplicerande faktorer finns eller ej. Patienterna kategoriserades utifrån sina symtom och anamnes dvs., rörde det sig om en okomplicerad eller komplicerad AOM. Patienter med AOM med något av följande symtom eller anamnes i journalen t.ex. svår värk trots adekvat analgetikabehandling, Infektionskänslighet, missbildningar i ansiktsskelett eller mellanöra, tillstånd efter skall eller ansiktsfraktur, Cochleaimplantat, känd sensorineural hörselnedsättning, känd mellanöresjukdom kategoriserades som komplicerad AOM. Barn med perforerad AOM och barn under 2 år med bilat AOM kategoriserades också som komplicerad AOM. Patienter med AOM som saknade ovannämnda faktorer i journalen kategoriserades som okomplicerad AOM. 7. Om patienten Antibiotika behandlades eller ej 8. Behandlande läkarens utbildningsgrad dvs. specialist eller icke specialist. Vid en del tillfällen förekom upprepade besök av samma patient för AOM. I de fallen inkluderades varje besök eller söktillfälle eftersom på varje söktillfälle gjordes man en separat bedömning och åtgärd. Varje deltagare i studien kodades till ett ID-nummer och de extraherade uppgifterna registrerades i ett Excel ark. 9

10 Uppgifterna om patienten avseende ålder, symptom och statusfynd, komplicerande faktorer föreligger eller ej, behandlingsval, läkarens utbildningsgrad dvs., specialist eller ickespecialist registrerades som i tabell 1. Tabell 1: Matris för dataregistrering av journaluppgifterna som används i studien av följsamhet till STRAMA behandlings riktlinje för barn mellan 1-12 år med diagnos H66.0; H66.9 på Trångsunds vårdcentral ID- Ålder Kön Otoskopi Komplicerande Antibiotika Behandlande nummer =0 status Faktorer: ordinerat: Läkare: =1 0 -normal eller Föreligger ej : Ej Icke enbart lätt 0 antibiotika: 0. specialist: 0. rodnad Föreligger: 1. Antibiotika:1. Specialist: 1. trumhinna. 1-Pus i hörselgången/ perforerad trumhinna 2-buktande, Ogenomskinlig, färgförändrad trumhinna

11 Insamlad data analyserades utifrån valda frågeställningar med hjälp av studiens flödesschema Totalt antal besök av barn mellan 1 till 12 år gamla med Otit. Totalt antal besök med diagnoskoder H 66.0, H66,9. Exkluderande: Terapisvikt otit, recidiverande otit, förekomst av andra infektionstillstånd där antibiotika behövs. Okomplicerad AOM Komplicerad AOM. Exspektans även RR* Antibiotika Exspektans, även RR* Antibiotika. Specialist Icke specialist. Speci alist Icke Specialist Figur 1: Flödesschema för studien om följsamheten till STRAMAS behandlingsrekommendationerna avseende AOM på Trångsunds Vårdcentral för barn mellan 1 till 12 år. * recept i reserv. 11

12 Statistik Insamlade data registrerades i ett Excel-ark där varje patient kodades till ett IDnummer och sedan bearbetades med statistikprogrammet PAST. Först beräknades antalet barn med okomplicerad respektive komplicerad AOM. Antalet barn med okomplicerad AOM som fick antibiotika behandling dividerades med totala antalet barn med okomplicerad AOM. Kvoten multiplacerades därefter med 100 för att få ett procenttal för att beräkna hur stor andel av barn med okomplicerad AOM som antibiotika behandlats. På samma sätt gjordes beräkningen för barn med komplicerad AOM. Sedan beräknades om det fanns skillnad mellan å en sidan okomplicerad AOM /komplicerad AOM; å andra sidan om antibiotika ordinerades/antibiotika ej ordinerades. På samma sätt beräknades om det finns signifikant skillnad mellan icke specialist och specialist i allmänmedicin avseende följsamhet till STRAMAs behandlings riktlinje. Eftersom alla dessa variabler var på nominal nivå, beräknades med Chi 2 test eller Fischers exakta test. Gräns för statistiska signifikanser sattes till p<0.05. Sedan gjordes singel proportions test för att beräkna om det finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan andelen barn med okomplicerad AOM som tillämpades exspektans jämfört med SFAMs kvalitetsindikator. Gräns för statistiska signifikanser sattes också här till p<0.05. Etiska överväganden Denna studie grundade sig på granskning av patient journaler. Detta innebar att det fanns en risk för integritetsintrång både för patienterna som deltog i studien och andra läkarkollegor. Patienternas journaler genomlästes av studieledaren som inte var behandlande läkaren i många av patient fallen. Samma risk för integritets intrång förelåg gentemot andra läkarkollegor på VC som har träffat och dokumenterat patient besök. Verksamhetschefen gav sitt tillstånd till projektledaren att genomläsa berörda patienternas journal för de vårdtillfällen som behövdes för studien. Samtliga läkarkollegor informerades om studien muntligt på gemensamt läkarmöte och via intern mail på vårdcentralen. Anslag sattes upp i väntrummet på vårdcentral och vid receptionen (Bilaga 1) för att informera patienterna om den pågående studien. Journaler genomlästes enbart för att ta fram öron status, om komplicerande faktorer förelåg eller ej, behandling val, och läkarens utbildningsgrad. Personnumret kodades för att 12

13 garantera anonymitet för samtliga studiedeltagarna. Det kodade materialet förvarade inlåst på vårdcentralen och bara studieledaren hade tillgång till detta. Kodnyckeln kommer att förstöras efter avslutat projekt. Resultat Under studieperioden fick 59 patienter diagnosen AOM. De hade gjort sammanlagt 64 besök. 5 barn sökte vårdcentral 2 ggr under studieperioden med samma diagnos. Två besök exkluderades pga. terapisvikt mellanöra inflammation och ett exkluderas pga. rör otit. Ett besök exkluderades pga. att läkaren inte kunde undersöka barnet. Sammanlagt exkluderades 4 läkarbesök. Av samtliga 60 besök, gjordes 45 besök av patienter med okomplicerad AOM och 15 besök hade haft komplicerad AOM. Se tabell 2. Tabell 2: Antal och andel av okomplicerad och komplicerad AOM behandlade med exspektans respektive antibiotika Okomplicerad AOM. n=45 Komplicerad AOM. n=15 Antal Andel Antal Andel Exspektans % 1 6 % Antibiotika % % Av 13 fall av okomplicerad AOM där exspektans tillämpades föreskrevs recept i reserv. Vid ett fall av komplicerad AOM där exspektans tillämpades, fick patienten också recept i reserv. Det fanns signifikant skillnad i antibiotika förskrivning mellan okomplicerad och komplicerad AOM. Se tabell 3. Tabell 3: Antal patienter med okomplicerad och komplicerad AOM som behandlads med antibiotika eller exspektans. n=60 Komplicerad Okomplicerad Antibiotika Exspektans 1 28 Summa Fisher test P-värde <0.001(s) 13

14 Det fanns icke signifikans skillnad mellan antibiotika förskrivning mellan icke specialist och specialist i allmänmedicin. Se tabell 4. Tabell 4: Antal patienter med okomplicerade AOM som behandlads av specialist och ickespecialister med antibiotika eller exspektans. n =45. Specialist Icke specialist. Antibiotika 11 6 Exspektans Summa Chi 2 test. P-värde > 0,05 (ns) 62 % av barnen med okomplicerad AOM behandlades med exspektans. Singel proportion test visade att detta inte skiljde sig signifikant från SFAMs kvalitetsmål 70 % Diskussion 62 % av patienterna behandlades med exspektans vid okomplicerad AOM på Trångsunds vårdcentral. Det finns ingen signifikant skillnad mot SFAMS kvalitetsindikator för behandlingsval för okomplicerad AOM hos barn mellan 1-12 år som publicerades i 2011(15). Det kan vara rimligt att inte alla barn mellan 1-12 år med okomplicerad AOM tillämpar exspektans. Hänsyn bör tas till att läkaren måste väga in en subjektiv bedömning av den kliniska bilden, symtom som förekom vid besöket, patientens föräldrars önskemål och deras motivation kring behandlingen för att sätta in behandling för okomplicerad AOM. De flesta AOM patienter kom på drop in tider på Trångsunds vårdcentral. Viss tidsbrist förekom under drop in mottagning där det var svårt att ta en diskussion om att avvakta med antibiotika. Möjligtvis hade läkaren svårt att följa upp patienterna via telefon eller återbesök. Därför kan det ha hänt att läkarna valde att behandla patienterna med antibiotika istället, för säkerhets skull. Det finns signifikant skillnad mellan antibiotika förskrivning mellan komplicerad och okomplicerad AOM. Barn med komplicerad AOM behandlades betydligt mer med antibiotika 14

15 än barn med okomplicerad AOM. Detta kan tala för läkarna på Trångsunds vårdcentral följer STRAMAs behandlings riktlinje avseende antibiotika förskrivning vid komplicerad AOM. Däremot fanns det inte någon signifikant skillnad mellan läkarnas utbildningsgrad avseende följsamhet till STRAMA behandlings riktlinjerna för okomplicerad AOM på Trångsunds Vårdcentral. Som kan tala för både specialister och icke specialister är lika uppdaterade när det gäller följsamhet till STRAMA behandlings riktlinjerna. I 13 fall av okomplicerad AOM där exspektans tillämpades föreskrevs recept i reserv. Ett fall med komplicerad AOM där exspektans tillämpades, fick patienten också recept i reserv. Men i alla dessa fall, tillämpades patienterna exspektans i första hand. Därför räknades dessa besök som att de behandlats med exspektans i första hand. Anledning till att recept i reserv skrevs var att patienterna sökte på en fredag, eller innan lång helg, eller skulle resa utomlands eller så skrevs recept för barnet och råd gavs till föräldrarna att de skulle hämta ut receptet åt barnen om de blev sämre eller om trumhinnan sprack. Om dessa fall beräknades som antibiotikabehandling, skulle resultatet möjligtvis förändras. Journalgenomgången på Trångsunds vårdcentral gav en relativ hög siffra (62 %) för följsamhet av STRAMAs behandlings-rekommendationer för okomplicerad AOM med exspektans jämfört med andra likadana VESTA studier. En svensk studie som gjordes på en vårdcentral i Södertälje (Vårdcentral L) 2014 visade att 19 % av barnen som sökt för okomplicerad AOM tillämpades exspektans under 2012 (11). Bättre följsamhet visades i en annan studie som man gjorde på en annan vårdcentral i Södertälje (Vårdcentral W) Där fick 41 % av barnen med okomplicerad AOM behandling med exspektans. Det fanns ingen tydlig motivering i journalerna varför man skrev ut antibiotika vid okomplicerad AOM (12). En annan jämförande studie gjordes vid en vårdcentral i Värmdö (vårdcentral G) visade att sammantaget tillämpades exspektans i 5 % av fallen år 2000 och i 28 % av fallen år 2008 (13). En studie som gjordes på en annan vårdcentral i Södertälje (Vårdcentral Th) 2013 visade att 37 % av barnen med okomplicerad AOM behandlades med exspektans 2011 (14). Se bilaga 2. Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan läkarnas utbildningsgrad vid avseende följsamhet till STRAMA behandlings riktlinjerna för okomplicerad AOM på Trångsunds Vårdcentral. Likadana studier gjordes på Vårdcentral Th i Där påvisades inte heller någon signifikant skillnad när det gäller handläggning av okomplicerad AOM med avseende 15

16 på behandlande läkares utbildningsgrad (14). Å andra sidan påvisades vid Vårdcentral G studie att icke specialist läkarna tillämpade exspektans i högre utsträckning (34 %) jämfört med specialist läkarna i allmänmedicin (20 %) 2008 (13). Styrkor och svagheter Styrkan med denna studie är att, alla patientfall med barn mellan 1 till 12 år gamla med AOM som uppfyllde kriterierna under år 2015 inkluderades i studien. Samtliga berörda journaler genomlästes för att inte missa något symtom, undersökningsfynd, behandlings val och andra viktiga informationer. Nästan alla journalerna innehöll tillräcklig information om symtom, undersökningsfynd, otoskopi fynd och behandlingsalternativ dvs., exspektans eller antibiotika. Detta underlättade studien för att komma fram till tydliga slutsatser. Svagheter med denna studie är att studiepopulationen är liten. Resultaten i studien gäller endast Trångsunds Vårdcentral. Implikationer Studiens resultat kan användas i förbättringssyfte avseende följsamhet till behandlingsrekommendationerna vid komplicerad och okomplicerad AOM på Trångsunds Vårdcentral. Studie-resultatet kommer att presentera på ett läkarmöte på Trångsunds Vårdcentral för att höja kunskapen om STRAMA behandlingsrekommendationerna. Detta kan bidra till utveckling och förbättring av vårdkvaliteten på vårdcentralen. Framtida studier Det vore intressant om man gör en studie angående uppföljning av perforerad AOM på Trångsunds vårdcentral i framtiden. Att följa upp hur stor andel av patienterna som får recept i reserv som också hämtar ut medicinen från apoteket kan också vara en givande studie. Man kan också tänka göra en likadan studie på Trångsunds vårdcentral om några år för att se om följsamheten till STRAMAs behandlingsriktlinjer är bättre än vad den var

17 Slutsatser Studien visar att Läkarna på Trångsunds Vårdcentral behandlar 62 % barn med okomplicerad AOM med exspektans vilket inte skiljer sig signifikant från SFAMS kvalitetsindikator avseende behandlingsval för okomplicerad AOM hos barn mellan 1-12 år. Men det finns utrymme att förbättra behandlingsval för barn med okomplicerad AOM med större andel som tillrådes exspektans. Nästan alla barn (94 %) med komplicerad AOM fick antibiotika och det fanns signifikant skillnad mellan antibiotika förskrivning mellan komplicerad AOM och okomplicerad AOM. Inga signifikanta skillnader sågs mellan specialister och ickespecialister avseende följsamhet till STRAMAS behandlingsriktlinjerna för barn med okomplicerad AOM. 17

18 Referenser 1. Hellström S, Norman C, Läkemedelsboken , kapitel Öron-, näs- och halssjukdomar, s , Läkemedelsverket. 2. Läkemedelverket. Diagnostik, behandling och uppföljning av akut media otit (AOM) ny rekommendation, [citerad 2016 May 13]. information från läkemedelsverket 5: Available from: https: lakemedelsverket.se/upload/halso-och sjukvard/behandlingsrekommendationer/ _rev_rek_otit_bokm.pdf 3. Nordkvist A, Von Sydow H, Internetmedicin.se. Kapitel: Otit (öroninflammation) - akut [Internet] Uppdaterad ,[citerad 2016 apr 21]. 4. STRAMA broschyr, som innehåller sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Kapitel: Akut media otit. s Goossens H, Ferech M, Vander Stichele R, Elseviers M, ESAC Project Group. Outpatient antibiotic use in Europe and association with resistance: a cross-national database study. Lancet Lond Engl Feb 12; 365(9459): Venekamp RP, Sanders SL, Glasziou PP, Del Mar CB, Rovers MM. Antibiotics for acute otitis media in children. Cochrane Database Syst Rev. 2015;6:CD McCormick DP, Chonmaitree T, Pittman C, Saeed K, Friedman NR, Uchida T, et al. Nonsevere Acute Otitis Media: A Clinical Trial Comparing Outcomes of Watchful Waiting Versus Immediate Antibiotic Treatment. Pediatrics Jun 1;115(6): Information från verksamhetschef, Marie Hansson, Trångsunds Vårdcentral. Stockholms Läns Sjukvårdsområde [Internet]. [cited 2016 Apr 26]. Available from: aspx 9. Leibovitz E, Broides A, Greenberg D, Newman N. Current management of pediatric acute otitis media. Expert Rev Anti Infect Ther Feb;8(2): Läkemedelsverket. Otit (akut mediaotit - AOM) - Läkemedelsverket/Medical Products Agency [Internet]. [cited 2016 May 11]. Available from: rekommendationer/behandlingsrekommendation---listan/otit-akut-mediaotit---aom/ 18

19 11. Mardo Tiodora Isskandar; Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? [Internet]. [cited 2016 Apr 28]. Available from: Abdul Malik Ammar, Behandling av akut mediaotit på Wasa vårdcentral [Internet]. [cited 2016 Apr 28]. Available from: Öhman Tobias; Antibiotikabehandling eller exspektans vid okomplicerad akut mediaotit hos barn? [Internet]. [cited 2016 Apr 28]. Available from: Poli Ros-Ninva; Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? (kvantitativ) [Internet]. [cited 2016 Apr 28]. Available from: SFAM Q Motit 2011.pdf [Internet]. [cited 2016 Jul 22]. Available from: %20Motit% pdf 19

20 Bilaga 1 På vårdcentralen Trångsunds gör vi granskningar av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter, är du välkommen att kontakta verksamhetschefen. 20

21 Andel av barn tilllämpades exspektans Bilaga 2: Behandling av okomplicerad AOM. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Trångsund n=45 VCL,n=80 VCW, n=22 VCG2000,n=256 VCG2008, n=411 VC Th,n=68 Figur 2: Jämförelse mellan olika vårdcentraler gällande behandling av okomplicerad AOM hos barn mellan 1till 12 år gamla. Svart färg: Tillämpades exspektans. Grå färg: antibiotika skrevs ut. VCL: Vårdcentral L, VCW: Vårdcentral W, VCG: Vårdcentral G, VCG2000 : Studie som gjordes 2000 på Vårdcentral G. VCG2008 : Studie som gjordes 2008 på vårdcentral G. VC Th: Vårdcentral Th. 21