Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning Salam Ayal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal"

Transkript

1 - 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter förkylning. Den generösa antibiotikabehandlingen har under åren lett till alltmer ökad antibiotikaresistens hos de inblandade bakterierna vilket försvårar behandlingen av komplicerade AOM hos barn och andra svåra infektioner i samhället. Flertal studier tyder på att det inte är motiverat att behandla barn över 2 år med enstaka okomplicerade AOM. Konsensusrapporten om behandling av AOM som publicerades år 2000 efter en konferens anordnad av Medicinska Forskningsrådet, Socialstyrelsen Landstingsförbundet rekommenderade expektans vid enstaka AOM utan perforation hos ett i övrigt friskt och opåverkat barn över 2 år. Dessutom rekommenderade man vilka antibiotika som ska användas vid behandling av AOM. Med denna studie ville vi undersöka om antibiotikaförskrivningen till opåverkade, friska barn över 2 år med okomplicerade AOM har minskat 7 år efter publiceringen av konsensusrapporten. Dessutom ville vi se om förskrivningsmönstret av antibiotika var i linje med rekommendationerna. Vi valde tre vintermånader 1999 (period I) och tre vintermånader 2006 (period II) för vår undersökning. Patientunderlaget bestod av alla barn mellan 2-15 år som fick diagnosen akut otitis media under de aktuella tidsperioderrna på Rotebro vårdcentralen. Vi läste igenom journalerna och selekterade fram alla barn med enstaka episoder av okomplicerad AOM och tittade på hur stor andel av dessa barn hade fått antibiotika. Vi tittade också på vilka antibiotikasorter som förskrevs. Vi fann att antibiotikaförskrivningen till dessa patienter minskade från 96 % i period I till 58 % i period II. Mest förskrevs Kåvepenin följt av Amimox. Kåvepeninförskrivningen minskade dock från 79,4 % i period I till 56 % i period II medan Amimoxförskrivningen ökade från 10 % i period I till 33 % i period II. Minskningen av antibiotikaförskrivning bör nog fortsätta, inte minst med tanke på att det fortfarande förskrivs antibiotika i stor skala till AOM fall med gott allmäntillstånd. Med fortsatt minskning av antibiotikaförskrivning skulle man kunna begränsa den allt högre bakterieresistensen. För att få en generell bild av antibiotikaförskrivningen för barn med AOM i primärvården i Sverige behöver man göra större studier under längre tidsperiod.

2 - 2 - Innehållsförteckning: Bakgrund 3 Syfte 4 Frågeställning 4 Material och metoder 4 Statistik 7 Etiska överväganden 7 Resultat 7 Diskussion 11 Slutsatser 13 Referenser 14

3 - 3 - Bakgrund Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter förkylning (1,2). Den generösa antibiotikabehandlingen har under åren lett till alltmer ökad antibiotikaresistens hos de inblandade bakterierna vilket försvårar behandlingen av komplicerade AOM hos barn och andra svåra infektioner i samhället. Det råder stora variationer mellan olika länder i tendensen till antibiotikaanvändning vid AOM behandlingen. I USA och Australien behandlas barn med AOM med antibiotika i 95 % av fallen medan i Holland endast i 56 % (3). I Sverige, enligt data från apotekets årliga diagnos -receptundersökning år 2000, tillämpades exspektans i endast 9 % i åldern 5-14 år(4). I USA ökade penicillinresistensen hos pneumokocker från 22,2% 1998 till 31.0% 1999 (5). I Sverige är 5 % av pneumococker penicillinresistenta och 11-13% av Haemofilus influenzae (6). Terapisvikt beror ofta på ökad resistens hos bakterierna (7). Medicinska forskningsrådet, Landstingsförbundet och Socialstyrelsen anordnade en konferens maj-2000 med syftet att skapa konsensus i frågan om behandling av otitis media. Rekommendationen blev exspektans vid enstaka episoder av AOM utan perforation hos opåverkade och i övrigt friska barn över 2 årsåldern med ny bedömning efter 2-3 dagar vid fortsatta besvär (6). Vid kvarstående symtom tre dygn efter symtomdebuten bör barnet undersökas på nytt och om vid denna undersökning verifieras diagnosen, antibiotika sättas in(4). Likaså bör antibiotika ges vid trumhinneperforation med flytning eftersom det tyder på en mer aggressiv infektion. Enligt en studie av Sanders minskar antibiotika antalet barn med ont marginellt under de första 24 timmarna och endast lite under de efterföljande få dagar (3). Antibiotika förkortar sjukdomen med -1,1 dagar, minskar antalet störda nätter -0,72 natt och minskar paracetamolkonsumtionen marginellt (-0,52 skedar/dag). Färre barn med AOM utvecklar dock akut öroninflammation i det andra örat om de får antibiotika jämfört med dem som inte får (6). Men antibiotika behandling har också nackdelar, den fördubblar risken för biverkningar såsom kräkningar, diareer och utslag (8). Ifall man väljer att behandla med antibiotika, har konsensusrapporten rekommenderat Kåvepenin som förstahandspreparat, Kåvepenin eller Amimox vid recidiv, Amimox vid terapisvikt och Erytromycin vid penicillinallergi. Sammanfattningsvis, tyder flertalet studier på att det inte är motiverat att behandla opåverkade friska barn med kort anamnes av öronvärk med antibiotika även om det finns trumhinneförändringar som vid öroninflammation. Det finns flertalet väldokumenterade nackdelar med ett alltför generöst antibiotikabruk. Dels utsätter man barnen för risker för biverkningar, men dessutom ökar riskerna för antibiotikaresistens, vilket försvårar behandling av de barn som får komplikationer. Ett generöst antibiotikabruk leder också till ökade kostnader för samhället och skickar dessutom

4 - 4 - fel signaler till föräldrarna som då kan tro att varje gång barnet får ont i örat måste det få antibiotika. Det har nu gått 9 år sedan konsensusrapporten publicerades och det vore intressant och viktigt att veta om man följer rekommendationerna vid behandling av AOM i primärvården idag, särskilt med tanke på den ökade bakterieresistensen. För att få inblick i denna fråga genomförde vi en journalstudie på Rotebro vårdcentral om antibiotikaförskrivning vid AOM före och efter att de nya rekommendationerna publicerades. Syfte Syftet med studien var att kartlägga antibiotikaförskrivningen för barn med AOM på Rotebro vårdcentral och undersöka om det har skett en förändring mellan 1999 och Vi ville även se om förskrivningsmönstret av antibiotika var i linje med rekommendationerna. Frågeställning 1- Hur stor andel barn med enstaka episoder av okomplicerad AOM blev behandlade med antibiotika under tre vintermånader 1999 respektive 2006 på Rotebro vårdcentral? 2- Vilka antibiotikasorter förskrevs i de fall där man valde att behandla med antibiotika? Material och Metoder Studien gjordes på Rotebro vårdcentral som sammantaget har listade patienter varav drygt 500 barn mellan 2-15 år. Vi valde som första tidsperiod (period I) för vår undersökning, vintern innan de nya riktlinjerna publicerades. December 1999 tjänstgjorde 8 läkare på vårdcentralen, av dessa var 6 specialister i allmänmedicin och 2 ST-läkare. Läkarbemanningen var mycket stabil under åren Under år 2007 byttes 4 av 8 läkare ut. För att undvika att individuella handläggningsvanor hos läkarna påverkade våra resultat, valde vi vintermånaderna 2006 som senare tidsperioden (period II) för vår undersökning: Datajournalsystemet som användes på Rotebro vårdcentral var SwedStar under både perioderna. Patientunderlaget bestod av alla barn mellan 2-15 år som fick diagnosen akut otitis media under de aktuella tidsperioderrna. Urvalet av patienterna gjordes genom att söka på diagnoserna Akut mediaotit (diagnosnummer H66.0) och Otitis media UNS (diagnosnummer H66.9P) i den datoriserade journalen med hjälp av ett sökverktyg (rapportgeneratorn) under period I respektive period II. För att selektera fram alla barn med enstaka episoder av okomplicerad AOM sorterade vi bort manuellt följande grupper:

5 Barn som fick AOM diagnos under månaden före det aktuella otittillfället för att utesluta barn med recidiv. 2. Barn som fick diagnos AOM mer än 1 gång de senaste 6 månaderna och även barn som tidigare fick mer än 3 otiter inom 6 månader för att utesluta öronbarn. Detta gjordes genom att granska alla läkarbesök registrerade på barnet före det aktuella otittillfället och räkna fram hur många gånger barnet fick AOM diagnos. 3. Barn med trumhinneperforation. 4. Vi sökte i journalerna även efter uppgifter om allvarlig grundsjukdom, anatomiska förändringar i öronområdet, kochlea-inplantat. Dessa skulle också ha sorterats bort om vi hade funnit uppgift om sådant. Under Period I hittade vi totalt 57 barn med AOM i åldern 2-15 år, 17 barn exkluderades enligt dessa kriterier och 40 barn ingick i studien. Under Period II hittade vi totalt 56 barn med AOM i åldern 2-15 år, 13 barn exkluderades och 43 barn ingick (Tabell 1).

6 - 6 - Period I Period II Totalt antal barn med AOM Recidiv AOM under de senaste 6 månaderna AOM under 6 månader 3 0 Perforerad trumhinna 6 6 Barn sökte för 3-månaders öronkontroll efter genomgången AOM 0 1 Barn som ingick i studien Antalet barn med akut mediaotit (AOM) under period I och period II på Rotebro vårdcentral samt antalet barn med var och en av exklusionskriterierna.

7 - 7 - Sedan samlade vi in data om antibiotikaförskrivning under respektive period från de journaler som inkluderades i studien. Först selekterades de fall där antibiotika förskrevs, sedan tittade vi på vilka sorter av antibiotika som användes i både perioderna. Uppgifterna togs antingen direkt från besöksanteckningen eller från läkemedelslistan på samma datum. Vid genomläsning av journalerna samlades även uppgifter in om barnets allmäntillstånd (AT). I de allra flesta fall var detta mycket bra dokumenterat under status. Om AT beskrevs som påverkat, relativt opåverkat, trött, hängig räknades det som påverkat AT. Hänsyn togs även till anamnesen. Om inget i anamnesen tydde på påverkat allmäntillstånd såsom återkommande/långvarig feber, matvägran, hängighet, trötthet, räknades det som opåverkat AT. Statistik Alla data fördes in i programmet Excel (Microsoft Office Professional Edition 2003) och flyttades sedan till statistikprogrammet PAST för vidare analys. Skillnader mellan grupperna beräknades statistiskt med hjälp av Chi 2 test. En statistiskt signifikant skillnad ansågs föreligga när p< 0,05. Etiska överväganden Vi fick medgivande från verksamhetschefen på Rotebro vårdcentral att granska de aktuella journalanteckningarna. Alla data avidentifierades innan analys. Redovisningen gjordes på gruppnivå och inte på individnivå både vad gäller patienter och behandlande läkare. Resultat Period I: Av 40 AOM fall fick 39 antibiotika insatt vid besöket ( 97,5%). En patient fick antibiotika förskriven, att användas endast ifall av försämrat allmäntillstånd eller utebliven förbättring de närmaste dagarna. Detta fall räknades vid analysen till gruppen som inte fick antibiotika insatt. Period II: Av 43 AOM fall fick 30 antibiotika insatt vid besöket (69,7%). Av de resterande13 fallen fick 9 barn antibiotika skriven på recept att användas endast ifall av försämrat allmäntillstånd eller utebliven förbättring de närmaste dagarna. Dessa fall räknades vid analysen till gruppen som inte fick antibiotika insatt. 4 barn fick inga antibiotika alls. Mellan period I och period II minskade alltså antibiotikaförskrivningen från 97,5 % till 69,7% (P=0,0002, se Figur 1).

8 Antibiotikabehandlade Icke antibiotikabehandlade Period I Period II Figur 1 Antalet barn med akut otitis media som behandlades med antibiotika och de som inte behandlades med antibiotika under period I och period II. Allmäntillstånd och antibiotikabehadling Period I: Av de 40 barn med AOM som ingick i studien beskrevs allmäntillståndet som opåverkat hos 27, som påverkat hos 5 och hos 8 fanns ingen uppgift i journalen. Av 27 barn som var opåverkade fick 26 antibiotika (96 %). Period II: Av de 43 barn som ingick i studien hade 31 opåverkat allmäntillstånd, 8 hade påverkat allmäntillstånd och hos 4 fanns ingen uppgift i journalen. Av 31 barn som var opåverkade fick 18 antibiotika (58 %). Andelen barn med opåverkat allmäntillstånd som fick antibiotika var signifikant lägre under period II jämfört med period I (58 % respektive 96 %, P=0,0001, se figur 2).

9 Antal opåverkade antibiotikabehandlade barn Antal opåverkade icke antibiotikabehandlade barn 5 0 Period 1 Period 2 Figur 2 Antalet opåverkade barn med akut otitis media (AOM) som fick antibiotikabehandling i period I respektive period II. Typ av antibiotika De vanligast förskrivna antibiotikasoreterna var Kåvepenin och Amimox (Tabell 2.) Period I: Av 39 förskrivna antibiotika gällde 31 Kåvepenin (79,4%), 4 Amimox (10 %), Period II: Av 30 förskrivna antibiotika gällde 17 Kåvepenin (56 %), 10 Amimox (33 %),

10 Period I Period II Kåvepenin Amimox 4 10 Cefamox 1 0 Spektramox 1 1 Ery-Max 1 2 Doctacillin 1 0 Totalt Tabell 2 Antalet förskrivna recept av olika antibiotikasorter till barn med AOM under period I respektive period II Amimoxförskrivningen ökade från 10 % till 33 % av totalantalet antibiotikarecept mellan period I och II. Kåvepeninförskrivningen minskade från 79,4% till 56 % mellan period I och II (P=0,0001)(Figur 3).

11 Antalet barn som behandlades med kåvepenin Antalet barn som behandlades med Amimox 5 0 Period I Period II Figur 3 Antalet barn med akut otitis media (AOM) som fick behandling med Kåvepenin respektive Amimox i period I och period II. Diskussion I denna studie har vi funnit att det skedde en klar minskning i antibiotikaförskrivning för behandling av okomplicerad AOM, mellan vintermånaderna 1999 och vintermånaderna 2006 från 96 % till 58 %. Vi fann även att det fanns förändringar i val av antibiotika till barn med enstaka AOM. Amimoxförskrivningen ökade från 10 % i period I till 33 % i period II, samtidigt som Kåvepeninförskrivningen minskade från 79,4% i period I till 56 % i period II. Minskningen av antibiotikaförskrivning tyder sannolikt på ökat medvetenhet hos läkare på Rotebro VC om nackdelarna med alltför generös antibiotikaförskrivning. Man har tagit upp och diskuterat frågan om antibiotikabehandling hos barn med AOM flera gånger under läkarmöten i början på 2000-talet vilket troligen gjorde att läkarna på Rotebro vårdcentral hölls uppdaterade i frågan. Det fanns dock stor variation bland läkarna i hur mycket man har följt behandlingsrekommendationerna vad gäller antibiotikaförskrivning. Enligt en studie av Anna Lundborg och Robert Eggersten 2002 på Åby jourcentral var antibiotikaförskrivningen till barn med AOM % och exspektans tillämpades endast i 1-2 % (2). Detta kan bero på att handläggningen av barn med AOM skiljer sig mellan en vanlig

12 vårdcentral (Rotebro vårdcentral) och en jourcentral (Åby jourcentral) med tanke på att man inte kunde garantera uppföljningen av patienterna på en jourcentral och kanske därför valde man att behandla direkt med antibiotika. Man kan också ta hänsyn till att det finns tidsskillnad på 4 år mellan de bägge studierna, och med tanke på att konsensusrapporten publicerades år 2000 så det kanske är rimligt att tänka att antibiotikaförskrivningen minskade i vår studie jämfört med denna studie (det tar alltid tid att tillämpa något nytt). Det kan spekuleras i varför man satte in antibiotika relativt ofta (58 %) trots konstaterat gott allmäntillstånd hos barnen i period II. Man kunde möjligtvis inte garantera uppföljningen av dessa barn via telefon eller återbesök och istället valde man att behandla med antibiotika. Konsensusrekommendationerna 2000 gav ju två jämbördiga alternativ till handläggning: 1) Expektans med uppföljning, eller 2) antibiotikabehandling. Man fastslog att det fanns evidens att avstå från antibiotikabehandling hos barn 2-15 år som uppfyllde omnämnda kriterier men samtidigt gavs antibiotikabehandlingen som likvärdigt alternativ. I de flesta fall där barnet var opåverkat och som inte omgående behandlades med antibiotika, fanns ingen dokumentation om information till föräldrarna om uppföljningen. De flesta otitfall kommer på akuttid vilket innebär kort konsultationstid. Det framkom dessutom i journalanteckningarna att man ofta behövde rengöra hörselgångarna hos barnen för att bättre kunna undersöka trumhinnan. Under dessa omständigheter kan det vara svårt att också finna tid för dokumentation av information till föräldrarna. Amimoxförskrivningen ökade från 10 % i period I till 30 % i period II, medan förskrivning av Kåvepenin minskade från (79,4 %) i period I till (56 %) i period II. Det framgår ingen förklaring till denna förändring från journalanteckningarna. Fall som ingick i studien var varken terapisvikt eller recidiv som skulle ha motiverat det ökade användandet av Amimox. Möjligtvis hade oron hos behandlade läkare för ökad bakterieresistens spelat roll. Eftersom den totala förskrivningen minskade, så det kanske var så att man avstod från slentrian antibiotikaförskrivning, men när det kändes att antibiotika behövdes, så tog man det säkra för det osäkra? Det vill säga i de färre fallen som man valde att ge antibiotika, valde man ett bredare spektrum för att vara säker på att få effekt. Amimox är dock förstahandspreparat i vissa andra delar av världen t ex delar av USA på grund av hög bakterieresistens (9). Men enligt konsensusrapporten finns inte fog för detta i Sverige. Journalanteckningarna var innehållsrika särskilt vad gällde dokumentation av status och AT i period II. Notering av just AT är viktigt eftersom det avgör om barnet omedelbart ska eller inte ska behandlas med antibiotika. Dokumentationen av AT i period II var i 91 % av fallen, medan den var lägre i Period I, bara 80 %. Risk att missa andra AOM fall i studien är nästan obefintlig eftersom alla läkare måste dokumentera en diagnos i en enskild rubrik, och man blir påmind om detta via läkarsekreterare om diagnos skulle fattas. Dock fanns det risk att med vårt sökverktyg inte få fram AOM fall som kanske hade fått fel diagnos i journalerna. I och med att alla recept förskrevs elektroniskt kunde man dock inte missa någon antibiotikaförskrivning i studien ifall denna hade ägt rum. Som tidigare nämndes var läkarbemanningen mycket stabil mellan Därför kan man säga med säkerhet att minskningen i antibiotikaförskrivning inte var till följd av olika individuella handläggningsvanor hos olika läkare utan troligen till följd av en förändrad attityd hos läkarna på Rotebro vårdcentral.

13 Vid planeringen av studien räknade vi med att hitta runt 60 fall med AOM hos barn under varje period, men vi fann bara 40, respektive 43. Att antalet barn i studien blev färre än förväntat kunde tänkas bero på att många barn i Rotebro området söker akut på kvällen på Löwenströmska sjukhusets närakut. Att tidsperioderna under vilka datainsamlingen skedde var förhållandevis korta kunde också bidra till detta. Studien var begränsad och därmed är det inte möjligt att generalisera resultaten till primärvården i helhet. Man skulle behöva göra större studier, på flera vårdcentraler under längre tidsperioder, för att kartlägga antibiotikaförskrivningen för barn med AOM generellt i primärvården i Sverige. Slutsatser Antibiotikaförskrivningen till barn med AOM i åldern 2-15 år tycks ha minskat väsentligt de senaste åren på Rotebro vårdcentralen. Det är önskvärt att denna utveckling fortsätter, då det fortfarande förskrivs antibiotika i för hög omfattning i förhållande till rekommendationerna till barn med AOM som har gott allmäntillstånd. Förskrivning av Amimox verkar ha ökat och av Kåvepenin minskat i behandling av barn med AOM på Rotebro vårdcentral, vilket skulle innebära en oönskad utveckling i förhållande till rekommendationerna. För att få en generell bild av antibiotikaförskrivningen för barn med AOM i primärvården i Sverige behöver man göra större studier under längre tidsperiod.

14 Referenser: 1- Gösta Granström; Lindra smärta och vänta med antibiotika kan ge gott resultat vid AOM hos barn, Läkartidningen 2000;97: Anna Lundborg Ander, Robert Eggersten: Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer, Läkartidningen 2004;41, volym 101: Sanders S, Glasziou PP, Del Mar C, Rovers M: Antibiotics for acute otitis media in children, Published by Wiley & Sons, Ltd, Issue 1. Art. No.: CD DOI: / CD pub Svensk läkemedelsstatistik 2000, Apoteket AB 5- Peter C.Appelbaum: Are Cephalosporins Appropriate for the Treatment of Acute Otitis Media in This Era of Increasing Antimicrobial Resistance among Respiratory Tract Pathogens? clinical paediatrics, Mar 2005 vol. 44:pp Karin Prellner, Christer Andersson, Ingrid Augustsson, Dan Bagger-Sjöbäck, Anita Bylander Groth, Margaretha L. Casselbrant, Henrik Harder med flera: Behandling av akut öroninflammation hos barn, Konsensusuttalande arrangerad av Landstingsförbundet, Medicinska forskningsrådet och Socialstyrelsen i samverkan, maj Emmanuel Babin, Vincent Lemarchand, Sylvain Moreau, Marc Goullet de Rugy, Andre Valdazo and Arnaud Bequignon: Failure of antibiotic therapy in acute otitis media, The Journal of Laryngology & Otology (2003), 117: Steinar Hunskår, Birgitta Hovelius: Allmänmedicin, 2007, sidan , Gyldendal Norsk Förlag AS Alejandro Hoberman, Colin D.Marchant, Sheldon L.Kaplan and Sandor Feldman: Treatment of acute otitis media Consensus Recommendations, Clinical Pediatrics, Jul 2002;41:pp

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral

Akut otitis media behandlas inte enligt rekommendationer Kartläggning av behandlingsmönster på jourcentral och vårdcentral Anna Lundborg Ander, distriktsläkare, Lindome vårdcentral Robert Eggertsen, distriktsläkare, universitetslektor, Mölnlycke vårdcentral och divisionen för allmänmedicin, Göteborgs universitet (robert.eggertsen@vgregion.se)

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10 Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års

Läs mer

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004

2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut?

Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? VESTA mars 2015 Hur handläggs akut mediaotit hos barn vid Liljeholmens vårdcentral respektive närakut? Elsa Håkansson, ST-läkare, Liljeholmens vårdcentral elsa.hakansson@sll.se Klinisk handledare: Peter

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit.

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit. Följsamhet till STRAMA:s, SMI:s och LMV:s behandlingsrekommendationer vid akut bronkit och oklar nedre luftvägsinfektion på Vårdcentralen Linden och Primärvårdsjouren

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh

Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh Projektrapport VESTA Handläggning av akut mediaotit- följer vi riktlinjerna på Tumba Vårdcentral? Helene Nordh ST-läkare, Tumba VC Samaritvägen 4,14741 Tumba Vetenskaplig handledare: Bo C Bertilson, Specialist

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder.

Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén, Sten Ronge, Björn Wettergren och Malin Rydh-Rinder. Slutrapport till Nationella STRAMA angående projektet: Rationell antibiotikaförskrivning till barn med övre luftvägsinfektioner - en interventionsstudie i Stockholmsområdet Av: Sofia Tägtström, Elin Dahlén,

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?

htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte? Hämta bildspel: htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Hur kan vi höra? Varför hör vi? Hur hör vi? Varför hör vi inte? Vilka barn kan inte höra som andra barn? Hur hitar vi dessa barn? Varför hör vi? Vad använder

Läs mer

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom

Läs mer

Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie

Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie Examensarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård i norra sjukvårdsregionen December

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) BERÖRT FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna Företrädare: Johan Bolander SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Läkemedelsbulletinen. Resistenta bakterier. Mjukgörande krämer. Ordinerad Fysisk Aktivitet. God jul och Gott Nytt År

Läkemedelsbulletinen. Resistenta bakterier. Mjukgörande krämer. Ordinerad Fysisk Aktivitet. God jul och Gott Nytt År Läkemedelsbulletinen UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I VÄSTMANLAND www.ltv.se/lk Resistenta bakterier Kan vi behandla patienter med svåra infektioner om tio år? God jul och Gott Nytt År Mjukgörande krämer

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Penicillinallergi hos barn

Penicillinallergi hos barn Penicillinallergi hos barn Misstänkt betalaktamöverkänslighet Dan Gustafsson Allergicentrum ÖLL Strategi ACÖ skall kännetecknas av hög kompetens i allergi frågor vad avser såväl hälsofrämjande, preventiva

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni

Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni VESTA Södra programmet 2010 Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni Följsamhet till riktlinjer vid Johannes Husläkarmottagning Nanna Schumacher Qwerin ST-läkare, Johannes Husläkarmottagning

Läs mer

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008 Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008 Uppdraget en översyn av existerande nationella system för övervakning

Läs mer

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar. 1 Linnéa-projektet 3, Grupp Lessebo 2 - Mirjam Karlsson, sjuksköterska hemsjukvården Lessebo kommun. - Sofia Löfqvist, sjuksköterska avd 5 medicinkliniken CLV - Ulrika Svensson, undersköterska akutmottagningen

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. VIKTIGT Den här guiden ersätter inte

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Enhet: 2001-10-15 2014-06-12 Vård och Omsorg - Medicinskt Ansvariga Innehållsförteckning Delegering inom kommunal

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 14 maj 2009 KLAGANDE OCH MOTPART Socialstyrelsen 106 30 Stockholm MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Advokat Björn Gärde Björn Gärdes Advokatbyrå AB Box

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport Öppenvård och akutsjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per län - Linjen indikerar det nationella patientsäkehetsmålet Recept / 1 invånare

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas

Läs mer

Del 6_8 sidor_18 poäng

Del 6_8 sidor_18 poäng Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1312-1331 Handläggare: Anna Nergårdh Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 11 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013,

Läs mer

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral Förskrivning av luftvägsantibiotika på Närhälsan Norrmalm vårdcentral En retrospektiv journalstudie avseende förskrivningsmönster i relation till aktuella behandlingsrekommendationer Författare: Mattias

Läs mer

4. Ordination av läkemedel.

4. Ordination av läkemedel. 4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel

Läs mer

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!

Läs mer

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel

Läs mer

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer