Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11"

Transkript

1 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT Prevalensen VRI Landstinget och riket PPM08 - HT LG riket vt08 ht08 vt09 ht09 vt10 ht10 vt11 ht11

2 1 Bakgrund Våren 2007 tog landets landstingsdirektörer beslut om ett gemensamt arbete för att minska antalet patientskador i vården med fokus på vårdrelaterade infektioner, fel vid läkemedelshantering samt fallskador och trycksår. Målet för arbetet med vårdrelaterade infektioner var att halvera andelen från dåvarande 10 procent till 5 procent innan utgången av år Målet nåddes endast av tre landsting inom den utsatta tiden. Vid utgången av 2009 beslutade därför landstingsdirektörerna att de terminsvisa mätningarna skulle fortsätta tills vidare samt att under tiden arbeta med att skapa ett IT-baserat infektionsverktyg. Systemet kommer nu att successivt tas i drift under Fram tills att samtliga sjukhus i landet har installerat systemet ska två mätningar per år ske i nuvarande form. Föreliggande rapport redovisar resultaten från den åttonde mätningen. För att stödja vården i arbetet med att minska vårdskador utarbetade Sveriges Kommuner och Landsting så kallade åtgärdspaket med råd hur arbetet skulle kunna läggas upp och om mätningar inom de beslutade fokusområdena. Dessa uppdaterades i hösten 2010 på grund av att kraven på hälso- och sjukvården skärptes och blev tydligare när patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari Syfte Syftet med mätningarna är att få en uppfattning om prevalensen vårdrelaterade infektioner (PPM VRI) i hälso- och sjukvården. Underlaget ska också utgöra underlag för förbättringsarbetet. 3 Metod En nationell expertgrupp har utarbetat protokoll med anvisningar och förklaringar för registreringen. Punktprevalensmätningen ger en ögonblicksbild vid en bestämd tidpunkt. Förändringar kan, ett par timmar senare, visa ett annat resultat. Det är viktigt att känna till det när rapporten läses. Sveriges Kommuner och Landsting utsåg veckorna för mätningar hösten Landstingen valde själva dag. Registreringen genomfördes i Landstinget Gävleborg den 25 oktober kl vid samtliga vårdenheter för specialistvård. Utsedda kontaktpersonerna ansvarar för att registreringen genomförs och i förekommande fall, tillsammans med utsedd läkare. Hygiensjuksköterskorna i landstinget utgör ett stöd till registrerande 2 (11)

3 enheter. Svarsfrekvensen i landstinget var även denna gång 100 %. Det finns fortfarande ett behov att i större utsträckning ha engagerade läkare med vid registrering. 4 Resultat 4.1 Infektionsfrekvens Totalt 640 patienter (varav 84 patienter inom psykiatrin) kom att ingå i mätningen den 25 oktober 2011 i Landstinget Gävleborg. 55 patienter hade vårdrelaterade infektioner. I nedan tabell framgår antal patienter inom den somatiska vården vid mätningen, antal patienter med infektioner och antalet infektioner i Landstinget Gävleborg (LG) och riket. Antal patienter totalt i mätningen (somatik), antal patienter med vårdrelaterade infektioner och antal infektioner i Landstinget Gävleborg respektive riket LG Riket Antal patienter totalt Antal patienter med VRI Antal registrerade VRI För landstinget Gävleborg innebär detta en frekvens av vårdrelaterade infektioner på 9,9 procent inom somatisk sjukvård, att jämföras med riksgenomsnittet på 9,3 procent. Den totala prevalensen vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården har vid de åtta mätningar som genomförts hittills varit: VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 LG 12,2 9,8 10,3 9,3 8,4 9,0 7,4 9,9 Riket 11,2 11,0 9,7 8,9 9,6 9,5 9,0 9,3 Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper i Landstinget Gävleborg HT11 Specialitetsgrupp Antal patienter Patienter Procent totalt med VRI Barnmedicin ,3 Gynekologi Infektion ,2 Invärtesmedicin ,6 Op spec (kir inkl urologi, ortopedi och öron) Psykiatri (11)

4 Andelen patienter med vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp vid vårens mätningar i Landstinget Gävleborg och riket framgår av nedanstående figur. Andelen patienter med VRI per specialitet i Landstinget Gävleborg resp riket vid PPM VRI HT11 Psykiatri Op spec Inv.medicin Infektion Riket Gävleborg Gynekologi Barnmed VRI fördelat på diagnoser kön och ålder Kvinnor och män drabbas av olika typer av vårdrelaterade infektioner. Det visar en studie i Västerbottens läns landsting. Enligt Anders Johansson, hygienläkare vid Umeå universitet är det stora skillnader mellan könen. En helt ny iakttagelse är att utifrån ett genusperspektiv visar att den tillsynes könsneutrala infektionen lunginflammation drabbar dubbelt så många män som kvinnor. Sedan tidigare är det känt att kvinnor är mer utsatta för risken att drabbas av urinvägsinfektion. Det är för närvarande oklart om det finns medicinska och biologiska skäl till att vårdrelaterade infektioner tycks drabba män och kvinnor i olika hög grad eller om skillnaden i stället beror på att vi inom sjukvården utsätter män och kvinnor för olika risker genom de medicinska åtgärder vi genomför. En större andel män än kvinnor var drabbade av vårdrelaterade infektioner inom den somatiska specialistvården vid mättillfället. Andelen VRI för män respektive kvinnor som vårdades visar nedan statistik. Rikets siffror ses inom parentes. Kvinnor 10,7 (9,8) Män 11,7 (10,5) VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 9,6 (8,8) 12,6 (11,3) 9,3 (8,1) 8,9 (9,4) 8,7 (7,0) 7,8 (8,8) 7,4 (8,0) 8,8 (9,1) 8,2 (7,7) 8,3 (9,4) 7,0 (7,1) 7,9 (9,2) 7,7 (7,3) 8,1 (9,8) 4 (11)

5 Nedanstående två diagram presenterar det nationella och landstingets resultat gällande fördelningen av VRI mellan könen i olika diagnosgrupper. Rikets resultat stämmer med den studien som i Anders Johansson i Västerbotten har presenterat. Landstinget Gävleborgs följer det mönstret även om det avvek beträffande blåskatarrer. Det är viktigt att åter påpeka att detta är en ögonblicksbild så som det såg ut 25 oktober kl Fördeling av VRI på kön HT11 Riket Andel Kvinnor Män 0 Bronkit Centrala nervsystemet Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma tarmsjukdomar Genitala infektioner Nedre tarmkanalen Övre tarmkanalen Hud, mjukdelar Led o skelett Lever/galla/bukspott/mjälte Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Blodförgiftning Ögon Övre luftvägar Fördelningen av VRI på kön HT11 Landstinget Gävleborg Andel Kvinnor Män 5 0 Bronkit Centrala nervsystemet Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma tarmsjukdomar Genitala infektioner Nedre tarmkanalen Övre tarmkanalen Blodförgiftning Hud, mjukdelar Led o skelett Lever/galla/bukspott/mjälte Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Ögon Övre luftvägar Andelen VRI inom somatisk vård i respektive åldersgrupp i Landstinget Gävleborg VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT ,4 8,4 7,0 7,6 3,7 6,5 2,5 8, ,3 10,6 14,0 9,7 11,7 11,5 9,8 8,9 80 år - 13,6 11,2 9,6 12,2 8,6 8,0 9,5 13,5 Mätningarna visar en positiv minskande trend av VRI i de högre åldersgrupperna, även om årets resultat bryter den trenden. 5 (11)

6 4.3 Riskfaktorer Bland de patienter som var inneliggande vid tidpunkten för mätningen, registrerades de som hade riskfaktorer i form av - central infart (57 patienter), - genomgått kirurgiskt ingrepp under aktuellt vårdtillfälle (127 patienter), - hade urinkateter inkl pyleostomikateter (112 patienter), - hade mekanisk ventilation genom t ex intubering eller tracheostomi (4 patienter) eller - hade behandling och kvarstående effekt av cytostatikabehandling, immunhämmare eller steroidbehandling, (20 patienter). Som riskfaktor noterades även om patienten hade pågående antibiotikabehandling (209 patienter) och om patienten hade flera riskfaktorer (72 patienter). Nedan framgår andelen patienter inom den somatiska vården med riskfaktorer vid de mätningar som hittills genomförts. Andelen inneliggande patienter inom somatiken med riskfaktorer i Landstinget Gävleborg, VT HT CVK Kir ingrepp KAD Mek vent Immunsuppr Antibiotika VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 6 (11)

7 Andelen patienter med respektive utan riskfaktorer i Landstinget Gävleborg och i riket vid mätningen HT 11 framgår av figuren nedan. Andelen patienter med respektive utan riskfaktorer i Landstnget Gävleborg rep riket HT 11 Inga riskfaktorer Flera riskfaktorer KAD CVK Kir ingrepp Riket HT11 Mek. ventilation Immunsuppr. Antibiotika Av nedanstående figur framgår hur stor andel av patienterna i Landstinget Gävleborg respektive i riket med riskfaktorer som bedömdes ha vårdrelaterad infektion. Andelen VRI bland patienter med olika riskfaktorer i Landstinget Gävleborg och i riket PPM VRI HT11 Antibiotika Flera riskfakt. Immunsuppr. KAD Riket LG Kir. ingrepp CVK Psykiatri Av de 84 patienterna inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade två patienter en registrerad riskfaktor vardera (KAD och kirurgiskt ingrepp). Ingen patient inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade någon registrerad vårdrelaterad infektion. 7 (11)

8 I riket som helhet hade 39 av de totalt registrerade patienterna inom psykiatrin vårdrelaterade infektioner (1procent). 4.4 Typ av vårdrelaterad infektion Bland de patienter som bedömdes vara drabbade av vårdrelaterad infektion noterades vilken typ av infektion det rörde sig om. Infektionerna indelades i 4 grupper: 1. Postoperativ infektion (ytlig eller djup) i operationsområdet 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner, t ex KAD-, CVK- och ventrikeldränrelaterad eller ventilatorassocierad pneumoni 3. Läkemedelsrelaterad infektion, t ex clostridium difficile eller infektion vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison. 4. Övriga vårdrelaterade infektioner, dvs alla infektioner som debuterat tidigast 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och som inte kunde hänföras till grupperna 1, 2 eller 3. Fördelning av infektionstyp och antal patienter i Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan. Fördelning på typ av VRI HT postop inf övr ingr.rel inf läkem.rel inf övr vårdrel inf 10 8 Av de 55 patienter (två patienter har två registrerade vårdrelaterade infektioner) som bedömdes ha vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg behandlades 52 patienter med antibiotika för sin infektion. 8 (11)

9 Typ av vårdrelaterad infektion (antal) fördelade på olika specialiteter i Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan. Typ av VRI på specialistgrupp HT11 (antal) psykiatri op spec (kir, ort, öron) internmedicin infektion övr vårdrel inf läkemedelsrel inf övr ingreppsrel inf postop inf gynekologi barnmedicin Diagnosgrupper Den vanligast förekommande diagnosgruppen bland de patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion var vid denna mätning relaterad till urinvägarna i Landstinget Gävleborg. Fördelning på diagnosgrupper bland patienter med vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg framgår av tabellen nedan. Två patienter hade två registrerade VRI vardera. Diagnosgrupp/infektionsfokus Antal VRI Antal VRI Antal VRI för VRI HT 10 VT 11 HT 11 Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma tarmsjukdomar Genitala infektioner Nedre tarmkanalen Övre tarmkanaler Hud, mjukdelar Led och skelett Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Blodförgiftning Summa (11)

10 5 Kommentarer Föreliggande mätning av vårdrelaterade infektioner är den åttonde av de nationellt samordnade punktprevalensstudierna. Av allt att döma har mätningen även denna gång genomförts utan större problem och de nationellt utformade instruktionerna har fungerat väl. I rapporten har vissa jämförelser med riket gjorts trots att underlaget i landstinget är förhållandevis litet, totalt 55 patienter med registrerad VRI varav två patienter med två registrerade infektioner vardera. Beträffande antalet patienter med urinvägsavledning, som är en känd riskfaktor för att få urinvägsinfektion, visar en långsamt nedåtstigande trend i Landstinget Gävleborg. VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT Det kan tyda på effekter av det arbete som bedrivs i landstinget de senaste åren. Antalet patienter med kvarvarande urinkateter kan troligen minska ytterligare genom tydliga indikationer för insättning och snabbare utsättande. Ett utsättande inom 24 timmar skulle med all sannolikhet visa ytterligare minskning av urinvägsinfektionerna. Inom både division medicin och division operation fortsätter arbetet med bättre hantering av urinvägskatetrar och förebyggande av resurin, t ex bättre indikationer för insättning och ökad kunskap om betydelsen av tiden för hur länge en kateter finns kvar. Vårdrelaterade infektioner i de högre åldersgrupperna visar generellt på en positivt sjunkande trend både nationellt och i Landstinget Gävleborg. Lunginflammationer är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor orsaken är inte fastställd men forskning pågår. Landstinget Gävleborg ligger högre än genomsnittet i riket beträffande antibiotikaförbrukningen inom slutenvården. Arbetet med att förbättra diagnostiken, precisera antibiotikaanvändningen och följa upp att antibiotikaprofylax i samband med operation ges vid rätt tid kan ge förbättrade resultat. STRAMA-gruppens arbete bidrar till detta. Åtgärdspaketen från SKL handlar om förebyggande av urinvägsinfektioner postoperativa infektioner infektioner i samband med centrala venkatetrar läkemedelsrelaterade problem undernäring fall och fallskador trycksår 10 (11)

11 Åtgärdspaketen ska användas som utgångspunkt när det bestäms vilka åtgärder som ska vidtas för det fortsatta arbetet. Om och hur dessa används är oklart, men troligen kan de olika delarna användas i betydligt större utsträckningen. Följsamheten till hygien- och klädregler har i en särskild observationsstudie genomförts för tredje gången v (oktober), se särskild rapport. De flesta vet att det finns en korrelation mellan graden av följsamheten till hygienrutiner och klädregler samt frekvensen av vårdrelaterade infektioner, men det finns lite evidens. Det krävs ett långsiktigt, målmedvetet och uthålligt arbete för att minska de vårdrelaterade infektionerna. Det kan ta tid innan förändrade arbetssätt och ett högre säkerhetstänk slår igenom i mätresultaten när så pass grov metod som punktprevalensmätning används. Några landsting har satsat på utbildningsinsats i samtliga yrkesgrupper och ser en minskning som kan vara en effekt. Av betydelse är också att ledningar på alla nivåer frågar efter mätresultat och insatta åtgärder. Mätningen som gjordes den 25 oktober ger grova mått som tillsammans med annan kunskap kan användas som underlag i det förebyggande arbetet för att nå uppsatt mål halvering av vårdrelaterade infektioner. Det är fortfarande en bit kvar, även om tidsramarna från början var alltför optimistiska, är dock inte målet orealistiskt. Beslut finns att mätningarna ska fortsätta manuellt men som under 2012 kommer att successivt ersättas av ett IT-baserat system som medger andra tidsintervaller för mätningen än den nuvarande mätmetoden. 11 (11)

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08 Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-02-25 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-01 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner våren 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner våren 2012 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Fastställandedatum: 2012-11-15 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Ann-Kristin A Åstrand Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner våren 2012

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08 Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2008-06-26 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner HT2012

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner HT2012 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Fastställandedatum: 2013-03-05 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner HT2012 Landstinget

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 14,0% Förekomst av vårdrelaterade infektioner (somatisk vård) 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% VT08 * HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11

Läs mer

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition

Läs mer

Punktprevalensmätning SOSFS 2007:9 NLL

Punktprevalensmätning SOSFS 2007:9 NLL 10 Punktprevalensmätning SOSFS 2007:9 NLL 9 8 7 6 5 4 Klädregler Hygienregler Korrekt alla steg 3 2 3860 personer 640/mätning 1 PPM-BHK HT10. PPM-BHK VT11. PPM-BHK HT11. PPM-BHK VT12. PPM-BHK HT12. PPM-BHK

Läs mer

Definition av vårdrelaterad infektion

Definition av vårdrelaterad infektion 2016-01-09 1 (9) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 13-14, 2016. Instruktion till protokoll

Läs mer

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 12 Innehåll

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 Projektledare: Mats Erntell, Smittskydd Halland Bakgrund Strama genomförde 2003, 2004 och 2006 deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v , 2015.

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v , 2015. 2015-01-27 1 (7) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 12-13, 2015. Instruktion till protokoll

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

PunktPrevalensMätning 21mars förekomst av vårdrelaterade infektioner, VRI

PunktPrevalensMätning 21mars förekomst av vårdrelaterade infektioner, VRI PunktPrevalensMätning 21mars 2017 - förekomst av vårdrelaterade infektioner, VRI Punktprevalensmätningarna av vårdrelaterade infektioner, PPM-VRI initierades som en del av den nationella satsningen för

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Infektionsverktyget - användarhandledning

Infektionsverktyget - användarhandledning Infektionsverktyget - användarhandledning Registrering av orsak till antibiotikaordination Syfte: Att minska antalet vårdrelaterade infektioner och följa upp antibiotikaanvändning. Följ: Rekommendationer

Läs mer

Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus

Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus MÅNADSRAPPORT 1(10) Datum 150617 Kontaktperson Ingrid Kvist ingrid.kvist@regionhalland.se Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus Period: januari - maj Kort sammanfattning Ekonomi Prognos Planerade

Läs mer

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget 1 Fortbildning för infektionsambassadörer Infektionsverktyget - rapportverktyget 2 Infektionsverktyget Ett IT-stöd -Registrerar vårdrelaterade infektioner (VRI) -Registrerar orsaker till antibiotikaordinationer

Läs mer

Infektionsverktyget. handledning

Infektionsverktyget. handledning Infektionsverktyget handledning Vad är Infektionsverktyget? Infektionsverktyget är ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av: vårdrelaterade infektioner orsaker till antibiotikaordinationer. Syftet

Läs mer

Från mätning till åtgärd

Från mätning till åtgärd Från mätning till åtgärd Workshop Inga Zetterqvist, Hygiensjuksköterska Folkhälsomyndigheten Mats Erntell, smittskyddsläkare Region Halland, ordförande Stramarådet 1 Från mätning till åtgärd Agera Mäta

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Barn- och ungdomsklinik

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Barn- och ungdomsklinik Översikt av VRI-mätning 14 oktober 215, Barn- och ungdomsklinik Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: 3/17(17.6%). De fyra föregående mätningarna: 17/157(1.8%). Andel kvinnor med

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå Översikt av VRI-mätning 14 oktober 215, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: 2/57(3.5%). De fyra föregående mätningarna: 11/255(4.3%). Andel

Läs mer

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare Välkommen som patient till sjukhuset i Arvika och Torsby Här får ungefär var tjugonde patient en komplikation med en vårdrelaterad infektion under vårdtiden. Personalen följer de flesta hygienrutinerna.

Läs mer

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen. PROJEKTSLUTRAPPORT Titel: Projekt: Infektionsregistrering på särskilda boenden. Infektionsregistrering. Idnr: Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västernorrland, Smittskyddsenheten och Sundsvalls

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2013 sydöstra sjukvårdsregionen Öppna jämförelser 2013 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar:

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL. Detta personuppgiftsbiträdesavtal har träffats mellan följande parter.

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL. Detta personuppgiftsbiträdesavtal har träffats mellan följande parter. PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Detta personuppgiftsbiträdesavtal har träffats mellan följande parter. Personuppgiftsansvarig: (Vårdgivarens namn, org.nr samt i förekommande fall ansvarig nämnd eller styrelse

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet. Tidigare nationella Strama planerade och koordinerade fyra punktprevalensstudier på svenska sjukhus. Den 1 juli 2010 överfördes det tidigare nationella Stramas regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet,

Läs mer

Resultatrapport för patientsäkerhet 2017

Resultatrapport för patientsäkerhet 2017 Resultatrapport för patientsäkerhet 2017 Markörbaserad journalgranskning 2016 Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner 2017 Punktprevalensmätning följsamhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 6 2007-01-19 Ett år med den utvidgade vårdgarantin väntetiderna i vården minskar långsamt 1 Best nr 5101 Uppgifter från databasen och webbplatsen Väntetider i

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Slutrapport Kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner

Slutrapport Kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner 1(31) Slutrapport Kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner Författare: Rikard Lövström rikard.lovstrom@gmail.com Beställare och kontaktperson: Dag Ström, tel 08-4527732 dag.strom@skl.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Frågor och svar kring Indikator 6. Infektionsverktyget

Frågor och svar kring Indikator 6. Infektionsverktyget 2014-03-27 1 (5) Vård och omsorg Emelie Ljunggren Frågor och svar kring Indikator 6. Infektionsverktyget Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har fått en del frågor från landstingen om hur kraven som

Läs mer

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr 2 2012. Handhygienens dag 4 maj, läs mer på sidan 5

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr 2 2012. Handhygienens dag 4 maj, läs mer på sidan 5 Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr 2 2012 Handhygienens dag 4 maj, läs mer på sidan 5 Innehåll Följsamhetsmätning till basala hygienrutiner 2 Gonorré ökar 2-3 Bra resultat i PPM-VRI 3 Infektionsverktyget

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi,

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Hygienombudsutbildning 2015 Skellefteå. Program

Hygienombudsutbildning 2015 Skellefteå. Program Hygienombudsutbildning 2015 Skellefteå Program 12:30 Välkomna Presentation Vårdhygien - nu och i framtiden, Maria Marklund hygienläkare och mikrobiolog Hemsidan nyheter uppdaterade PM och riktlinjer NCS

Läs mer

Landstingets revisorer 2008-02-19 Dnr REV /8/2008 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27 Revisor Jan-Olov Undvall 063-14 75 24

Landstingets revisorer 2008-02-19 Dnr REV /8/2008 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27 Revisor Jan-Olov Undvall 063-14 75 24 1 (2) Landstingets revisorer 28-2-19 Dnr REV /8/28 Revisionschef Lennart Ledin 63-14 75 27 63-14 75 24 Landstingsstyrelsen Vårdplatser inom Östersunds sjukhus Landstingets er har gett revisionskontoret

Läs mer

Infektionsverktyget. Strama 2014-12-17. Smittskydd Värmland

Infektionsverktyget. Strama 2014-12-17. Smittskydd Värmland Infektionsverktyget Strama 2014-12-17 Infektionsverktygets olika delar En registreringsmodul kopplad till Cambio Cosmics läkemedelsmodul. En nationell databas för insamling för insamlad information, terminologin

Läs mer

Skador i vården skadeområden och undvikbarhet

Skador i vården skadeområden och undvikbarhet Skador i vården skadeområden och undvikbarhet MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING JANUARI 2013 JUNI 2014 Skador i vården skadeområden och undvikbarhet 1 Förord Denna undersökning är den tredje nationella journalgranskningsstudie

Läs mer

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Introduktion Att välja mål och mått Infektionsverktyget ger möjligheter att i realtid följa på vilka indikationer antibiotika används och vilka vårdrelaterade

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Krav på nya anslutningar. Infektionsverktyget

Krav på nya anslutningar. Infektionsverktyget Innehåll 1. Inledning... 4 2. Information som ska överföras... 4 2.1 Specifika krav för funktionalitet kring ordinationsorsak... 5 3. Frivillig information som kan överföras... 5 3.1 Undergrupp Samhällförvärvad

Läs mer

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,

Läs mer

Kad bara när det behövs!

Kad bara när det behövs! Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor

Läs mer

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Birgitta Boqvist Patientsäkerhetsarbete Att göra vården säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG

Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård Jämförelse mellan landsting Upplysningar om innehållet: Lena Bäckström,

Läs mer

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19). 2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Alla kan göra skillnad att handla i praktiken

Alla kan göra skillnad att handla i praktiken Alla kan göra skillnad att handla i praktiken 141112 SKL Arbetsgruppen för SLL:s handlingsprogram för att minska VRI Björn Eriksson, Annika Hahlin, Marion Lindh, Anna Lundin, Ann Tammelin, Ann- Christine

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer

Läs mer

Vad har hänt under dessa 10 år?

Vad har hänt under dessa 10 år? Vad har hänt under dessa 10 år?????? Jönköpings stads första sjukhus öppnades 1777 Johan III:s hospital Jönköpings äldsta hus byggt 1570-talet Talavid 1 Förbättringsarbeten Patientmedverkan 2 Att stimulera

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas 2011-09-20 Vilgotgruppen 1 ( Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg

Läs mer

UPPDRAGEN. Utredningen om betalningsansvarslagen

UPPDRAGEN. Utredningen om betalningsansvarslagen UPPDRAGEN En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården S 2013:14 (dir. 2013:104) beslutade 21/11 2013 Löper 2014-15 Betalningsansvarslagen S 2014:05 (dir 2014:27)

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset AS2013-0215 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset År 2012 Datum och ansvarig för innehållet: 2013-02-20 Kristina Holmberg Margareta Öhrvall Bengt Sandén Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Årsredovisning 2006. Carola Fransson

Årsredovisning 2006. Carola Fransson Årsredovisning 2006 Carola Fransson Politisk organisation Revisorer Demokratiutskott Demokratiutskott Valutskott Bolagsstyrelser Stiftelsestyrelser Stiftelsestyrelser Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse

Läs mer

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag

Läs mer

Månadsrapport maj 2015

Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Anders Johansson Överläkare, Vårdhygien Västerbotten Adj lektor, Inst klinisk mikrobiologi, Umeå universitet

Anders Johansson Överläkare, Vårdhygien Västerbotten Adj lektor, Inst klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Män drabbas oftare än kvinnor av vårdrelaterade infektioner -analys av riskfaktorer och överlevnad hos 9428 patienter och hur man kan återkoppla mätresultat Anders Johansson Överläkare, Vårdhygien Västerbotten

Läs mer

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: Fast dat Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12 Lednings- och verksamhetsstöd,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm Fokus urinvägar Ljungby 09.30 Kan vi undvika vårdskador? Pär Lindgren 09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm 10.40 Fika 10.55 KAD på rätt indikation under rätt tid? Lena Nilsson 11.00 Utfartstabell Ulrika

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI

Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI Strama nätverket Strama-rådet och expertgrupper SMI/Strama

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Studera antibiotikaanvändningen en dag Indikation, administrationssätt etc Mängd antibiotika Nämnare - antibiotikatryck

Studera antibiotikaanvändningen en dag Indikation, administrationssätt etc Mängd antibiotika Nämnare - antibiotikatryck Punktprevalensstudie 03, 04 och 06 Studera antibiotikaanvändningen en dag Indikation, administrationssätt etc Mängd antibiotika Nämnare - antibiotikatryck odlista infektionsfokus (alternativt op-område

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården

Kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården 2010-06-18 Diarienr: 08/3748 Avdelningen för Vård och Omsorg Sektionen för Vård och Socialtjänst Kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm,

Läs mer

Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland

Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Nyckeltal beträffande antal besök, insatser och ansvarfördelning, september 214 Bo Davidsson Elisabeth Viman FoU Centrum för Vård, Omsorg och

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer