Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08

Transkript

1 Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08

2 1 Bakgrund Våren 2007 tog landets landstingsdirektörer beslut om ett gemensamt arbete för att minska antalet patientskador i vården med fokus på vårdrelaterade infektioner, fel vid läkemedelshantering samt fallskador och trycksår. Målet för arbetet med vårdrelaterade infektioner var att halvera andelen från dåvarande 10 % till 5 % innan utgången av år En del i beslutet bestod i att skapa ett gemensamt registreringssystem för vårdrelaterade infektioner, men till dess att detta system kan tas i drift bestämdes att 4 mätningar av vårdrelaterade infektioner skulle genomföras, 2 mätningar 2008 och 2 mätningar Föreliggande rapport redovisar resultaten från första mätningen Syfte Syftet med studien var att testa ett för landet gemensamt system för infektionsregistrering. Syftet var också att få ett basvärde att arbeta utifrån. 3 Metod En nationell expertgrupp utarbetade ett protokoll med anvisningar och förklaringar för registreringen. Landstingsdirektörerna tog beslutet att registreringen skulle genomföras någon gång under veckorna Dock skulle registreringen genomföras på en och samma dag i resp landsting. I Landstinget Gävleborg bestämdes att registreringen skulle genomföras 7 maj av de patienter som fanns inneliggande på vårdavdelningar kl Kartläggning av de vårdavdelningar som skulle registrera förekomst av vårdrelaterade infektioner bland inneliggande patienter gjordes. Information om registreringen gavs först till verksamhetscheferna och sedan till utsedda kontaktpersoner på deltagande vårdavdelningar. Kontaktpersonerna skulle ansvara för att registreringen genomfördes. Inför registreringen inbjöds kontaktpersonerna till informationsträffar i Gävle, Hudiksvall resp Bollnäs för genomgång av det protokoll som skulle användas. Enheten för vårdhygien svarade för inrapportering av data till den riksgemensamma databasen. 2 (6)

3 4 Resultat 4.1 Infektionsfrekvens Totalt 617 patienter (varav 68 inom psykiatrin) kom att ingå i mätningen i Landstinget Gävleborg, varav 67 patienter hade en eller flera vårdrelaterade infektioner. För landstinget Gävleborg innebär detta en frekvens av vårdrelaterade infektioner på 12,2 procent inom somatisk sjukvård, att jämföras med riksgenomsnittet på 11,3 procent. Fördelning av antalet patienter med eller utan vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp framgår av nedanstående tabell. Antal patienter och antalet vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper i Landstinget Gävleborg VRI Specialitetsgrupp nej ja Summa Barnmedicin Gynekologi Infektion Invärtesmedicin Op spec (kir, ort, öron) Psykiatri SUMMA Kön och ålder Något större andel kvinnor (12 procent) än män (10 procent) var drabbade av vårdrelaterade infektioner inom somatiken i Landstinget Gävleborg. Vuxna (11 procent) var drabbade i större utsträckning än barn (3 procent). Bland vuxna över 60 år var andelen 14 procent. 4.3 Riskfaktorer Bland de patienter som var inneliggande vid tidpunkten för mätningen registrerades om de hade riskfaktorer som central infart, hade genomgått kirurgiskt ingrepp under aktuellt vårdtillfälle, hade urinkateter inkl pyleostomikateter, hade mekanisk ventilation genom t ex intubering eller tracheostomi eller hade aktuell cytostatikabehandling, immunhämmare eller seroidbehandling (immunsuppression). Som riskfaktor noterades även om patienten hade pågående antibiotikabehandling. Av nedanstående figur framgår hur stor andel av patienterna med riskfaktorer som bedömdes ha vårdrelaterad infektion. 3 (6)

4 Andel VRI bland patienter med riskfaktorer central infart kir ingrepp urinkateter mekanisk ventilation immunsuppression antibiotikaterapi 173 patienter hade 2 eller flera riskfaktorer och bland dessa hade 54 (31 procent) vårdrelaterad infektion. 4.4 Typ av vårdrelaterad infektion Bland de patienter som bedömdes vara drabbade av vårdrelaterad infektion noterades vilken typ av infektion det rörde sig om. Infektionerna indelades i 4 grupper: 1. Postoperativ infektion (ytlig eller djup) i operationsområdet 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner, t ex KAD-, CVK- och ventrikeldränrelaterad eller ventilatorassocierad pneumoni 3. Läkemedelsrelaterad infektion, t ex clostridium difficile eller infektion efter cytostatikabehandling. 4. Övriga vårdrelaterade infektioner, dvs alla infektioner som debuterat tidigast 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och som inte kunde hänföras till grupperna 1, 2 eller 3. Procentuell fördelning av infektionerna framgår av figuren nedan. 4 (6)

5 Procentuell fördelning på olika typer av VRI i X län resp riket post op inf övr ingreppsrel inf läkem.rel inf övr vårdrel inf X län riket Av de patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg behandlades 60 patienter (88 procent) med antibiotika för sin VRI. Typ av vårdrelaterad infektion (antal) fördelade på olika specialiteter i Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan. Typ av VRI fördelade på specialitet psykiatri op spec (kir, ort, öron) invärtesmed infektion gynekologi övr VRI läkemedelsrel inf övr ingreppsrel inf postop inf barnmedicin Diagnosgrupper Den vanligast förekommande diagnosgruppen (ca en tredjedel) bland de patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion var relaterad till urinblåsa, t ex pyelonefrit, febril uvi inkl urosepsis. Den näst vanliga diagnosgruppen var smittsamma sjukdomar i gastrointestinalkanalen, t ex clostridium difficile (ca en femtedel). Fördelning på diagnosgrupper bland patienter med vårdrelaterad infektion framgår av figuren nedan. 5 (6)

6 Antalet VRI fördelade på diagnosgrupper Cys urinblåsa Gastrointestinalkanalen smittsamma sjd Led, skelett sepsis Feber, CRP-stegr, misst inf Hud, mjukdelar Pneu, lunga, lungsäck övr VRI 5 Kommentarer Den registrering som nu genomförts var ett första ansats i arbetet med att skapa ett gemensamt instrument för mätning av vårdrelaterade infektioner. Huvudvikten låg vid att testa metodiken och instrumentet, men även vid att få ett basvärde för arbetet mot målet: halvering av andelen vårdrelaterade infektioner innan utgången av Av allt att döma fungerade instrumentet bra, med i huvudsak tydliga och begripliga instruktioner. Av de kommentarer som inkommit kommer metoden att justeras, men det handlar då om förändringar på marginalen inför nästa mätning. Registreringen denna gång försvårades genom en pågående sjuksköterskestrejk och några landsting, däribland Stockholm och region Skåne, deltog inte. På många håll genomfördes mätningen ändå, även om det på sina håll blev slitsamt för deltagande personal. Det stora bortfallet denna gång (ca 40 procent) har också försvårat jämförelser och säkra slutsatser på riksnivå. Ett gemensamt beslut mellan SKL och landstingen är att vi ska avhålla oss från jämförelser och vidlyftiga analyser. Då nästa mätning genomförs i november 2008 är förhoppningen ett 100-procentigt deltagande. 6 (6)