Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner HT2012

Transkript

1 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Fastställandedatum: Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner HT2012 Landstinget Gävleborg Ann-Kristin Åstrand, samordnare patientsäkerhet, utvecklingsavdelning Karin Medin, hygiensjuksköterska, vårdhygienenheten 14 Prevalens Landstinget Gävleborg och riket LG riket vt08 ht08 vt09 ht09 vt10 ht10 vt11 ht 11 vt 12 ht 12

2 Rapport 2(12) Innehåll Syfte och omfattning... 2 Allmänt... 2 Ansvar och roller... 3 Landstingsdirektör... 3 Utvecklingsdirektör... 3 Avdelningschef Utvecklingsavdelningen, LOV... 3 Chef Enheten för vårdhygien... 3 Vårdenhetschef... 3 Resultat... 3 Infektionsfrekvens... 3 fördelat på diagnoser, kön och ålder... 6 Riskfaktorer... 7 Psykiatri... 8 Typ av vårdrelaterad infektion... 8 Diagnosgrupper Kommentar Dokumentinformation Syfte och omfattning Våren 2007 tog landets landstingsdirektörer beslut om ett gemensamt arbete för att minska antalet patientskador i vården med fokus på vårdrelaterade infektioner. Detta dokument är en redovisning av den tionde punktprevalensmätningen resultat när det gäller vårdrelaterade infektioner (PPM ). Mätningen genomfördes i Landstingets Gävleborg tisdagen den 16 oktober 2012 kl. 08 och omfattade samtliga slutenvårdsavdelningar vid länets två sjukhus samt Aleris Specialistvård Bollnäs. Mätningsresultatet utgör underlaget till förbättringsarbetet av patientsäkerheten. Allmänt En nationell expertgrupp har utarbetat protokoll med anvisningar och förklaringar för registreringen. Punktprevalensmätningen ger en ögonblicksbild vid en bestämd tidpunkt. Det är viktigt att känna till det när rapporten läses. Höstens mätningar genomfördes 16 oktober. Utsedda kontaktpersonerna ansvarar för att registreringen genomförs och i förekommande fall, tillsammans med utsedd läkare. Det finns fortfarande ett stort behov att i större utsträckning ha engagerade läkare med vid registrering.

3 Rapport 3(12) Svarsfrekvensen i landstinget har de senaste åren varit 100 procent, så också denna gång. Ansvar och roller Landstingsdirektör Landstingsdirektören är uppdragsgivare. Utvecklingsdirektör Ansvarar för fastställande av rapporten Avdelningschef Utvecklingsavdelningen, LOV Ansvarar för att det upprättas program som genomförs och redovisas att det finns resurser inom utvecklingsavdelningen för sammanställning och rapportering Chef Enheten för vårdhygien Ansvar för att det finns resurser i forma av hygiensjuksköterska för genomförande av mätningarna Vårdenhetschef Ansvarar för att det finns utsedd person som har avsatt tid för mätningen samt att bedriva förbättringsarbetet Resultat Infektionsfrekvens I landstinget har totalt 626 patienter, varav 75 patienter inom psykiatrin, ingått i mätningen. 54 patienter hade vårdrelaterade infektioner (varav ingen patient inom psykiatrin). I nedan tabell framgår antal patienter inom den somatiska vården vid mätningen, antal patienter med infektioner och antalet infektioner i Landstinget Gävleborg (LG) och riket.

4 Rapport 4(12) Antal patienter totalt i mätningen, antal patienter med vårdrelaterade infektioner och antal infektioner inom somatisk vård i Landstinget Gävleborg respektive riket LG Riket Antal patienter totalt Antal patienter med Antal registrerade För landstinget Gävleborg innebär detta en frekvens av vårdrelaterade infektioner på 9,8 procent inom somatisk sjukvård, att jämföras med riksgenomsnittet på 8,9 procent. Den totala prevalensen vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården vid länets tre sjukhus, har vid de nio mätningar som genomförts hittills varit: VT HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 08 Länet 12,2 9,8 10,3 9,3 8,4 9,0 7,4 9,9 13,2 9,8 Riket 11,2 11,0 9,7 8,9 9,6 9,5 9,0 9,3 8,9 8,9 (Diagrammet återfinns på första sidan.) Nedan diagram visar -läget för länets tre sjukhus. Andelen per sjukhus Bollnäs Gävle Hudiksvall VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12

5 Rapport 5(12) Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper i Landstinget Gävleborg våren 2012 (hösten 2011). Specialitetsgrupp Antal patienter Patienter med Procent totalt Mätningstillfälle VT12 HT12 VT12 HT12 VT12 HT12 Barnmedicin Gynekologi inkl. obstetrik ,1 0 Infektion ,7 13,6 Invärtesmedicin ,4 11,4 Opererande specialiteter (kirurgi ,1 13,5 inkl. urologi, ortopedi och ÖNH) Psykiatri ,9 0 Aleris AB övertog driftansvaret för Bollnäs sjukhus den 1 april 2012 för områdena internmedicin, viss kirurgi samt ortopedi. Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper vid Aleris Specialistvård Bollnäs (hösten 2012). Specialitetsgrupp Antal patienter Patienter med Procent totalt Mätningstillfälle HT12 HT12 HT12 Invärtesmedicin ,6 Opererande specialiteter Andelen patienter med vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp vid hösten mätningar vid landstingets sjukhus, Aleris och riket framgår följande figur. Andel patienter med per specialitet i länet och i riket vid PPM HT12 Psykiatri Op spec Inv.medicin Infektion Riket Aleris Bo LT Gynekologi Barnmed

6 Rapport 6(12) Av de 54 patienter med inom den somatiska specialistvården var 51 patienter insatta på antibiotika. fördelat på diagnoser, kön och ålder Kvinnor och män drabbas av olika typer av vårdrelaterade infektioner och det är också stora skillnader mellan könen. Det visar sig att den till synes könsneutrala infektionen lunginflammation drabbar betydligt flera män än kvinnor. Sedan tidigare är det känt att kvinnor är mera utsatta för risken att få urinvägsinfektioner. Det är för närvarande oklart om det finns medicinska och biologiska skäl till att vårdrelaterade infektioner tycks drabba män och kvinnor i olika hög grad eller om skillnaden i stället beror på att sjukvården utsätter män och kvinnor för olika risker genom de medicinska åtgärder som genomförs. Vid hösten mätning hade en större andel män än kvinnor en vårdrelaterade infektioner inom den somatiska specialistvården. Andelen för män respektive kvinnor som vårdades visar nedan statistik. Statistiken från samtliga mätningar ses i nedan tabell. Rikets siffror ses inom parentes. VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 13,4 (10,7) 9,6 (9,6) 9,3 (8,9) 8,7 (7,8) 7,4 (8,8) 7,4 (8,8) 7,0 (7,9) 7,7 (8,1) 11,3 (8,0) 9,2 (8,0) 11,0 (11,7) 10,0 (12,7) 11,5 (10,7) 10,0 (10,3) 9,6 (10,5) 9,8 (10,7) 7,9 (10,2) 12,2 (10,6) 15,3 (9,9) 10,7 (10,0) Följande två diagram presenterar landstingets och det nationella resultatet beträffande fördelningen av mellan könen i olika diagnosgrupper. De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är blåskatarr, infektion i lungor samt hudoch mjukdelsinfektioner. Både i landstingets resultat och det nationella, dominerar kvinnorna i diagnosgruppen blåskatarr och diagnosgruppen lunginflammation domineras av män.

7 Bronkit Centrala nervsystemet Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Genitala infektioner Smittsamma Nedre tarmkanalen Övre tarmkanalen Hud, mjukdelar Lever/galla/bukspott/ Led o skelett Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Blodförgiftning Ögon Övre luftvägar Rapport 7(12) Andel fördelat på kön och diagnos, Landstinget Gävleborg HT 12 30% 25% 20% 15% 10% 5% Kvinna 0% Man Andel fördelat på kön och diagnos, riket HT 12 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kvinna Man Vårdrelaterade infektioner förekommer i större utsträckning hos äldre. I Gävleborg (jämfört med riket) hösten 2012 hade inom somatiska patientgruppen i åldern år 4 % (5,6 %) medan gruppen år hade 13,7 % (9,5 %). För åldersgruppen 80 år och äldre var frekvensen 9 % (9,4 %). Riskfaktorer Bland de patienter som var inneliggande vid tidpunkten för mätningen, registrerades de som hade riskfaktorer i form av central infart (60 patienter), genomgått kirurgiskt ingrepp under aktuellt vårdtillfälle (136 patienter),

8 Rapport 8(12) hade urinkateter inklusive pyelostomikateter (120 patienter), hade mekanisk ventilation genom t ex intubering eller tracheostomi (6 patienter) eller hade behandling och kvarstående effekt av cytostatikabehandling, immunhämmare eller steroidbehandling, (36 patienter). Som riskfaktor noterades även om patienten hade pågående antibiotikaterapi (189 patienter) och om patienten hade flera riskfaktorer (78 patienter). Nedan framgår andelen patienter inom den somatiska vården med riskfaktorer vid de mätningar som hittills genomförts. 40 Andelen inneliggande patienter inom somatisk sjukvård med riskfaktorer HT CVK Kir ingrepp KAD Mek vent Immunsuppr Antibiotika 0 I Landstinget Gävleborg var det 34,3 totalt procent (290 patienter) som inte hade några riskfaktorer och inom somatiska vården 39 % (215 patienter), jämfört med totalt i riket 45,6 % ( patienter) och inom den somatiska vården i riket 38,3 % (7 396 patienter). Psykiatri VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 VT 12 HT12 Av de 75 patienterna inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade ingen en registrerad vårdrelaterad infektion. I riket som helhet hade 34 patienter en vårdrelaterad infektion av de totalt patienter som vårdades inom psykiatrin vid mättillfället (1,2 procent). Typ av vårdrelaterad infektion Bland de patienter som bedömdes vara drabbade av vårdrelaterad infektion noterades vilken typ av infektion det rörde sig om. Infektionerna indelades i fyra grupper: 1. Postoperativ infektion (ytlig eller djup) i operationsområdet

9 Rapport 9(12) 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner, t ex KAD-, CVK- och ventrikeldränagerelaterad eller ventilatorassocierad pneumoni 3. Läkemedelsrelaterad infektion, t ex clostridium difficile eller infektion vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison. 4. Övriga vårdrelaterade infektioner, dvs. alla infektioner som debuterat tidigast 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och som inte kunde hänföras till grupperna 1, 2 eller 3. Fördelning av infektionstyp och antal patienter i Landstinget Gävleborg framgår av följande figur. Fördelning på typ av vårdrelaterad infektion HT 12 postop inf övr ingr.rel inf läkem.rel inf övr vårdrel inf Av de 54 patienter, som bedömdes ha vårdrelaterad infektion, behandlades 51 patienter med antibiotika. Typ av vårdrelaterad infektion (antal) fördelade på olika specialiteter i Landstinget Gävleborg framgår av följande figur.

10 Rapport 10(12) Typ av per specialistgrupp HT 12 (antal) psykiatri op spec (kir, ort, öron) internmedicin infektion gynekologi övr vårdrel inf läkemedelsrel inf övr ingreppsrel inf postop inf barnmedicin Diagnosgrupper Den vanligast förekommande diagnosgruppen bland de patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion var vid denna mätning, i Landstinget Gävleborg, relaterad till urinvägarna. Fördelning på diagnosgrupper bland patienter med vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg framgår av tabellen nedan. Tre patienter hade flera registrerad. Diagnosgrupp/infektionsfokus för Antal VT 11 Antal HT 11 Antal VT12 Antal HT12 Bronkit Centrala nervsystemet Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma tarmsjukdomar Genitala infektioner Nedre tarmkanalen Övre tarmkanaler Hud, mjukdelar Led och skelett Lever/galla/bukspott/mjälte Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Blodförgiftning Övre luftvägar Summa

11 Rapport 11(12) Kommentar Föreliggande mätning av vårdrelaterade infektioner är den tionde av de nationellt samordnade punktprevalensstudierna. Av allt att döma har mätningen även denna gång genomförts utan större problem och de nationellt utformade instruktionerna har fungerat väl. I rapporten har vissa jämförelser med riket gjorts trots att underlaget i landstinget är förhållandevis litet, totalt 54 patienter med registrerad men att någon varav tre patienter med flera registrerade infektioner vardera. Beträffande antalet patienter med urinvägsavledning, som är en känd riskfaktor för att få urinvägsinfektion, visas en långsamt nedåtstigande trend i Landstinget Gävleborg fram till våren Vad den markanta stegring kan bero på är inte undersökt när rapporten skrivs, men kan eventuellt vara en slump. VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT De flesta av de registrerade vårdrelaterade infektioner förekommer i åldersgrupperna och 80 och äldre. Den könsneutrala diagnosen lunginflammationer är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor orsaken är inte fastställd, men forskning pågår. Beträffande antibiotikaförskrivningen inom primärvård har Landstinget Gävleborg vid hösten mätning nått första delmålet, 250 recept/1000 invånare Kliniska apotekare och STRAMA-gruppens stödjer arbetet med att förbättra diagnostiken, precisera antibiotikaanvändningen och följa upp att antibiotikaprofylax i samband med operation, så behandling ges vid rätt tidpunkt. Det kan på sikt ge ett bra resultat. Sveriges Kommuner och Landstings åtgärdspaket ska användas som utgångspunkt när det bestäms vilka åtgärder som ska vidtas för det fortsatta arbetet inom den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. Särskild arbetsgrupp har tillsatts för skapa länsövergripande organisation för arbetet med nutrition och undernäring som bör ses som basen i allt omvårdnadsarbetet. En undernärd patient får trycksår, faller lättare omkull får komplikationer av sina läkemedel och får lättare infektioner. Följsamheten till hygien- och klädregler har i en särskild observationsstudie genomförts för femte gången, se särskild rapport. De flesta vet att det finns en korrelation mellan graden av följsamheten till hygienrutiner och klädregler samt frekvensen av vårdrelaterade infektioner, men det finns lite evidens i vilken grad det ena påverkar det andra. Landstingsdirektören har tillsamman med vårdens

12 Rapport 12(12) chefer upprättad och beslutat en 12-i topp-lista angående hygienrutiner och klädregler i Landstinget Gävleborg. Det krävs ett långsiktigt, målmedvetet och uthålligt arbete för att minska de vårdrelaterade infektionerna. Det kan ta tid innan förändrade arbetssätt och ett högre säkerhetstänk slår igenom i mätresultaten. Punktprevalensmätning som nu används är så pass grov i bedömningen att förändringar av resultat dröjer. Den måste kompletteras av andra mätmetoder och analyser om vilka åtgärder som kan och bör vidtas. Av betydelse för ett bra resultat är också att ledningar på alla nivåer frågar efter mätresultat, insatta åtgärder och uppföljningsresultat. Fel ska tillrättaläggs direkt av den personal som felar i hygienfrågor. Det är ett chefsansvar. Dokumentinformation Denna rapport har skrivits i samverkan med Karin Medin, hygiensjuksköterska, Vårdhygienenheten i Gävle.