PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

Transkript

1 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Lednings- och verksamhetsstöd, Utvecklingsavdelningen och Vårdhygien Ann-Kristin Åstrand, samordnare patientsäkerhet Karin Medin, hygiensjuksköterska Innehåll Syfte, mål och omfattning... 2 Allmänt... 2 Roller och ansvar... 2 Landstingsdirektör... 2 Utvecklingsdirektör... 2 Avdelningschef Utvecklingsavdelningen, LOV... 2 Enhetschef Vårdkvalitet, LOV... 3 Verksamhetschef... 3 Vårdenhetschef... 3 Samordnare patientsäkerhet, Vårdkvalitet... 3 Chef Enheten för vårdhygien... 3 Vårdhygiensjuksköterska... 3 Nationellt mål, avgränsning och metodbeskrivning... 4 Nationellt mål... 4 Avgränsning... 4 Metodbeskrivning... 4 Resultat... 5 Svarsfrekvens... 5 Följsamhet till hygienrutiner... 5 Följsamhet till klädregler... 7 Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler... 9 Specialistvårdens slutenvårdsavdelningar... 9 Landstinget totalt... 9 Kommentarer...11 Dokumentinformation...11

2 Rapport 2(11) Syfte, mål och omfattning Den nationella mätningen av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete är avsedd som ett stöd arbetet med att uppnå hög följsamhet. En ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler bidrar till en minskning av vårdrelaterade infektioner. Punktprevalensmätningen baseras på Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19). Det nationella målet för 2013 är att mätningen ska omfatta minst 80 % av alla slutenvårdsavdelningar och att vårdpersonalens följsamhet ( alla rätt ) ska uppgå till minst 70 %. Resultaten utgör underlag till vårdenheternas förbättringsarbete. Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp (HSL) har satt ett högre mål. Vid 2015 års utgång ska all hälso- och sjukvårdspersonal, oavsett typ av vårdarbete, ha 100 % följsamhet. Denna rapport redovisar resultaten från den sjätte mätningen. Den genomfördes veckorna 12-13, 2013 av ett stort antal personer som utbildats för ändamålet. Mätningen har skett vid en majoritet av landstingets vårdenheter samt landstingets finansierade vårdenheter. Allmänt 2005 beslutade landstingsdirektören i rutiner gällande hygien och arbetsklädsel inom hälso- och sjukvården (A XL 539/05) publicerades Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19) om Basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m uppdaterades landstingets rutin. Det mål som Sveriges landstingsdirektörer beslutade 2007, att halvera antalet vårdrelaterade infektioner till utgången av 2009, uppnåddes inte. För att sätta in åtgärdarbete med syfte att påskynda måluppfyllelsen, beslutades 2010 att genomföra punktprevalensmätning av vårdpersonalens följsamhet till hygienrutiner och klädregler (PPM BHK). Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har överenskommit att patientsäkerheten nationellt måste öka och har därför tagit fram åtgärdspaket som stöd för arbetet. Roller och ansvar Landstingsdirektör Landstingsdirektören är uppdragsgivare. Utvecklingsdirektör fastställande av denna rapport. Avdelningschef Utvecklingsavdelningen, LOV att det upprättas program som genomförs och redovisas

3 Rapport 3(11) att det finns resurser inom utvecklingsavdelningen för sammanställning och rapportering Enhetschef Vårdkvalitet, LOV att avsatt tid och resurs finns för att beslutade tidsramar hålls Verksamhetschef att tydliggöra uppdraget för att mätningarna ska genomföras Vårdenhetschef att det finns utsedd person som har avsatt tid för mätningen att resurser finns för att bedriva ett förbättringsarbete inom vårdenheten Samordnare patientsäkerhet, Vårdkvalitet att informera berörda chefsnivåer och kontaktpersoner, om utsedd period för när mätning ska ske att skicka inbjudan till vårdhygiens informations-/utbildningstillfällen till verksamhetsutvecklare, berörda chefer och kontaktpersoner att samtliga kontaktpersoner får skriftliga instruktioner och protokoll för mätningen att registrera data i den nationella databasen att svara på ev. frågor från den som validerar data i databasen att delta i telefonmöte med SKL inför offentliggörande av nationella resultat att skriva rapport tillsammans med representant från Vårdhygien Gävle att efter rapportens fastställande, publicera rapporten på lg.se Chef Enheten för vårdhygien Ansvar för att det finns resurser i form av hygiensjuksköterska för att genomföra information/utbildning före mätperioden Vårdhygiensjuksköterska att planera, informations-/utbildningsträffar utse datum vid fyra orter för kontaktpersoner och intresserade chefer utgör stöd till kontaktpersonerna vid mätningen att tillsammans med samordnare patientsäkerhet vid utvecklingsavdelningen skriva rapporten

4 Rapport 4(11) Nationellt mål, avgränsning och metodbeskrivning Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp (HSL) i Landstinget beslutade våren 2011 att all hälso- och sjukvård samt privata hälsocentraler fortsättningsvis ska mäta följsamheten. Nationellt mål Mätningen ingår i Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet och är en av de sex indikatorer som är prestationsbaserad. Det nationella målet för 2013 är att de landsting som mäter på minst 80 % av slutenvårdsavdelningar inom specialistvården och har en följsamhet ( alla rätt ) på minst 70 %, delar på den statlig ersättning om 1 miljon kronor. Avgränsning De hälso- och sjukvårdsverksamheter som inte ingått i mätningarna är barn- och ungdomspsykiatrin vuxenpsykiatrins mottagningsverksamheter enheter med tre eller färre personal Folktandvården AB Metodbeskrivning SKL har en tillsatt nationell expertgrupp som utarbetat protokoll med anvisningar och förklaringar till mätningen och registreringen. Mätningen innebär att kontakpersonen observerar personal i vårdarbete under utsedd tidsperiod och registrerar i SKLs protokoll. HSL har beslutat att utvidga mätområdet till samtlig personal inom hälso- och sjukvården. Liksom tidigare år är mätkategorierna grupperade i följande tre grupper: följsamhet till basala hygienrutiner följsamhet till klädregler följsamhet till basala hygienrutiner samt klädregler För att räknas in i den sistnämnda gruppen, skall respektive observerad individ uppfylla både följsamhet till de fyra kriterierna för basala hygienrutinerna och de tre kriterierna för följsamhet till klädreglerna. Lokalt mål för Landstinget Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp (HSL) beslutade våren 2012 ett antal mål för patientsäkerhet. Målet för följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler är att samtlig personal (100 %) inom hälso- och sjukvården ska följa beslutet. Målet ska vara uppnått senast vid 2015 års slut För att nå målet är det beslutat två aktiviteter, användning av egenkontrollprogram och regelbundna mätningar. Sedan maj 2013 sker mätningar i särskild databas vars data sammanställs varje månad.

5 Rapport 5(11) Resultat Svarsfrekvens Antal enheter i registret Antal svarande enheter Andel svarande enheter Specialistvård öppen o sluten Diagnostiska enheter Aleris Specialistvård Primärvård offentlig Primärvård privat % 100 % 100 % 94 % 80 % Av de 34 slutenvårdsavdelningarna svarade 32, vilket innebär att svarfrekvensen uppgick till 94 %. Totalt har personer i Landstinget ingått i vårens observationer. De är fördelade på följande yrkeskategorier. I gruppen Övriga ingår bl.a. chefer i vårdarbete, oftalmolog, logoped, fotvårdsspecialist och dietist. Följsamhet till hygienrutiner I de basala hygienrutinerna har följande observerade kriterier som registrerats, ingått: Desinfektion av händerna med handdesinfektionsmedel skall utföras direkt före och direkt efter patientnära arbete (vid undersökning, vård och behandling) samt före och efter användning av handskar. Användning av handskar vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor. Handskar byts mellan arbete med olika patienter samt mellan olika arbetsmoment hos samma patient.

6 Rapport 6(11) Användning av engångsförkläde av plast eller patientbunden skyddsrock om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Följande diagram visar andelen personal som följde hygienrutinerna vid observationstillfället inom samtliga enheter. Jämförelsen med resultat från 2010 visar att det sakta sker förbättringar i landstinget liksom i riket totalt. 100 Andel följsamhet till basala h Ovan diagram Aleris Bollnäs Specialistsjukvård ingår i slutenvården liksom privata hälsocentralerna ingår i primärvåden.

7 Rapport 7(11) För Aleris Bollnäs Specialistsjukvård redovisas både medicinsk och kirurgisk specialistsjukvård tillsammans Moment som brister i följsamheten till hygienrutinerna HT12, v 42 och 43 (1172 personal) VT13, v12 och 13 (1215 personal) Desinfekterade inte händer före patientnära arbete 26,5 procent (311 personer) 19 procent (227 personer) Desinfekterade inte händer efter patientnära arbete 11,3 procent (132 personer) 12 procent (142 personer) Använde inte handskar korrekt 7,8 procent (91 personer) 8,9 procent (109 personer) Använder inte platsförkläde korrekt 6,2 procent (73 personer) 9,1 procent (111 personer) Följande länk går till SKL sida Rena händer räddar liv. Där finns möjlighet att hämta material men också komma till WHOs kampanjsida Save lives: Clean Your Hands. SKL och Smittskyddsinstitutet har tagit fram ett informationsmaterial om handhygien och användning av handskar. Se följande länk. När sidan är öppen klickar du längst ner Ladda ner filer för utskrift och filer för tryck. Följsamhet till klädregler De kriterier som har observerats och registrerats för att bedöma följsamheten till klädreglerna är följande: Arbetskläderna ska ha korta ärmar och bytas dagligen samt då de blivit våta eller synligt förorenade.

8 Rapport 8(11) Händer och underarmarna ska vara utan ringar, klockor och armband för att kunna genomföra en adekvat handhygien. Hår ska vara kort eller uppsatt om det är längre än axellångt eller riskerar att hänga ner. Ovan diagram. I slutenvårdsavdelningarnas resultat är Aleris specialistvårdsavdelningar inräknade. Resultaten för primärvården ingår både den offentliga och den privata primärvården. 100 Andel personal som följde klädreglerna

9 Rapport 9(11) Moment som brister i följsamheten till klädreglerna HT12, v 42 och 43 (1172 personal) VT13, v12 och 13 (1215 personal) Bar ringar, klocka 6,5 % (76 personer) 5,9 % (72 personer) och/eller armband Bar felaktig klädsel 7 % (83 personer) 5,0 % (61 personer) Hade långt hår som inte var uppsatt 2,9 % (35 personer) 1,9 % (24 personer) Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Specialistvårdens slutenvårdsavdelningar Denna del är prestationsbaserat. Det nationella målet var att respektive landsting skulle uppnå en svarsfrekvens om minst 80 % och minst 70 % av dess personal skulle ha alla rätt. Av de 34 slutenvårdsavdelningarna svarade 32, vilket innebär att svarfrekvensen uppgick till 94 %. Andelen personal med alla rätt var vid mättillfället 64 %. 100 Andel personal inom slutvårdsavdelnin Landstinget totalt I landstinget har skett en liten förbättring av andelen personer som följer både hygienrutiner och klädregler.

10 Rapport 10(11) 100 Andel personal som följde både hygienr Nedan spindelnätsdiagram visar yrkeskategoriernas följsamhet till hygienrutiner och klädregler samt de som var rätt i samtliga kriterier i båda grupperna för hösten 2012 och våren Här ses att det skett förbättringar, men att det finns skäl till att fortsätta på den väg som är inslagen. Övrig Arb.terapeut BMA HT 2012 USK Läkare Korrekt hygienrutin Korrekt klädregler Stud Korrekt hygien och Sjukgymnast klädregler Skötare SSK/BM SSK = sjuksköterska, BM = barnmorska, BMA = biomedicinsk analytiker USK= undersköterska

11 Rapport 11(11) Kommentarer Vårens mätning ska ses som en kontrollmätning i förbättringsarbetet. Under 2012 hade landstingsledningen en stor satsning för att understryka vikten av en god hygien och följsamhet till klädregler. Landstingets chefgrupper beslutade bl.a. en 12-i-topplista där punkt två är Alla klädmodeller som inte följer landstingets policy ska tas bort. Detta kan troligen avspeglas i resultatet beträffande klädreglerna, då landstinget som helhet visar på en stigande trend. Det är fortfarande en stor andel personer som inte desinfekterar händerna före patientkontakt. En orsak kan vara att den enskilda individen gjort bedömningen att föregående desinfektion, som skett med kort intervall innan nästa direktkontakt med patient, varit tillräcklig. Tänkbara tillfällen kan vara inom specialistvårdens vårdrum med flera patienter eller att handspriten inte är tillräckligt tillgänglig. Det behövs fortfarande en stor förbättring av hygienrutinerna. Följsamheten i landstinget är lägre än riskgenomsnittets 72 procent. Den största förbättringen av följsamheten har skett bland biomedicinska analytiker och läkare även om de ännu inte kommit upp i 65 procent som sjuksköterskor och undersköterskor. En stor förbättring har även hos sjukgymnaster som ökat från 74 procent till 84 procents följsamhet. Skötarna var en så liten grupp att försämringen är svår att bedöma. Att ledningen kontinuerligt frågar efter resultat och att frågorna diskuteras på samtliga beslutsnivåer är viktigt. Det skapar en press att nå ett mål men också känslan av betydelse. Mätningen och diskussionen kan ge kunskap och insikt om att rena händer och rätt klädsel är ett sätt att spara pengar i form av minska de kostnader av eventuella infektioner. Det ger också möjlighet att diskutera vilka konkreta åtgärder som behöver göras. Eftersom behovet av åtgärder kan skilja sig mellan olika grupper behöver alla personalgrupper delta i diskussionen om vilka åtgärder som behövs för att nå en förändring. Dokumentinformation Denna rapport har skrivits i samarbete med Karin Medin, hygiensjuksköterska, Vårdhygien i Gävle.