Frågor och svar kring Indikator 6. Infektionsverktyget

Transkript

1 (5) Vård och omsorg Emelie Ljunggren Frågor och svar kring Indikator 6. Infektionsverktyget Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har fått en del frågor från landstingen om hur kraven som relaterar till Indikator 6, Infektionsverktyget, ska tolkas. Vi har därför gjort denna sammanställning av frågor och svar, som vi hoppas ska vara till nytta, framför allt för dem som arbetar praktiskt med lokala projekt/förvaltning av Infektionsverktyget. Hur landstingen ska uppfylla och redovisa kraven i Patientsäkerhetsöverenskommelsen beskrivs i den Checklista som SKL skickat ut till landstingens kontaktpersoner för patientsäkerhet. Kravet enligt överenskommelsen för kronor fördelas mellan de landsting som har: A.) Infört it-stödet Infektionsverktyget och använder det i den dagliga verksamheten på minst 50 procent av alla kliniker vid samtliga sjukhus; och B.) tillämpat en systematisk validering av datakvalitet. Underlag som ska redovisas till SKL och som uppföljning baseras på: Lista på kliniker som använder Infektionsverktyget i sin dagliga verksamhet Rapport som beskriver rutinerna för systematisk validering av datakvalitet Självdeklaration Alla vårdenheter som har både specialiserad öppen och sluten vård ska räknas in i underlaget. Enheter som enbart har öppenvård behöver inte räknas in. Det är alltså möjligt att enbart räkna slutenvårdskliniker. Något undantag för vissa specialiteter, som t ex psykiatri, finns dock inte. Anslutningskravet på minst 50 % gäller sammanräknat för hela landstinget, inte för varje enskilt sjukhus. När Infektionsverktyget är infört i ett journalsystem innebär det att verktyget måste användas vid all ordination/förskrivning av antibiotika via journalsystemet. Någon ytterligare kontroll av den dagliga användningen behöver därför inte göras. Rekommenderat tillvägagångssätt Nedan beskrivs det tillvägagångssätt för validering av datakvalitet som experterna i Förvaltningsgruppen för Infektionsverktyget rekommenderar. För att Infektionsverktyget ska kunna användas för sina syften krävs återkommande kontroll av såväl kvantitativ datafångst (1) som av kvaliteten på det data som registreras (2). Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

2 (5) Överenskommelsen med staten ställer enbart krav på att landstingen tillämpar en systematisk validering och föreskriver därmed inte någon speciell metod för detta. Om något landsting finner det lämpligt att använda annan metodik än den som beskrivs nedan i denna checklista är detta i sin ordning, förutsatt att både datafångst och datakvalitet därigenom kan valideras på ett systematiskt sätt. Rutinerna i checklistan ska ses som ett stöd för detta och inte som ett absolut krav på hur kontrollen ska göras Med systematisk validering av datakvalitet menas att: 1. Det ska, för varje inom landstinget anslutet journalsystem, finnas ett system som möjliggör återkommande kontroll av datafångst, d v s i vilken utsträckning (= andel av alla dokumenterade) vårdtillfällen, åtgärder (KVÅ-koder), diagnoser (ICD-10 koder) och antibiotikaordinationer som dokumenterats i journalsystemet överförs till Infektionsverktyget från de anslutna enheterna. Landstingen ska beskriva kontrollproceduren och med vilken frekvens den genomförs. Landstingen ska presentera resultat från ett kontrolltillfälle vid all vård som anslutits enligt punkt A i Överenskommelsen. 2. Det ska finnas en rutin som säkerställer att validering av ordinationsorsaker sker återkommande vid anslutna enheter/verksamhetsområden. Landstingen ska beskriva valideringsprocessen och med vilken frekvens den genomförs och redovisa resultat enligt nedan. i. Andel samhällsförvärvade och vårdrelaterade infektioner som är korrekt klassificerade enligt definition i Infektionsverktyget. Landstingen ska presentera resultat från en validering vid varje verksamhetsområde som vid avstämningsdatum har varit anslutet minst två månader. Valideringen ska omfatta alla registreringar gjorda under en månad. ii. De fem vanligaste ordinationsorsakerna/diagnoserna som döljer sig i ordinationsorsaken annan VRI. Landstingen ska presentera resultat från en validering vid varje verksamhetsområde som vid avstämningsdatum har varit anslutet minst fyra månader. Valideringen ska omfatta alla registreringar av annan VRI gjorda under två månader. iii. Från pilotverksamheterna i respektive landsting ska resultaten från två valideringar av i. och ii. redovisas. Det ska ha förflutit minst två månader mellan de båda valideringarna.

3 (5) Frågor och svar Här redovisas några frågor som ställts till SKL angående indikator 6, Infektionsverktyget, och de svar SKL gett med hjälp från experter i Infektionsverktygets förvaltningsgrupp. Fråga: Hur och när ska vi genomföra och redovisa validering av datakvalitet när kravet är att Infektionsverktyget måste vara breddinfört senast sep 2014? Vilken tidsperiod ska redovisningarna täcka? Svar: SKL utgår från att ni inför verktyget som ett stöd för er verksamhet och för att uppnå era egna mål för patientsäkerhet. Valideringen är en förutsättning för att ni ska kunna använda data på ett meningsfullt sätt och redovisningen är till för er själva. Det som krävs enligt överenskommelsen är att ni tillämpar en systematisk validering, d v s att ni har metoder och procedurer för att validera data såväl kvantitativt som kvalitativt. Det är det ni ska redovisa senast den 30 september Att validera datafångst, d v s att överföringen rent tekniskt fungerar som den ska enligt punkt 1, bör inte vara några problem. Det kan göras övergripande på vårdgivarnivå. Omfattningen och frekvensen ska säkerställa att datafångsten är tillförlitlig. Om ni genomför hela breddinförandet under september 2014 blir det svårt att validera datakvalitet punkt 2 i anvisningen - för de enheter som inte använt verktyget tidigare. Det är dock möjligt för pilotenheterna som varit anslutna under nästan ett år. Fråga: I vilken omfattning behöver vi validera att ordinationsorsak används på rätt sätt? Svar: Ni behöver bara validera ordinationsorsak för verksamheter som varit anslutna i minst två månader den 30/9. Denna validering bör omfatta minst en månad eller 50 infektionsregistreringar, vilket som nås först. Antibiotikaordinationer som avser profylax ska inte inkluderas. Fråga: Punkt 1 i texten säger att: Det ska för varje inom landstinget anslutet journalsystem, finnas ett system som möjliggör Vad menas med system, är det arbetsrutiner/procedur eller menas ett IT-system som måste användas som verktyg? Svar: Vi menar arbetsrutiner/procedur/metod. Ni ska jämföra det data som överförts till och finns i IV med vad som finns i källsystemet/journalsystemet och borde ha överförts detta ska vara överensstämmande. Hur ni tekniskt löser det bestämmer ni själva. Omfattningen och frekvensen ska säkerställa att datafångsten är tillförlitlig. Ni kan ha hjälp av den nya valideringsvyn i IV, men om ni vill ha ytterligare stöd finns möjlighet att köpa detta från externa leverantörer.

4 (5) Fråga: Under punkt 1 sägs: Landstingen ska presentera resultat från ett kontrolltillfälle vid all vård som anslutits enligt punkt A i Överenskommelsen. Kan detta kontrolltillfälle ske t.ex. dagen efter att alla enheter är anslutna (breddinförande)? Eller finns det krav på mätperiod på ett antal veckor/månader innan kontrollen får ske? Svar: Kontroll av datafångst innebär bara att kontrollera att den tekniska överföringen av data, från journalsystem och ev. andra system (patientadministrativa, laboratoriesystem), fungerar enligt de regler som gäller för Infektionsverktyget. Omfattningen och frekvensen ska säkerställa att datafångsten är tillförlitlig. Fråga: Punkt 2 i texten säger att: Det ska finnas en rutin som säkerställer att validering av ordinationsorsaker sker återkommande vid anslutna enheter/ verksamhetsområden. Innebär det att varje enhet ska kunna redovisas separat? Svar: Kravet är att det ska utföras på varje enhet som varit ansluten i minst två månader. Redovisningen behöver inte göras separat. Fråga: Vad menas med Verksamhetsområden, är det en klinik? Svar: Ett verksamhetsområde kan vara en klinik eller någon annan organisatorisk indelning inom er organisation. Kravet är att ni validerar datakvalitet där ni infört Infektionsverktyget. Fråga: Det är oklart om punkterna i, ii, iii bara är rekommendationer eller krav som måste uppfyllas för att huvudkravet B (landstinget ska tillämpa en systematisk validering av datakvalitet) ska anses uppfyllt. Svar: Som framgår av tredje stycket i texten i Checklistan är det ni själva som bestämmer hur ni ska genomföra valideringen. Det som beskrivs i punkt 1 och 2 är en metod som experterna i Infektionsverktygets förvaltningsgrupp rekommenderar. Kravet i Överenskommelsen är att ni innan den 30 september 2014 ska redovisa att ni genomför systematisk validering och hur ni gör, eller planerar att göra det. De metoder och procedurer som ni använder och/eller planerar att använda för er systematiska validering ska vara tillämpliga för alla de enheter som använder Infektionsverktyget, d v s för de 50 % av den specialiserade slutenvården som kravet för 2014 omfattar. Om registreringar av VRI på öppenvårdsmottagningar ska inkluderas är upp till varje landsting att avgöra. Fråga: Behöver vi redovisa resultatet av valideringen till SKL? Svar: Ni behöver inte redovisa resultaten till SKL. Syftet med valideringen är att säkerställa kvaliteten på data så att ni själva kan ha verklig nytta av den registrering som görs. Ni har förmodligen själva nytta av redovisning på klinik/ verksamhetsområdesnivå.

5 (5) Fråga: Finns det fastställda definitioner av samhällsförvärvade och vårdrelaterade infektioner? Svar: Definitionen av Vårdrelaterad infektion finns i de s.k. tumreglerna som finns på 1 I många journalsystem finns en hjälpruta där definitionerna syns. I nästa steg anger man ordinationsorsak utifrån bedömningen vid ordinationsögonblicket. Samhällsförvärvad infektion är alla tillstånd som ordinatören i ordinationsögonblicket bedömer vara en infektion men som inte fyller kriterierna för en vårdrelaterad infektion. Vid yterliggare frågor kontakta Lars Midbøe E-post: lars.midboe@skl.se Telefonnummer: [1]Tumregler för definition av vårdrelaterad infektion. 1. Varje infektion som bedöms ha samband med ett tidigare ingrepp eller en behandling, oberoende av i vilken vårdform ingreppet/behandlingen utförts eller ordinerats. Tre huvudtyper kan särskiljas: a. Postoperativ infektion: ytlig eller djup infektion i operationsområdet som debuterar <30 dagar efter kirurgi utan implantat eller <1 år efter kirurgi med implantat. b. Övrig ingreppsrelaterad infektion: infektion som kan relateras till användning av kateter, kärlinfart, dränage, intubation, punktion, injektion m.fl. åtgärder som bryter eller försvagar kroppens naturliga infektionsbarriärer. c. Läkemedelsrelaterad infektion: infektion som uppkommer till följd av direkt läkemedelsverkan; t.ex.clostridium difficile-enterit i samband med antibiotikaanvändning, eller som en följd av läkemedels effekt på infektionsförsvaret; t.ex. vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison. 2. Varje infektion som debuterar två dygn eller mer ( 48 timmar) efter inskrivning inom slutenvården oberoende av tidigare vård eller behandling. 3. Varje infektion som debuterar inom två dygn efter utskrivning från slutenvård. Bärarskap av olika typer av smittämnen (MRSA, VRE, ESBL) utan infektionstecken skall inte betraktas som vårdrelaterad infektion.