Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner våren 2012

Transkript

1 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Fastställandedatum: Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Ann-Kristin A Åstrand Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner våren 2012 Landstinget Gävleborg Ann-Kristin Åstrand, patientsäkerhetssamordnare, lednings- och verksamhetsstöd Karin Medin, hygiensjuksköterska, Vårdhygienenheten Gävle Prevalens VRI Landstinget Gävleborg och riket vid PPM VT08 - VT LG riket vt08 ht08 vt09 ht09 vt10 ht10 vt11 ht11 vt12

2 Rapport 2(12) Innehåll 1. Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Resultat Infektionsfrekvens VRI fördelat på diagnoser, kön och ålder Riskfaktorer Psykiatri Typ av vårdrelaterad infektion Diagnosgrupper Kommentar Dokumentinformation Syfte och omfattning Våren 2007 tog landets landstingsdirektörer beslut om ett gemensamt arbete för att minska antalet patientskador i vården med fokus på vårdrelaterade infektioner. Detta dokument är en redovisning av den nionde punktprevalensmätningen resultat när det gäller vårdrelaterade infektioner (PPM VRI). Mätningen genomfördes i Landstingets Gävleborg torsdagen 29 mars 2012 kl 08 och omfattade samtliga slutenvårdsavdelningar vid länets tre sjukhus, då Bollnäs sjukhus ännu inte övergått till annan driftansvarig. Mätningsresultatet utgör underlaget till förbättringsarbetet av patientsäkerheten. 2. Allmänt En nationell expertgrupp har utarbetat protokoll med anvisningar och förklaringar för registreringen. Punktprevalensmätningen ger en ögonblicksbild vid en bestämd tidpunkt. Det är viktigt att känna till det när rapporten läses. Utsedda kontaktpersonerna ansvarar för att registreringen genomförs och i förekommande fall, tillsammans med utsedd läkare. Det finns fortfarande ett stort behov att i större utsträckning ha engagerade läkare med vid registrering. Svarsfrekvensen i landstinget har de senaste åren varit 100 procent, så också denna gång.

3 Rapport 3(12) 3. Ansvar och roller Vårdgivaren är ansvarig för att hälso- och sjukvården säkerställer kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls samt att patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) efterlevs. Landstingsdirektören har en organisation och en ansvarsstruktur för patientsäkerhetsarbetet. Utvecklingsdirektören är funktionsansvarig för patientsäkerhetsarbetet, planerar och kontrollerar att arbetet bedrivs enligt fastställda styrdokument. Avdelningschefen vid Utvecklingsavdelningen och dess personal utgör stödfunktion för utvecklingsdirektörens ansvar, där bl.a. mätningarna av följsamheten av hygienrutiner och klädregler ingår. Förbättringsarbetet ansvarar respektive berörd verksamhetschef. Inom varje vårdenhet har vårdenhetschefen ansvaret att se till att tid finns utsedd person som har avsatt tid för mätningen samt att bedriva förbättringsarbetet. Hälso- och sjukvårdspersonalen medverkar i förbättringsarbetet. Vårdhygien utgör ett stöd till de registrerande enheterna. Som stöd i allt förbättringsarbetet inom patientsäkerhetsområdet finns kvalitetssamordnare inom respektive verksamhetsområde. 4. Resultat 4.1 Infektionsfrekvens I landstinget har totalt 621 patienter (varav 76 patienter inom psykiatrin) ingått i mätningen. 75 patienter hade vårdrelaterade infektioner (varav 3 patienter inom psykiatrin). I nedan tabell framgår antal patienter inom den somatiska vården vid mätningen, antal patienter med infektioner och antalet infektioner i Landstinget Gävleborg (LG) och riket. Antal patienter totalt i mätningen (somatik), antal patienter med vårdrelaterade infektioner och antal infektioner i Landstinget Gävleborg respektive riket LG Riket Antal patienter totalt Antal patienter med VRI Antal registrerade VRI

4 Rapport 4(12) För landstinget Gävleborg innebär detta en frekvens av vårdrelaterade infektioner på 13,2 procent inom somatisk sjukvård, att jämföras med riksgenomsnittet på 8,9 procent. Den totala prevalensen vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården har vid de nio mätningar som genomförts hittills varit:

5 Rapport 5(12) VT 08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 LG 12,2 9,8 10,3 9,3 8,4 9,0 7,4 9,9 13,2 Riket 11,2 11,0 9,7 8,9 9,6 9,5 9,0 9,3 8,9 (Diagrammet återfinns på första sidan.) Samtliga tre sjukhus i länet hade en ökad mängd VRI vid vårens mätning jämfört med 2011 (se nedan diagram). Bollnäs sjukhus (Bo) hade lägst antal patienter med VRI våren 2010 och sedan har det successivt ökat. Gävle sjukhus (Gä) har ökat med fyra procentenheter jfr med HT Hudiksvall sjukhus (Hu) hade som lägst VT11med fyra procent, för att stiga med 6 procentenheter HT11 och ytterligare stigning VT12 För Landstinget totalt är bilden att det går från en nedåtgående trend till ett högre värde 2012 än när mätningarna började, våren Antal patienter med VRI inom somatik Gävleborg Bollnäs, Gävle-Sandviken, Hudiksvall och Gävleborg totalt 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% V08H08V09H09V10H10V11H11V12 V08H08V09H09V10H10V11H11V12 V08H08V09H09V10H10V11H11V12 V08H08V09H09V10H10V11H11V12 Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Bo Gä Gä Gä Gä Gä Gä Gä Gä Gä Hu Hu Hu Hu Hu Hu Hu Hu Hu LT LT LT LT LT LT LT LT LT Nej Ja Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper i Landstinget Gävleborg våren 2012 (hösten 2011). Specialitetsgrupp Antal patienter Patienter med Procent totalt Mätningstillfälle HT11 VT12 HT11 VT12 HT11 VT12 Barnmedicin ,3 0 Gynekologi inkl obstetrik ,1 Infektion ,2 8,7 Invärtesmedicin ,6 14,4 Opererande specialiteter (kirurgi ,1 inkl urologi, ortopedi och ÖNH) Psykiatri ,9 VRI

6 Rapport 6(12) Andelen patienter med vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp vid vårens mätningar i Landstinget Gävleborg och riket framgår följande figur. Andelen patienter ned VRI per specialitet i Landstinget Gävleborg resp. riket vid PPM VRI VT12 Psykiatri Op spec Inv.medicin Infektion Riket Gävleborg Gynekologi Barnmed Av de 75 patienter med VRI var 69 patienter insatta på antibiotika. 4.2 VRI fördelat på diagnoser, kön och ålder Kvinnor och män drabbas av olika typer av vårdrelaterade infektioner och det är också stora skillnader mellan könen. Det visar sig att den till synes könsneutrala infektionen lunginflammation drabbar betydligt flera män än kvinnor. Sedan tidigare är det känt att kvinnor är mera utsatta för risken att få urinvägsinfektioner. Det är för närvarande oklart om det finns medicinska och biologiska skäl till att vårdrelaterade infektioner tycks drabba män och kvinnor i olika hög grad eller om skillnaden i stället beror på att sjukvården utsätter män och kvinnor för olika risker genom de medicinska åtgärder som genomförs. En större andel män än kvinnor fick vårdrelaterade infektioner inom den somatiska specialistvården vid mättillfället. Andelen VRI för män respektive kvinnor som vårdades visar nedan statistik. Statestiken från samtliga mätningar är uppdaterad och korrigerad i nedan tabell. Rikets siffror ses inom parentes. VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 VT12 Kvinnor 13,4 (10,7) 9,6 (9,6) 9,3 (8,9) 8,7 (7,8) 7,4 (8,8) 7,4 (8,8) 7,0 (7,9) 7,7 (8,1) 11,3 (8,0) Män 11,0 (11,7) 10,0 (12,7) 11,5 (10,7) 10,0 (10,3) 9,6 (10,5) 9,8 (10,7) 7,9 (10,2) 12,2 (10,6) 15,3 (9,9)

7 Rapport 7(12) Följande två diagram presenterar landstingets, det nationella resultatet och fördelningen av VRI mellan könen i olika diagnosgrupper. De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är blåskatarr, infektion i lungor samt hud- och mjukdelsinfektioner. Både i landstingets resultat och det nationella, dominerar kvinnorna i diagnosgruppen blåskatarr och diagnosgruppen lunginflammation domineras av män. Fördelning av VRI på kön våren 2012 i Landstinget Gävleborg Andel VRI Kvinnor Män 5 0 Bronkit Centrala nervsystemet Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma tarmsjukdomar Genitala infektioner Nedre tarmkanalen Övre tarmkanalen Hud, mjukdelar Led o skelett Lever/galla/bukspott/mjälte Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Blodförgiftning Ögon Övre luftvägar Fördelning av VRI på kön 2012 i riket Andel VRI Kvinnor Män 5 0 Bronkit Centrala nervsystemet Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma tarmsjukdomar Genitala infektioner Nedre tarmkanalen Övre tarmkanalen Hud, mjukdelar Led o skelett Lever/galla/bukspott/mjälte Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Blodförgiftning Ögon Övre luftvägar Vårdrelaterade infektioner förekommer i större utsträckning hos äldre. I Gävleborg (jämfört med riket) våren 2012 hade inom somatik patientgruppen i

8 Rapport 8(12) åldern år 9,6 % (7,7 %) VRI medan gruppen år hade 15,5 % (10,5%). För åldersgruppen 80 år och äldre var VRI frekvensen 16,1 % (9,2 %). 4.3 Riskfaktorer Bland de patienter som var inneliggande vid tidpunkten för mätningen, registrerades de som hade riskfaktorer i form av central infart (61 patienter), genomgått kirurgiskt ingrepp under aktuellt vårdtillfälle (173 patienter), hade urinkateter inkl pyleostomikateter (106 patienter), hade mekanisk ventilation genom t ex intubering eller tracheostomi (4 patienter) eller hade behandling och kvarstående effekt av cytostatikabehandling, immunhämmare eller steroidbehandling, (37 patienter). Som riskfaktor noterades även om patienten hade pågående antibiotikaterapi (205 patienter) och om patienten hade flera riskfaktorer (85 patienter). Nedan framgår andelen patienter inom den somatiska vården med riskfaktorer vid de mätningar som hittills genomförts. Andelen inneliggande patienter inom somatiken med riskfaktorer i Landstinget Gävleborg VT VT CVK Kir ingrepp KAD Mek vent Immunsuppr Antibiotika VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 VT 12 I Landstinget Gävleborg var det totalt 39,8 procent (247 patienter) som inte hade några riskfaktorer och inom somatiska vården 32,1 % (175 patienter), jämfört med totalt i riket 45 % ( patienter) och inom den somatiska vården i riket 36,7 % (7 418 patienter) Psykiatri Av de 76 patienterna inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade tre patienter (3,8 procent) en registrerad vårdrelaterad infektion. En patient hade urinavledning och en central venkateter. De tre patienterna med VRI hade antibiotikaterapi. I riket som helhet hade 37 patienter en vårdrelaterad infektion av de totalt

9 Rapport 9(12) patienter som vårdades inom psykiatrin vid mättillfället (1,1 procent). 4.4 Typ av vårdrelaterad infektion Bland de patienter som bedömdes vara drabbade av vårdrelaterad infektion noterades vilken typ av infektion det rörde sig om. Infektionerna indelades i fyra grupper: 1. Postoperativ infektion (ytlig eller djup) i operationsområdet 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner, t ex KAD-, CVK- och ventrikeldränagerelaterad eller ventilatorassocierad pneumoni 3. Läkemedelsrelaterad infektion, t ex clostridium difficile eller infektion vid behandling med cytostatika, immunhämmare eller kortison. 4. Övriga vårdrelaterade infektioner, dvs. alla infektioner som debuterat tidigast 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och som inte kunde hänföras till grupperna 1, 2 eller 3. Fördelning av infektionstyp och antal patienter i Landstinget Gävleborg framgår av följande figur. Fördelningen på typ av vårdrelaterad infektion VT12 postop inf övr ingr.rel inf läkem.rel inf övr vårdrel inf Av de 75 patienter, som bedömdes ha vårdrelaterad infektion (tre patienter hade flera registrerade VRI), behandlades 69 patienter med antibiotika för sin infektion. Typ av vårdrelaterad infektion (antal) fördelade på olika specialiteter i Landstinget Gävleborg framgår av följande figur.

10 Rapport 10(12) Typ av VRI per specialistgrupp VT12 (antal) psykiatri op spec (kir, ort, öron) internmedicin infektion övr vårdrel inf läkemedelsrel inf övr ingreppsrel inf postop inf gynekologi barnmedicin Diagnosgrupper Den vanligast förekommande diagnosgruppen bland de patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion var vid denna mätning relaterad till urinvägarna i Landstinget Gävleborg. Fördelning på diagnosgrupper bland patienter med vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg framgår av tabellen nedan. Tre patienter hade flera registrerad VRI. Diagnosgrupp/infektionsfokus för VRI Antal VRI HT 10 Antal VRI VT 11 Antal VRI HT 11 Bronkit Hjärta, kärl Blåskatarr Feber Smittsamma tarmsjukdomar Genitala infektioner Nedre tarmkanalen Övre tarmkanaler Hud, mjukdelar Led och skelett Lever/galla/bukspott/mjälte Munhåla och svalg Lunginflammation Njurbäckeninfektion Blodförgiftning Övre luftvägar Summa Antal VRI VT12

11 Rapport 11(12) 5. Kommentar Föreliggande mätning av vårdrelaterade infektioner är den nionde av de nationellt samordnade punktprevalensstudierna. Av allt att döma har mätningen även denna gång genomförts utan större problem och de nationellt utformade instruktionerna har fungerat väl. I rapporten har vissa jämförelser med riket gjorts trots att underlaget i landstinget är förhållandevis litet, totalt 75 patienter med registrerad VRI varav tre patienter med flera registrerade infektioner vardera. Beträffande antalet patienter med urinvägsavledning, som är en känd riskfaktor för att få urinvägsinfektion, visas en långsamt nedåtstigande trend i Landstinget Gävleborg. VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 VT Ovan resultat kan tyda på kvarstående effekter av det arbete som bedrivs i landstinget de senaste åren. Antalet patienter med kvarvarande urinkateter kan troligen minskas ytterligare genom tydliga indikationer för insättning och snabbare utsättande. Ett tidigt utsättande skulle med all sannolikhet visa ytterligare minskning av urinvägsinfektionerna. De flesta av de registrerade vårdrelaterade infektioner förekommer i åldersgrupperna och 80 och äldre. Den könsneutrala diagnosen lunginflammationer är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor orsaken är inte fastställd, men forskning pågår. Det finns en del teorier som kanske kan ge vägledning. Beträffande antibiotikaförbrukningen inom slutenvården har Landstinget Gävleborg vid vårens mätning 3 procentenheter högre än genomsnittet i riket. Kliniska apotekare och STRAMA-gruppens stödjer arbetet med att förbättra diagnostiken, precisera antibiotikaanvändningen och följa upp att antibiotikaprofylax i samband med operation, så behandling ges vid rätt tidpunkt. Det kan på sikt ge förbättrade resultat. Sveriges Kommuner och Landsting har uppdaterade åtgärdspaket om förebyggande av urinvägsinfektioner postoperativa infektioner infektioner i samband med centrala venkatetrar läkemedelsrelaterade problem undernäring

12 Rapport 12(12) fall och fallskador trycksår Åtgärdspaketen ska användas som utgångspunkt när det bestäms vilka åtgärder som ska vidtas för det fortsatta arbetet. Om och hur dessa används är oklart, men troligen kan de olika delarna i åtgärdspaketet användas i betydligt större utsträckningen. Följsamheten till hygien- och klädregler har i en särskild observationsstudie genomförts för fjärde gången v (mars), se särskild rapport. De flesta vet att det finns en korrelation mellan graden av följsamheten till hygienrutiner och klädregler samt frekvensen av vårdrelaterade infektioner, men det finns lite evidens i vilken grad det ena påverkar det andra. Det krävs ett långsiktigt, målmedvetet och uthålligt arbete för att minska de vårdrelaterade infektionerna. Det kan ta tid innan förändrade arbetssätt och ett högre säkerhetstänk slår igenom i mätresultaten när så pass grov metod som punktprevalensmätning används. Några landsting har satsat på utbildningsinsats i samtliga yrkesgrupper och ser en minskning av VRI som kan vara en effekt. Av betydelse är också att ledningar på alla nivåer frågar efter mätresultat, insatta åtgärder och uppföljningsresultat. Mätningen som gjordes den 29 mars ger grova mått av infektionsläget, men som tillsammans med annan kunskap kan användas som underlag i det förebyggande arbetet för att nå uppsatt mål halvering av vårdrelaterade infektioner. Om vårens resultat är en helhetsbild eller en tillfällighet återstår att se. Om det är en ögonblicksbilda av en verklighet, är det fortfarande en långt kvar till 6 procent. Nu har Division Operation beslutat att mätning ska ske varje månad och Division Medicin och psykiatri kommer troligen att följa efter. Den stora frågan är om vårens resultat är en tillfällighet eller en sanningsenlig bild av läget inom specialistvården? Mera detaljer om orsaken till den höga procentsatsen av vårdrelaterade infektioner borde kunna hittas vid journalgranskningar. 6. Dokumentinformation Denna rapport har skrivits i samverkan med Karin Medin, hygiensjuksköterska, Vårdhygienenheten i Gävle.