Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11

Transkript

1 Upprättad av Utvecklingssekr Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum Dnr LS 1016/10 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11 Prevalens VRI inom somatiken Landstinget Gävleborg och riket vid PPM VT08 - VT LG riket vt08 ht08 vt09 ht09 vt10 ht10 vt11

2 1 Bakgrund Våren 2007 tog landets landstingsdirektörer beslut om ett gemensamt arbete för att minska antalet patientskador i vården med fokus på vårdrelaterade infektioner, fel vid läkemedelshantering samt fallskador och trycksår. Målet för arbetet med vårdrelaterade infektioner var att halvera andelen från dåvarande 10 procent till 5 procent innan utgången av år Tre landsting (Norrbotten, Halland och Gotland) har lyckats nå målsättningen att halvera andelen vårdrelaterade infektioner vid utgången av 2009 beslutade landstingsdirektörerna att de terminsvisa mätningarna skulle fortsätta tills vidare. Föreliggande rapport redovisar resultaten från den sjunde mätningen. Det gemensamma registreringssystemet för vårdrelaterade infektioner beräknas att successivt tas i drift under hösten Fram till installation skett sker två mätningar per år i nuvarande form. 2 Syfte Syftet med mätningarna är att få en uppfattning om prevalensen vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården i landet samt underlag för förebyggande arbete. 3 Metod En nationell expertgrupp har utarbetat protokoll med anvisningar och förklaringar för registreringen. Detta är den sjunde nationella mätningen. Landstingsdirektörerna tog beslutet att den nu aktuella mätningen våren 2011 skulle genomföras någon gång under veckorna Registreringen beslutades att genomfördes i Landstinget Gävleborg den 30 mars kl vid samtliga berörda vårdenheter för specialistvård. Kartläggning av de vårdenheter som skulle ingå uppdateras inför varje mätning via verksamhetsutvecklarna. Information om registreringen gavs först till hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp, sedan till verksamhetsutvecklarna, berörda verksamhetschefer och till utsedda kontaktpersoner på deltagande vårdavdelningar. Kontaktpersonerna har ansvarat för att registreringen genomfördes med stöd av hygiensjuksköterskorna. Enheten för vårdhygien har svarat för inrapportering av data till den nationella databasen som är gemensam för samtliga landsting. Svarsfrekvensen i landstinget var 100 %. 2 (9)

3 4 Resultat 4.1 Infektionsfrekvens Totalt 594 patienter (varav 83 patienter inom psykiatrin) kom att ingå i mätningen den 30 mars 2011 i Landstinget Gävleborg. 38 patienter hade vårdrelaterade infektioner. Antal patienter inom den somatiska vården vid mätningen, antal patienter med infektioner och antalet infektioner i Landstinget Gävleborg (LG) och riket framgår av tabell nedan. Antal patienter totalt i mätningen (somatik) november 2010, antal patienter med vårdrelaterade infektioner och antal infektioner i Landstinget Gävleborg respektive riket LG Riket Antal patienter totalt Antal patienter med VRI Antal registrerade VRI För landstinget Gävleborg innebär detta en frekvens av vårdrelaterade infektioner på 7,4 procent inom somatisk sjukvård, att jämföras med riksgenomsnittet på 9 procent. Den totala prevalensen vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården har vid de sju mätningar som genomförts hittills varit: VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 LG 12,2 9,8 10,3 9,3 8,4 9,0 7,4 Riket 11,2 11,0 9,7 8,9 9,6 9,5 9,0 Fördelning av antalet patienter med eller utan vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp framgår av nedanstående tabell. Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper i Landstinget Gävleborg HT10 Specialitetsgrupp Antal patienter Patienter Procent totalt med VRI Barnmedicin Gynekologi Infektion Invärtesmedicin ,7 Op spec (kir, ort, öron) ,1 Psykiatri Antal ,4 3 (9)

4 Andelen patienter med vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp vid vårens mätningar i Landstinget Gävleborg och riket framgår av nedanstående figur. Andelen patienter med VRI per specialitet i Landstinget Gävleborg resp riket vid PPM VRI VT11 Psykiatri Op spec Inv.medicin Inf ektion Riket Gävleborg Gynekologi Barnmed Kön och ålder En större andel män (7,1 procent) än kvinnor (6,1 procent) var drabbade av vårdrelaterade infektioner inom specialistvård i Landstinget Gävleborg vid vårens mätning. I åldern år var andelen med vårdrelaterad infektion 1,6 procent, i åldern år 9,4 procent och i åldern 80 år och äldre 9,6 procent. 4.3 Riskfaktorer Bland de patienter som var inneliggande vid tidpunkten för mätningen registrerades om de hade riskfaktorer i form av - central infart (62 patienter), - genomgått kirurgiskt ingrepp under aktuellt vårdtillfälle (145 patienter), - hade urinkateter inkl pyleostomikateter (115 patienter), - hade mekanisk ventilation genom t ex intubering eller tracheostomi (9 patienter) eller - hade aktuell cytostatikabehandling, immunhämmare eller steroidbehandling, immunsuppression (12 patienter). Som riskfaktor noterades även om patienten hade pågående antibiotikabehandling (169 patienter) och om patienten hade flera av riskfaktorerna (70 patienter). Nedan framgår andelen patienter inom den somatiska vården med riskfaktorer vid de mätningar som hittills genomförts. 4 (9)

5 Andelen inliggande patienter med riskfaktoer inom somatiken i Landstinget Gävleborg VT 08 - VT CVK Kir ingrepp KAD Med ventilation Immunsuppr Antibiotika 5 0 VT 08 HT 09 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 Andelen patienter med respektive utan riskfaktorer i Landstinget Gävleborg och i riket vid mätningen VT 11 framgår av figuren nedan. Andelen patienter med respektive utan riskfaktorer i Landstinget Gävleborg resp riket VT 2011 Inga riskf akt orer Flera riskf akt orer KAD CVK Kir ingrepp Riket VT11 Mek. ventilation Immunsuppr. Ant ibiot ika (9)

6 Av nedanstående figur framgår hur stor andel av patienterna i Landstinget Gävleborg respektive i riket med riskfaktorer som bedömdes ha vårdrelaterad infektion. Andelen VRI bland patienter med olika riskfaktorer i Landstinget Gävleborg respektive riket vid PPM VRI VT 11 Antibiotika CVK Riket LG KAD Flera riskfakt Psykiatri Av de 83 patienterna inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade ingen patient någon registrerad riskfaktor. Ingen patient inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade någon registrerad vårdrelaterad infektion. I riket som helhet hade 42 av de totalt registrerade patienterna inom psykiatrin vårdrelaterade infektioner (1,3 procent). 4.4 Typ av vårdrelaterad infektion Bland de patienter som bedömdes vara drabbade av vårdrelaterad infektion noterades vilken typ av infektion det rörde sig om. Infektionerna indelades i 4 grupper: 1. Postoperativ infektion (ytlig eller djup) i operationsområdet 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner, t ex KAD-, CVK- och ventrikeldränrelaterad eller ventilatorassocierad pneumoni 3. Läkemedelsrelaterad infektion, t ex clostridium difficile eller infektion efter cytostatikabehandling. 4. Övriga vårdrelaterade infektioner, dvs alla infektioner som debuterat tidigast 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och som inte kunde hänföras till grupperna 1, 2 eller 3. Fördelning av infektionstyp och antal patienter i Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan. 6 (9)

7 Fördelning på typ av vårdrelaterade infektion VT postop inf övr ingr.rel inf läkem.rel inf övr vårdrel inf 5 5 Av de 38 patienter (en patient har två registrerade vårdrelaterade infektioner) som bedömdes ha vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg behandlades 28 patienter (73,7 procent) med antibiotika för sin infektion. Typ av vårdrelaterad infektion (antal) fördelade på olika specialiteter i Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan. typ av VRI på specialistgrupp VT11 (antal) psykiatri op spec (kir, ort, öron) internmedicin infektion övr vårdrel inf läkemedelsrel inf övr ingreppsrel inf postop inf gynekologi barnmedicin Diagnosgrupper Den vanligast förekommande diagnosgruppen bland de patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion var vid denna mätning relaterad till urinvägarna i Landstinget Gävleborg. 7 (9)

8 Fördelning på diagnosgrupper bland patienter med vårdrelaterad infektion i Landstinget Gävleborg framgår av tabellen nedan. En patient hade två registrerade VRI. Diagnosgrupp/infektionsfokus för VRI Antal VRI HT 10 Antal VRI VT 11 Hjärta, kärl 2 3 Blåskatarr 9 7 Feber 5 1 Smittsamma tarmsjukdomar 2 2 Nedre tarmkanalen 4 1 Övre tarmkanaler 2 8 Hud, mjukdelar 7 3 Led och skelett 6 4 Munhåla och svalg 3 1 Lunginflammation 4 5 Njurbäckeninfektion 4 3 Blodförgiftning 5 1 Summa De nationella resultaten visar att vissa typer av vårdrelaterade infektioner till stora delar kan förknippas med vissa diagnosgrupper/infektionsfokus. T ex är postoperativa infektioner vanligast lokaliserad till hud och mjukdelar, ingreppsrelaterade infektioner vanligast förknippad med cystit, blåskatarr, läkemedelsrelaterade infektioner med smittsamma tarmsjukdomar och övriga vårdrelaterade infektioner med lunginflammation. 5 Kommentarer Föreliggande mätning av vårdrelaterade infektioner är den sjunde av de nationellt samordnade punktprevalensstudierna. Av allt att döma har mätningen även denna gång genomförts utan större problem och de nationellt utformade instruktionerna har fungerat väl. I rapporten har vissa jämförelser med riket gjorts trots att underlaget i landstinget är förhållandevis litet, totalt 38 patienter med registrerad VRI varav en patient med två registrerade infektioner. Beträffande antalet patienter med urinvägsavledning, som är en känd riskfaktor för att få urinvägsinfektion, visar en långsamt nedåtstigande trend i Landstinget Gävleborg. VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT (9)

9 Det kan tyda på effekter av det arbete som bedrivs i landstinget de senaste åren. Antalet patienter med kvarvarande urinkateter kan troligen minska ytterligare genom tydliga indikationer för insättning och snabbare utsättande. Ett snabbare utsättande på 24 timmar skulle med all sannolikhet visa ytterligare minskning av urinvägsinfektionerna. Både inom division medicin och division operation fortsätter arbetet för bättre hantering av urinvägskatetrar och förebyggande av resurin, t ex bättre indikationer för insättning och kunskap om betydelsen av tiden för hur läge en kateter finns kvar. Landstinget Gävleborg ligger högre än genomsnittet i riket beträffande antibiotikaförbrukningen inom slutenvården. Arbetet med att förbättra diagnostiken, precisera antibiotikaanvändningen och följa upp att antibiotikaprofylax i samband med operation ges vid rätt tid kan ge förbättrade resultat. STRAMA-gruppens arbete bidrar till detta. Central venös infart förekommer hos 62 patienter (10,4 %). Det är av vikten att det pågående arbetet fortsätter med tydliga indikationer och bra skötsel av de centrala infarterna. Åtgärdspaketen från SKL handlar om hur man förebygger urinvägsinfektioner, postoperativa infektioner, infektioner i samband med centrala venkatetrar och läkemedelsrelaterade problem. De kan tas som utgångspunkt när man bestämmer vilka åtgärder man vill vidta för det fortsatta arbetet att minska de vårdrelaterade infektionerna. Följsamheten till hygien- och klädregler har i en särskild observationsstudie som mättes för andra gången mars. Se särskild rapport. De flesta vet att det finns en korrelation mellan graden av följsamheten till hygienrutiner och klädregler samt frekvensen av vårdrelaterade infektioner. Det krävs ett långsiktigt, målmedvetet och uthålligt arbete för att minska de vårdrelaterade infektionerna. Det kan ta tid innan förändrade arbetssätt slår igenom i mätresultaten när man använder en så pass grov metod som punktprevalensmätning. Mätningen som gjorts ger grova mått men kan ändå tillsammans med annan kunskap användas som underlag för förebyggande arbete för att nå uppsatt mål halvering av vårdrelaterade infektioner. Det är fortfarande kvar en bit att gå, även om tidsramarna från början var alltför optimistiska, är dock inte målet orealistiskt. Trenden är en nedåtgående kurva vad gäller vårdrelaterade infektioner i landstinget Gävleborg som i riket och landstingsdirektörerna har tagit ett gemensamt beslut om att mätningarna ska fortsätta. 9 (9)