Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012

Transkript

1 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 12 Innehåll 1. Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Beskrivning Resultat Följsamhet till basala hygienrutiner Följsamhet till klädregler Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Kommentarer Dokumentinformation Syfte och omfattning Denna rapport redovisar resultaten från den fjärde mätningen av följsamheten till hygienrutiner och klädregler som grundar sig på observationsstudier. Den genomfördes veckorna i mars 12, av ett stort antal personer som utbildats för ändamålet. Mätningen har skett vid samtliga av landtinget finansierade vårdenheter. Vissa verksamheter har inte den nära direktkontakt med patienter, t ex barn- och ungdomspsykiatrin, varför de är undantagna. 2. Allmänt 5 beslutade landstingsdirektören i Gävleborg rutiner gällande hygien och arbetsklädsel inom hälso- och sjukvården (A XL 539/5). 7 publicerades Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 7:19) om Basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. 11 uppdaterades landstingets rutin. Det mål som Sveriges landstingsdirektörer beslutade 7, att halvera antalet vårdrelaterade infektioner till utgången av 9, uppnåddes inte. För att sätta in åtgärdarbete för att påskynda måluppfyllelsen, beslutades 1 att genomföra punktprevalensmätning av vårdpersonalens följsamhet till hygienrutiner och klädregler (PPM BHK). Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har överenskommit att patientsäkerheten nationellt måste öka och har tagit fram ett antal områden som är prestationsbaserade. Ett av dessa är att genomföra punktprevalensmätning av vårdpersonals följsamhet till beslutade hygienrutiner och klädregler två gånger per år. Resultaten utgör underlag till vårdenheternas förbättringsarbete. Målet för vårens mätning är att inom slutenvårdsavdelningarna ha en följsamhet som uppgår till 64 % samt att minst 8 % av vårdenheterna genomför mätningen.

2 Rapport 2(9) 3. Ansvar och roller Roller och ansvar beskrivs i rutinen Organisation och ansvarsstruktur inom patientsäkerhetsområdet Vårdgivaren är ansvarig att hälso- och sjukvården säkerställer kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls samt att patientsäkerhetslagen (SFS 1:659) efterlevs. Landstingsdirektören har en organisation och en ansvarsstruktur för patientsäkerhetsarbetet. Utvecklingsdirektören är funktionsansvarig och den som planerar och kontrollerar att patientsäkerhetsarbetet bedrivs enligt fastställda styrdokument. Avdelningschefen vid Utvecklingsavdelningen och dess personal utgör stödfunktion för utvecklingsdirektörens ansvar, där bl.a. mätningarna av följsamheten av hygienrutiner och klädregler ingår. För förbättringsarbetet ansvarar respektive berörd verksamhetschef. Inom varje vårdenhet har vårdenhetschefen ansvaret att se till att tid finns utsedd person som har avsatt tid för mätnigen samt att bedriva förbättringsarbetet. Hälso- och sjukvårdspersonalen medverkar i förbättringsarbetet. Som stöd i allt förbättringsarbetet finns kvalitetssamordnare inom respektive verksamhetsområde. 4. Beskrivning SKL har tillsatt nationell expertgrupp som utarbetat protokoll med anvisningar och förklaringar till mätningen och registreringen. Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp i Landstinget Gävleborg beslutade våren 11 att all hälso- och sjukvård samt privata hälsocentraler fortsättningsvis ska mäta. Tandvårdens enheter deltar ej i mätningen. Barn- och ungdomspsykiatrin ingår inte i mätningen vilket inte heller vuxenpsykiatrins mottagningsverksamheter gör. Dessa verksamheter arbetar på ett annat sätt i sitt möte med patienten. Vårhygienenheten har ansvarat för information/utbildning av vårdenheternas hygienombud/kontaktpersoner ibland annat tillvägagångssätt, definitioner och fylla i protokollet. Patientsäkerhetssamordnare inom Utvecklingsavdelningen har ansvarat för registreringen i den nationella databasen, sammanställning av resultaten samt redovisa dessa i en rapport. Resultaten utgöra underlag till vårdenheternas förbättringsarbete. Enheter med tre eller färre personal har inte ingått i mätningen.

3 Rapport 3(9) Total svarsfrekvens Öppen o. sluten Antal enheter i registret Antal svarande enheter specialistvård Diagnostiska enheter Primärvård offentlig Primärvård privat Andel svarande 78 % 85 % 1 % 92 % Totalt har 1118 personer ingått i höstens mätning fördelat på nedan yrkeskategorier. I gruppen övriga ingår bl.a. servicepersonal. Övriga; 9 Arbetsterapeut; 16 BMA; 33 Undersköt; 231 Läkare; 265 Studerande; 28 Skötare; 7 Sjukgymnast; 39 Sjuksköt; Resultat I överenskommelsen om ökad patientsäkerhet var våren 12 kravet att mätningen skulle göras på minst 8 % av slutenvårdsavdelningarna. Resultatet var att 88 % av slutenvårdsavdelningarna genomförde mätningen. Mätkategorierna är grupperade i tre grupper: Följsamhet till basala hygienrutiner Följsamhet till klädregler Följsamhet till basala hygienrutiner samt klädregler. För att räknas in i grupp skall respektive observerad individ uppfylla både följsamhet till de fyra kriterierna för basala hygienrutinerna och de tre kriterierna för följsamhet till klädreglerna.

4 Rapport 4(9) 5.1. Följsamhet till basala hygienrutiner I de basala hygienrutinerna ingår följande observerade kriterier som registrerats: Desinfektion av händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel sker direkt före patientnära arbete samt efter användning av handskar. Desinfektion av händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel sker direkt efter patientnära arbete samt efter användning av handskar. Användning av handskar sker vid kontakt samt vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Handskar byts mellan arbete med olika patienter samt mellan olika arbetsmoment hos samma patient. Användning av engångsförkläde av plast eller patientbunden skyddsrock sker för att skydda den ordinarie arbetsdräkten vid omvårdnad/undersökning/ behandling som innebär direktkontakt med patienten eller dennes säng, vid hantering av smutsiga föremål samt vid risk för stänk av kroppsvätskor. Följsamheten till hygienrutiner HT1 VT11 HT11 VT12 Lt slutenvårdsavd. Riket slutenvårdsavd. Lt primärvård Riket primärvård Ovan diagram. I slutenvårdsavdelningarnas resultat ingår inte de serviceavdelningar som tillhör Division diagnostik som t ex bild och funktionsmedicin samt laboratorierna och inte heller slutenvårdens specialistmottagningar. Resultaten för primärvården ingår både den offentliga och den privata primärvården. Primärvården i Landstinget Gävleborg deltog inte vid den första mätningen hösten 1. Inför observationerna våren 11 beslutade landstingsdirektören att samtliga enheter inom hälso- och sjukvården skulle ingå i fortsättningen. Det som tydligt ses är att följsamheten inom slutenvårdsavdelningar har planat ut, medan primärvården har en trend uppåt.

5 Rapport 5(9) Nedan grafiska ögonblicksbild ingår samtliga enheters observationer och visar att förbättringar skett sedan hösten 11 inom tre områden; Division operation, Division Primärvården samt den privata primärvården. Andelen personal som följde basala hygienrutiner vid observationstillfällena VT11 HT11 VT Diagnostik Medicin Operation PV off PV privat Lt Riket 5.2. Följsamhet till klädregler De kriterier som observerats och registrerats för att bedöma följsamheten till klädreglerna är följande: Arbetskläderna ska ha korta ärmar och bytas dagligen samt då de blivit våta eller synligt förorenade. Händer och underarmarna ska vara utan ringar, klockor och armband för att kunna genomföra en adekvat handhygien. Hår ska vara kort eller uppsatt om det är längre än axellångt och riskerar att hänga ner.

6 Rapport 6(9) Följsamhet till klädregler Lt slutenvårdsavd. Riket slutenvårdsavd. Lt primärvård Riket primärvård Ovan diagram. I slutenvårdsavdelningarnas resultat ingår inte de serviceavdelningar som tillhör Division diagnostik som t ex bild och funktionsmedicin samt laboratorierna och inte heller slutenvårdens specialistmottagningar. Resultaten för primärvården ingår både den offentliga och den privata primärvården. Andelen personal som följde klädreglerna vid observationstillfället VT11 HT11 VT Diagnostik Medicin Operation PV off PV privat Lt Riket Landstinget totalt visar en förbättring liksom den offentligt drivna primärvården. Vad var det som fallerade vid tidpunkten för observationen när det gäller klädreglerna? Ringar, klocka och/eller armband bars av 7,2 % (81 personer) Felaktig klädsel hade 6,7 % (75 personer) Långt hår som inte var uppsatt hade 2,6 % (29 personer)

7 Rapport 7(9) 5.3. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Totalt sett har landstinget ett bättre resultat för våren 12 jämfört med mätningarna 11. Andelen personal som följde basala hygienrutiner och klädregler vid observationstillfället VT11 HT11 VT Diagnostik Medicin Operation PV off PV privat Lt Riket Nedan spindelnätsdiagram visar yrkeskategoriernas följsamhet till hygienrutiner och klädregler VT 12 Arb.ter. 1 Övriga 8 6 BMA USK Läkare Stud Sjukgymn Skötare SSK/BM Korrekt hygienrutin Korrekt klädsel Korrekt handhyg. o. klädsel SSK = sjuksköterska, BM= barnmorska, BMA= biomedicinsk analytiker USK= undersköterska

8 Rapport 8(9) Följsamhet till hygienrutiner och klädregler HT1 VT11 HT11 VT12 Lt slutenvårdsavd. Riket slutenvårdsavd. Lt primärvård Riket primärvård Ovan diagram. I slutenvårdsavdelningarnas resultat ingår inte de serviceavdelningar som tillhör Division diagnostik som t ex bild och funktionsmedicin samt laboratorierna och inte heller slutenvårdens specialistmottagningar. Resultaten för primärvården ingår både den offentliga och den privata primärvården. Det mål som fanns att uppnå, 64 % följsamhet, för att kunna få något av de prestationsbaserade pengarna nåddes inte av landstinget Gävleborg med 49 %. 6. Kommentarer Det krav som landstingen i Sverige har haft i den nationella överenskommelsen för ökad patientsäkerhet under våren 12 var att slutenvårdsavdelningarna skulle upp till 64 % följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler samt ha en svarsfrekvens om minst 8 %. Landstinget Gävleborg nådde till 49 % följsamhet och en svarsfrekvens på 88 %. Under de fyra första månaderna av året har en stor satsning skett beträffande vikten av god hygien och följsamhet till klädregler. Landstingets har dessutom haft temat hygien och klädregler på en av chefsdagarna under våren för att bl.a. skriva fram förbättringsförslag och handlingsplaner som ska medvetandegöra vikten för alla anställda. Då togs det fram en 12-i-topp lista Aktiviteter för en god vårdhygien med utsedda ansvariga. Det tillsattes en grupp med uppdrag att verkställa de olika punkterna. Det arbetet bör kunna ge resultat till nästa år men att redan till hösten mätning bör det visa resultat. Idag finns kunskap att det finns en relation mellan undermålig handhygien/klädsel och antalet vårdrelaterade infektioner. Dock finns inga vetenskapliga studier som visar på omfattningen. Vårdgivaren och tjänstemannaledningen har dock ett stort ansvar för att få ett förbättrat resultat. Att kontinuerligt fråga efter resultat och diskutera detta i ledningsgrupper på alla nivåer är viktigt. Det skapar press men också känslan av

9 Rapport 9(9) betydelse att mäta för att veta samt insikt att rena händer och rätt klädsel är ett sätt att spara pengar i form av minska de kostnader av eventuella infektioner. 7. Dokumentinformation Denna rapport har skrivits i samarbete med Vårdhygienenheten i Landstinget Gävleborg.