Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12

Transkript

1 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: Fast dat Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12 Lednings- och verksamhetsstöd, Utvecklingsavdelningen Ann-Kristin Åstrand, samordnare patientsäkerhet, utvecklingsenheten Karin Medin, hygiensjuksköterska, vårdhygienenheten Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt... 1 Roller och ansvar... 2 Beskrivning... 3 Svarsfrekvens... 3 Följsamhet till hygienrutiner... 4 Följsamhet till klädregler... 6 Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler... 9 Kommentarer... 1 Dokumentinformation Syfte och omfattning Denna rapport redovisar resultaten från den femte mätningen av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler hos vårdpersonal och grundar sig på observationsstudier. Den genomfördes veckorna av ett stort antal personer som utbildats för ändamålet. Mätningen har skett vid de flesta av landstingets vårdenheter samt landstingets finansierade vårdenheter. Det finns verksamheter med tre eller mindre anställda samt verksamheter som inte har nära direktkontakt med patienter, varför dessa är undantagna mätningen. Till den sistnämnda verksamheten hör bl.a. barn- och ungdomspsykiatrin. Allmänt 25 beslutade landstingsdirektören i Gävleborg rutiner gällande hygien och arbetsklädsel inom hälso- och sjukvården (A XL 539/5). 27 publicerades Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 27:19) om Basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. 211 uppdaterades landstingets rutin.

2 Rapport 2(11) Det mål som Sveriges landstingsdirektörer beslutade 27, att halvera antalet vårdrelaterade infektioner till utgången av 29, uppnåddes inte. För att sätta in åtgärdarbete med syfte att påskynda måluppfyllelsen, beslutades 21 att genomföra punktprevalensmätning av vårdpersonalens följsamhet till hygienrutiner och klädregler (PPM BHK). Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har överenskommit att patientsäkerheten nationellt måste öka och har därför tagit fram åtgärdspaket som stöd för arbetet, men även ett antal områden som är prestationsbaserade. Ett av dessa är att genomföra punktprevalensmätningar av vårdpersonalens följsamhet till beslutade hygienrutiner och klädregler. Resultaten utgör underlag till vårdenheternas förbättringsarbete. Roller och ansvar Roller och ansvar inom patientsäkerhetsområdet beskrivs i rutinen Organisation och ansvarsstruktur inom patientsäkerhetsområdet. Vårdgivaren är ansvarig att hälso- och sjukvården säkerställer kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls samt att patientsäkerhetslagen (SFS 21:659) följs. Landstingsdirektören har en organisations- och en ansvarsstruktur för patientsäkerhetsarbetet. Utvecklingsdirektören är funktionsansvarig och den som planerar och kontrollerar att patientsäkerhetsarbetet bedrivs enligt fastställda styrdokument. Avdelningschefen vid utvecklingsavdelningen och dess personal utgör stödfunktion för utvecklingsdirektörens ansvarsområden, där bl.a. mätningarna av följsamheten av hygienrutiner och klädregler ingår. För förbättringsarbetet ansvarar respektive berörd verksamhetschef. Inom varje vårdenhet har vårdenhetschefen ansvaret att se till att det finns utsedd person som har avsatt tid för observationerna samt att bedriva förbättringsarbetet. Hälso- och sjukvårdspersonalen medverkar i förbättringsarbetet. Som stöd i allt förbättringsarbetet finns kvalitetssamordnare inom respektive verksamhetsområde. Vårdhygien är landstingets expertorgan i vårdhygieniska frågor. De initierar aktiviteter och stödjer verksamheternas förbättringsarbete. Det görs genom information och utbildningar om basala hygienregler och klädregler av vårdpersonal vid samtliga beslutsnivåer. Vårdhygienenheten och utvecklingsavdelningen bedriver ett nära samarbetet i arbete med att mäta följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler.

3 Rapport 3(11) Beskrivning SKL har en tillsatt nationell expertgrupp som utarbetat protokoll med anvisningar och förklaringar till mätningen och registreringen. Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp (HSL) i Landstinget Gävleborg beslutade våren 211 att all hälso- och sjukvård samt privata hälsocentraler fortsättningsvis ska mäta följsamheten. Efter det beslutet har Bollnäs sjukhus en ny huvudman, Aleris Bollnäs specialistsjukhus. Liksom de privata hälsocentralerna deltar de i mätningen. Folktandvården Gävleborg AB deltar inte i mätningen. Barn- och ungdomspsykiatrin har inte ingått i mätningarna vilket inte heller vuxenpsykiatrins mottagningsverksamheter gör. Dessa verksamheter arbetar på ett sätt i sitt möte med patienten att det är svårt att genomföra observationer. Enheter med tre eller färre personal har inte ingått i mätningen. Vårdhygienenheten har ansvarat för information/utbildning av vårdenheternas hygienombud/kontaktpersoner som bland annat omfattar tillvägagångssätt för observationerna, definitioner och att fylla i protokollet. Patientsäkerhetssamordnare inom utvecklingsavdelningen har ansvarat för registreringen i den nationella databasen, sammanställning av resultaten samt redovisa dessa i denna rapport. Resultaten utgöra underlag till vårdenheternas förbättringsarbete. Liksom tidigare år har mätkategorierna varit grupperade i tre grupper: Följsamhet till basala hygienrutiner. Följsamhet till klädregler. Följsamhet till basala hygienrutiner samt klädregler. För att räknas in i den sistnämnda gruppen, skall respektive observerad individ uppfylla både följsamhet till de fyra kriterierna för basala hygienrutinerna och de tre kriterierna för följsamhet till klädreglerna. Svarsfrekvens Antal enheter i registret Antal svarande enheter Andel svarande enheter Specialistvård öppen o sluten Diagnostiska enheter Specialistvård Privat Primärvård offentlig Primärvård privat % 85 % 1 % 1 % 93 %

4 Rapport 4(11) Totalt har 1172 personer i Landstinget Gävleborg ingått i höstens observationer. De är fördelade på nedan yrkeskategorier. I gruppen Övriga ingår bl.a. servicepersonal. Arb.terap.12 Övriga; 12 BMA; 34 USK; 238 Läkare; 294 Studerande; 21 Skötare; 21 Sjukgymnast; 39 Sjuksköterska; 51 Följsamhet till hygienrutiner I de basala hygienrutinerna har följande observerade kriterier som registrerats, ingått: Desinfektion av händerna med handdesinfektionsmedel skall utföras direkt före och direkt efter patientnära arbete (vid undersökning, vård och behandling) samt före och efter användning av handskar. Användning av handskar vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor. Handskar byts mellan arbete med olika patienter samt mellan olika arbetsmoment hos samma patient. Användning av engångsförkläde av plast eller patientbunden skyddsrock om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Primärvården i Landstinget Gävleborg deltog inte hösten 21. Inför observationerna våren 211 beslutade landstingsdirektören att samtliga enheter inom hälso- och sjukvården i fortsättning ska ingå i mätningarna.

5 Rapport 5(11) Följande diagram visar andelen personal inom samtliga mätande enheter som följde hygienrutinerna vid observationstillfället. Jämförelsen med resultat från 21 visar att det sakta sker förbättringar i landstinget liksom i riket totalt. Följsamhet till hygienrutiner (aggregerad data) Ovan diagram Aleris Bollnäs Specialistsjukvård ingår i slutenvården liksom privata hälsocentralerna ingår i primärvåden. Andelen personal som följde hygienrutinerna vid observationstillfället (aggregerad data) HT1 VT11 HT11 VT12 HT12 Diagnostik Medicin Psykiatri Operation Aleris Bollnäs spec.vård PV offentlig Lt slutenvård Riket slutenvård Lt primärvård Riket primärvård PV Privat VT11 HT11 VT12 HT12

6 Rapport 6(11) Aleris Bollnäs Specialistsjukvård är driftansvarig fr.o.m. 1 april och det är alltså första gången de deltar i mätningen som privat vårdgivare. Här ingår både medicinsk och kirurgisk specialistsjukvård Vad var det som gick fel vid tidpunkten för observationer när det gäller basala hygienrutiner? VT 212, v 12 och 13 (1118 personal) 23,6 procent desinfekterade inte händer före patientnära arbete av ( procent desinfekterade inte händer efter patientnära arbete av (123 1,6 procent använder inte handskar korrekt (118 9,3 procent använder inte korrekt platsförkläde av (14 HT12, v 42 och 43 (1172 personal) 26,5 procent desinfekterade inte händer före patientnära arbete av (311 11,3 procent desinfekterade inte händer efter patientnära arbete av (132 7,8 procent använder inte handskar korrekt (91 6,2 procent använder inte korrekt platsförkläde av (73 Det är fortfarande en stor andel person som inte desinfekterar händerna före patientkontakt. En orsak kan vara att det bedöms som desinfektion efter direktkontakt med patient är tillräcklig, t.ex. om flera patienter finns i ett vårdrum inom specialistvården. Följande länk går till SKL sida Rena händer räddar liv. Där finns möjlighet att hämta material men också komma till WHOs kampanjsida Save lives: Clean Your Hands SKL och Smittskyddsinstitutet har tagit fram ett nytt informationsmaterial om handhygien och användning av handskar. Du finner den via ovan länk om du klickar längst ner på sidan Ladda ner filer för utskrift och filer för tryck. Följsamhet till klädregler De kriterier som har observerats och registrerats för att bedöma följsamheten till klädreglerna är följande: Arbetskläderna ska ha korta ärmar och bytas dagligen samt då de blivit våta eller synligt förorenade.

7 Rapport 7(11) Händer och underarmarna ska vara utan ringar, klockor och armband för att kunna genomföra en adekvat handhygien. Hår ska vara kort eller uppsatt om det är längre än axellångt eller riskerar att hänga ner.

8 Rapport 8(11) Den stora kampanj landstinget drev under våren 212 kan vara en orsaken till det resultat som ses här nedan. Dessutom har landstingets chefgrupper beslutat en 12-i-topp-lista där den andra punkten är Alla klädmodeller som inte följer landstingets klädpolicy ska tas bort. Följsamhet till klädregler (aggregerad data) Ovan diagram. I slutenvårdsavdelningarnas resultat är Aleris specialistvårdsavdelningar inräknade. Däremot har inte ingått de serviceavdelningar som tillhör Division Diagnostik och inte heller slutenvårdens specialistmottagningar. Resultaten för primärvården ingår både den offentliga och den privata primärvården. Andelen personal som följer klädreglerna vid observationstillfället (aggregerad data) HT1 VT11 HT11 VT12 HT12 Lt slutenvård Riket slutenvård Lt primärvård Riket primärvård VT11 HT11 VT12 HT12

9 Rapport 9(11) Vad var det som gick fel vid tidpunkten för observationen när det gäller klädreglerna? VT 212, v 12 och 13 (1118 personal) Ringar, klocka och/eller armband bars av 7,2 % (81 Felaktig klädsel bars av 6,7 % (75 Långt hår som inte var uppsatt hade 2,6 % (29 HT12, v 42 och 43 (1172 personal) Ringar, klocka och/eller armband bars av 6,5 % (76 Felaktig klädsel bars av 7 % (83 Långt hår som inte var uppsatt hade 2,9 % (35 Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler I landstinget har skett en liten förbättring av andelen personer som följer både hygienrutiner och klädregler. Andelen personal som följer hygienrutiner och klädreglerna vid observationstillfället (aggregerad data) VT11 HT11 VT12 HT12

10 Rapport 1(11) Nedan spindelnätsdiagram visar yrkeskategoriernas följsamhet till hygienrutiner och klädregler samt de som var rätt i samtliga kriterier i båda grupperna. USK Övrig Arb.terapeut BMA Läkare Korrekt hygienrutin Korrekt klädregler Stud Sjukgymnast Korrelt hygien och klädregler Skötare SSK/BM SSK = sjuksköterska, BM = barnmorska, BMA = biomedicinsk analytiker USK= undersköterska Kommentarer Hösten mätning ska ses som en kontrollmätning i förbättringsarbetet. Under de fyra första månaderna av året hade landstingsledningen en stor satsning för att understryka vikten av en god hygien och följsamhet till klädregler. Detta kan troligen avspeglas i resultatet beträffande klädreglerna, då landstinget som helhet visar på en stigande trend. Vårdpersonal har kunskap om att det finns en relation mellan bristande handhygien/klädsel och antalet vårdrelaterade infektioner. Det finns dock inga vetenskapliga studier som visar på den relationens omfattning. Mätresultaten följer bilden av de resultat som övriga landsting har, bl.a. att en lägre följsamhet som läkare har. Vårdgivaren och tjänstemannaledningen har ett stort ansvar för att få ett förbättrat resultat. Denna rapport är en av de resultatredovisningar som de redovisas när det gäller följsamheten till hygienrutin och klädregler. Att kontinuerligt fråga efter resultat och diskutera detta i ledningsgrupper på alla nivåer är viktigt. Det skapar press men också känslan av betydelse att mäta för att veta samt insikt att rena händer och rätt klädsel är ett sätt att spara pengar i form av minska de kostnader av eventuella infektioner. Det ger också möjlighet att diskutera vilka konkreta åtgärder som behöver göras. Eftersom behovet av

11 Rapport 11(11) åtgärder kan skilja sig mellan olika grupper behöver alla personalgrupper delta i diskussionen om hur förändringar kan genomföras. Dokumentinformation Denna rapport har skrivits i samarbete med Vårdhygienenheten i Landstinget Gävleborg.