Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Transkript

1 Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Bild: Webben Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Jessica Löfgren, Maria Kihl Handledare: Maria Hansby 1

2 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Jessica Löfgren och Maria Kihl Antal sidor: 10 Titel: Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Handledare: Maria Hansby Datum: Sammanfattning Sjukhusbedriven vård har alltmer flyttat ut från sjukhusen och bedrivs numera i stor utsträckning i hemmiljö. För att kunna förhindra smittspridning och uppkomst av multiresistenta bakterier på särskilda boenden, ställs det höga krav på vårdpersonalens kunskaper om smittspridningsvägar och multiresistenta bakteriers utveckling. Socialstyrelsens föreskrift om de basala hygienrutiner och klädregler ska enligt lag följas av all vårdpersonal som arbetar patientnära. Denna studie bygger på att få svar från socialstyrelsen om hur de kontrollerar vårdpersonalens följsamhet av föreskriften (SOSFS 2007:19) och vilka åtgärder som finns att vidta, med stöd av lagen, då vårdpersonalen inte följer föreskriften. Genom att intervjua Axana Haggar på Socialstyrelsen framkom vilka åtgärder som kan vidtas vid brister i följsamheten av de basala hygienrutinerna hos vårdpersonal. Socialstyrelsen har ett samarbete med Inspektion för vård och omsorg (IVO) som kommer att göra en uppföljande kontroll av följsamheten av föreskriften (SOSFS 2015:10) tidigast

3 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Syfte och Mål 7 Metod 7 Resultat 8 Diskussion 9 Källförteckning 10 3

4 Bakgrund Vårdhygien har länge knutits till sjukhusbedriven vård inom landstingen men med utvecklingen som skett under åren med kortare vårdtider på sjukhusen, vårdas sjuka människor oftare i sina hem, med stöd av hemtjänst eller på korttidsboenden. De äldre på våra särskilda boenden är ofta multisjuka och infektionskänsliga och avancerad sjukvård bedrivs inte sällan på dessa boenden. Vårdhygien bedrivs på så vis på många andra ställen än just inom landstingen och det ställer höga krav på ledning, sjuksköterskor och personal inom den kommunala verksamheten. All vårdpersonal som arbetar under hälso- och sjukvårdslagen är skyldig att följa Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner, då den har stöd i lagen och ska följas som alla andra lagar. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den särskilt skall 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Patientsäkerhetslag (2010:659) 5 Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. 6 Med patientsäkerhet avses i denna lag skydd mot vårdskada. Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien (SOSFS 2007:19) 2 Hälso- och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner: 1. Arbetskläderna ska ha korta ärmar. 2. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov oftare. 3. Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken. 4. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient. 5. Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. 6. Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras. 7. Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. 8. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras. 4

5 9. Ett engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 10. Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 11. Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment. Som vårdpersonal är det viktigt att känna till smittspridningsvägarna för att förhindra smittspridningen mellan personal och patienter. Detta i ett led för att öka patientsäkerheten och förhindra vårdrelaterade infektioner och uppkomsten av resistenta bakterier och minska antibiotika användning. Mikroorganismer finns överallt omkring oss och behövs för vår överlevnad. De ingår i vår naturliga flora som finns på huden och i tarmen där de skyddar oss mot de mikroorganismer som inte ska vara där. En del kan däremot orsaka skada om de hamnar på fel ställe och får en gynnsam miljö att växa i. Sedan antibiotikan kom, har sjukvården kunnat häva och förebygga många infektioner. Idag ses ett växande problem då antibiotika överkonsumerats och felanvänts vilket lett till att de infektioner vi enkelt kunde bota förr, i framtiden kan vara svåra att bota, då mikroorganismer skapat resistent mot antibiotika. De mikroorganismer som överlevt en antibiotikakur har tagit till sig egenskaper i sitt DNA och utvecklat resistens. De har också lärt sig dela denna egenskap med varandra genom genöverförelse som skapar resistens mot specifikt antibiotika. En mikroorganism kan på så vis skaffa sig resistens mot flera olika antibiotika och bli multiresistent. Många kan vara bärare av multiresistenta bakterier men har inga symtom av det och en ökning är tydlig i samhället på multiresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier är motståndskraftiga mot flertal antibiotika alternativ vilket gör att det inte kan användas för behandling mot infektioner eller i förebyggande syfte som inför en operation. Därför är det viktigt att vårdpersonal har goda kunskaper om smittspridningsvägarna och följer Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutinerna och klädreglerna för att förhindra smittspridning och uppkomsten av resistens. Kontaktsmitta är den vanligaste spridningsvägen av bakterier inom vården. Det kan ske via direkt eller indirekt kontaktsmitta. Direkt kontaktsmitta är från person till person, indirekt kontaktsmitta sker via ytor, händer, kläder och föremål som förorenats med smittämnen. Droppsmitta är då droppar från nysningar, hostningar, kräkningar och diarré smittar antigen via indirekt då de faller ner på föremål och ytor eller direkt då dropparna kommer i kontakt med slemhinnor och ögon. Luftburen smitta är då aerosoler via hostningar eller nysningar inandas då de sprids i luften. Blodsmitta är då blod överförs till slemhinnor eller blod via exempelvis stick och skärskador. 5

6 Som vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om smittspridningsvägarna för att förhindra att bakterierna hamnar på fel ställe. De vanligaste smittspridningsvägarna inom vården är direkt- och indirekt kontaktsmitta via händer och kläder hos personalen. Genom att vården av allt fler sjuka flyttat ut från sjukhuset, har det varit svårt att genomföra korrekta mätningar över vårdrelaterade infektioner och antibiotika användningen inom den kommunala verksamheten genomförde Folkhälsomyndigheten en nationell mätning på särskilda boenden över vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandlingar. Folkhälsomyndigheten har utarbetat Healthcare-associated infections and Antimicrobial use in LongTerm care facilities (HALT) och den första nationella mätningen på vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning på särskilt boende gjordes mellan den 31 mars och den 17 april särskilda boenden från 53 kommuner deltog i undersökningen. Studien visade bland annat att de som bor på särskilda boenden har många riskfaktorer som kan ge upphov till smittspridning och på så vis en risk för ökad förekomst av resistenta bakterier. Det visade även på vikten av att odla på bakterierna för att få en adekvat antibiotikabehandling. I studien framgår det att endast en del infektioner odlas för att säkerhetsställa vilken bakterie det rör sig om och antibiotika ges efter de riktlinjer och rekommendationer som finns utan att odling gjorts. 1 Genom att avancerad sjukvård bedrivs utanför sjukhusen och många som bor på våra särskilda boenden är multisjuka och infektionskänsliga, så är vårdpersonalens kunskap om smittspridning, basala hygienrutiner och klädregler viktiga att kunna. Ett nytt tillägg i föreskriften om de basala hygienrutiner träder i kraft 1 januari Från och med den 1 januari 2016 kommer de hygienregler som redan gäller inom sjukvården även att gälla vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och viss LSS-boenden. Socialstyrelsen Frågeställning Vilka följder kan man som vårdpersonal få om de basala hygienrutiner och klädregler inte följs? Vad görs för att kontrollera följsamheten av de basala hygienrutiner och klädregler på vårdpersonalen på särskilda boende? 6

7 Syfte Denna undersökning syftar till öka personalens följsamhet av de basala hygienrutinerna och klädreglerna som finns enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Mål Få kunskap om konsekvenserna och påföljder för vårdpersonal om de inte följer Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner och klädregler. Likaså beskriva hur Socialstyrelsens kontroller utförs för att kontrollera följsamheten. Metod Genom intervju med Axana Haggar på Socialstyrelsen. Resultat Dessa frågor ställdes till Axana Haggar på Socialstyrelsen. 1. Varför har verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen, särskilda boenden lagts till i den nya föreskriften om de basala hygienrutinerna och klädreglerna? Huvudsyfte med föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg är att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta. Det är också viktigt att påpeka att föreskrifterna inte på något sätt är heltäckande, därav namn basal, det är minimikrav. Skulle det krävas striktare hygienregler ska dessa naturligtvis införas men man ska inte ha lättare krav än vad som står i föreskrifterna. Tidigare trodde man att smittrisken i hemtjänstmiljö var mindre men i takt med att arbetsuppgifterna har förändras har detta blivit en sanning med modifikation. En boende kan vara bärare av en resistent bakterie utan att veta om det. Det arbete som hemtjänsten utför har blivit mer vårdtyngt, många som har vårdbehov blir kvar i hemmet. Många boende flyttas dessutom mellan sjukhus och hemmet i flera omgångar och då flyttas också bakterier. Hittills har det varit så att man har haft hygienrutiner inom sjukvården och inga hygienregler inom hemtjänsten. Konsekvensen av detta är att en boende som vistas inom sjukhusmiljö omhändertas där med specifika hygienregler som gör att man minska spridning av bakterierna men när boende flyttas tillbaka till sitt hem, och behöver vård i hemmet finns inga regler där, vilket kan göra att smittrisk ökar. Den boende flyttas kanske senare tillbaka till sjukhuset och tar med sig infektioner, vilket vi nu vill undvika genom att omfatta hemtjänsten och särskilda boende i våra föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. Vården och omsorgen ska bli mer jämlik när det gäller hygienrutiner. 2. Vilka är följderna då vård och omsorgspersonal inte följer rådande föreskrifter om de basala hygienrutiner och klädregler? 7

8 Föreskrifterna har stöd i lagen och ska följas som alla lagar. Ett avsteg från föreskrifterna kan leda till en anmärkning från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Skulle en boende drabbas av en allvarlig infektion som man skulle kunna härleda att personalen inte har följt föreskrifter kan det bli frågan om en Lex Maria anmälan. En annan föreskrift som är lika och ibland ännu viktigare att ta hänsyn till är föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningen av verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamheter som bedrivs enligt LSS, ska innefatta processen och rutiner för att säkerställa verksamhetens kvalitet, för att bl.a. förebygga infektioner och smittspridning om det finns behov av det. Verksamheterna (ledning) måste själva ta ställning om behovet finns, och utföra egenkontroll av om rutinerna är ändamålsenliga. Kraven på ledningssystem och kvalitetsarbete beskrivs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3. Vad gör socialstyrelsen för att följa upp att de basala hygienrutinerna och klädreglerna på de särskilda boendena i kommunen följs? Uppföljningsarbete kommer med all säkerhet att genomföras i samarbete med Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Uppföljningsarbete brukar inledas ungefär ett år efter att föreskrifter har börjat gälla, så att det går att utvärdera. Skulle gissa att arbete kan komma igång tidigast i början av Diskussion Vi är undersköterskor som har arbetat i den kommunala verksamheten på särskilda boenden. Vi arbetade under hälso- och sjukvårdslagen som säger god hygienisk standard och för att uppnå det ska man följa föreskriften (SOSFS 2007:19). Vi blev inte överraskade av svaret vi fick av Axana Haggar, när det gäller den nya föreskriften, då vi själv misstänkte att det var anledningen med tillägget. Vi tycker det är väldigt bra att Socialstyrelsen kommer med tydligare direktiv i föreskriften om vilka som ska omfattas av den. Allt som kan göras tydligare för att förhindra smittspridning på de särskilda boendena är positivt. Vår huvudfråga var vilka åtgärder finns att vidta när personalen inte följer föreskriften. Kan man påvisa att personal har orsakat infektion och smittspridning till en vårdtagare kan man göra en Lex Maria anmälan. Däremot är det svårt att veta vem eller vilka i personalgruppen som är orsaken till smittspridningen. Det kan också vara vårdtagare som sprider smittan. I verksamheternas kvalitetsledningssystem ska det finnas rutiner för att förhindra smittspridning och infektioner. Vi anser att personalen borde få vara mera delaktig i det arbetet för att höja medvetandet hos personalen, om vikten av en bra rutin för att förhindra smittspridning på avdelningen. 8

9 Som vi förstår det har det inte funnits någon kontroll från Socialstyrelsen att följa upp följsamheten av föreskriften (SOSFS 2007:19) på de särskilda boendena, men genom att den nya föreskriften (SOSFS 2015:10) börjar gälla 1 januari 2016, kommer Socialstyrelsen i samarbete med Inspektion av vård och omsorg (IVO) genomföra ett uppföljningsarbete. Det kommer att bli mycket intressant att få läsa utvärderingen från IVO av följsamheten av de basala hygienrutinerna, för att få se hur utvärderingen har gått till och vilka metoder de har valt att använda under mätningen. När denna är klar kanske det blir tydligare direktiv över hur verksamhetscheferna på de särskilda boendena ska agera med förebyggande åtgärder då personalen brister i följsamheten av de basala hygienrutiner och klädregler. Genom att arbeta förebyggande kan något göras innan det leder till en Lex Maria, för då är skadan redan skedd. 9

10 Källförteckning Elektroniska dokument 1 ( ) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Socialstyrelsen Föreskrift om basal hygien (SOSFS 2007:19) Socialstyrelsen; Att förebygga vårdreleterade infektioner Ett kunskapsunderlag, Stockholm Muntlig källa Haggar, Axana, Utredare Med Dr / Programme Officer PhD Socialstyrelsen Avdelning för Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Patientsäkerhet (E-post svar ) 10