Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Transkript

1 Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade av Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Kontaktperson Samordnare Marianne Eklund, Primärvårdens administration, marianne.a.eklund@lul.se Häftet Behandlingsriktlinjer urininkontinens i Uppsala län kompletterar dessa riktlinjer. Gäller från den 1 januari 2008 Revideras senast i december 2010

2 På uppdrag av Inkontinensrådet i Uppsala län har ett vårdprogram från Västra Götalands Inkontinenscentrum: Urininkontinens hos äldre inom kommunal äldreomsorg omarbetats för att kunna användas i Uppsala län. Resultatet är Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län. Referenspersoner i programmet Brita Danielsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Enköpings kommun Marianne Eklund, samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län, Primärvårdens administration (även uroterapeut ) Medicinska rådgivare Barbro Nordström, chefläkare, Primärvårdens administration Ulf Théen, chefläkare, Primärvårdens administration Birgitta Mogård-Beckman, medicinskt ansvarig sjuksköterska inom Hemvårdsenheten i Uppsala kommun Solveig Gravemo, medicinskt ansvarig sjuksköterska för Stöd för funktionshindrade i Uppsala kommun Referenser Vårdprogrammet Urininkontinens hos äldre inom kommunal äldreomsorg från Västra Götalands Inkontinenscentrum, Hjälpmedelsförvaltningen. Riktlinjerna finns på /vardprogram och på Häften beställs från marianne.a.eklund@lul.se eller från blarummet@akademiska.se, Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 3

3 Innehållsförteckning Inledning 5 Syfte 6 Olika befattningshavares ansvar 6 Basal utredning 7 Åtgärder och behandlingsmetoder 8 Toalettassistans 8 Utprovning av inkontinenshjälpmedel 8 Kateterbehandling 9 Utvärdering/uppföljning 10 Dokumentation 10 Anamnes Statusmall 11 Miktionslista 12 Kontinenstest (läckagetest) 13 Hjälp vid utvärdering av läckage vid användning av inkontinenshjälpmedel 14 Toalettassistansschema 15 Arbetsblad vid behov av inkontinenshjälpmedel 16 Arbetsblad vid KAD-behandling 17 Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 4

4 Inledning Riktlinjerna vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med inkontinenta personer, främst inom kommunal äldreomsorg. Riktlinjerna utgår från kapitlet om urininkontinens i Nationella handboken för hälso- och sjukvård, Inkontinensrådet har även givit ut behandlingsriktlinjer för urininkontinens som främst vänder sig till personal inom primärvården. Att klara av sina dagliga toalettbesök betraktas som en självklarhet för de flesta av oss att få välja när, var och hur vi genomför toalettbesöket. Som barn får vi lära oss att toalettbesöken tillhör vår privata värld och att det skall klaras av i avskildhet på toaletten. Inskränkningar i våra invanda valmöjligheter genom t.ex. sjukdom, ålder, funktionshinder, läkemedel eller nytt boende kan ofta få både sociala och hygieniska konsekvenser. För äldre människor kan oförmåga att klara av sina toalettbesök självständigt vara orsaken till att de inte kan bo kvar i sin egen bostad. Arbetet med utredning, behandling, ordination, dokumentation och utvärdering av inkontinenta vårdtagare ska vila på medicinska grunder samt följa gällande föreskrifter och allmänna råd: Behörighet att förskriva produkter regleras i Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:1. Huvudansvarig vårdgivare beslutar inom sin organisation om vem av den behöriga personalen som äger rätt att förskriva produkterna. Inkontinensprodukter klassificeras som medicintekniska produkter (SFS 1993:584). Inkontinensrådet rekommenderar: För att garantera vårdtagarna optimalt omhändertagande och reducera behovet av förbrukningsartiklar krävs kunskap hos förskrivaren att utreda, bedöma och initiera aktuella behandlingsalternativ. Förskrivning av produkter skall göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har reell och formell kompetens inom inkontinensområdet. Förskrivaren skall hålla sig väl förtrogen med utvecklingen inom inkontinensområdet vad gäller vård och behandling samt ha kunskap om upphandlade förbrukningsartiklar. Regelverk Hälso- och sjukvårdslagen: Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (SFS 1982:763 31) Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. (SOSFS 2005:12) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11) Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvården område (SFS 1998:531) Lag om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Förordningen om medicintekniska produkter (SFS 1993:876) Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:17) Föreskrifter om: Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) Lag om läkemedelsförmåner (SFS 2002:160) Terapirekommendationer gällande behandling av urinvägsinfektioner hos vuxna i öppen vård från Läkemedelskommittén i Uppsala län (årgång 10, februari 2007 nr 1) Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 5

5 Syfte Riktlinjerna ska vara till stöd och hjälp i arbetet med att ge vårdtagaren en individuell utredning och behandling. Det ska även vara ett instrument för utprovning och utvärdering av eventuella hjälpmedel. Olika befattningshavares ansvar Arbetsledaren ansvarar för att: bemanna inrättade tjänster med adekvat utbildad personal personalen får möjlighet att lära sig förstå och tillämpa författningar, föreskrifter, riktlinjer/vårdprogram och lokala rutiner. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska/sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel ansvarar för att initiera utredning av vårdtagaren med inkontinensproblem vid behov kontakta läkare eller uroterapeut för vidare utredning och eventuell behandling informera vårdtagaren närstående och omvårdnadspersonal om utredning och behandling verka för goda toalettvanor för vårdtagaren utprova, förskriva, och utvärdera inkontinenshjälpmedel och förvissa sig om att de används på rätt sätt handleda i hygienfrågor dokumentera i omvårdnadsjournal följa med i utveckling och forskning inom området. Inkontinensombud ansvarar för att Inkontinensombud är vård- och omsorgspersonal som erhållit fördjupade kunskaper i omvårdnaden av inkontinenta patienter. informera medarbetare om gällande rutiner beträffande inkontinensvården på enheten ta upp och diskutera problem och möjligheter angående inkontinensvården på enheten verka för en god livskvalitet för vårdtagaren. Vård- och omsorgspersonal ansvarar för att informera sjuksköterskan om vårdtagarens inkontinensproblem och rapportera eventuella förändringar utföra ordinerad behandling, exempelvis toalettassistans tillsammans med vårdtagaren och sjuksköterska utprova individuellt inkontinenshjälpmedel vid behov hjälpa patienten med toalettbesök och byte av inkontinenshjälpmedel stödja, lyssna och uppmuntra patienten dokumentera enligt lokala rutiner Läkare ansvarar för utredning och behandling sker i samverkan med sjuksköterska. Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 6

6 Basal utredning Basal utredning är en primär och enkel utredning som krävs för att kartlägga inkontinensproblemen. Anamnes Status Anamnesen avser att få en beskrivning av bakgrunden och omfattningen av inkontinensproblemen. Status beskriver vårdtagarens situation med inriktning på de problem eller behov som är aktuella, (se sidan 11). Urinprov Symptomatisk bakteriuri verifierat med urinstickor och eventuellt urinodling ska behandlas. ABU= asymtomatisk bakteriuri, skall normalt sett ej behandlas, se vidare läkemedelskommitténs terapirekommendationer (årgång 10, februari 2007 nr 1). Urinprov bör omfatta urinsticka för analys av albumin, glukos, erytrocyter, leukocyter, nitrit och eventuellt urinodling - enligt läkarordination. Blodprov Plasmaglukos - enligt läkarordination. Miktionslista Miktionslista används i utredningssyfte och ger information om dygnsvolym urin, antal miktioner, största/minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt, och eventuell förekomst av urinläckage samt vätskeintag. Miktionslista bör föras under minst två dygn. (Se sidan 12) Kontinenstest (läckagetest) För de vårdtagare som använder inkontinenshjälpmedel är det lämpligt att göra ett kontinenstest dels i utredningssyfte och/eller för utprovning/utvärdering av inkontinenshjälpmedel. Testet ger ett objektivt mått på läckagets omfattning och bör föras under minst två dygn. (Se sid 13) Varje skydd vägs före och efter användandet. Tidpunkten för bytet registreras liksom eventuella kommentarer som till exempel läckage vid sidan om hjälpmedlet. Residualurin Vid misstanke om blåstömningsstörning ska mätning av residualurin utföras enligt läkarordination. Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 7

7 Åtgärder och behandlingsmetoder Toalettassistans Toalettassistansschema (se sidan 15) Målsättningen med toalettassistansschema är att vårdtagaren skall tömma sin urinblåsa på individuellt anpassade tider efter en kartläggning av vårdtagarens miktionsmönster. Vissa vårdtagare har svårighet att utveckla ett miktionsmönster som minskar graden av inkontinens. Det är ändå av värde att hjälpa vårdtagaren till toaletten på bestämda tider för att på så sätt minska läckaget samt skapa regelbundna avföringsvanor. Vid förändringar i vårdtagarens tillstånd eller medicinering, bör en ny kartläggning ske. Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för att toalettassistans ska fungera! Toalettassistans metoden innebär att vara uppmärksam på signaler hos vårdtagaren som kan tyda på blåstömningsbehov underlätta för patienten att hitta toaletten påminna vårdtagaren om att kissa före blåstömnings-förnimmelse för att bevara vårdtagaren kontinent eller minska läckagen uppmana och stimulera vårdtagaren till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår hjälpa vårdtagaren till toaletten, initialt varannan till var tredje timma för att hitta en individuell rytm vårdtagaren informeras om sittställningens betydelse vid toalettbesök, samt om att sitta kvar tills blåstömningen är avslutad. Utprovning av inkontinenshjälpmedel Som vägledning för hjälpmedelsutprovning används Produktkatalog inkontinens från OneMed. Ordination av produkter vid inkontinens och retention ska föregås av noggrann bedömning och utredning av bakomliggande orsaker. Produkterna utprovas individuellt som komplement till behandling och förskrivs vid fortlöpande behov. Grundlig utprovning krävs för att kunna välja rätt inkontinenshjälpmedel. Det är viktigt att vårdtagaren är delaktig vid utprovning och utvärdering. Vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel tas hänsyn till: En eller flera diagnoser Typ av inkontinens Kön Ålder Kroppsform/vikt Aktivitet/rörlighet Behov av hjälp Behov av stöd och assistans Fysiskt och psykiskt eller intellektuellt funktionshinder Hudtillstånd (till exempel allergi) Hänsyn bör även tas till tvätt- och avfallsmöjligheter. Även samhällsekonomiska- och miljöaspekter bör vägas in. Val av inkontinenshjälpmedel kan dokumenteras på speciellt arbetsblad (se sidan 16). Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 8

8 Kateterbehandling Indikation, typ av kateter och behandlingstid ska ordineras av läkare och dokumenteras i omvårdnadsjournal. Omprövning ska ske kontinuerligt. Den patientansvarige läkaren ordinerar även om ren eller steril metod skall användas. För utförande se Nationella handboken för Hälso- och sjukvård kapitlet katetrisering. Långtidsbehandling med kateter kan ske antingen som självkatetrisering (Ren Intermittent Katetrisering, RIK) eller kvarliggande kateter (Kateter à Demeure, KAD) Ibland kan KAD via urinröret ersättas av suprapubisk kateter. Den sköts på samma sätt som KAD via urinröret. Sjuksköterskan ansvarar för uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad och förskriver hjälpmedel. Spolning av urinkateter/blåssköljning Vid dåligt avflöde eller vid stopp i katetern, kan blåssköljning vara till hjälp, som engångsåtgärd eller regelbundet. Blåssköljning får endast utföras efter läkarordination och med ordinerad spolvätska. Arbetsblad vid KAD-behandling, (se sidan 16). Andra åtgärder och behandlingsmetoder kan bli aktuella se Nationella handboken för Hälso- och sjukvård, kapitlet urininkontinens. Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 9

9 Utvärdering/uppföljning Regelbunden uppföljning och utvärdering ska göras av förskrivaren tillsammans med kontaktpersonen/inkontinensombudet. Vid förändringar av patientens tillstånd eller medicinering bör nytt status, förnyade miktions- och/eller kontinenstester utföras. Dokumentation Utredning, åtgärd och behandling, utprovning av inkontinenshjälpmedel och kontinuerlig utvärdering ska dokumenteras i omvårdnadsjournal. Vid kateterbehandling anges indikation, ordinatör, typ av kateter och hjälpmedel som provats ut samt skötselanvisningar. Vård- och omsorgspersonal dokumenterar enligt lokalt gällande rutiner. Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 10

10 Anamnes Statusmall Urininkontinens Namn Områdesansvarig sjuksköterska Personnr. Datum 1. Hur länge har du haft urinläckage mindre än 1 år 1-5 år mer än 5 år 2. a. Upplever du det som ett problem Ja Nej b. Begränsar läckaget ditt dagliga liv Ja Nej 3. Läcker du vid ansträngning, nysning, hosta etc. Ja Nej 4. a. Läcker du små mängder Ja Nej b. Läcker du större mängder Ja Nej 5. Känner du starka trängningar till vattenkastning Ja Nej 6. Läcker du i samband med dessa trängningar Ja Nej 7. a. Läcker du små mängder Ja Nej b. Läcker du större mängder Ja Nej 8. Läcker du innan du hunnit ända fram till toaletten Ja Nej 9. Vaknar du av trängningar nattetid Ja antal Nej 10. Hur ofta läcker du Enstaka tillfällen Flera gånger/vecka Dagligen 11. Använder du inkontinenshjälpmedel Ja Nej Vilket 12. Har du behandlats för urinvägsinfektion senaste året 0-1 ggr mer än 2 ggr Kronisk inf. 13. Sjukdomar 14. Buk- och underlivsoperationer 15. Urinsticka och ev urinodling P-glukos 16. Avföringsrutiner 17. Läkemedel 18. Östrogenbehandling Ja Nej Preparat/dos Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 11

11 Miktionslista Datum Namn Personnummer Fyll i miktionslistan under minst två dygn. Ange urinmängden i deciliter (dl) för varje gång du kissar. Markera med: + vid sparsamt läckage, ++ vid måttligt läckage, +++ vid rikligt läckage. Ange mängd dryck (dl). Kl. Urinmängd (dl) Läckage Orsak till läckage (ex. kroppsaktivitet, trängning) Kl. Dryck (dl) Frekvens/dygn varav ggr/natt Största/minsta uppmätta volym Antal läckage Dygnsvolym varav dl/natt Medelvolym Dryck Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 12

12 Kontinenstest (läckagetest) Namn Personnr. Datum Kontinenstestet bör fyllas i under två dygn. Anteckna misstänkt orsak till läckage. Inkontinenshjälpmedel/fixering Kl. Skydd på vikt (g) Kl. Skydd av vikt (g) Läckage (g) Kl. Toalettbesök Urinmängd (dl) Observationer/läckage (Se bilaga: Hjälp vid utvärdering ) Kl. Dryck (dl) Läckage totalt i gram/dygn varav gram/natt Dygnsvolym totalt varav dl/natt Dryck/dygn Urinmängd vid toalettbesök/dygn varav dl/natt Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 13

13 Hjälp vid utvärdering av läckage vid användning av inkontinenshjälpmedel Skyddet har inte varit ordentligt fixerat, exempelvis felaktig storlek på fixeringsbyxor. Skyddet är felaktigt påsatt, sluter inte till i grenen. Skyddet har för liten uppsugningsförmåga. Skyddet är för tjockt, veckar sig och sluter inte tätt i grenen. Vårdtagaren har tagit av sig skyddet Förändring av vårdtagarens tillstånd eller medicinering insatt på till exempel vätskedrivande läkemedel. Uteblivet toalettbesök, skyddet är bytt för sent, toaletträningen ej genomförts. Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 14

14 Toalettassistansschema Namn Individuella toalettider kl. Personnr Datum Datum Klockslag = resultat på toaletten 0 = inget resultat på toaletten V = vått skydd R = vårdtagaren ringt och bett om hjälp till toaletten (kan kombineras med +, 0 eller V) Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 15

15

16 Arbetsblad vid behov av inkontinenshjälpmedel Namn Personnr. Datum Förskrivande sjuksköterska/läkare Kontaktperson Toalettassistans/träning Utvärdering av inkontinensprodukt Datum: PRODUKT dagtid Produktnamn Storlek Antal byten/dag PRODUKT nattetid Produktnamn Storlek Antal byten/dag FIXERINGSBYXOR Produktnamn OBS! SKYDD FÖR SÄNG Använd flergångsmaterial när det är möjligt och ett tunnare skydd för sängen när det inte behövs ett med större absorption. Detta gäller också skydd som används till stolar, rullstolar etc! Produktnamn Storlek KOMMENTARER, SÄRSKILD OBSERVATION Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 17

17 Arbetsblad vid KAD-behandling Namn Personnr. Insättningsdatum för KAD Ordination Ordinerande läkare Indikation Planerad behandlingstid Planerad omprövning ( Tidsintervall ) Material och ballong Kateter (prod.namn) Charriére (storlek) Längd Byte av kateter Datum för nästa byte: Utfört/Sign: Byte av kateter Datum för nästa byte: Utför/Sign: Byte av kateter Datum för nästa byte: Utfört/Sign: Byte av kateter Datum för nästa byte. Utfört/Sign: Ballongen fylls med Glycerinlösning Sterilt vatten Mängd i ml Kontroll av ballongens volym (omkuffning) Tidsintervall Tillbehör dag Urinuppsamlingspåse Slanglängd Upphängningsanordning Ventil klämma propp Tillbehör natt Urinuppsamlingspåse Seriekopplad med Slanglängd Slanglängd Ventil klämma propp Kommentarer, särskilda observationer Riktlinjer Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län 18