Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel
|
|
- Joakim Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel
2 INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer, inom kommunal äldreomsorg. Behörighet att förskriva förbrukningsartiklar vid vissa inkontinenstillstånd får sjuksköterska som genomgår antingen en kompletterande utbildning i inkontinensvård eller påbyggnadsutbildning till distriktssköterska. Vid all ordination av inkontinenshjälpmedel ska miljö och kostnadsaspekt alltid finnas med. Arbetet med utredning, behandling, ordination, dokumentation och utvärdering av inkontinenta skall följa gällande lagar, föreskrifter och allmänna råd, HSL (SFS 1982:763) LYHS (SFS 1998:531), Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård (SOSFS 2005:12). Inkontinensprodukter klassas som medicintekniska produkter (SFS 1993:584) samt SOSFS 2008:1 föreskrift om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Syfte Vårdprogrammet skall vara till stöd och hjälp i arbetet att ge patienten en individuell utredning och behandling. Det skall även vara ett instrument för utprovning och utvärdering av eventuella hjälpmedel. Inkontinensvård Att klara av sina dagliga toalettbesök betraktas som en självklarhet för de flesta av oss. Alla vill ha möjlighet att själv få bestämma om var, när och hur vi går på toaletten. Toalettbesök är en privat del av livet som vi vill klara av i enskildhet. Inskränkningar i våra valmöjligheter kan ofta få social och hygieniska konsekvenser. Studier visar att inkontinenta personer kan bli bättre genom så kallad toaletträning i rätt tid med ett märkbart gott resultat. Det är viktigt att den individuella omsorgen präglas av planerade insatser. Bekvämlighetsblöja kan betraktas som att inkontinenshjälpmedel används istället för att vårdtagaren får den hjälp som behövs. Vårdhygien kring vårdtagaren vid inkontinenshjälpmedel är extra viktig. Speciellt när KAD används. Infektionsrisk är ökad och skall förebyggas genom god handhygien och personlig hygien hos vårdtagaren. Ansvarsområden Inkontinensutbildad sjuksköterska med förskrivningsrätt och omv.ansvarig sjuksköterska ansvarar för att: Initiera utredning av vårdtagares inkontinensproblem Kontakta läkare eller uroterapeut för vidare utredning och ev. behandling vid behov. Verka för goda toalettvanor för vårdtagare. Ge instruktioner och följa upp. Utprova, förskriva och utvärdera inkontinenshjälpmedel, och förvissa sig om att de används på rätt sätt. Informera vårdtagare, närstående och omvårdnadspersonal om utredning och behandling (gäller ordinatör) Beakta ergonomin för vårdtagaren och personalen i valet av produkt Handleda i hygienfrågor för enskilda individer Dokumentera i HSL-journal Följa forskning och utveckling inom området Vara uppmärksam på risken för vårdrelaterade infektioner Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att Initiera utredning av vårdtagares inkontinensproblem Verka för goda toalettvanor för vårdtagare. Ge instruktioner och följa upp Handleda i hygienfrågor för enskilda individer
3 Dokumentera i HSL-journal Vara uppmärksam på risken för vårdrelaterade infektioner Verksamhetschef ansvarar för att Dokumentation av omvårdnaden för toalettvanor och inkontinenshjälpmedel sker Egen lokal rutin kring vårdhygien frågor följs. Ansvara för kompetensutbildning av omsorgspersonalen. Verka för att goda attityder och inställning till goda toalettvanor råder. Hjälpmedel enligt hjälpmedelskort beställs hem Kontinensombud är vård- och omsorgspersonal som erhållit fördjupade kunskaper i omvårdnaden av inkontinenta vårdtagare och kan som exempelvis ansvara för nedanstående om inget annat finns inom verksamheten: Informera ny personal om gällande rutiner beträffande inkontinensvård inom enheten. Verka för en god livskvalitet för vårdtagare Ta upp problem och möjligheter angående inkontinensvården inom enheten (utprovning av hjälpmedel kan utföras av kontaktpersonen/kontinensombud under handledning och/eller delegering av ansvarig förskrivare). Vård- och omsorgspersonal ansvara för att: Informera sjuksköterska om vårdtagares inkontinensproblem och rapportera förändringar. Utföra ordinerad behandling, ex. toalettassistans (schemalagda toalettvanor). Vid behov hjälpa vårdtagare med toalettbesök och byte av inkontinenshjälpmedel. Tillsammans med vårdtagare och sjuksköterska medverka vid individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel. Stödja, lyssna och uppmuntra vårdtagare. Dokumentera i sociala akten. Ansvara för att följa mål kring hygien-, toalett- samt duschvanor. Läkare ansvarar för att: Utredning och behandling sker i samverkan med omvårdnadsansvarig sjuksköterska Se även handbok för hälso- och sjukvård Utredning Utredningen ska vara primär och enkel för att kartlägga inkontinensproblemen. Anamnes Urinprov Blodprov:Blodsocker Miktionslista Kontinenstest under minst 2 dygn Bedömningsunderlag vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel. Finns en tidigare bedömning av inkontinenshjälpmedel som av förskrivare dokumenterats i patientjournal eller epikris? Finns inkontinenshjälpmedel kvar i hemmet?
4 Hur ser vårdtagare/närstående, eventuellt vårdpersonal på situationen utifrån medicinska och psykologiska aspekter? Blankett Anamnes status Bilaga 1, beskriver vårdtagarens situation med inriktning på de problem eller behov som är aktuella. Observation av vårdtagares toalett vanor under några dagar; Toalettassistansschema bilaga 2. Träningsschema enligt följande Ansvarig sjuksköterska och vårdtagarens kontaktperson ansvarar för att berörd personal och närstående är välinformerad om träning och dess syfte: Hjälpa vårdtagare att åter bli kontinent eller minska behovet eller storleken på hjälpmedel och därigenom öka livskvalitén hos vårdtagaren. Upprätta ett individuellt träningsschema bilaga 2. De vårdtagare som inte känner urinträngning hjälps enl. det individuella schemat. Vårdtagare skall uppmanas att begära hjälp att få komma till toalett när helst de behöver. Det är viktigt med ett positivt bemötande och att hjälpen prioriteras. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel Sker av speciellt utbildad legitimerad personal för området. Använd gällande hjälpmedelsordinationskort För övrigt se produktfakta Inkontinens SKÅNE, vem som har rätt till hjälpmedel, beställning, kostnader för produkter, transporter och administrativa avgifter. VIKTIGT! SKRIV TYDLIGT PÅ HJÄLPMEDELSKORTEN/BESTÄLLNINGSBLANKETTEN. En noggrann och adekvat bedömning av inkontinenshjälpmedel innebär, förutom en bättre kvalitét för vårdtagaren, en möjlighet att minska kostnaderna för inkontinenshjälpmedel. Se tips vid utvärdering av läckage, bilaga 3 Citat från engelsk läkare: Blöjförbrukningen är en indikator på kvalité. Stor förbrukning lite toaträning, liten förbrukning mycket toaträning. Dokumentationen Utredning, åtgärd, utprovning och utvärdering skall dokumenteras i HSL-journalen. Tydliga instruktioner skall finnas till omsorgsplanen.
5 Kateterbehandling All behandling med KAD skall vara ordinerad av läkare som också skall ange beräknad behandlingstid. Omprövning av behandlingen bör ske kontinuerligt. Det är sjuksköterskans ansvar att vårdtagaren har lämplig kateter, påse och upphängningsanordning, alternativt ventil, samt ansvarar för kontroller, åtgärder och uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad. Blåssköljning skall vara ordinerat av läkare. Ibland kan KAD via urinröret ersättas av suprapubisk urinkateter. Den sköts på samma sätt som KAD via urinröret. Byte av KAD Byte av en KAD kan delegeras till vårdpersonal. Sjuksköterskan ansvar för att bevaka när det är dags att byta och ev. överlämna uppgiften om den är delegerad. Sjuksköterskan har uppföljningsansvaret för när byte och resultatet av bytet. Dokumentationen Utredning, åtgärd, utprovning och utvärdering skall dokumenteras i HSL-journalen enl. HSL. Tydliga instruktioner skall finnas till omsorgsplanen. Noggrann journalföring lägger grunden för specifik omvårdnad vid kateterbehandling. Där skall anges indikation, ordinatör, typ av kateter och hjälpmedel som provats ut samt skötselanvisningar. Se vidare för hälso- och sjukvård. Fortbildning och kvalitetssäkring Förskrivaren bör hålla sig väl förtrogen med utvecklingen inom inkontinensområdet vad gäller vård och behandling samt om upphandlade förbrukningsartiklar för inkontinens. Kvalitetssäkringen skall följa gällande författning Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet för hälso- och sjukvård SOSFS 2005:12.
6 Anamnes status urininkontinens Bilaga 1. Namn: Personnr: Omvårdnadsansvarig sjuksköterska: Datum: 1. Hur länge har Du haft urinläckage? < 1 år 1-5år >5 år 2. Upplever Du det som ett problem? Ja Nej 3. Begränsar läckaget Ditt dagliga liv? Ja Nej 4. Läcker Du vid ansträngning, nysning, hosta etc? Ja Nej 5. a Läcker Du droppar/små mängder? Ja Nej b. Läcker Du hel portion? Ja Nej 6. Känner Du starka trängningar till vattenkastning? Ja Nej 7. Läcker Du i samband med dessa trängningar? Ja Nej 8. Läcker Du så att det rinner utefter benen? Ja Nej 9. Läcker Du innan Du hunnit ända fram till toaletten? Ja Nej 10. Vaknar Du av trängningar nattetid? Ja Nej 11. Hur ofta läcker Du? a. Enstaka tillfällen Ja Nej b. Flera gånger/vecka? Ja Nej c. Dagligen? Ja Nej 12. Använder Du inkontinenshjälpmedel? Ja Nej b. Vilket 13. Har Du blivit behandlad för urinvägsinfektion senaste året+ 0-1ggr >2ggr Kronisk inf 14. Sjukdomar? 15. Buk- och underlivsproblem? 16. Urinsticka? Blodsocker? 17. Avföringsrutiner? 18. Läkemedel? 19. Östrogenbehandling? ja Nej Preparat?/ Dos
7 Toalettassistansschema Bilaga 2. Namn: peronnr: Individuella toalettider kl: Årmånad: KL/dat T = Blåstömning på toalett eller bäcken B= Blåstömning i blöja L= Läckage utanför blöja F= Försök till blåstömning på toalett eller bäcken
8 Toalettassistan Toalettassistansschema Målsättningen med toalettassistansschema är att vårdtagaren skall tömma sin urinblåsa på individuellt anpassade tider efter en kartläggning av vårdtagarens miktionsmönster. Vissa vårdtagare har svårighet att utveckla ett miktionsmönster som minskar graden av inkontinens. Det är ändå av värde att hjälpa vårdtagaren till toaletten på bestämda tider för att på så sätt minska läckaget. Vid förändringar i vårdrutiner, vårdtagarens tillstånd eller medicinering, måste en ny bedömning ske. För vårdtagaren där toalettassistans inte fungerar är byte av inkontinenshjälpmedel vid behov enda lösningen. Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för att tolettassistans ska fungera! Toalettassistans metoden innebär att - Vara uppmärksam på signaler hos vårdtagaren som kan tyda på blåstömningsbehov. - Underlätta för vårdtagaren att hitta toaletten. - Påminna vårdtagaren om att kissa före blåstömningsförnimmelse för att bevara vårdtagaren kontinent eller minska läckage. - Uppmana och stimulera vårdtagaren till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår. - Hjälpa vårdtagaren till toaletten eller ev. på bäcken, initialt varannan till var tredje timma ofta i samband med måltid. - Vårdtagaren informeras om sittställningens betydelse vid toalettbesök, samt om att sitta kvar tills blåstömningen är avslutad.
9 Bilaga 3 Tips på vad man kan titta på vid läckage Om kläde eller sängtäcke är blöta: - blöjan är felaktigt påsatt, sluter inte till i grenen - Blöjan har för liten uppsugningsförmåga - Vårdtagaren har för stora fixeringsbyxor, eller för små, så att blöjan har glidit ner med byxorna. - Blöjan har inte varit fixerad utan hygienbyxor. - Vårdtagaren har tagit av sig blöjan. - Vårdtagaren är orolig (på grund av uteblivet toalettbesök?) - Blöjan är för tjock, sluter inte till i grenen. - Förändringar hos vårdtagaren insatt på nya läkemedel, tex, vätskedrivande. - Personalen avvikit från rutinen blöjan är bytt för sent, toaträning inte blivit av. - Tejpblöjan har suttit för löst. Vid värdering av fuktindikatorn Fuktindikatorn upplöst och inget läckage: - Blöjan är bytt på rätt tid. - Rätt storlek = uppsugningsförmågan på blöjan. - Ordentligt fixerad Fuktindikatorn ej upplös och inget läckage: - Blöjan bytt för tidigt och/eller - För stor uppsugningsförmåga på blöjan och/eller - Bra fixerad Fuktindikatorn upplöst och läckage: - Blöjan bytt för sent och/eller - För liten uppsugningsförmåga på blöjan och/eller - Dåligt/fel fixerad Fuktindikatorn ej upplöst och läckage. - Felfixerad
10 Frågeformulär inkontinens Enhet SÄBO/enskilt... Datum... Undersökande sjuksköterska/usk... PAL... Patientens namn...kön... Patientens personnummer... Adress Postadress... Tel.nr Har du ofta trängningar före ett urinläckage? Nej Måttliga Starka 2. Läcker du vid plötslig fysisk ansträngning Ja Även vid andra tillfällen 3. Läcker du urin i samband med ansträngning eller direkt efter? Samtidigt Direkt efter 4. Hur stor mängd brukar du läcka Droppar Skvätt Hel portion 5. Kan du viljemässigt avbryta trängningen? Ja Nej 6. Gör det ont när du kissar? Nej Ja 7. Niturtest Pos. Neg. 8. Har du starkt behov av att kissa vid stressiga situationer eller när du är nervös? Nej Viss tendens Ja 9. Hur många gånger per dag måste du kissa? 0-1 ggr 2-3 ggr Mer än 4 ggr 10. Hur många gånger per natt måste du kissa?0-1 ggr 2-3 ggr Mer än 4 ggr 11. Har du blivit behandlad för urinvägsinfektion? 0-1 ggr Mer än 2 ggr Kronisk infektion Är alla kryss i höger kolumn tyder detta på trängningsinkontinens. Är alla kryss i vänster kolumn tyder detta på ansträngningsinkontinens. Förekommer kryss i alla kolumnerna tyder detta på blandinkontinens. De här frågorna kan hjälpa dig att hitta orsaker till din patients inkontinensbesvär. 12. Regelbundna avföringsvanor? Antal förlossningar? Vätskeintag per dag? (ett dricksglas är ca 2 dl)... dl Rökning? / Rökhosta? Medicin? Östrogen? Diuretika?... Samtycke till att informationen lämnas till PAL... Läkarordination:......
Riktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merRIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL
KUB6062, v2.0, 2013-05-29 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-04-18 Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Upppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård
Inkontinenscentrum Västra Götaland Vårdprogram Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Olika befattningshavares ansvar
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning
Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS
Läs merOkt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård
Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt
Läs merBlås- och tarmdysfunktion
Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna
Läs merRUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD
RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD 2 (12) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA ANTAGEN: 2015-12-07 ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD:
Läs merVÅRDPROGRAM URININKONTINENS
Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av
Läs merRiktlinjer urininkontinens
17.3 2005-04-14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer urininkontinens Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning
Läs merVÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS
Ägare: LD Hjälpmedel VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS HOS ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING INOM KOMMUNAL VÅRD I DALARNAS LÄN Framtaget av (förf) Inger Blomgren, Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel
Läs merTill dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Läs merINKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR
INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01
Läs mer21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel
HSL rutiner 21:1 INKONTINENS 21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel 21:4 Förskrivare inkontinensartiklar - lista
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs merAtt läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE
Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.
Läs merANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014
Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3
Läs merAnvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012
Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten
Läs merAtt läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE
Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Läs merFör att identifiera urinläckage fråga
2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8
Läs merRiktlinjer vid blåsfunktionsstörning
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen
Läs merIndividuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar
Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar www.tena.nu 1 Främja kontinens, värdighet och oberoende Som barn lär vi oss att hålla tätt och blir belönade för att vi utvecklar vår förmåga
Läs merRiktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 63/71 43./. Bilaga. Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens
Läs merUtredning och behandling av blåsstörning
Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras
Läs merVårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting
Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland
Ökad kompetens hos vårdpersonal, ökar intresset och förändrar arbetssättet, dessutom sänks kostnaderna Inkontinenscentrum Västra Götaland September 2004 Marita Larsson, utbildare, Inkontinenscentrum Vgr
Läs merÄldre och urininkontinens
Äldre och urininkontinens Ökad kunskap för en bättre vård och omsorg STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Urinläckage: träning, närmiljö och hjälp till toa kan minska läckage Urininkontinens är
Läs merUppföljning. Lokevägens gruppbostad
Uppföljning Lokevägens gruppbostad Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av hälso-och sjukvård enligt GPA-modellen... 3 1.2 Kontakt med läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal...
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs mer2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland
2009-09-22 Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 1 Innehåll Definition...1 Huvudtyper av inkontinens hos kvinnor...1 Checklista inkontinens hos kvinnor...2 Kommentarer
Läs merRiktlinje medicinsktekniska produkter (MTP)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Giltig f o m: 2018 11 26 Lagstiftning, föreskrift:
Läs mer12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens
12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merUppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS
Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal
Läs merAnsvarig Upprättad av Berörda verksamheter Fastställd datum Dokumentnamn Diarienummer Rutin för delegering Syfte Regelverk Beskrivning
Ansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Hälsa och Omsorg Handbok för hälso-
Läs merApotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor
Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet
Läs merÅr Kontakt med läkare + HSL Läkemedelshantering Delegering
Bilaga 1. Bergsunds vård- och omsorgsboende B-huset plan B4+B5 Bergsund drivs på entreprenad av Temabo AB. Enheten består av två våningsplan och har plats för 31 personer. Inkontinens-, nutritions- och
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merRiktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)
Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar
Läs merInformation till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan
Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet
Läs merUppföljning. Gästhemmet Edsby slott
Uppföljning Gästhemmet Edsby slott Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 2.1 Uppföljning enligt GPA-modellen. GPA är förkortning av granskning, patientsäkerhet och ansvar.för att få
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
URO7003SE 09.207 Blås- och bäckenbottenträning För kvinnor Blåsan.se Fakta om inkontinens Du behöver inte skämmas. Inkontinens är vanligare än du tror och det finns behandling för det. De allra flesta
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merAlternativ till kateterbehandling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merUtbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
Läs merBlåsdysfunktion hos äldre
Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region
Läs merHinner du? Information om manlig inkontinens
URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som
Läs merBedömning av egenvård - riktlinje
Bedömning av egenvård - riktlinje Bakgrund Socialstyrelsen tydliggör i föreskriften Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa Beställ behandlingsstödet Ett friare liv Svansben Bä me Blygdben Kvinnlig bäckenbotten i vila Manlig bäckenbotten i vila Ändtarm Bäckenbotten Slida Urinrör ETT FRIARE LIV Namn.
Läs merTräna din bäckenbotten!
Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta
Läs merMognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information
Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till första tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende
Läs merVUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika
VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera
Läs merBlåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm
Blåsdysfunktion Dalarna Anders Engelholm 2016-11-08 Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är läckage av sådan omfattning
Läs merRiktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården
Riktlinje 2/ Delegering Rev. 2018-06-27 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Allmänt
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merBASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merUtredning och behandling av blåsstörning
Namn Personnummer Utredning och behandling av blåsstörning Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merAllmänmedicinsk anamnes vid inkontinens
Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens Datum... Personnummer.... Namn... Adress Tel.... Längd Vikt BMI.. Enskilt boende q Särskilt boende q Ansvarig läkare q... Kontaktorsak...... Socialt Nej Ja, kommentar
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merRiktlinjer för Medicintekniska Produkter
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska Produkter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140122 Gemensam med Regionen:
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merINKONTINENSVÅRD. Tillsyn av insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården
INKONTINENSVÅRD Tillsyn av insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården Utgivare Rapporten är utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län och Socialstyrelsen Länsstyrelsens konstaktuppgifter
Läs merKUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan
LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merTill dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Allmän del Reviderat 2019 Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Författarna
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merBjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering
Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och
Läs merKvarvarande urinkateter. Patientinformation
Kvarvarande urinkateter Patientinformation Information till dig som behandlas med kvarvarande urinkateter (KAD) Behandling Om du drabbats av nedsatt tömningsfunktion i urinblåsan eller något hinder i urinvägarna
Läs merRiktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet).
Riktlinje 3/ Delegering LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende,
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merVälkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher
Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna
Läs merRiktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.
Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merRiktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter
Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt
Läs merRiktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Äldre och Handikappnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård: Inkontinens Framtagen av ansvarig tjänsteman Granskad av Masar D-län Birgitta Wejlin, MAS Utgåva: 1 Ersätter
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merRegler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens
Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län 2015-02-11
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merVad är värdig vård vid blåsdysfunktion?
Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är
Läs mer