Okt Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård"

Transkript

1 Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

2 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika befattningshavares ansvar... 3 Basal utredning... 4 Anamnes Status... 4 Kartläggning av toalettbesök... 4 Urinmätning... 4 Avföringslista... 5 Residualurin... 5 Åtgärder och behandling... 5 Toalettassistans... 5 Förskrivning av förbrukningsartiklar... 6 Kateterbehandling... 7 Övrig behandling... 7 Utvärdering/uppföljning... 7 Dokumentation... 7 Bilagor Anamnes Status Urinmätning/Miktionslista med dryckesmätning Urinmätning med läckagemätning Möjliga orsaker till läckage bredvid skyddet Toalettschema/toalettassistanshema Avföringslista Arbetsblad vid behov av förbrukningsartiklar vid inkontinens Arbetsblad vid KAD-behandling Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011

3 2 (7) Inledning Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med personer med blås- och tarmfunktionsproblem, främst inom kommunal hälso- och sjukvård. Vårdprogrammet grundar sig på den nationella vårdhandbokens övergripande riktlinjer för omvårdnad och behandling vid urininkontinens. Centrum Läkemedelsnära Produkter område Inkontinens har även gett ut blanketter och instruktioner med tillhörande manual för Basal Utredning av inkontinens, blås- och tarmfunktionsstörning. Dessa dokument vänder sig främst till personal inom primärvården. Bakgrund Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav i Sverige. Siffran är troligtvis ännu högre. Inkontinens förekommer i alla åldrar, och hos äldre som vårdas på institution i Sverige är procent inkontinenta (SBU, 2000). Att bli beroende av hjälp för att klara sina toalettbesök har flera studier beskrivit som en viktig orsak till minskad livskvalitet. Urininkontinens påverkar även förmågan att utföra dagliga aktiviteter och risken för social isolering ökar (Stenzelius, 2006). Risken för fallskador ökar bland äldre som måste stiga upp flera gånger på natten för toalettbesök (Asplund, 2002). I en uppföljning och utvärdering om inkontinensvården i ordinärt och särskilt boende som Socialstyrelsen gav ut 2003 samt vid en tillsyn de gjorde gemensamt med Länsstyrelsen i Västra Götaland 2006, visade det sig att få blir medicinskt utredda och diagnostiserade för sina inkontinensbesvär. En anledning som anges är att det inte ingår i vårdens rutiner och att kunskapen om inkontinens är otillräcklig. Kompetens, attityd och inställning hos de verksamhetsansvariga är avgörande för de boendens möjlighet att få genomgå utredning för rätt diagnos, vård eller behandling. Det påtalas att vårdprogram och riktlinjer bör användas för att arbeta på ett strukturerat sätt med inkontinensvården och Inkontinenscentrums vårdprogram anges som ett exempel. Syfte Vårdprogrammet ska vara till stöd och hjälp i arbetet med att ge patienten en individuell utredning, behandling och uppföljning. Det kan även hjälpa personalen vid utprovning och utvärdering av eventuella förbrukningsartiklar vid blås- och tarmfunktionsproblem. Relaterade länkar Vårdhandboken BASAL UTREDNING Inkontinens, blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner med MANUAL Urin och avföringsinkontinens hos äldre, Karin Stenzelius, Incitament 7/2006 Nokturi och nattlig polyuri hos äldre, Ragnar Asplund, Läkartidningen Nr 44, 2002, volym 99 Inkontinensvård Tillsyn av insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, 2006 Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/aug 2013

4 3 (7) Olika befattningshavares ansvar Verksamhetschefen ansvarar för att: bemanna inrättade tjänster med adekvat utbildad personal personalen får möjlighet att lära sig förstå och tillämpa författningar, föreskrifter, vårdprogram, riktlinjer och lokala rutiner Sjuksköterska med förskrivningsrätt för förbrukningsartiklar vid blås- och tarmfunktionsproblem ansvarar för att: initiera utredning av patient med blås- och tarmfunktionsproblem vid behov kontakta läkare eller uroterapeut för vidare utredning och eventuell behandling informera patient, närstående och omvårdnadspersonal om utredning och behandling utprova, förskriva, utvärdera och följa upp förskrivna förbrukningsartiklar handleda i basala hygienrutiner dokumentera i omvårdnadsjournal hålla sig uppdaterad inom området och förmedla vidare till sina medarbetare Inkontinensombud ansvarar för att: Inkontinensombud är vård- och omsorgspersonal som är utsedd av verksamhetsansvarig och bör ha fördjupad kunskap i omvårdnad och behandling av patienter med blås- och tarmfunktionsproblem. informera medarbetare om gällande rutiner för omvårdnad och behandling ta upp och diskutera problem och möjligheter med sjuksköterskan angående omvårdnad och behandling av patienter med blås- och tarmfunktionsproblem Vård- och omsorgspersonal ansvarar för att: informera inkontinensombud eller sjuksköterskan om patientens blås- och tarmfunktionsproblem och rapportera eventuella förändringar utföra ordinerad utredning och behandling tillsammans med patient och sjuksköterska prova ut individuellt anpassade förbrukningsartiklar vid behov hjälpa patienten med toalettbesök och byte av förbrukningsartikel dokumentera enligt lokala rutiner Läkare ansvarar för att: utredning och behandling sker i samverkan med sjuksköterska Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011

5 Basal utredning Basal utredning syftar till att identifiera bakomliggande och utesluta ev. medicinska orsaker till urinläckaget. Utredningen individanpassas, därför är etiska avgöranden viktiga när det gäller omfattning och inriktning. Anamnes Status Anamnes beskriver bakgrunden till blås- och tarmfunktionsproblemen. Status beskriver patientens nuvarande situation och omfattningen av blås- och tarmfunktionsproblemen. (bilaga) Kartläggning av toalettbesök Toalettschema används för att kartlägga patientens toalettbesök så att behandling med toalettassistans i form av vane- och uppmärksamhetsträning kan ske. Om patienten inte ger uttryck för att behöva kissa är det lämpligt att starta kartläggningen med toalettbesök varannan timma. Om patienten inte blir kontinent trots behandling med toalettassistans utförs läckagemätning. Inkontinenshjälpmedel ska aldrig användas som toalett (bilaga; Toalettschema/toalettassistansschema) 4 (7) Urinmätning Urinmätning/Miktionslista med dryckesmätning (bilaga) Urinmätning ger information om dygnsvolym urin, antal miktioner, största/minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt och eventuell förekomst av urinläckage. Mätningen bör utföras under minst två dygn. Normalvärden: - frekvens 4-8 gånger/dygn varav 0-2 ggr/natt - dygnsvolym dl - portionsvolym 2-5 dl Dryckesmätning utförs parallellt med urinmätningen. Dryckesmätning ger information om dygnsmängd vätska, fördelning dag/natt samt typ av vätska. Rekommenderat vätskeintag: dl/dygn Urinmätning med läckagemätning (bilaga) Urinmätning ger information om dygnsvolym urin, antal miktioner, urinvolymens fördelning mellan dag och natt och ett objektivt mått på läckagemängden. Listan används i utredningssyfte men även vid utprovning och utvärdering av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmfunktionsproblem. Mätningen utförs under minst två dygn. Använd en lista per dygn. o Notera vilka skydd patienten använder. Möjlighet finns att ange tre olika skydd (A, B och C). o Väg och notera de olika skyddens torra vikt. o Ange skyddets aktuella fixering. o Notera tid för toalettbesök och mät eventuell urinmängd o Ange vilket skydd som sätts på med aktuell bokstav och signera o Ange klockslag och väg skyddet när det tas av och signera o Viktökningen mellan torrt och vått skydd anges i gram (1 gram = 1 ml) o Ange om läckage förekommit bredvid skyddet o Notera trolig orsak till läckage bredvid skyddet. (Se bilaga Möjliga orsaker till läckage ) o Ange om skyddet ej vägts pga. avföring i skyddet o Summera mätresultaten Dryckesmätning utförs parallellt på separat lista. Relaterade länkar Dryckesmätning Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011

6 5 (7) Avföringslista Avföringslistan ger information om frekvens, mängd, konsistens och tidpunkt under dygnet. Förstoppning kan vara en orsak till urinläckage.(bilaga) o Ange om avföring förekommer på toalett eller i skydd o Ange mängd avföring med: A = normal mängd avföring a = liten mängd avföring k = litet avföringsläckage i skydd eller byxa o Ange konsistensen enligt Bristolskalan (1-7) o Ange om patienten får tarmreglerande läkemedel eller lavemang o Kommentera eventuell specialkost eller exempelvis plommon, kiwi, linfrö eller olja Residualurin Vid misstanke om blåstömningsproblem ska mätning av residualurin utföras. Vid undersökning rekommenderas användning av bladderscan. Åtgärder och behandling Toalettassistans Om patienten inte klarar sina toalettbesök själv behöver patienten alltid toalettassistans. Målsättningen med toalettassistans är att patienten skall tömma sin urinblåsa och tarm på individuellt anpassade tider. Toalettschema/toalettassistansschema (bilaga) Toalettschema/toalettassistansschemat används både vid utredning och behandling. Toalettschemat används vid utredning för att kartlägga patientens toalettbesök så att behandling med toalettassistans i form av vane- och uppmärksamhetsträning kan ske. Toalettassistansschemat används vid toalettassistans. Toalettassistans innebär att patienten får hjälp till toaletten eller blir påmind om att gå på toaletten innan urinläckage uppstår. Toalettassistans kan delas in i följande metoder: Vaneträning Toalettbesök vid förutbestämda tider som är anpassade efter patientens blåsfunktion. Patientens individuella vanor beaktas och en kartläggning sker av patientens individuella behov av att tömma blåsan med hjälp av toalettschemat. Uppmärksamhetsträning (prompted voiding) Används till patienter som kan lära sig att känna blåsfyllnad och som kan be om hjälp när behov uppstår. Signaler som föregår behov till blåstömning uppmärksammas och medvetandegörs för patienten. När patienten ber om hjälp måste personalen snabbt hjälpa patienten till toaletten. Syftet är att med positiv förstärkning försöka få patienten att använda toaletten vid blåstömning. Schemalagda toalettbesök Toalettbesök vid förutbestämda klockslag med intervaller på två till fyra timmar ofta kopplat till måltider. Schemalagda toalettbesök kan aldrig ersätta patientens individuella behov av att tömma blåsan (vane- och uppmärksamhetsträning). Hos vissa patienter kan det dock vara svårt att hitta lämpliga intervaller i miktionsmönstret. Det är ändå av värde att hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider för att försöka skapa regelbundna urin- och avföringsvanor och undvika att patienten använder skyddet som toalett. Relaterade länkar Bristolskala Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011

7 6 (7) Vid toalettassistans tänk på att: patienten har lugn och ro kring toalettbesöket informera patienten om rätt sittställning vid toalettbesök patienten får sitta kvar tills blås- och tarmtömningen är avslutad uppmana och stimulera patienten till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår underlätta för patienten att hitta till toaletten genom markering underlätta för patienten att se toalettstolen med färgmarkering underlätta av- och påklädning för patienten vid toalettbesök Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för all toalettassistans! Förskrivning av förbrukningsartiklar Som vägledning vid val av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmfunktionsproblem används Inkontinenscentrums produktkatalog. Utprovning och förskrivning av förbrukningsartiklar ska föregås av individuell utredning och om möjligt behandling. Det är viktigt med regelbunden uppföljning av patientens symptom och behov. Det är förskrivarens ansvar att följa upp funktion och fortsatt behov. Var uppmärksam på vid val av produkt: Typ av blås- och tarmfunktionsstörning Resultat av urinläckagemätning/miktionslista/avföringslista Sjukdomar, fysiska och psykiska funktionsnedsättningar Hudtillstånd t.ex. överkänslighet, svampinfektion, trycksår, strålskada Farmaka och andra behandlingsformer effekter och biverkningar Kön och ålder Kroppsform, längd och vikt Fysisk aktivitet Boendeform Behov av stöd/assistans Tvättmöjligheter Avfallsmöjligheter Miljöaspekter Hälsoekonomi Val av förbrukningsartiklar kan dokumenteras på Arbetsblad vid behov av förbrukningsartiklar vid inkontinens (bilaga). Relaterade länkar Produktkatalog för blås- och tarmfunktionsproblem i Västra Götaland Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011

8 7 (7) Kateterbehandling Indikation för kvarliggande kateter är urinretention och skall alltid ordineras av läkare. Urininkontinens eller hög vårdtyngd är inte en indikation för KAD-behandling. Indikationen för kateterbehandling ska omprövas kontinuerligt så att behandlingstiden blir så kort som möjligt. Ren intermittent kateterisering RIK, bör alltid övervägas. Suprapubisk kateter kan ersätta kateter via urinröret. RIK och suprapubisk kateter utgör mindre risk för vårdrelaterade urinvägsinfektioner och är oftast bekvämare för patienten än kvarliggande urinrörskateter. I den nationella Vårdhandboken finns riktlinjer för kateterisering av urinblåsa hos vuxna. En blankett för ordination och behandling med kvarliggande kateter ska användas när patienten flyttar mellan olika vårdgivare, exempelvis från akutmottagning till distriktssköterska eller kommunsjuksköterska. Den fylls i av den person som ordinerar eller sätter katetern och får sedan följa med patienten. (se blankett under relaterad länk) Sjuksköterskan ansvarar för uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad och förskriver förbrukningsartiklar. Ordination och förskrivning kan dokumenteras på Arbetsblad vid KADbehandling (bilaga). Blåssköljning av urinkateter Vid dåligt avflöde eller vid stopp i katetern kan blåssköljning eller byta av kateter övervägas. Kontakta läkare för diskussion om blåssköljning eller annan åtgärd. Övrig behandling I Vårdhandbokens kapitel om urininkontinens finns ytterligare råd och behandling som t.ex. blåsträning och bäckenbottenträning. Utvärdering/uppföljning Sjuksköterska med förskrivningsrätt ska tillsammans med kontaktperson/inkontinensombud regelbundet utvärdera och följa upp åtgärder samt ordinerade förbrukningsartiklar. Vid förändring av patientens tillstånd eller medicinering bör nytt status och nya mätningar utföras. Dokumentation För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar som har gjorts och som ligger till grund för olika beslut. Såväl den planerade som den genomförda vården måste finnas dokumenterad i patientjournalen. En väl förd patientjournal utgör dessutom grunden till utvärdering och uppföljning och kan därigenom också förbättra vården för den enskilde patienten. Vård- och omsorgspersonal dokumenterar enligt lokalt gällande rutiner. Relaterade länkar Vårdhandboken Ordination för behandling vid kvarliggande kateter KAD Ordination för behandling vid ren intermittent kateterisering RIK Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011

9 ANAMNES - STATUS Namn Personnummer Patientansvarig sjuksköterska (PAS) 1. Hur länge har du haft urinläckage <1 år 1-5 år >5 år 2. a. Upplever du det som ett problem Ja Nej b. Begränsar läckaget ditt dagliga liv Ja Nej 3. Läcker du vid ansträngning, nysning, hosta etc. Ja Nej 4. a. Läcker du små mängder Ja Nej b. Läcker du större mängder Ja Nej 5. Känner du starka trängningar till vattenkastning Ja Nej 6. Läcker du i samband med dessa trängningar Ja Nej 7. a. Läcker du små mängder Ja Nej b. Läcker du större mängder Ja Nej 8. Läcker du innan du hunnit ända fram till toaletten Ja Nej 9. Vaknar du av trängningar nattetid Ja antal Nej 10. Hur ofta läcker du Enstaka tillfällen Flera gånger/vecka Dagligen 11. Använder du inkontinenshjälpmedel Ja Nej Vilket 12. Har du behandlats för urinvägsinfektion senaste året 0-1 ggr 2 ggr Kronisk inf. 13. Sjukdomar 14. Buk- och underlivsoperationer 15. Urinsticka P-glukos 16. Avföringsrutiner (antal ggr/v, konsistens enl. Bristolskalan) 17. Läkemedel 18. Östrogenbehandling Ja Nej Preparat / Dos Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt2011

10 URINMÄTNING / MIKTIONSLISTA MED DRYCKESMÄTNING Namn Personnummer Fyll i en lista per dygn. Utför mätningen under två dygn. Ange klockslag och urinmängd varje gång du kissar. Markera med: + vid sparsamt läckage, ++ vid måttligt läckage, +++ vid rikligt läckage. Ange mängd dryck. Kl. Urinmängd Läckage Orsak till läckage Kl. Dryck (dl) (ex. kroppsaktivitet, trängning) Frekvens/dygn varav ggr/natt Största/minsta uppmätta volym Antal läckage Dygnsvolym varav volym/ natt Medelvolym 1 dl = 100 ml Dryck Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011

11 URINMÄTNING MED LÄCKAGEMÄTNING Namn Mätningen görs under två dygn. Använd en lista per dygn. Dryckesmätning förs parallellt. Personnr A. Inkontinensskydd vikt torrt skydd: B. Inkontinensskydd: vikt torrt skydd: C. Inkontinensskydd: vikt torrt skydd: Fixering: Kl. Toalett besök Urinmängd (ml) Skydd på Ange bokstav: Sign. Kl. Skydd av vikt (g) Sign. Viktökning i gram Läckage bredvid skyddet Trolig orsak till läckage bredvid skyddet (Se bilaga: Möjliga orskaker till läckage..) Ej vägt pga. avföring Antal toalettbesök: Urinmängd vid toalettbesök/dygn: Urinmängd i skydd/dygn: Total urinmängd/dygn: 1 gram = 1 ml 100 ml = 1 dl Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011

12 MÖJLIGA ORSAKER TILL LÄCKAGE BREDVID SKYDDET Skyddet har inte varit ordentligt fixerat fel storlek på fixeringsbyxan byxan har inte varit ordentligt uppdragen skyddet felaktigt påsatt så att det inte sluter tätt i grenen patienten ändrat på fixeringen Skyddet har för liten absorptionskapacitet Skyddet är för tjockt så att det veckar sig och inte sluter tätt i grenen Patienten har tagit av sig skyddet Patientens omvårdnad eller behandling inte genomförd t.ex. uteblivet toalettbesök skyddet är bytt för sent ej genomförd toalettassistans Förändringar hos patientens tillstånd eller medicinering Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011

13 AVFÖRINGSLISTA Namn Personnummer Klockan 01 Bristolskalan (1-7) Sign Tarmreglerande läkemedel eller lavemang Kommentarer Ex. specialkost, plommon, linfrö. Avföring på toalett alt. i skydd Anteckna varje tillfälle med klockslag då vårdtagaren har avföring. Ange mängd avföring med: A = normal mängd avföring a = liten mängd avföring k = litet avföringsläckage i skydd eller byxa Ange konsistensen enligt Bristolskalan (1-7) Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011

14 TOALETTSCHEMA/TOALETTASSISTANSSCHEMA Namn År - månad Personnummer Individuella toalettider. Kartläggning av toalettbesök för underlag till individuellt anpassade toalettider. Används även som toalettassistansschema. + = kissat - = inte kissat V = vått skydd T = torrt skydd H = bett om hjälp Klockslag Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011

15 ARBETSBLAD VID BEHOV AV FÖRBRUKNINGSARTIKLAR VID INKONTINENS Namn Personnummer Ansvarig sjuksköterska Patientens kontaktperson Toalettassistans/träning Utvärdering av förskrivna produkter Utvärdering av toalettassistans/träning Produkter dag Storlek Förbrukning Produkter natt Fixeringsbyxa Hygienunderlägg/Lakansskydd Kommentarer, särskilda observationer Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt2011

16 ARBETSBLAD VID KAD-BEHANDLING Namn Personnummer Ordination KAD-behandling inledd Planerad behandlingstid Ordinerande läkare Ansvarig sjuksköterska Indikation Kateter via urethra Katetersort (produktnamn o företag) Suprapubisk kateter Material Charrière Längd Spetstyp Ballongen fylld med Sterilt vatten Glycerinlösning (endast i silikonkateter) Öppen kateter (ange tid) Urinuppsamlingspåse kort slang Urinuppsamlingspåse lång slang Seriekoppling natt Kommentar: ml Nelaton Tiemann Omkuffning var 3:dje vecka vid behandling med silikonkateter fylld med sterilt vatten Intermittent tömning/blåsträning Kateterventil dag/urinuppsamlingspåse natt Kateterventil dag och natt Kommentar: Tillbehör dag/natt Urinuppsamlingspåse dag (produktnamn) Urinuppsamlingspåse natt (produktnamn) slanglängd slanglängd Katerventil (produktnamn) Fixering av urinuppsamlingspåse / upphängningsanordning Kommentarer, särskilda observationer Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel 2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,

Läs mer

För att identifiera urinläckage fråga

För att identifiera urinläckage fråga 2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8

Läs mer

VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS

VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS Ägare: LD Hjälpmedel VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS HOS ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING INOM KOMMUNAL VÅRD I DALARNAS LÄN Framtaget av (förf) Inger Blomgren, Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt

Läs mer

Basal utredning enl. Nikola. Agneta Sandberg 2013-10-23-24

Basal utredning enl. Nikola. Agneta Sandberg 2013-10-23-24 Basal utredning enl. Nikola 2013-10-23-24 Kontinens = Förmåga att behålla Foto: Ulf Westermann/Tiofoto Inkontinens = oförmåga att behålla Urininkontinens är läckage av sådan omfattning att det utgör ett

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Utredning och behandling av blåsstörning

Utredning och behandling av blåsstörning Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras

Läs mer

Äldre och urininkontinens

Äldre och urininkontinens Äldre och urininkontinens Ökad kunskap för en bättre vård och omsorg STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Urinläckage: träning, närmiljö och hjälp till toa kan minska läckage Urininkontinens är

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland

Inkontinenscentrum Västra Götaland Ökad kompetens hos vårdpersonal, ökar intresset och förändrar arbetssättet, dessutom sänks kostnaderna Inkontinenscentrum Västra Götaland September 2004 Marita Larsson, utbildare, Inkontinenscentrum Vgr

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland

2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 2009-09-22 Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 1 Innehåll Definition...1 Huvudtyper av inkontinens hos kvinnor...1 Checklista inkontinens hos kvinnor...2 Kommentarer

Läs mer

Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3

Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3 1 Innehållsförteckning Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3 Bakgrund --------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa Beställ behandlingsstödet Ett friare liv Svansben Bä me Blygdben Kvinnlig bäckenbotten i vila Manlig bäckenbotten i vila Ändtarm Bäckenbotten Slida Urinrör ETT FRIARE LIV Namn.

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet

Läs mer

Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar

Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar www.tena.nu 1 Främja kontinens, värdighet och oberoende Som barn lär vi oss att hålla tätt och blir belönade för att vi utvecklar vår förmåga

Läs mer

Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län

Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 63/71 43./. Bilaga. Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren Vad kan uroterapi erbjuda? Specialistvård VC Egenvård Kvinnlig urininkontinens www.skane.se/sus/bbc Vårdprogram för primärvården i Region Skåne Utredning Anamnes, medicinlista Preliminär diagnos Urinsticka

Läs mer

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi

Läs mer

Vårdprogram. Urininkontinens hos äldre kvinnor som anlitar kommunal hälso- och sjukvård. Bilaga 11

Vårdprogram. Urininkontinens hos äldre kvinnor som anlitar kommunal hälso- och sjukvård. Bilaga 11 Bilaga 11 Vårdprogram Urininkontinens hos äldre kvinnor som anlitar kommunal hälso- och sjukvård Christina Johansson - Medicinskt ansvarig sjuksköterska - Östermalms Sdf Kerstin Callinggård - Medicinskt

Läs mer

Vårdriktlinjer vid urininkontinens. för kommunal hemsjukvård & särskilda boenden i Örebro län

Vårdriktlinjer vid urininkontinens. för kommunal hemsjukvård & särskilda boenden i Örebro län Vårdriktlinjer vid urininkontinens för kommunal hemsjukvård & särskilda boenden i Örebro län 1:a reviderade upplagan, februari 2004 1 Förord Vårdriktlinjer vid urininkontinens för kommunal hemsjukvård

Läs mer

UroGynekologiskt Centrum

UroGynekologiskt Centrum Uro Gynekologiskt Centrum Samlat omhändertagande av kvinnor med urininkontinens Kvinnor med urininkontinens är en stor patientgrupp som handläggs på flera olika nivåer inom öppen och sluten vård. vid Universitetssjukhuset

Läs mer

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn...

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn... Anvisning: SAMMA formulär fylls i efterhand under varje utredningsperiod, i regel motsv. en rad i urobasprogram i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn...

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens

Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län 2015-02-11

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

INKONTINENSVÅRD. Tillsyn av insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården

INKONTINENSVÅRD. Tillsyn av insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården INKONTINENSVÅRD Tillsyn av insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården Utgivare Rapporten är utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län och Socialstyrelsen Länsstyrelsens konstaktuppgifter

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Kostnadsfria inkontinenshjälpmedel för förskrivning till personer i enskilt och särskilt boende

Kostnadsfria inkontinenshjälpmedel för förskrivning till personer i enskilt och särskilt boende RIKTLINJE 1 (5) INLEDNING Riktlinjen gäller för personer som är folkbokförda i Västmanlands län. BESKRIVNING Patienten ska utredas enligt Handlingsprogram kvinnlig urininkontinens och för män enligt Samverkansdokument

Läs mer

Kvinnlig urininkontinens

Kvinnlig urininkontinens Kvinnlig urininkontinens Vårdprogram för primärvården i Region Skåne De flesta kvinnor med urininkontinens handläggs företrädesvis inom primärvården. Endast en mindre andel är i behov av särskild specialistkompetens.

Läs mer

21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel

21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel HSL rutiner 21:1 INKONTINENS 21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel 21:4 Förskrivare inkontinensartiklar - lista

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre

Läs mer

Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Sammanfattning 3 Definition 4 Typ av läckage 4 Utredning 5 Anamnes 6 Status 6 Vårdnivå och remittering 7 Behandling 8 Urininkontinens hos

Läs mer

Urininkontinens hos män och kvinnor

Urininkontinens hos män och kvinnor Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil:

Läs mer

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Ett pressmaterial från Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, informationschef, Pfizer AB Tel: 08-550 529 75. Mobil: 0768-89 29 75. E-post: annelie.barkelund@pfizer.com

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Definition Enligt ICS: Ofrivilligt urinläckage, att inte nå toaletten i tid Varningstiden,dvs

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS

Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS Uroterapi Karin Holen Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS Uroterapeut 40 poäng distansutbildning Sjuksköterskor, Barnmorskor, Sjukgymnaster och Läkare UROTERAPEUT - EN VIKTIG

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Man brukar räkna med att ungefär 600 000 personer i Sverige har urininkontinens.

Man brukar räkna med att ungefär 600 000 personer i Sverige har urininkontinens. Blåsans väl och ve 2 Fakta om blåsbesvär Man brukar räkna med att ungefär 600 000 personer i Sverige har urininkontinens. Grovt räknat har 800 000 tusen personer i Sverige överaktiv blåsa, med eller utan

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Underlag till frågor om urininkontinens

Underlag till frågor om urininkontinens Dokumentbeteckning 2014-02-20 Dnr 5.2-15714/2010 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för öppna jämförelser 2 marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Underlag till frågor om urininkontinens

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg Kapitel7 Tryggvårdochomsorg UndersköterskanMiaharkommithemtillJohan,82år,somharbådediabetesochenvaskulär demenssjukdom.honskaskötaomettsvårläktbensårsomhanhaftifleramånader.närhon kommersitterjohanvidköksbordetochtittarutgenomfönstretpåfågelbordetsallahungriga

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014 VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014 Konstnär: Peter Sherman FÖRFATTARE Eva Sundborg Distriktssköterska, leg. barnmorska

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet

Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet Urininkontinens Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet Kontaktperson Marianne Babra, samordnare i inkontiensfrågor i Uppsala

Läs mer

Individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel i kommunala särskilda boende

Individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel i kommunala särskilda boende Institution för hälsa och samhälle Vårdvetenskap, 51-60 poäng Specialistutbildning för vård av äldre 40 p, VT 2006 Individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel i kommunala särskilda boende Författare:

Läs mer

ALINKO. Kvalitetsutveckling av inkontinensvården i Alingsås Kommun 2008-11-20 -- 2009-09-15

ALINKO. Kvalitetsutveckling av inkontinensvården i Alingsås Kommun 2008-11-20 -- 2009-09-15 Inkontinenscentrum Västra Götaland ALINKO Kvalitetsutveckling av inkontinensvården i Alingsås Kommun 2008-11-20 -- 2009-09-15 Foto: Christer Larsson Projektledare: Marita Larsson, utbildningsledare, Inkontinenscentrum

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder

Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder Designed By: http://www.havanastreet.com BARN- OCH UNGDOMSKLINIKEN Barn- och ungdomsavdelningen 03/2015 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111 Mariehamn

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring?

Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring? Namn Personnummer Anamnes tarm lång Datum 1. Hur ofta har du avföring? Mer än två ggr/dag En gång/dag Ungefär två ggr/vecka Ungefär en gång/ vecka Mer sällan än en gång/vecka Ungefär varannan vecka 2.

Läs mer

INNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek

INNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek INNEHÅLL 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp 2. Olika katetermaterial 3. Val av material och kateterstorlek 4. Katetrisering Basala hygienrutiner Indikationer Steril rutin/ Ren rutin Gör så här 5. Skötsel av

Läs mer

Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media

Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media Ett pressmaterial från Pfizer 2008 Kontaktperson: Cecilia Björkman, PR-ansvarig, Pfizer AB. Tel: 08-550 522 96. Mobil: 0768-89 22 96. E-mail:

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

Urininkontinens och blåstömningsproblematik. Utredning och konservativ behandling

Urininkontinens och blåstömningsproblematik. Utredning och konservativ behandling 1 (31) VO Kirurgi/urologi, VO Kvinnosjukvård Division Allmänmedicin Utgåva: 2 Godkänd av: Thomas Hallgren Richard Lindgren Karin Malmquist 2013-04-01 2016-03-31 Utarbetad av: Tvärprofessionell arbetsgrupp

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Träna din bäckenbotten!

Träna din bäckenbotten! Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta

Läs mer

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2015. Resultat för Björntorp, Björntorps demensboende G, H, J, Oxelösund

Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2015. Resultat för Björntorp, Björntorps demensboende G, H, J, Oxelösund Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2015 Resultat för Björntorp, Björntorps demensboende G, H, J, Oxelösund Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning Checklista för omvårdnadstekniska moment Namn: Kurs: Alla moment utföres utifrån etisk, estetisk, empirisk och personlig kunskap (Carper, 1978) Allmän

Läs mer

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring En skvätt grädde kan motverka undernäring För att en person med demenssjukdom ska få i sig mer energi och näring kan man energiberika mat och dryck. Det finns speciella pulver och andra produkter att köpa

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19 Kateterbehandling

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010 1(8) SN 2010/0022 Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på bostäder med

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer