Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Transkript

1 Multiresistenta bakterier Här för att stanna?

2 Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens

3

4

5 Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner Linkosamider Trimetoprim Oxazolidinoner Kommer vi att ha antibiotika i framtiden? Sulfa

6 Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum Beta-laktamas Ex. hos Klebsiella pneumoniae eller E.coli VRE Vancomycin Resistent Enterokocker

7 Staphyloccus Aureus Vanlig omgivningsbakterie Periodvis bärarskap Orsakar sårinf., bölder, inf. i skelett och leder, ibland lunginflammation

8 Kolonisering med S. Aureus 80% någon gång bärare i näsan 20% ständiga bärare i näsan näspetare oftare rikligt koloniserade

9 Förekomst av MRSA Första fallet i England 1961 Ökade dramatiskt under 1990-talet Ökar i storstadsregionerna nu > 10 fall / invånare och år.

10 MRSA MSSA

11 Utbredning Finns som normalflora på sjukhus i alla länder förutom i Norden och i Holland. Sprids lätt om de hygieniska rutinerna ej fungerar. Vårdtagare och personal kan bli koloniserade längre tid

12 MRSA

13 MRSA 2008

14 MRSA i Sverige

15 Riskfaktorer Sår Hudskador Eksem Katetrar Dränage KAD Långvarig och återkommande antibiotikabehandling Hög ålder kroniska sjukdomar, ex diabetes

16 Anmälnings- och smittspårningspliktig Sedan år 2000 utbredd spridning i Stockholm. Ökad spridning i kommunala boenden samt ute i samhället.

17 MRSA -behandling? Resistens mot vanliga antibiotika svårbehandlad dyrt och svåra biverkningar

18 ESBL Är ett enzym (Extended Spectrum Beta-Laktamas), ingen bakterie Vanliga tarmbakterier bildar detta Orsakar ofta urinvägsinfektion kan ge blodförgiftning Man kan vara bärare utan symtom

19 ESBL - enzym som vissa tarmbakterier kan bilda Allt vanligare också i öppenvården Smittar via kontakt - främst indirekt, via vårdpersonalens händer, föremål utlandsvistelse via mat sjukvård

20

21 Klebsiella Pneumoniae ESBL 2007 EARSS

22 E- coli ESBL 2007 EARSS

23 ESBL i Sverige

24 MRSA vs ESBL Källa: Smittskyddsinstitutet MRSA 2007 MRSA 2008 ESBL 2007 ESBL 2008 Östergötland Västra Götaland Örebro Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Landsting Blekinge Dalarna

25 VRE Tarmbakterie orsakar UVI, sårinf, blodförgiftning sätter sig fast i miljön Vancomycin - viktigt för IVA anmälningspliktig smittspårningspliktig

26 VRE

27 Screeningprogram Screening av utlandsvårdade Patienter som vårdas utomands screenas sedan tidigare för förekomst av m ethicillinresistenta stafylokocker (M RSA ). Förekomsten av multiresistenta tarm bakterier är på m ånga håll i världen lika hög som för M R SA. Därför rekom m enderas att alla patienter som skall läggas in på A kadem iska sjukhuset och som de sex senaste månaderna vårdats inneliggande utomlands skall screenas för: M RSA, methicillinresistenta stafylokocker V RE, vancom ycinresistenta enterokocker M RG, multiresistenta gramnegativa bakterier B eställning Remiss för beställning av prover finns i CO SM IC remisser och svar, mikrobiologi under gruppen Screening M RB, multiresistenta bakterier, eller på pappersremiss M ikrobiologi 1. B eställ allt på sam m a rem iss. En rem iss räcker för alla tre bakterier och för alla provmaterial som skall screenas. U ndantag är om flera övriga material skall screenas, då väljs ny remiss för varje nytt övrigt provm aterial. Provtagning, se provtagningsanvisningar M RSA (se handlingsprogram på vårdhygiens hem sida) N äsöppningen Svalg Sår, eksem, psoriasis U rin från K A D eller suprapubisk kateter Perineum Ö vrigt material (tracheostoma, instickställe centrala infarter) M RG (handlingsprogram under utarbetande) Feces (pinnprov med synligt feces på pinnen) U rin från K A D eller suprapubisk kateter Sår/skadad hud (om patienten har flera sår, odla från upp till tre sår) Ö vrigt material (instickställe centrala infarter, stomier, dränage) V R E (se handlingsprogram på vårdhygiens hem sida) Feces (pinnprov med synligt feces på pinnen) U rin från K A D eller suprapubisk kateter Sår/skadad hud (om patienten har flera sår, odla från upp till tre sår) Ö vrigt material (instickställe centrala infarter, stomier, dränage) Sjukhusledningen genom Torbjörn Söderström, chefsläkare

28 Vad finns att göra?

29 Vad kan vi göra? Mål: att förebygga spridning inom vård och omsorg. Hur: Basala hygienrutiner!!! Screening, smittspårning, uppföljning

30 Direkt kontaktsmitta Beröringssmitta Handslag och annan beröring hud mot hud eller slemhinna, kan överföra smitta

31 Indirekt kontaktsmitta Från en person till en annan via: händer kläder föremål

32 Vi får veta efteråt därför måste vi tänka före Alla är tänkbart smittade Alla är tänkbart mottagliga Enkla rutiner för ALLA personalkategorier

33 Basala hygienrutiner ska tillämpas i allt vårdnära arbete!

34 Personal Handhygien Inga ringar, armbandsklockor/armband. Desinfektera händerna före och efter all vårdtagarkontakt. Om händerna är synbart smutsiga skall de också tvättas, torkas och därefter desinfekteras. Handskar Använd handskar endast vid smutsigt arbete och åtgärder som innebär risk för blodsmitta. Ta av handskarna direkt efter avslutat arbete. Desinfektera händerna.

35 Du skall undvika att vårda vårdtagare med MRSA: Om du har: eksem sår andra kroniska hudlesioner

36 Personal Arbetsklädsel Kortärmad arbetsdräkt Arbetskläder ska tvättas i minst 60ºC på arbetsplatsen Engångsplastförkläde vid kroppsnära arbete, hantering av smutstvätt samt bäddning

37 Vårdtagare Enkelrum med eget hygienutrymme rekommenderas Ska inte ta mat från uppdukad buffé, serveringskärl, kaffevagn o.d. Kan äta i boendets matsal, men tillse att ev. sår har välfixerat förband God handhygien Har ej tillträde till vårdinrättningens kök eller annan lokal för mathantering

38 Besökare God handhygien Har ej tillträde till vårdinrättningens kök eller annan lokal för mathantering

39 Rengöring och desinfektion Golvet städas med allrengöringsmedel/vatten Nytt: Vid behov eller enligt rutin Rumsbunden städutrustning Dagligen: Punktdesinfektion med alkoholbaserat rengöringsmedel Porslin och bestick ställs genast in i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt Värmedesinfektion i disk- eller spoldesinfektor om detta finns I annat fall kemisk desinfektion med alkoholbaserat rengöringsmedel

40 Tvätt Tvätt från person med känd MRB blandas ej med tvätt från annan vårdtagare Rumsbunden tvättsäck/korg Använd handskar och engångsplastförkläde/ skyddsrock vid hantering av smutsig tvätt

41 Avfall Rumsbunden sopsäck/påse Tillsluts på rummet innan vidare transport Behandlas sedan som brännbart hushållsavfall Vid såromläggningar m.m. används en separat liten soppåse för detta tillfälle. Påsen tillsluts sedan utan dröjsmål.

42 Undersökning och behandling MRB hindrar inte nödvändiga undersökningar och behandlingar! Meddela mottagande instans i förväg, så att de kan vidtaga smittförebyggande åtgärder

43 Vårdtagare Även en vårdtagare med MRB har rätt till en vård med värdighet

44 Risker för personal? Resistenta tarmbakterier: Personal sällan koloniserad Egen normalflora skyddar bra Kan störas vid antibiotikabehandling Basala hygienrutiner gott skydd Ingen provtagning om man inte varit patient enligt screeningprogrammet

45 Provtagning personal MRSA: arbetat på sjukhus eller varit patient utomlands sista 6 månaderna vårdpersonal som har MRSA i familjen vid nyupptäckt vårdtagare - personal med hudlesioner spridning på vårdenhet - SME och vårdhygien avgör

46 Vid fynd av MRSA Behandling med antibiotika lokalt i näsa (Bactroban Nasal 2%) i 5 dagar Dusch med desinfekterande tvål (Hibiscrub, Descutan) i 3 veckor Rena handdukar, kasta ev hudkräm i burk Omplacering eller avstängning i en vecka Ej delta i såromläggning, sterilgodshantering Ny odling 1 vecka efter avslutad behandling

47 Jobba med MRSA? JA: utan riskfaktorer - läkare bedömer NEJ: Ska inte jobba vid hudlesioner, akut ÖLI, eller snuva relaterad till allergi Ska inte jobba vid pågående infektion med MRSA

48 Personal med MRSA Smittsamheten bedöms från fall till fall Hel hud och välinformerad= låg smittsamhet Infektionsmottagningen handlägger

49 Alla kan hindra spridning - lycka till!