Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne"

Transkript

1 Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva Gustafsson, Smittskyddsläkare Eva Melander, Verksamhetschef Vårdhygien Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Datum: Sida 1 (20) 1. Handläggning vid misstänkt MRB (multiresistent bakterie) 1.1 Provtagningsanvisningar 1.2 Vårdrutiner på akutmottagning vid misstänkt MRB 1.3 Var ska patient vårdas vid misstanke om MRB efter utlandsvård 1.4 Vårdrutiner vid misstänkt MRB efter utlandsvård 1.5 Undersökning och behandling på annan avdelning/mottagning 1.6 Handläggning efter vård och omsorg i Sverige där spridning förekommer 2. Vård av patient med MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) 2.1 Provtagningsanvisningar 2.2 Var ska patienten vårdas 2.3 Vårdrutiner vid MRSA 2.4 Undersökning och behandling på annan avdelning/mottagning 2.5 Utskrivning till annan vårdenhet 2.6 Information i journalen 3. Vård av patient med VRE (vankomycinresistent enterokock) 3.1 Provtagningsanvisningar 3.2 Var ska patienten vårdas 3.3 Vårdrutiner vid VRE 3.4 Undersökning och behandling på annan avdelning/mottagning 3.5 Utskrivning till annan vårdenhet 3.6 Information i journalen 4. Vård av patient med ESBL (extended spectrum betalactamase) 4.1 Provtagningsanvisningar 4.2 Var ska patienten vårdas 4.3 Vårdrutiner vid ESBL 4.4 Undersökning och behandling på annan avdelning/mottagning 4.5 Utskrivning till annan vårdenhet 4.6 Information i journalen 5. Vård av patient med annan multiresistent bakterie 6. Personal och MRSA 7. Appendix 7.1 Tabell: Riskfaktorer för smittspridning 7.2 Tabell: Vård vid misstänkt MRB 7.3 Tabell: Vård vid konstaterad MRB

2 Den enskilt viktigaste åtgärden för att hindra smittspridning är att i all vård och omsorg alltid tillämpa basala hygienrutiner oavsett om resistent bakterie påvisats eller inte. Multiresistenta bakterier - MRB Begreppet multiresistenta bakterier (MRB) är vitt och omfattar många olika bakterier med olika resistensmekanismer mot antibiotika. De bakterier som är vanligast inom vården är meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), vankomycinresistent enterokock (VRE) samt gramnegativa bakterier med Extended Spectrum Betalactamase (ESBL). Även andra multiresistenta bakterier, exempelvis metallobetalaktamas-producerande Pseudomonas aeruginosa, har visat spridningstendens i vården. Riktlinjer utifrån smittrisk Riktlinjerna för MRB syftar till att minska risken för smittöverföring på sjukhus. Smittöverföring är beroende både av bakteriens egenskaper samt patientens riskfaktorer för smittspridning. Patient vårdad i Sverige eller utomlands Åtskillnad görs beroende på om patienten varit på vårdinrättning i Sverige eller utomlands. I de Nordiska grannländerna förekommer resistenta bakterier i ungefär samma omfattning som i Sverige men det finns inte tillgång till uppdaterad information om pågående lokala utbrott. Av denna anledning innefattas de i riktlinjerna för utlandsvårdade patienter. Om en patient vårdats på inrättning i Sverige där spridning av resistenta bakterier förekommer sker handläggning enligt rekommendation för den aktuella resistenta bakterien. För aktuell information se Särskild screening efter vård i Sverige på Vårdhygien Skånes hemsida Riktlinjer för isoleringsrutiner respektive vård på eget rum Vård enligt isoleringsrutiner innebär att patienten alltid på vårdas eget rum med egen toalett och dusch. Patienten ska vistas på rummet och dörren ska vara stängd. Patienter som ges vård på eget rum ska vårdas på enkelrum med egen toalett och helst egen dusch. I den mån gemensam dusch utnyttjas ska den städas efter användning. Undersökning och behandling bör i görligaste mån utföras på vårdrummet. Efter individuell bedömning och under förutsättning att patienten inte har riskfaktorer för smittspridning, finns möjlighet för patienten att vistas i gemensamma utrymmen på avdelningen. Detta förutsätter att patienten har god handhygien och att handsprit används. Vid frågor kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionsjour efter kontorstid. Patient med känd eller misstänkt MRB har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av MRB. Sidan 2 av 20

3 1. Handläggning vid misstänkt MRB Provtagning under pågående antibiotikabehandling kan inte utesluta MRB. Nya prover tas två veckor efter avslutad behandling. Patienten handläggs fram till dess enligt rutiner för misstänkt MRB respektive MRSA, VRE eller ESBL. 1.1 Provtagningsanvisningar Provtagning av utlandsvårdade patienter utvidgad analys av flera multiresistenta bakterier (ange i anamnesrutan var patienten vårdats) Patient som under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats utomlands - på sjukhus, sjukhem eller på barnhem under ett dygn eller mer - med avancerad poliklinisk behandling, ex hemodialys - för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter insatt vid polikliniskt besök Schema för utlandsvårdade patienter Provtagningslokal Prov Provtagningsmateriel Yttre näsgången Pinne i transportrör COPAN provset svart kork Svalg Perineum Rectum KAD-urin Pinne i transportrör COPAN provset svart kork Pinne i transportrör COPAN provset svart kork Synlig faeces på pinne COPAN provset svart kork Urin Urinrör (Sterilt plaströr) Sår, eksem, andra hudlesioner, katetrar, kanyler, CVK, dränage, stomier, andra konstgjorda öppningar Pinne i transportrör COPAN provset svart kork Riktad provtagning för MRSA, VRE och ESBL ej utlandsvårdade Patient som vårdats på svensk vårdinrättning där okontrollerad spridning av MRSA, ESBL eller VRE förekommer provtas enligt nedanstående schema. För aktuell information om områden i Sverige med pågående utbrott av resistenta bakterier, se Särskild screening efter vård i Sverige på Vårdhygiens hemsida Schema för riktad provtagning Provtagningslokal Yttre näsgången Svalg Perineum Rectum KAD-urin Sår, eksem, andra hudlesioner, katetrar, kanyler, CVK, dränage, stomier, andra konstgjorda öppningar MRSA VRE ESBL Prov Provtagningsmateriel Pinne i transportrör COPAN provset svart kork Pinne i transportrör COPAN provset svart kork Pinne i transportrör COPAN provset svart kork Synlig faeces på pinne COPAN provset svart kork Urin Urinrör (Sterilt plaströr) Pinne i transportrör COPAN provset svart kork Sidan 3 av 20

4 1.2 Vårdrutiner på akutmottagning vid misstänkt MRB - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Ta in patienten direkt på ett undersökningsrum. - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innebär noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde samt munskydd i patientnära arbete. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). Detta gäller även hygienutrymmen, om dessa använts. Om spill förekommit desinfekteras golvet. - Vid närvaro av riskfaktorer för smittspridning desinfekteras golvet med Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %. Desinfektera städutrustningen efter användning. - Om undersökning behöver utföras på annan enhet informeras denna i förväg. - Om patienten kan gå hem är det viktigt att eventuella katetrar byts. 1.3 Var ska patienten vårdas vid misstanke om MRB efter utlandsvård? Vård enligt isoleringsrutiner tillämpas alltid. Patienten vistas på rummet med dörren stängd. Finns riskfaktorer för smittspridning bör vården ske på infektionsklinik om det medicinska tillståndet medger detta. Övriga patienter kan vårdas på respektive klinik. Om prover för MRSA blir negativa kan patienten eventuellt flyttas från infektionskliniken men vård enligt isoleringsrutiner bör fortsätta tills VRE och ESBL besvarats negativa. Tänk på antibiotikas inverkan på provsvar, där ett prov inte är bedömbart förrän två veckor efter avslutad behandling. Vid oklarhet kring enskilt fall kontakta Vårdhygien dagtid eller infektionsjour efter kontorstid. Riskfaktorer för smittspridning - sår, eksem eller andra hudlesioner - katetrar, kanyler, CVK (undantag PVK) - KAD, ren intermittent katetrisering (RIK) - dränage, stomier eller andra konstgjorda öppningar - urin- och faecesinkontinens - diarré 1.4 Vårdrutiner på avdelning vid misstänkt MRB efter utlandsvård - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innefattar noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde samt munskydd i patientnära arbete. - Byt samtliga kanyler/katetrar. - Byt patientkläder samt renbädda sängen en gång per dygn samt vid behov. - Patienten ska tillämpa noggrann handdesinfektion. Material - Begränsa förrådsmängden på rummet. - Flergångsmaterial desinfekteras i disk-/spoldesinfektor. - Värmekänsligt material avtorkas med ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). Sidan 4 av 20

5 Besökare - Informera och instruera besökare om vikten av god handdesinfektion. - Besökare hänvisas till patientens vårdrum och ska inte vistas i allmänna patientutrymmen. Måltider - Måltider serveras på rummet. Porslin, bestick och bricka placeras direkt i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt alternativt placeras direkt i returnerande brickvagn. Tvätt - Tvätt hanteras som risktvätt. Avfall - Avfall hanteras som smittförande. Daglig städning - Städning av vårdrummet ska utföras dagligen med noggrann mekanisk rengöring. Till horisontella ytor och utrustning används alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel innehållande tensider (LIV 45+). Var särskilt noggrann med toaletten samt tagställen, exempelvis handtag, kranar och spolknopp. - Till golven används desinfektionsmedel (Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %). Städutrustningen desinfekteras efter varje användning. - I den mån gemensam dusch utnyttjas ska den städas efter användning. Slutstädning - Vårdrummet smittstädas om patienten flyttar ut före provsvar är klara eller om prover har påvisat MRB. 1.5 Undersökning och behandling på annan avdelning/mottagning Remitterande enhet - Underrätta mottagande enhet i förväg. - Byt till rena patientkläder. Täck sår och töm urinpåse. - Renbädda sängen. - Hjälp patienten att desinfektera händerna. Mottagande enhet - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Låt patienten gå direkt in på undersökningsrummet och inte vistas i väntrum. - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innebär noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde samt munskydd i patientnära arbete. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). Detta gäller även hygienutrymmen, om dessa använts. Om spill förekommit desinfekteras golvet. - Har patienten riskfaktorer för smittspridning desinfekteras golvet med Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %. Desinfektera städutrustningen efter användning. Sidan 5 av 20

6 1.6 Handläggning av patient efter vård och omsorg i Sverige där spridning förekommer Misstanke om MRSA Vård enligt isoleringsrutiner tillämpas alltid. Har patienten riskfaktorer för smittspridning bör vården ske på infektionsklinik, om det medicinska tillståndet medger detta. Övriga patienter kan vårdas på respektive klinik. Riskfaktorer för smittspridning av MRSA - sår, eksem eller andra hudlesioner - katetrar, kanyler, CVK (med undantag för PVK) - KAD, ren intermittent katetrisering (RIK) - dränage, stomier eller andra konstgjorda öppningar Vårdrutiner Se 2.3 Vårdrutiner vid MRSA. Misstanke om VRE Patienten ges vård på eget rum med egen toalett och helst dusch. Vården sker i första hand på respektive klinik men vård på Infektionsklinik kan övervägas. Isoleringsrutiner ska tillämpas då patienten har riskfaktorer för smittspridning. Riskfaktorer för smittspridning av VRE - diarré - KAD, RIK - urin- och faecesinkontinens - tarmstomi, bukdränage - omläggningskrävande sår Vårdrutiner Se 3.3 Vårdrutiner vid VRE. Misstanke om ESBL Patienten ges vård på eget rum med egen toalett och helst egen dusch. Vården sker i första hand på respektive klinik men vård på Infektionsklinik kan övervägas. Isoleringsrutiner ska tillämpas då patienten har riskfaktorer för smittspridning. Riskfaktorer för smittspridning av ESBL - diarré - KAD, RIK - urin- och faecesinkontinens - tarmstomi, bukdränage - omläggningskrävande sår Vårdrutiner Se 4.3 Vårdrutiner vid ESBL. Sidan 6 av 20

7 2. Vård av patient med MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) Staphylococcus aureus är en del av vår normala hudflora och kan även påvisas i näsa, svalg och perineum. Asymtomatiskt bärarskap är vanligast. Stafylokocker kan orsaka purulenta hudinfektioner men även infektioner i kroppens inre organ. Meticillinresistens innebär att vanliga stafylokockantibiotika, som penicilliner och cefalosporiner, blir verkningslösa. Smittvägar Spridning sker framför allt genom direkt kontaktsmitta mellan personer och indirekt via föremål eller andra personers kontaminerade händer. Både patienter och personal kan smittas. Smittrisken är som störst vid pågående hudinfektion eller då hudbarriären är bruten. Bakterierna har förmåga att överleva länge i omgivande miljö. Riskfaktorer för smittspridning av MRSA - sår, eksem eller andra hudlesioner - katetrar, kanyler, CVK (med undantag för PVK) - KAD, ren intermittent katetrisering (RIK) - dränage, stomier eller andra konstgjorda öppningar Bedömning av bärarskap Bedömningen av bärarskap görs av patientens MRSA-ansvariga läkare på infektionskliniken och grundas på odlingsresultat samt riskfaktorer hos patienten. VMI (Viktig Medicinsk Information) är information som finns i PASIS och den visas då ett besök registreras. VMImeddelandet kvarstår så länge odlingar är positiva för MRSA samt under minst 6 månaders observationstid med upprepat negativa odlingar. Så länge VMI-informationen kvarstår gäller åtgärder enligt punkt När VMI inte längre kvarstår anses smittrisken kunna jämställas med risken i normalbefolkningen, hos vilka MRSA-status inte är känt. 2.1 Provtagningsanvisningar Prov tas från näsa, svalg och perineum. I förekommande fall tas även prov från KAD-urin, infarter och hudlesioner. Se 1.1 Provtagningsanvisningar. Ta alltid nya prover i samband med ny vårdperiod. 2.2 Var ska patienten vårdas? - MRSA-bärare vårdas enligt isoleringsrutiner. I första hand sker detta på infektionsklinik, om det medicinska tillståndet medger detta. I samråd med Vårdhygien kan vård även ges på annan klinik. - Känd MRSA-bärare med upprepat negativa odlingar men kvarstående VMI-märkning vårdas initialt enligt isoleringsrutiner. Detta kan ske på respektive klinik men vård på infektionsklinik bör övervägas. Nya prover tas och om dessa är negativa görs prövning av vårdrutinerna. Detta sker i samråd med Vårdhygien eller infektionsjour. Sidan 7 av 20

8 2.3 Vårdrutiner vid MRSA - Personal med eksem, sår eller andra hudlesioner bör inte delta i vården av patient med MRSA. - Studerande och praktikanter bör inte delta i vården av patienter med MRSA. - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innebär noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde samt munskydd vid patientnära arbete. - Byt samtliga kanyler/katetrar på patienten. - Byt patientkläder samt renbädda sängen en gång per dygn samt vid behov. - Patienten ska tillämpa noggrann handdesinfektion. - Dusch och hårtvätt med klorhexidinhaltig tvål 2ggr/vecka reducerar mängden bakterier och kan därmed minska risken för smittspridning. Mjukgörande lotion vid torr hud kan användas. Material - Begränsa förrådsmängden på rummet. Oanvänt material för engångsbruk kasseras då patienten skrivs ut. - Flergångsmaterial desinfekteras i disk-/spoldesinfektor. - Värmekänsligt material avtorkas med ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). - Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patienten skickas för tvättning. Besökare - Informera och instruera besökare om vikten av god handdesinfektion. - Besökare hänvisas till patientens vårdrum och ska inte vistas i allmänna patientutrymmen. Måltider - Måltider serveras på rummet. Porslin, bestick och bricka placeras direkt i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt alternativt placeras direkt i returnerande brickvagn. Tvätt - Tvätt hanteras som risktvätt. Avfall - Avfall hanteras som smittförande. Daglig städning - Städning av vårdrummet ska utföras dagligen med noggrann mekanisk rengöring. Till horisontella ytor och utrustning används alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel innehållande tensider (LIV 45+). Var särskilt noggrann med tagställen, exempelvis handtag, kranar och spolknopp. - Till golven används desinfektionsmedel (Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %). Städutrustningen desinfekteras efter varje användning. - I den mån gemensam dusch utnyttjas ska den städas efter användning. Slutstädning - Vårdrummet smittstädas enligt sjukhusets lokala rutiner. - Efter vård av patient med riskfaktorer för smittspridning kontaktas Vårdhygien för eventuell miljöodling av rummet. Sidan 8 av 20

9 2.4 Undersökning och behandling på annan avdelning/mottagning Remitterande enhet - Underrätta mottagande enhet i förväg. - Byt till rena patientkläder. Täck sår och töm urinpåse. - Renbädda sängen. - Hjälp patienten att desinfektera händerna. Mottagande enhet - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Låt patienten gå direkt in på undersökningsrummet och inte vistas i väntrum. - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innebär noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde samt munskydd i patientnära arbete. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). Detta gäller även hygienutrymmen om dessa använts. - Har patienten riskfaktorer för smittspridning desinfekteras golvet med Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %. Desinfektera städutrustningen. 2.5 Utskrivning till annan vårdenhet Då MRSA-bärare överförs till annan klinik/sjukhus/vårdinrättning ska denna i förväg underrättas angående MRSA-bärarskap. För utskrivning till kommunal vård och omsorg ska vårdplanering ägnas speciell uppmärksamhet. Denna beskrivs i Vård av patient med antibiotikaresistent bakterie i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende. 2.6 Information i journalen För patient som är bärare av MRSA anges detta i journalen av behandlande läkare. I Region Skånes journalsystem registreras informationen under utropstecknet bland varningssymbolerna. Ange datum för diagnos samt datum om hygienföreskrifterna förändras exempelvis när VMImärkningen i PASIS tas bort. Patienten informeras om journalmärkningen. MRSA-bärarskap anges också i PASIS. Vid frågor kontakta Vårdhygien. Sidan 9 av 20

10 3. Vård av patient med VRE (vankomycinresistent enterokock) Enterokocker tillhör vår normala tarmflora. Bakterierna kan kolonisera sår och katetrar men orsakar sällan infektioner. I de fall infektioner förekommer är urinvägsinfektion vanligast. Hos svårt sjuka patienter med nedsatt immunförsvar kan även sepsis och endokardit förekomma. För behandling av enterokockinfektioner finns mycket få antibiotika att välja på och vankomycin är det antibiotikum som främst används. VRE innebär resistens mot vankomycin. Hög användning av antibiotika medför stor risk för spridning av VRE. VRE kan troligen även förvärvas via kontaminerade födoämnen och vatten (faecal-oral smitta). Smittväg Spridning sker genom direkt kontakt mellan personer eller indirekt via föremål eller andra personers kontaminerade händer. Smittspridning från patient till personal anses liten. VRE har stor förmåga att överleva i omgivande miljö och kan vara svåra att eliminera och kräver därför stor noggrannhet vid städning och framför allt noggrann mekanisk rengöring. Riskfaktorer för smittspridning av VRE - diarré - KAD, ren intermittent katetrisering (RIK) - urin- och faecesinkontinens - tarmstomi, bukdränage - omläggningskrävande sår Bedömning av bärarskap Det finns mycket liten kunskap om bärarskap av VRE. Även om VRE inte kan påvisas i enskilda kliniska prov kan bärarskap inte uteslutas. Bedömningen förutsätter att prover tas även från faeces. Så länge VRE kan påvisas finns risk för smittspridning. Upprepat negativa prover under en längre period indikerar sannolikt minskad smittsamhet. 3.1 Provtagningsanvisningar Prov tas alltid från faeces. Förekommer KAD, hudlesioner, eksem, katetrar, infarter, stomier eller andra konstgjorda öppningar tas prov även från dessa. Ta alltid prover i samband med ny vårdperiod. Se Provtagningsanvisningar Var ska patienten vårdas? - Patienter med VRE utan riskfaktorer för spridning vårdas på enkelrum med egen toalett och helst egen dusch på respektive klinik. - Patienter med riskfaktorer för smittspridning vårdas enligt isoleringsrutiner. I dessa fall bör vård på infektionsklinik dessutom övervägas. - Vid ny vårdperiod av tidigare känd bärare av VRE tas nya prover. Patienten vårdas enligt rutiner ovan i avvaktan på provsvar. Om provet blir negativt för VRE och patienten inte har några riskfaktorer för smittspridning kan vårdrutinerna eventuellt förenklas. Beslutet tas i samråd med Vårdhygien. Sidan 10 av 20

11 3.3 Vårdrutiner - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innebär noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde. - Patienten ska tillämpa noggrann handdesinfektion. - Om patienter har riskfaktorer byts patientkläder dagligen. Renbädda sängen en gång per dygn, samt oftare vid behov. - Byt samtliga kanyler/katetrar på patienten. Material - Begränsa förrådsmängden på rummet så mycket som möjligt. Oanvänt material för engångsbruk kasseras då patienten skrivs ut. - Flergångsmaterial desinfekteras i disk-/spoldesinfektor. - Värmekänsligt material avtorkas med ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). - Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patienten sänds för tvättning. Besökare - Informera och instruera besökare om vikten av god handdesinfektion. Måltider - Patienter som har riskfaktorer för smittspridning serveras sina måltider på vårdrummet. Porslin, bestick och bricka placeras direkt i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt alternativt placeras direkt i returnerande brickvagn. - Patienter som inte har riskfaktorer för smittspridning kan, efter genomförd handdesinfektion, äta i gemensam matsal. Maten serveras av personalen. Tvätt - Tvättsäcken försluts på vårdrummet och skickas sedan som vanlig tvätt. Undantag är kraftigt förorenad tvätt, som hanteras som Risktvätt. Avfall - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. Daglig städning - Städning av vårdrummet ska utföras dagligen med noggrann mekanisk rengöring. Till horisontella ytor och utrustning används alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel innehållande tensider (LIV 45+). Var särskilt noggrann med toaletten samt tagställen, exempelvis handtag, kranar och spolknopp. - Till golven används desinfektionsmedel (Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %). Städutrustningen desinfekteras efter varje användning. - I den mån gemensam dusch utnyttjas ska den städas efter användning. Slutstädning - Vårdrummet smittstädas enligt sjukhusets lokala rutiner. Vårdhygien kontaktas för eventuell miljöodling av rummet. Sidan 11 av 20

12 3.4 Undersökning och behandling på annan avdelning/mottagning Remitterande enhet - Underrätta mottagande enhet i förväg. - Byt till rena patientkläder. Täck sår och töm urinpåse. - Renbädda sängen. - Hjälp patienten att desinfektera händerna. Mottagande enhet om patienten inte har riskfaktorer för smittspridning - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innebär noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde. - Efter besöket torkas ytor och utrustning som patienten har varit i kontakt med. Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). Detta gäller även hygienutrymmen, om dessa använts. Mottagande enhet om patienten har riskfaktorer för smittspridning föreligger - Planera så att tillräckligt med tid för städning avsätts. - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Patienten bör om möjligt gå direkt in i undersökningsrummet. - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innebär noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). Detta gäller även hygienutrymmen om dessa använts. - Desinfektera golvet med Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %. Desinfektera städutrustningen. 3.5 Utskrivning till annan vårdenhet Då VRE-bärare överförs till annan klinik/sjukhus/vårdinrättning ska denna i förväg underrättas angående patientens bärarskap. För utskrivning till kommunal vård och omsorg ska vårdplanering ägnas speciell uppmärksamhet. Denna beskrivs i Vård av patient med antibiotikaresistent bakterie i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende 3.6 Information i journalen För patient som är bärare av VRE anges detta i journalen av behandlande läkare. I Region Skånes journalsystem registreras informationen under utropstecknet bland varningssymbolerna. Ange datum för diagnos. Patienten informeras om journalmärkningen. Vid frågor kontakta Vårdhygien. Sidan 12 av 20

13 4. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier (extended spectrum betalactamase) ESBL medför nedbrytning av betalaktamantibiotika och gör därmed cefalosporiner verkningslösa. Resistensgenen för ESBL finns i ett rörligt element (plasmid) hos gramnegativa bakterier. Vanligast är bakterier som E. coli och Klebsiella som tillhör vår normala bakterieflora i tarmen. Bakterierna kan orsaka sjukdom, framför allt urinvägsinfektion och ibland sepsis men kan även kolonisera kroniska sår och katetrar utan att ge symtom. Uppkomst och spridning av ESBL har flera orsaker. Antibiotikabehandling i sig kan provocera fram resistens hos bakterien. Dessutom kan smittöverföring förekomma, dels av bakterien mellan patienter men även överföring av den plasmidburna resistensgenen mellan gramnegativa bakterier. Troligen sker även överföring till gastrointestinalkanalen via kontaminerade födoämnen och vatten (faecal-oral smitta). Smittrisk Spridning sker framförallt genom direkt kontakt mellan personer eller indirekt via föremål eller andra personers kontaminerade händer. Smittspridning till personal anses liten. E. coli och Klebsiella har vanligtvis kort överlevnadstid i omgivande miljö. Riskfaktorer för smittspridning av ESBL - diarré - KAD, ren intermittent katetrisering (RIK) - urin- och faecesinkontinens - tarmstomi, bukdränage - omläggningskrävande sår Bedömning av bärarskap Det finns mycket liten kunskap om bärarskap av ESBL. Även om ESBL inte påvisas i enskilda kliniska prov kan bärarskap inte uteslutas. Bedömningen förutsätter att prover tas även från faeces. Så länge ESBL kan påvisas finns risk för smittspridning. Upprepat negativa prover under en längre period indikerar sannolikt minskad smittsamhet. 4.1 Provtagningsanvisningar Prov ska alltid tas från faeces. Förekommer KAD, hudlesioner, eksem, katetrar, infarter, stomier eller andra konstgjorda öppningar ska prov tas även från dessa. Ta alltid nya prover i samband med ny vårdperiod. Se provtagningsanvisningar Var ska patienten vårdas? - Patienter med ESBL-bildande bakterier utan riskfaktorer för spridning vårdas på enkelrum med egen toalett och helst egen dusch på respektive klinik. - Patienter med riskfaktorer för smittspridning vårdas enligt isoleringsrutiner. I dessa fall kan vård på infektionsklinik även övervägas. - Vid ny vårdperiod av tidigare känd bärare av ESBL tas nya prover. Patienten vårdas enligt rutiner ovan i avvaktan på provsvar. Om provet blir negativt för ESBL och patienten inte har några riskfaktorer för smittspridning kan vårdrutinerna eventuellt förenklas. Beslutet tas i samråd med Vårdhygien. Sidan 13 av 20

14 4.3 Vårdrutiner - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innebär noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde. - Byt patientkläder samt renbädda sängen dagligen eller oftare vid behov om patienten har riskfaktorer. - Patienten ska tillämpa noggrann handdesinfektion. - Om patienten använder gemensam dusch måste denna rengöras efteråt med ytdesinfektionsmedel (LIV 45+) samt desinfektion av golvet. Material - Begränsa förrådsmängden på rummet så mycket som möjligt. Oanvänt material för engångsbruk kasseras då patienten skrivs ut. - Flergångsmaterial desinfekteras i disk-/spoldesinfektor. - Värmekänsligt material avtorkas med ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). - Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patienten skickas för tvättning. Besökare - Informera och instruera besökare om vikten av god handdesinfektion. Måltider - Patienter som har riskfaktorer för smittspridning serveras sina måltider på vårdrummet. Porslin, bestick och bricka placeras direkt i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt alternativt placeras direkt i returnerande brickvagn. - Patienter som inte har riskfaktorer för smittspridning kan, efter väl genomförd handdesinfektion, äta i gemensam matsal. Maten serveras av personalen. Tvätt - Tvättsäcken försluts på vårdrummet och skickas sedan som vanlig tvätt. Undantag är kraftigt förorenad tvätt som hanteras som Risktvätt. Avfall - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. Daglig städning - Städning av vårdrummet ska utföras dagligen med noggrann mekanisk rengöring. Till horisontella ytor och utrustning används alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel innehållande tensider (LIV 45+). Var särskilt noggrann med toaletten samt tagställen, exempelvis handtag, kranar och spolknopp. - Till golven används rengöringsmedel. Städutrustningen desinfekteras efter varje användning. - I den mån gemensam dusch utnyttjas ska den städas efter användning. Slutstädning - Smittstäda vårdrum och toalett enligt sjukhusets lokala rutiner. Sidan 14 av 20

15 4.4 Undersökning och behandling på annan avdelning/mottagning Remitterande enhet - Underrätta mottagande avdelning i förväg. - Byt till rena patientkläder. Täck sår och töm urinpåse. - Renbädda sängen. - Hjälp patienten att desinfektera händerna. Mottagande enhet om patienten inte har riskfaktorer för smittspridning - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innebär noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde. - Efter besöket torkas ytor och utrustning som patienten har varit i kontakt med. Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). Detta gäller även hygienutrymmen, om dessa använts. Mottagande enhet om patienten har riskfaktorer för smittspridning - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Patienten bör gå direkt in i undersökningsrummet. - Tillämpa basala hygienrutiner vilket innebär noggrann handdesinfektion, handskar och skyddsrock/plastförkläde. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider (LIV 45+). Detta gäller även hygienutrymmen, om dessa använts. 4.5 Utskrivning till annan vårdenhet Vid överföring av ESBL-bärare till annan klinik/sjukhus/vårdinrättning ska denna i förväg underrättas angående patientens bärarskap. För utskrivning till kommunal vård och omsorg ska vårdplanering ägnas speciell uppmärksamhet. Denna beskrivs i Vård av patient med antibiotikaresistent bakterie i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende. 4.6 Information i journalen För patient som är bärare av ESBL anges detta i journalen av behandlande läkare. I Region Skånes journalsystem registreras informationen under utropstecknet bland varningssymbolerna. Ange datum för diagnos. Patienten informeras om journalmärkningen. Vid frågor kontakta Vårdhygien. Sidan 15 av 20

16 5. Vård av patient med annan multiresistent bakterie Patienter med annan multiresistent bakterie än MRSA, VRE och ESBL ska också vårdas på sådant sätt att spridning av dessa bakterier förhindras. Exempel på sådan annan multiresistent bakterie är metallo-beta-laktamase (MBL) producerande Pseudomonas aeruginosa, karbapenemas-producerande E. coli och Klebsiella pneumoniae, multiresistenta acinetobakter etc. Om patienter med dessa bakterier ska vårdas enligt riktlinjerna för MRSA, VRE eller ESBL görs efter en individuell bedömning tillsammans med Vårdhygien och Infektionsklinik. Sidan 16 av 20

17 6. Personal och MRSA Personal behöver bara undersökas med avseende på MRSA. Provtagningsanvisningar MRSA-prov tas från näsa, svalg, perineum och i förekommande fall eksem, sår eller andra hudlesioner. Se provtagningsanvisningar 1.1. Provtagning ska aldrig ske i direkt anslutning till vård av patient utan helst efter några dagars ledighet. Svaret bör inte gå till den egna arbetsplatsen. MRSA-screening av personal och studerande som deltar i patientnära vård och omsorg Provtagning ska ske om vederbörande de senaste sex månaderna - arbetat, praktiserat eller vårdats på sjukhus eller vårdinrättning (inklusive äldreomsorg och barnhem) utanför Sverige eller i Sverige där MRSA-spridning förekommer. För aktuell information se Screening efter vård i Sverige på Vårdhygien Skånes hemsida - behandlats på sjukhus eller polikliniskt för sårskada utanför Sverige eller i Sverige där MRSA-spridning förekommer Personal som arbetat i vård och omsorg utomlands ska provta sig efter utlandsarbete. Vid täta och korta arbetspass utomlands kan provtagning ske förslagsvis en gång varannan månad. Arbetsgivaren bör ha riktlinjer för hur provtagningen ska genomföras men ansvaret för att provtagning görs vilar på den enskilda arbetstagaren. Arbete i väntan på provsvar Personal och studerande som har sin ordinarie tjänst - inom svensk vård och omsorg och som tjänstgjort kortare tid än en månad kan återgå i tjänst innan svaret på MRSA-provet är klart. Detta kan ske under förutsättning att individen har intakt hud och iakttar basala hygienrutiner. Vid längre utlandstjänst regleras provtagning och tjänstgöring enligt nedanstående punkt. - inom utländsk vård och omsorg ska redan inför tjänstgöring i Skåne uppvisa aktuella provsvar negativa för MRSA för att kunna påbörja sin tjänstgöring. Nya MRSA-prov tagna i Sverige ska konfirmera MRSA-resultatet. Om MRSA-prov tas först vid ankomst till Sverige ska provsvar inväntas innan tjänstgöringen påbörjas. MRSA-provtagning av personal vid nytt oväntat fall av MRSA hos en patient Personal som haft direkt kontakt med en tidigare ej diagnostiserad MRSA-patient bör provtas efter samråd med Vårdhygien. Vidare smittspårning görs efter bedömning i varje enskilt ärende. Rutinmässig provtagning av personal som vårdar MRSA-patienter - Personal som vårdar känd MRSA-bärare enligt rekommenderade hygienrutiner behöver vanligtvis inte provtas i samband med vård av den patienten. - Vid särskilda tillfällen, t.ex. vid pågående utbrott av MRSA eller då särskilt spridningsbenägen MRSA-stam förekommer, kan provtagning vara aktuellt. Samråd sker med Vårdhygien eller Smittskydd Skåne. - Övrig rutinmässig screening av personal kan ske efter överenskommelse mellan verksamhetsansvarig och Vårdhygien eller Smittskydd Skåne. Sidan 17 av 20

18 Appendix 7.1 Riskfaktorer för smittspridning Bakterie Riskfaktorer hos patient för smittspridning Misstänkt MRB - sår, eksem eller andra hudlesioner - katetrar, kanyler, CVK (undantag PVK) - KAD, RIK (ren intermittent katetrisering) - dränage, stomier eller andra konstgjorda öppningar - urin- och faecesinkontinens - diarré MRSA - sår, eksem eller andra hudlesioner - katetrar, kanyler, CVK (undantag PVK) - KAD, RIK - dränage, stomier eller andra konstgjorda öppningar VRE - diarré - KAD, RIK - urin- och faecesinkontinens - tarmstomi, bukdränage - omläggningskrävande sår ESBL - diarré - KAD, RIK - urin- och faecesinkontinens - tarmstomi, bukdränage - omläggningskrävande sår Sidan 18 av 20

19 7.2 Vård vid misstänkt MRB Bakterie Patient Vård på respektive klinik Vård på infektionsklinik om det medicinska tillståndet medger Misstänkt bakterie MRB MRSA VRE ESBL Närvaro av riskfaktorer för smittspridning Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Enkelrum med egen toalett och dusch Isoleringsrutiner Isoleringsrutiner Överväg Överväg Sidan 19 av 20

20 7.3 Vård vid konstaterad MRB Bakterie Patient Vård på respektive klinik Vård på infektionsklinik om det medicinska tillståndet medger Konstaterad bakterie Faktorer hos patient med risk för smittspridning Enkelrum med egen toalett och dusch Isoleringsrutiner Isoleringsrutiner MRSA Nej Ja Upprepat negativa prov VMI-märkning kvar Nyupptäckt VRE Nej Ja Ta nya prov Kontakta Vårdhygien Överväg Ta nya prov Kontakta Vårdhygien Överväg Känd VRE Nej Ta nya prov Kontakta Vårdhygien Ja Nyupptäckt ESBL Nej Ta nya prov Kontakta Vårdhygien Överväg Ja Överväg Känd ESBL Nej Ta nya prov Kontakta Vårdhygien Ja Ta nya prov Kontakta Vårdhygien Överväg Sidan 20 av 20

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland 1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Clostridium difficile diarré (CD)

Clostridium difficile diarré (CD) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare 1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...

Läs mer

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är det? Hur sprids smitta?

Läs mer

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna? Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner

Läs mer

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten 1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Hitta i dokumentet Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälsooch sjukvård i Region Halland Utrustning för städning Slutstädningens

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Möte med centrala samverkansgruppen

Möte med centrala samverkansgruppen Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab MÖTESANTECKNINGAR 2015-01-30 1 (3) Diarienummer LS 2015-0104 Möte med centrala samverkansgruppen Datum Onsdagen den 21 januari 2015 Tid Kl. 13.30-15.30

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen MRSA ESBL Salmonella mm) ESBL CARBA VRE Staphylococcus

Läs mer

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor Smittad av MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända Dig?

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5 Vårdhygien - smitta 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 5 Vårdhygien avfallshantering smitta 3 5.1 Vårdhygien 3 5.2 Handhygien 4 5.3 Personalklädsel 5 5.4 Tvätthantering

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette

Läs mer

Hygienombudsutbildning

Hygienombudsutbildning Hygienombudsutbildning Nya smittor i vården Normalfloran 2 Frågor och påståenden att fundera över! 1. Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som obehandlad alltid leder till döden. 2. Hur skyddar man

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion

Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion MRSA, VRE och multiresistenta Gram-negativa stavbakterier (Acinetobacter baumannii,

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län Godkänt av: Kategori: Reviderat av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd

Läs mer

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av

Läs mer

Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med

Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med (tillägg till /Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med konstaterat bärarskap/infektion med ESBLproducerande bakterier och övriga multiresistenta gramnegativa

Läs mer

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Observera att kraven på informationsplikt och hur ett djur ska hållas enligt föreskriften

Läs mer

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning: www.vårdhandboken.se

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning: www.vårdhandboken.se LOKAL ANVISNING för Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Städning 2.0 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Städning 2015-12-15 Utfärdande ansvarig enhet:

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen

Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen Barnläkarföreningen Skolläkarföreningen SFAM MRSA i förskolan Underlag

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2

Läs mer