Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal
|
|
- Anna-Karin Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Basala hygienrutiner Dygnet runt Gäller all personal 1
2 Vårdhygien Direkt Ring vid frågor och misstänkt magsjuka! Har du frågor som handlar om hygien? Då kan du själv ringa till Vårdhygiens direkttelefon. Hygiensjuksköterskorna (5 st) turas om att ha den en vecka i taget. Det betyder att du då kan få svar på frågor som inte kan vänta. Telefonen är bemannad 8-16 måndag till fredag. Vid akuta frågor övriga tider kan du be ssk kontakta infektionsjouren på Akademiska sjukhuset. Det är viktigt att ssk ringer och rapporterar så fort man misstänker ett fall av magsjuka. 2
3 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner Blodsmitta Sårinfektioner Svar ja! En vårdrelaterad infektion betyder att man har fått en infektion i samband med någon typ av vård. Våra vårdtagare/kunder/brukare/boende är inte patienter på sjukhus. Men de vårdas av oss av någon anledning och de löper större risk än andra att få en infektion. Många har/har haft många sjukvårdskontakter och man vet att det finns mycket bakterier på sjukhus som vårdtagare kan ta med sig hem. Många behöver hjälp med personlig hygien, vi har mycket mer avancerad vård på boenden och i de egna hemmet än vi hade förr. Detta gör att infektioner och smittsamma bakterier och virus ökar också utanför sjukhusen. Sen har vi det ökande problemet med resistenta bakterier. De har utvecklats på grund av den okontrollerade antibiotikaanvändningen i världen, De fanns inte i Sverige förr, men eftersom vi lever i ett globalt samhälle, vi reser mycket etc, så plockar vi med oss mycket av dessa hem också. De resistenta bakterierna, men också våra vanliga bakterier kan utgöra en risk för infektion hos de som är sjuka och/eller gamla. Ovanstående infektioner är vanliga även utanför sjukhus och räknas till de vårdrelaterade infektionerna. Och dessa infektioner drabbar ju även våra vårdtagare eller hur? 3
4 Alla har bakterier! Bakterier är nödvändiga! Ibland blir man sjuk. För vem är risken störst? Alla bakterier är dock inte av ondo! Vi har alla bakterier på och i kroppen och det måste vi ha för att vara friska och må bra. Det kallas vår normalflora. Den kan se lite olika ut hos olika personer, men vi har bakterier på huden och i kroppen, mest i mag-tarmkanalen. Ju längre ner i tarmen vi kommer ju mer bakterier har vi mest i tjocktarmen. Vi bär på ca 2 kg bakterier Många har viktiga funktioner, som ex mjölksyrebakterier, bakterier som hjälper till att bilda vitaminer etc. Dessa bakterier normalfloran mår vi bra av. Men om våra egna tarmbakterier hamnar där de inte ska vara, t.ex om tarmbakterier vandrar in i urinröret, kan de orsaka oss en urinvägsinfektion, dvs vi får en infektion av våra egna bakterier. Så man kan alltså få infektioner dels av sin egna bakterier om de hamnar på fel ställe, dels av bakterier som tillförs av något eller någon. Risken för oss att få en infektion är liten, vi har ett gott immunförsvar som skyddar oss. Men de vi vårdar är av olika anledningar mycket mer infektionskänsliga. 4
5 Ökad risk för infektioner med dessa riskfaktorer: Sår Hudskador Eksem Katetrar PEG / sond KAD Långvarig och återkommande antibiotikabehandling Hög ålder Kroniska sjukdomar, ex. diabetes Gamla människor har automatiskt ett försvagat immunförsvar, har man någon kronisk sjukdom, t.ex. diabetes, eller sår, eksem eller andra hudskador, PEG, sond, kateter av något slag eller kvarliggande urinkateter (KAD) så innebär det också en ökad risk för infektioner. Huden är ju vårt bästa skydd, en sköld mot infektioner. Men så fort det blir ett hål i skölden så är det en väg in för bakterier. På katetrar etc klättrar bakterier väldigt lätt in i kroppen. Står man på långvarig eller återkommande antibiotikabehandling så kan man rubba eller slå ut delar av den skyddande normalfloran, så att andra, skadliga bakterier, har möjlighet att växa till. 5
6 Smittspridningsvägar Luftburen smitta, från luftvägarna Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta, från huden Direkt kontaktsmitta Tarmsmitta Indirekt kontaktsmitta Smittämnen (bakterier och virus) kan spridas på flera olika sätt. Vi ska gå igenom dessa lite snabbt. 6
7 Droppsmitta Hosta, nysning, kräkning, diarré Direkt eller via händer via kläder via föremål Hosta, nysning, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora, tunga droppar som inte når längre en armlängd innan de faller ner. Så sprids t.ex förkylningsvirus. Droppar vid nysning har en hastighet av 365 km/h och ger ca droppar/nysning. Når ändå bara 1-2m innan de faller till marken. Tal: dropparna ramlar ner vid fötterna, ca dr. Men dessa droppar landar ju på föremål, finns kvar på händer etc. Där kan de leva ett tag. (Förkylningsvirus 1-2 timmar, magsjukevirus upp till flera veckor på föremål). Viktigt med god handhygien! Direkt genom att dropparna når mottagarens ögon och slemhinnor. Indirekt genom droppar som faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta, ex. calicivirus. 7
8 Luftburen smitta Vattkoppor Tuberkulos Från infekterad hud-ovanligt,men kan förekomma Aerosoler uppstår då en luftström hastigt passerar över en vätskeyta Smittämnena sprids genom att droppar torkar ihop till droppkärnor, sprids genom luften och sedan inandas. Kan ibland spridas över mycket långa sträckor och mellan rum. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppkomma och större mängder smittämnen spridas. Smittämnen som ex. vattkoppor och tuberkulos sprids på detta vis. Vattkoppsvirus är mycket smittsamt. Tuberkulosbakterien kräver längre tid i samma rum för att orsaka smitta. Luftburen smitta från huden: från huden sprids partiklar till luften i stora mängder. En del av dem bär bakterier. Från personer med stora sårområden ex. brännskador, stora psoriasisområden kan bakt. spridas. De kan då inandas eller falla ned i öppna sår och ge sårinf. Mycket ovanligt! 8
9 Direkt kontaktsmitta Beröringssmitta Handslag och annan beröring hud mot hud eller slemhinna, kan överföra smitta - från sår till sår Via handslag etc. Stor risk vid infekterade sår på händerna hos personal. Då ska man inte jobba! 9
10 Indirekt kontaktsmitta Från en person till en annan via: händer kläder föremål Den absolut vanligaste smittvägen inom vården. Dvs smittämnen plockas upp hos en vårdtagare och överförs till nästa vårdtagare VIA våra händer, kläder eller föremål som används av flera och inte gjorts rent emellan. Vi kan också släppa våra egna bakterier och virus till vårdtagarna om vi inte har en tillräckligt god hygien. Eller sånt vi plockat upp på bussen, affären el. dyl. Den största risken är våra händer, därefter kommer kläderna och på tredje plats föremål. Det är alltså jätteviktigt att handhygienen fungerar och att vi har arbetsdräkt. Dessutom måste vi tänka på rengöring och städning. 10
11 Bakterier finns på tagställen Tänk på att torka tagställen då och då! Särskilt viktigt vid känd smitta eller magsjuka. Då ska tagställen torkas minst en gång dagligen. Med ytdesinfektion på papperstrasa - ymnigt! Det ska vara alkoholbaserad ytdesinfektion med tillsats av tensid. Det behövs nämligen tensid (rengörande komponent) som löser upp smutsen så att alkoholen kan komma åt att avdöda smittämnet. 11
12 Tarmsmitta Smittämnen i avföringen når munnen via direkt eller indirekt kontakt, droppsmitta Förorenat vatten eller livsmedel kan orsaka sjukdom Bakterier: ex. salmonella, shigella, campylobacter, clostridium difficile Virus: ex. calicivirus, rotavirus Magsjuka smittar på detta vis. Blir man sjuk har man ätit virus eller bakterier Och hur gick det till? Jo, genom att vi hade det på händerna. Vi kan lätt plocka upp sådana smittämnen. Viktigt med handhygien innan måltider och innan arbete i kök! Vid utlandsresa kan vi också bli sjuka genom att dricka förorenat vatten eller via smittämnen i maten. Bakterieorsakad magsjuka är vanligast vid utlandsvistelse (förutom Clostridium difficile, som man kan smittas av eller som kan växa till, efter långvarig antibiotikabehandling. I Sverige är magsjuka nästan alltid orsakad av calicivirus (vinterkräksjukan). Rotavirus orsakar magsjuka hos små barn, sen blir man immun, men immuniteten avtar med åldern, vilket gör att gamla människor kan insjukna av rotavirus igen. Tarmbakterier kan också förekomma i sår. Inte bara trycksår i bak. Shigella: orsakar svåra,blodtillblandade diarréer Campylobacter: finns i fågelkött (kyckling - rengör) och opastöriserad mjölk Clostr. Difficile: orsakas ofta av kraftfull ab- beh. Orsakar svåra diarréer, men är dock behandlingsbar. Calicivirus: orsakar vinterkräksjuka, är ej behandlingsbar. Infektionsdos: kan krävas ca 10 st virus för att vi ska bli sjuka. Det finns ca miljoner viruspartiklar i 1 gram kräkning eller diarré! Alltså är det mycket smittsamt. 12
13 Blodsmitta - smittat blod når vårat blod Stickskada Skärskada Blodstänk i mun, ögon eller på skadad hud Smittar ENBART i vården genom att smittat blod når vårat blod. Ex. HIV och Hepatit B,C, smittar på detta vis. Dvs. infekterat blod måste komma in i vår blodbana. Sker oftast genom skada på hud eller slemhinna. Måste till ex. sår, stick eller skärskador. Det är vanligt med stick- och skärskador bland vårdpersonal. Viktigt med säkerhetsprodukter vid provtagning, injektioner etc. Finns nålavtagare till insulinpennorna? Stickburk? Handskar måste användas vid all kontakt med blod. Det reducerar risken för blodsmitta med 50 %. 13
14 När det händer! Tvätta snarast med tvål och vatten, sedan rikligt med handdesinfektionsmedel. Kläm inte! Skölj med rikliga mängder koksalt eller vatten vid mun/ögonkontakt. Kontakt med arbetsledare. Arbetsskadeanmälan ska göras. Kontakt med infektionsmottagning 2 på Akademiska sjukhuset. tel: , 5628, 5629 Om skada inträffar: tvätta ordentligt med tvål och vatten, och/eller ta ordentligt med handsprit. Inte klämma! Har man stuckit sig vilket är vanligast - så kan man sprida smittämnet i vävnaderna om man klämmer på ex fingret. Låt det istället vara. Kontakta arbetsledare, det ska skrivas en arbetsskadeanmälan. Viktigt för ev framtida behov. Kontakta gärna infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset. Måndag till fredag har de en särskild stick- och skärmottagning för personal. De kan ge råd och stöd om vad man ska göra. Men strunta inte i att tala om att du har stuckit dig! 14
15 Multiresistenta bakterier -orsakar samma infektioner men är svårare att behandla! Multiresistenta bakterier: MRSA -en resistent gul stafylokock, finns på hud och slemhinna orsakar sårinf, bölder etc ESBL-bildande tarmbakterier orsakar ofta urinvägsinfektion VRE -också en tarmbakterie Resistenta bakterier är något som vi har fått de sista decennierna. Vi kommer aldrig att bli av med dem vi har fått hit, men vi kan försöka se till att de inte sprids. Det är vanliga bakterier som på olika sätt lärt sig att tåla antibiotika. Det gör att när de orsakar infektioner så blir de infektionerna mer svårbehandlade och det finns mycket färre antibiotika att välja mellan. Ofta krävs intravenös antibiotikabehandling på sjukhus. Men vi kan alltså alla bära på dessa bakterier utan att vi vet om det. Det gäller alltså att arbeta på ett sånt sätt att de inte sprids. De är inte farliga för oss när de inte orsakar infektioner. ESBL-bildande tarmbakterier är de som ökar mest i vården, och man hittar de flesta fallen utanför sjukhusen, inom öppenvården. Det finns mycket mer av dem utomlands, framför allt på sjukhus utomlands. Därför tar man prover på alla som vårdats utomlands de sista 6 månaderna om man ska läggas in på sjukhus. Detta är ett sätt att hålla koll på de resistenta bakterierna. Har vi någon vårdtagare med resistenta bakterier finns särskilda kapitel i det kommunala hygiendokumentet. 15
16 Vi får veta efteråt därför måste vi tänka före Alla är tänkbart smittade Alla är tänkbart mottagliga Enkla rutiner för ALLA personalkategorier Vi vet inte vilka som bär på olika bakterier. Det syns inte utanpå. Vi vet inte heller vem som eventuellt kan få en infektion. Därför måste vi arbeta på ett säkert sätt med alla. Så om vi en dag tar t.ex. en sårodling eller urinodling på en vårdtagare och får svar att det växer någon typ av resistenta bakterier, då ska vi känna oss trygga med att vi arbetat på rätt sätt. Då behöver vi inte känna oss oroliga, varken att vi själva har blivit smittade eller att vi smitta någon annan. För vi har arbetat på rätt sätt! Mycket enkelt: det handlar om BASALA HYGIENRUTINER. 16
17 Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Det handlar alltså om att alltid ha en god handhygien, använda handskar IBLAND och att använda skyddskläder. 17
18 Handhygien Tvätta händerna med tvål och vatten endast: När de är synbart smutsiga Efter toalettbesök Vid tarmsmitta Innan hantering av livsmedel Vi ska inte tvätta händerna så ofta! Tvål och vatten tar nämligen inte död på alla bakterier. Däremot så torkar det ut våra händer. Är du röd och torr om händerna är det tvålens och vattnets fel. Man ska bara tvätta händerna om man SER eller KÄNNER att de är smutsiga, när man har varit på toaletten förstås, innan man hanterar mat och när det går magsjuka på avdelningen. Detta pga att magsjukevirus inte avdödas så effektivt av sprit. Där behöver man alltså den MEKANISKA rengöringen som blir när man gnuggar sina händer med tvål och vatten och sedan torkar sig med papper. Avsluta alltid med handsprit efter tvåltvätt. Se bara till att händerna är ordentligt torra, annars späds spriten ut 18
19 Sprita dina händer istället! Före och efter all kontakt med vårdtagare Före rena arbetsmoment - ex. såromläggning, livsmedelshantering Efter avtagande av handskar Lättillgänglig sprit! Skall finnas flaskor och/eller behållare utplacerade där de behövs. Dvs, direkt innanför dörren till rummet/lägenheten. Det hjälper inte att den står i korridoren, man måste ju öppna dörren, ta i handtag etc. Handsprit ska finna INNANFÖR dörren så att man kan sprita sig det sista man gör innan man hjälper vårdtagaren. Sprit ska enbart finnas i originalförpackningen, får ej hällas över! I ALL handsprit finns återfettningsmedel som gör att händerna inte torkar ut. ALLA måste kunna sprita sina händer om man ska kunna arbeta inom vården. Det finns inte någon som kan ta av sig handskar utan att det hamnar lite smittämnen på händerna, därför är det viktigt att sprita sig efter handskanvändning också. 19
20 Handdesinfektion Handdesinfektion Ta rikligt med handsprit, kupa handen och fyll gropen Se till att handspriten kommer åt överallt Gnid händerna tills de torkar Ta rikligt med handsprit Desinfektera fingertopparna Desinfektera mellan fingrarna Desinfektera handflatorna Desinfektera tummarna Desinfektera händernas ovansida Desinfektera handlederna Lufttorka händerna Christer Häggström Alla upphandlade produkter är bra. Använd vilken sort ni vill. Olika storlekar finns. Gel kan orsaka vita fläckar. 20
21 Smycken i vården? Nej tack! Gula stafylokocker Tarmbakterier Under ringar och klockor trivs bakterierna. Det går inte att utföra en korrekt handdesinfektion med smycken på! Kortklippta naglar - den tätaste bakterietillväxten på händerna finns under naglarna. Inga armbandsklockor eller armband i vårdarbetet Piercing ok om läkta hål. 21
22 Inga långa naglar eller färgat nagellack Ju längre naglar ju mer smuts får det plats under dem Korta naglar ska det vara. Helst inget nagellack alls, men måste man ha det pga sköra naglar el. dyl. ska det vara ofärgat. Detta pga att man ska kunna se att man är ren under naglarna. 22
23 Läkemedelshantering Dosdispenserade läkemedel bör serveras på fat, ur kopp eller med sked På grund av att vi har så mycket bakterier på händerna vi plockar hela tiden upp dem så ska vi inte ge medicin med våra händer. Använd medicinkopp, sked eller dylikt om inte vårdtagaren själv kan plocka tabletterna från ett fat eller liknande. Tabletterna ska vara orörda av händer ända från förpackningen/burken tills de kommer i munnen på vårdtagaren. 23
24 Använd skyddshandskar Vid all kontakt med kroppssekret (sår, urin, avföring, blod ). Inte samma handskar till flera vårdtagare. Berör inte omväxlande smutsigt & rent med handskar på. Handskar kan inte desinfekteras! Ibland räcker inte handspriten till, och det är när vi riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor, dvs sår, urin, avföring eller blod. I dessa finns så mycket smittämnen, så om det kommer på vår hud så hinner inte handspriten avdöda alla smittämnen. Då behöver vi skyddshandskar. Men bara då! Använd inte handskar i onödan! Man är en större smittorisk om man använder handskar på fel sätt. Det är viktigt att använda handskar bara när man gör det smutsiga arbetet, sen direkt ta av sig dem. Inte arbeta hela tiden med handskar på sig då planterar man smittämen överallt på de ytor man tar på, sen vet vi att t.ex. tarmbakterier kan leva ca ett par dygn på ytor. Då förstår vi att andra kan komma och ta på samma ytor och plocka upp smittämnen och på så vis föra dem vidare. Använd handskar av undersökningstyp, dvs av vinyl eller nitril. Handskar tål inte sprit, det blir mikroskopiska hål i dem, så byt istället mellan olika moment. 24
25 Arbetskläder Kortärmade Tvättas i 60 tvättas på arbetsplatsen eller på tvätteri Bytes dagligen Arbetsdräkten ska vara kortärmad, dvs man får inte ha en långärmad T- shirt under. Däremot kan man ha en kofta eller liknande utanpå om man fryser. Den tar man sedan av sig innan man går in till vårdtagaren. Kortärmat är viktigt för att kunna sprita sig även på underarmarna. Vi vet att det samlas mycket bakterier på ändarna på långärmade tröjor. Kom ihåg att kläderna är smittspridare nr 2 Det hamnar mycket smittämnen på våra kläder. Därför ska de bytas dagligen. Vi måste jobba för att få tillräckligt antal plagg för att kunna göra det. Kläderna ska tvättas i minst 60 grader, helst på tvätteri. Man kan också tvätta på arbetsplatsen. Kläderna får INTE tas hem. Och vem vill släpa hem alla dessa smittämnen??? 25
26 Engångsplastförkläde Skyddsrock Plastförklädet är engångs och slängs direkt Om skyddsrock krävs, använd engångs Om man inte ska behöva byta arbetsdräkt efter varje vårdtagare, måste man skydda sina arbetskläder med ett plastförkläde vid smutsigt arbete. Plastförklädet är alltid engångs, får inte hängas upp och användas igen. Plastförkläde ska också användas vid bäddning, detta pga det finns mycket hudflagor i en säng efter en natt. De kan bära på bakterier och när vi bäddar så virvlar de upp och hamnar på arbetsdräkten. Plastförklädet skyddar mot detta. Vi behöver inte ha handskar när vi bäddar, för händer och armar kan vi sprita av, men inte arbetsdräkten. Ibland kan man behöva en hel skyddsrock, t.ex vid magsjuka eller om man har en vårdtagare som har avföring el dyl på händerna och man riskerar få det på sin bara hud på armarna. Då ska man använda sig av en skyddsrock av engångstyp. 26
27 Hår och skägg Långt hår (och skägg) ska fästas upp Huvudduk ska fästas upp och tvättas dagligen. Hår kan sprida smitta har man längre hår än till axlarna ska det fästas upp. 27
28 Fötterna? Bakterier hamnar på golvet, men Virvlar inte upp Återförs inte från golv till vårdtagare om de inte får hjälp... Tänk på att inte flytta upp bakterierna på bord, i säng mm. Skoskydd utgör risk vid av och på Det finns mycket bakterier på golv, men de stannar där om ingen flyttar upp dem Tänk på handhygienen om ni använder skoskydd! Dvs sprita händerna efter avtagande av skoskydd. Och skoskydden är förstås alltid engångs! Lägg aldrig sängkläder på golvet, då flyttar ni upp alla golvets bakterier i sängen när ni sedan lyfter upp dem igen! 28
29 Infekterade sår hos personal Mycket bakterier i t.ex. en nagelbandsinfektion, eksem i hörselgång, spricka i näsöppningen. Orsakas främst av S.Aureus och streptokocker grupp A Arbetsledaren avgör om du får jobba Tänk på att inte jobba om du har sår på händerna som är infekterade. Visa dem för din chef eller ssk för bedömning. 29
30 Exempel på lagstiftning inom vårdhygieniska området Smittskyddslagen SFS 2204:168 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker AFS 2005:1 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:3 Omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1990:18 Det finns många lagar som styr hur vi ska arbeta, men också lagar som skyddar oss i vårt arbete. Detta är exempel på sådana. 30
31 Undervisningsmaterial om vårdhygien Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete: Sektionen för vårdhygiens hemsida: Klicka på Handlingsprogram och hygienrutiner, under rubrik Kommunal vård finns dokumentet: Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sidor att gå in på för att läsa om hygienfrågor och mycket annat. 31
Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Läs merBasala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merPersonlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation
Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs mer2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta
Läs merBasala hygienrutiner Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta
Läs merRiktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:
RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
Läs merHygienregler för Landstinget Dalarna
Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merTalmanus Basala hygienrutiner
Inom vård och omsorg vistas människor på en liten yta, ofta med olika sjukdomar och behandlingar. Många har dessutom nedsatt immunförsvar. Det krävs därför en hög hygienstandard för att förhindra spridning
Läs merVårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården
Basala hygienrutiner och klädregler Varför behövs hygienrutiner? Det finns risk för att sprida smitta när mat, människor, tvätt och städning hanteras. Massor av bakterier Varje människa har ca 2 kg bakterier
Läs merRena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning
Läs merSjälvklart! Läs det i alla fall
Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför
Läs merSmittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler
Smittskydd och vårdhygien 2018 Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bakterier-
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården
Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merIntroduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt
Läs merMaria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merBasala hygienrutiner Smittskydd Värmland
Basala hygienrutiner Maria Jonsson Hygiensjuksköterska 1 Basala hygienrutiner Välkommen som patient till Centralsjukhuset i Karlstad! Här får ungefär var tionde patient en komplikation med en vårdrelaterad
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,
Läs merTalarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Bild 1: Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Vårdarbetet ska alltid bedrivas på ett sådant
Läs merMaria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER
Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.
Läs merHygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Läs merSmittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)
Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd
Läs merHygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Läs merRena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner
Rena händer och rätt klädd i vården Basala hygienrutiner 2 Rätt klädd och god hygien i vården Vårdpersonal kan via händer och kläder överföra smitta mellan patienter. Den viktigaste åtgärden för att minska
Läs merMaria Larsson. statsråd socialdepartementet
Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs mer08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland
Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer
Läs merRena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
Läs merRena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
Läs merSmittskydd Värmland. Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Nationella regelverk Patientsäkerhet Personalsäkerhet 2 SOSFS 2015:10 Arbetsdräkt. Smycken, klocka mm. Användning av handsprit. Användning av handskar. Användning av plastförkläde.
Läs merGrafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson
Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter
Läs merSmittskydd Värmland. Smittvägar å lite till
Smittvägar å lite till 2017-11-10 2 Smittämnen Bakterier Virus Svampar Parasiter 2017-11-10 4 Alla!! 2017-11-10 5 Hudflora Tarmflora Mun/näsflora Omgivningssmitta Smittämnen finns på kroppen, på ytor
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016
Läs merHygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Läs merHandledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter
Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till
Läs merBasala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus
Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Vårdrelaterad infektion (VRI) Socialstyrelsen: Infektionstillstånd
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler
Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,
Läs merVårdhygien rutin och ansvar
SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till
Läs merManus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.
Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler. Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? På sjukhus vistas mycket människor med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar:
Läs merVårdhygien - basala kunskaper
Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merVårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg
1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler Vård och omsorg Mycket människor på liten yta med olika sjukdomar och behandlingar Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Vårdrelaterade
Läs merBasala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal
Läs merVårdhygien - Basala hygienrutiner
Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner
Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Inom vård och omsorg kan det vistas mycket människor på en liten yta med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar: Miljöer inom vård-
Läs merBasala hygienrutiner och smittvägar
Basala hygienrutiner och smittvägar Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merRegion Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift
Läs merRiktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Läs merVarför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.
Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien kan förebygga vårdrelaterad
Läs merAtt skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
Läs merBasala hygienrutiner och smittvägar
Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen
Läs merFolktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB
Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal
Läs merVårdhygien rutin och ansvar
SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten
Läs merBasal hygien Vad, hur och varför?!
Basal hygien Vad, hur och varför?! inom vård och omsorg i Sollentuna kommun ÅHÖRARKOPIOR Vad ska vi prata om idag? Mikrobiologi Antibiotikaresistens Smitta & Smittvägar Förhindra & Stoppa smittspridning
Läs merGiltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram
1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)
Läs merMAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.
Dokumentnamn: Rutin för basal hygien Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2016-05-01 Basala hygienrutiner Bakgrund och syfte
Läs merStopp för smitta och smittspridning. Länsövergripande hygienriktlinje för Region Norrbotten
Stopp för smitta och smittspridning Länsövergripande hygienriktlinje för Region Norrbotten Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter och orsakar höga kostnader för sjukvården.
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-
Läs merVårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland
Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland Utbildning är basen för allt men man kan inte få personal att följa en instruktion
Läs merBlod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014
Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.
Läs merVirusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Läs merHygienrutiner för Ulricehamns kommun
Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Syftet med hygienrutiner? Förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner Förebygga smittspridning Patientsäkerhet Arbetsmiljö 1 Varför behöver vi i vår verksamhet
Läs merMAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd
MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar
Läs merMun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck
Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka
Läs merInnan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient
Läs merRätt klädd på jobbet
Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner
Läs merPM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan
Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta
Läs merBasala hygienregler för Landstinget Sörmland
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Basala hygienregler för 1.0 Instruktion Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård 2016-03-15 Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merVå rdhygieniskå rutiner
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 1 (7) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2017-04-01 Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat:
Läs merBasala hygienregler för Landstinget Sörmland. Innehåll
Dokumenttitel: Basala hygienregler för Landstinget Sörmland Ämnesområde: - Patientsäkerhet, smittskydd och vårdhygien Dokumentkategori: Rutin Författare: Mikael Stenhem, Smittskydd-Vårdhygien Sörmland
Läs merTipspromenad Basala hygienrutiner 1
Tipspromenad Basala hygienrutiner 1 Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har du frågor, hör gärna av dig
Läs merManus till bildspel, Introduktion för nya medarbetare inom vård och omsorg; Basala hygienrutiner och klädregler
Manus till bildspel, Introduktion för nya medarbetare inom vård och omsorg; Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Introduktion för nya medarbetare inom kommunal vård och omsorg Syftet med detta manus
Läs merRiktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till
Läs merTalmanus, Presentation Basala hygienrutiner
Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Nedan finns, bild för bild, förslag på vad som bör sägas till respektive bild. Lycka till! Bild 1: Bild 2: Varför behöver vi i vår verksamhet arbeta med hygienrutiner?
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.
Läs merDel 1 Hygienombudsutbildning HSF 2018
Del 1 Smitta och Smittspridningsvägar VRI Basala hygienrutiner och klädregler Vårdhygien- och smittskyddsenheten Susanna Gustafsson: Vårdhygien- och Smittskyddsadministratör Sven Montelius: Hygien- och
Läs mer