Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal"

Transkript

1 Basala hygienrutiner Dygnet runt Gäller all personal 1

2 Vårdhygien Direkt Ring vid frågor och misstänkt magsjuka! Har du frågor som handlar om hygien? Då kan du själv ringa till Vårdhygiens direkttelefon. Hygiensjuksköterskorna (5 st) turas om att ha den en vecka i taget. Det betyder att du då kan få svar på frågor som inte kan vänta. Telefonen är bemannad 8-16 måndag till fredag. Vid akuta frågor övriga tider kan du be ssk kontakta infektionsjouren på Akademiska sjukhuset. Det är viktigt att ssk ringer och rapporterar så fort man misstänker ett fall av magsjuka. 2

3 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner Blodsmitta Sårinfektioner Svar ja! En vårdrelaterad infektion betyder att man har fått en infektion i samband med någon typ av vård. Våra vårdtagare/kunder/brukare/boende är inte patienter på sjukhus. Men de vårdas av oss av någon anledning och de löper större risk än andra att få en infektion. Många har/har haft många sjukvårdskontakter och man vet att det finns mycket bakterier på sjukhus som vårdtagare kan ta med sig hem. Många behöver hjälp med personlig hygien, vi har mycket mer avancerad vård på boenden och i de egna hemmet än vi hade förr. Detta gör att infektioner och smittsamma bakterier och virus ökar också utanför sjukhusen. Sen har vi det ökande problemet med resistenta bakterier. De har utvecklats på grund av den okontrollerade antibiotikaanvändningen i världen, De fanns inte i Sverige förr, men eftersom vi lever i ett globalt samhälle, vi reser mycket etc, så plockar vi med oss mycket av dessa hem också. De resistenta bakterierna, men också våra vanliga bakterier kan utgöra en risk för infektion hos de som är sjuka och/eller gamla. Ovanstående infektioner är vanliga även utanför sjukhus och räknas till de vårdrelaterade infektionerna. Och dessa infektioner drabbar ju även våra vårdtagare eller hur? 3

4 Alla har bakterier! Bakterier är nödvändiga! Ibland blir man sjuk. För vem är risken störst? Alla bakterier är dock inte av ondo! Vi har alla bakterier på och i kroppen och det måste vi ha för att vara friska och må bra. Det kallas vår normalflora. Den kan se lite olika ut hos olika personer, men vi har bakterier på huden och i kroppen, mest i mag-tarmkanalen. Ju längre ner i tarmen vi kommer ju mer bakterier har vi mest i tjocktarmen. Vi bär på ca 2 kg bakterier Många har viktiga funktioner, som ex mjölksyrebakterier, bakterier som hjälper till att bilda vitaminer etc. Dessa bakterier normalfloran mår vi bra av. Men om våra egna tarmbakterier hamnar där de inte ska vara, t.ex om tarmbakterier vandrar in i urinröret, kan de orsaka oss en urinvägsinfektion, dvs vi får en infektion av våra egna bakterier. Så man kan alltså få infektioner dels av sin egna bakterier om de hamnar på fel ställe, dels av bakterier som tillförs av något eller någon. Risken för oss att få en infektion är liten, vi har ett gott immunförsvar som skyddar oss. Men de vi vårdar är av olika anledningar mycket mer infektionskänsliga. 4

5 Ökad risk för infektioner med dessa riskfaktorer: Sår Hudskador Eksem Katetrar PEG / sond KAD Långvarig och återkommande antibiotikabehandling Hög ålder Kroniska sjukdomar, ex. diabetes Gamla människor har automatiskt ett försvagat immunförsvar, har man någon kronisk sjukdom, t.ex. diabetes, eller sår, eksem eller andra hudskador, PEG, sond, kateter av något slag eller kvarliggande urinkateter (KAD) så innebär det också en ökad risk för infektioner. Huden är ju vårt bästa skydd, en sköld mot infektioner. Men så fort det blir ett hål i skölden så är det en väg in för bakterier. På katetrar etc klättrar bakterier väldigt lätt in i kroppen. Står man på långvarig eller återkommande antibiotikabehandling så kan man rubba eller slå ut delar av den skyddande normalfloran, så att andra, skadliga bakterier, har möjlighet att växa till. 5

6 Smittspridningsvägar Luftburen smitta, från luftvägarna Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta, från huden Direkt kontaktsmitta Tarmsmitta Indirekt kontaktsmitta Smittämnen (bakterier och virus) kan spridas på flera olika sätt. Vi ska gå igenom dessa lite snabbt. 6

7 Droppsmitta Hosta, nysning, kräkning, diarré Direkt eller via händer via kläder via föremål Hosta, nysning, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora, tunga droppar som inte når längre en armlängd innan de faller ner. Så sprids t.ex förkylningsvirus. Droppar vid nysning har en hastighet av 365 km/h och ger ca droppar/nysning. Når ändå bara 1-2m innan de faller till marken. Tal: dropparna ramlar ner vid fötterna, ca dr. Men dessa droppar landar ju på föremål, finns kvar på händer etc. Där kan de leva ett tag. (Förkylningsvirus 1-2 timmar, magsjukevirus upp till flera veckor på föremål). Viktigt med god handhygien! Direkt genom att dropparna når mottagarens ögon och slemhinnor. Indirekt genom droppar som faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta, ex. calicivirus. 7

8 Luftburen smitta Vattkoppor Tuberkulos Från infekterad hud-ovanligt,men kan förekomma Aerosoler uppstår då en luftström hastigt passerar över en vätskeyta Smittämnena sprids genom att droppar torkar ihop till droppkärnor, sprids genom luften och sedan inandas. Kan ibland spridas över mycket långa sträckor och mellan rum. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppkomma och större mängder smittämnen spridas. Smittämnen som ex. vattkoppor och tuberkulos sprids på detta vis. Vattkoppsvirus är mycket smittsamt. Tuberkulosbakterien kräver längre tid i samma rum för att orsaka smitta. Luftburen smitta från huden: från huden sprids partiklar till luften i stora mängder. En del av dem bär bakterier. Från personer med stora sårområden ex. brännskador, stora psoriasisområden kan bakt. spridas. De kan då inandas eller falla ned i öppna sår och ge sårinf. Mycket ovanligt! 8

9 Direkt kontaktsmitta Beröringssmitta Handslag och annan beröring hud mot hud eller slemhinna, kan överföra smitta - från sår till sår Via handslag etc. Stor risk vid infekterade sår på händerna hos personal. Då ska man inte jobba! 9

10 Indirekt kontaktsmitta Från en person till en annan via: händer kläder föremål Den absolut vanligaste smittvägen inom vården. Dvs smittämnen plockas upp hos en vårdtagare och överförs till nästa vårdtagare VIA våra händer, kläder eller föremål som används av flera och inte gjorts rent emellan. Vi kan också släppa våra egna bakterier och virus till vårdtagarna om vi inte har en tillräckligt god hygien. Eller sånt vi plockat upp på bussen, affären el. dyl. Den största risken är våra händer, därefter kommer kläderna och på tredje plats föremål. Det är alltså jätteviktigt att handhygienen fungerar och att vi har arbetsdräkt. Dessutom måste vi tänka på rengöring och städning. 10

11 Bakterier finns på tagställen Tänk på att torka tagställen då och då! Särskilt viktigt vid känd smitta eller magsjuka. Då ska tagställen torkas minst en gång dagligen. Med ytdesinfektion på papperstrasa - ymnigt! Det ska vara alkoholbaserad ytdesinfektion med tillsats av tensid. Det behövs nämligen tensid (rengörande komponent) som löser upp smutsen så att alkoholen kan komma åt att avdöda smittämnet. 11

12 Tarmsmitta Smittämnen i avföringen når munnen via direkt eller indirekt kontakt, droppsmitta Förorenat vatten eller livsmedel kan orsaka sjukdom Bakterier: ex. salmonella, shigella, campylobacter, clostridium difficile Virus: ex. calicivirus, rotavirus Magsjuka smittar på detta vis. Blir man sjuk har man ätit virus eller bakterier Och hur gick det till? Jo, genom att vi hade det på händerna. Vi kan lätt plocka upp sådana smittämnen. Viktigt med handhygien innan måltider och innan arbete i kök! Vid utlandsresa kan vi också bli sjuka genom att dricka förorenat vatten eller via smittämnen i maten. Bakterieorsakad magsjuka är vanligast vid utlandsvistelse (förutom Clostridium difficile, som man kan smittas av eller som kan växa till, efter långvarig antibiotikabehandling. I Sverige är magsjuka nästan alltid orsakad av calicivirus (vinterkräksjukan). Rotavirus orsakar magsjuka hos små barn, sen blir man immun, men immuniteten avtar med åldern, vilket gör att gamla människor kan insjukna av rotavirus igen. Tarmbakterier kan också förekomma i sår. Inte bara trycksår i bak. Shigella: orsakar svåra,blodtillblandade diarréer Campylobacter: finns i fågelkött (kyckling - rengör) och opastöriserad mjölk Clostr. Difficile: orsakas ofta av kraftfull ab- beh. Orsakar svåra diarréer, men är dock behandlingsbar. Calicivirus: orsakar vinterkräksjuka, är ej behandlingsbar. Infektionsdos: kan krävas ca 10 st virus för att vi ska bli sjuka. Det finns ca miljoner viruspartiklar i 1 gram kräkning eller diarré! Alltså är det mycket smittsamt. 12

13 Blodsmitta - smittat blod når vårat blod Stickskada Skärskada Blodstänk i mun, ögon eller på skadad hud Smittar ENBART i vården genom att smittat blod når vårat blod. Ex. HIV och Hepatit B,C, smittar på detta vis. Dvs. infekterat blod måste komma in i vår blodbana. Sker oftast genom skada på hud eller slemhinna. Måste till ex. sår, stick eller skärskador. Det är vanligt med stick- och skärskador bland vårdpersonal. Viktigt med säkerhetsprodukter vid provtagning, injektioner etc. Finns nålavtagare till insulinpennorna? Stickburk? Handskar måste användas vid all kontakt med blod. Det reducerar risken för blodsmitta med 50 %. 13

14 När det händer! Tvätta snarast med tvål och vatten, sedan rikligt med handdesinfektionsmedel. Kläm inte! Skölj med rikliga mängder koksalt eller vatten vid mun/ögonkontakt. Kontakt med arbetsledare. Arbetsskadeanmälan ska göras. Kontakt med infektionsmottagning 2 på Akademiska sjukhuset. tel: , 5628, 5629 Om skada inträffar: tvätta ordentligt med tvål och vatten, och/eller ta ordentligt med handsprit. Inte klämma! Har man stuckit sig vilket är vanligast - så kan man sprida smittämnet i vävnaderna om man klämmer på ex fingret. Låt det istället vara. Kontakta arbetsledare, det ska skrivas en arbetsskadeanmälan. Viktigt för ev framtida behov. Kontakta gärna infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset. Måndag till fredag har de en särskild stick- och skärmottagning för personal. De kan ge råd och stöd om vad man ska göra. Men strunta inte i att tala om att du har stuckit dig! 14

15 Multiresistenta bakterier -orsakar samma infektioner men är svårare att behandla! Multiresistenta bakterier: MRSA -en resistent gul stafylokock, finns på hud och slemhinna orsakar sårinf, bölder etc ESBL-bildande tarmbakterier orsakar ofta urinvägsinfektion VRE -också en tarmbakterie Resistenta bakterier är något som vi har fått de sista decennierna. Vi kommer aldrig att bli av med dem vi har fått hit, men vi kan försöka se till att de inte sprids. Det är vanliga bakterier som på olika sätt lärt sig att tåla antibiotika. Det gör att när de orsakar infektioner så blir de infektionerna mer svårbehandlade och det finns mycket färre antibiotika att välja mellan. Ofta krävs intravenös antibiotikabehandling på sjukhus. Men vi kan alltså alla bära på dessa bakterier utan att vi vet om det. Det gäller alltså att arbeta på ett sånt sätt att de inte sprids. De är inte farliga för oss när de inte orsakar infektioner. ESBL-bildande tarmbakterier är de som ökar mest i vården, och man hittar de flesta fallen utanför sjukhusen, inom öppenvården. Det finns mycket mer av dem utomlands, framför allt på sjukhus utomlands. Därför tar man prover på alla som vårdats utomlands de sista 6 månaderna om man ska läggas in på sjukhus. Detta är ett sätt att hålla koll på de resistenta bakterierna. Har vi någon vårdtagare med resistenta bakterier finns särskilda kapitel i det kommunala hygiendokumentet. 15

16 Vi får veta efteråt därför måste vi tänka före Alla är tänkbart smittade Alla är tänkbart mottagliga Enkla rutiner för ALLA personalkategorier Vi vet inte vilka som bär på olika bakterier. Det syns inte utanpå. Vi vet inte heller vem som eventuellt kan få en infektion. Därför måste vi arbeta på ett säkert sätt med alla. Så om vi en dag tar t.ex. en sårodling eller urinodling på en vårdtagare och får svar att det växer någon typ av resistenta bakterier, då ska vi känna oss trygga med att vi arbetat på rätt sätt. Då behöver vi inte känna oss oroliga, varken att vi själva har blivit smittade eller att vi smitta någon annan. För vi har arbetat på rätt sätt! Mycket enkelt: det handlar om BASALA HYGIENRUTINER. 16

17 Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Det handlar alltså om att alltid ha en god handhygien, använda handskar IBLAND och att använda skyddskläder. 17

18 Handhygien Tvätta händerna med tvål och vatten endast: När de är synbart smutsiga Efter toalettbesök Vid tarmsmitta Innan hantering av livsmedel Vi ska inte tvätta händerna så ofta! Tvål och vatten tar nämligen inte död på alla bakterier. Däremot så torkar det ut våra händer. Är du röd och torr om händerna är det tvålens och vattnets fel. Man ska bara tvätta händerna om man SER eller KÄNNER att de är smutsiga, när man har varit på toaletten förstås, innan man hanterar mat och när det går magsjuka på avdelningen. Detta pga att magsjukevirus inte avdödas så effektivt av sprit. Där behöver man alltså den MEKANISKA rengöringen som blir när man gnuggar sina händer med tvål och vatten och sedan torkar sig med papper. Avsluta alltid med handsprit efter tvåltvätt. Se bara till att händerna är ordentligt torra, annars späds spriten ut 18

19 Sprita dina händer istället! Före och efter all kontakt med vårdtagare Före rena arbetsmoment - ex. såromläggning, livsmedelshantering Efter avtagande av handskar Lättillgänglig sprit! Skall finnas flaskor och/eller behållare utplacerade där de behövs. Dvs, direkt innanför dörren till rummet/lägenheten. Det hjälper inte att den står i korridoren, man måste ju öppna dörren, ta i handtag etc. Handsprit ska finna INNANFÖR dörren så att man kan sprita sig det sista man gör innan man hjälper vårdtagaren. Sprit ska enbart finnas i originalförpackningen, får ej hällas över! I ALL handsprit finns återfettningsmedel som gör att händerna inte torkar ut. ALLA måste kunna sprita sina händer om man ska kunna arbeta inom vården. Det finns inte någon som kan ta av sig handskar utan att det hamnar lite smittämnen på händerna, därför är det viktigt att sprita sig efter handskanvändning också. 19

20 Handdesinfektion Handdesinfektion Ta rikligt med handsprit, kupa handen och fyll gropen Se till att handspriten kommer åt överallt Gnid händerna tills de torkar Ta rikligt med handsprit Desinfektera fingertopparna Desinfektera mellan fingrarna Desinfektera handflatorna Desinfektera tummarna Desinfektera händernas ovansida Desinfektera handlederna Lufttorka händerna Christer Häggström Alla upphandlade produkter är bra. Använd vilken sort ni vill. Olika storlekar finns. Gel kan orsaka vita fläckar. 20

21 Smycken i vården? Nej tack! Gula stafylokocker Tarmbakterier Under ringar och klockor trivs bakterierna. Det går inte att utföra en korrekt handdesinfektion med smycken på! Kortklippta naglar - den tätaste bakterietillväxten på händerna finns under naglarna. Inga armbandsklockor eller armband i vårdarbetet Piercing ok om läkta hål. 21

22 Inga långa naglar eller färgat nagellack Ju längre naglar ju mer smuts får det plats under dem Korta naglar ska det vara. Helst inget nagellack alls, men måste man ha det pga sköra naglar el. dyl. ska det vara ofärgat. Detta pga att man ska kunna se att man är ren under naglarna. 22

23 Läkemedelshantering Dosdispenserade läkemedel bör serveras på fat, ur kopp eller med sked På grund av att vi har så mycket bakterier på händerna vi plockar hela tiden upp dem så ska vi inte ge medicin med våra händer. Använd medicinkopp, sked eller dylikt om inte vårdtagaren själv kan plocka tabletterna från ett fat eller liknande. Tabletterna ska vara orörda av händer ända från förpackningen/burken tills de kommer i munnen på vårdtagaren. 23

24 Använd skyddshandskar Vid all kontakt med kroppssekret (sår, urin, avföring, blod ). Inte samma handskar till flera vårdtagare. Berör inte omväxlande smutsigt & rent med handskar på. Handskar kan inte desinfekteras! Ibland räcker inte handspriten till, och det är när vi riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor, dvs sår, urin, avföring eller blod. I dessa finns så mycket smittämnen, så om det kommer på vår hud så hinner inte handspriten avdöda alla smittämnen. Då behöver vi skyddshandskar. Men bara då! Använd inte handskar i onödan! Man är en större smittorisk om man använder handskar på fel sätt. Det är viktigt att använda handskar bara när man gör det smutsiga arbetet, sen direkt ta av sig dem. Inte arbeta hela tiden med handskar på sig då planterar man smittämen överallt på de ytor man tar på, sen vet vi att t.ex. tarmbakterier kan leva ca ett par dygn på ytor. Då förstår vi att andra kan komma och ta på samma ytor och plocka upp smittämnen och på så vis föra dem vidare. Använd handskar av undersökningstyp, dvs av vinyl eller nitril. Handskar tål inte sprit, det blir mikroskopiska hål i dem, så byt istället mellan olika moment. 24

25 Arbetskläder Kortärmade Tvättas i 60 tvättas på arbetsplatsen eller på tvätteri Bytes dagligen Arbetsdräkten ska vara kortärmad, dvs man får inte ha en långärmad T- shirt under. Däremot kan man ha en kofta eller liknande utanpå om man fryser. Den tar man sedan av sig innan man går in till vårdtagaren. Kortärmat är viktigt för att kunna sprita sig även på underarmarna. Vi vet att det samlas mycket bakterier på ändarna på långärmade tröjor. Kom ihåg att kläderna är smittspridare nr 2 Det hamnar mycket smittämnen på våra kläder. Därför ska de bytas dagligen. Vi måste jobba för att få tillräckligt antal plagg för att kunna göra det. Kläderna ska tvättas i minst 60 grader, helst på tvätteri. Man kan också tvätta på arbetsplatsen. Kläderna får INTE tas hem. Och vem vill släpa hem alla dessa smittämnen??? 25

26 Engångsplastförkläde Skyddsrock Plastförklädet är engångs och slängs direkt Om skyddsrock krävs, använd engångs Om man inte ska behöva byta arbetsdräkt efter varje vårdtagare, måste man skydda sina arbetskläder med ett plastförkläde vid smutsigt arbete. Plastförklädet är alltid engångs, får inte hängas upp och användas igen. Plastförkläde ska också användas vid bäddning, detta pga det finns mycket hudflagor i en säng efter en natt. De kan bära på bakterier och när vi bäddar så virvlar de upp och hamnar på arbetsdräkten. Plastförklädet skyddar mot detta. Vi behöver inte ha handskar när vi bäddar, för händer och armar kan vi sprita av, men inte arbetsdräkten. Ibland kan man behöva en hel skyddsrock, t.ex vid magsjuka eller om man har en vårdtagare som har avföring el dyl på händerna och man riskerar få det på sin bara hud på armarna. Då ska man använda sig av en skyddsrock av engångstyp. 26

27 Hår och skägg Långt hår (och skägg) ska fästas upp Huvudduk ska fästas upp och tvättas dagligen. Hår kan sprida smitta har man längre hår än till axlarna ska det fästas upp. 27

28 Fötterna? Bakterier hamnar på golvet, men Virvlar inte upp Återförs inte från golv till vårdtagare om de inte får hjälp... Tänk på att inte flytta upp bakterierna på bord, i säng mm. Skoskydd utgör risk vid av och på Det finns mycket bakterier på golv, men de stannar där om ingen flyttar upp dem Tänk på handhygienen om ni använder skoskydd! Dvs sprita händerna efter avtagande av skoskydd. Och skoskydden är förstås alltid engångs! Lägg aldrig sängkläder på golvet, då flyttar ni upp alla golvets bakterier i sängen när ni sedan lyfter upp dem igen! 28

29 Infekterade sår hos personal Mycket bakterier i t.ex. en nagelbandsinfektion, eksem i hörselgång, spricka i näsöppningen. Orsakas främst av S.Aureus och streptokocker grupp A Arbetsledaren avgör om du får jobba Tänk på att inte jobba om du har sår på händerna som är infekterade. Visa dem för din chef eller ssk för bedömning. 29

30 Exempel på lagstiftning inom vårdhygieniska området Smittskyddslagen SFS 2204:168 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker AFS 2005:1 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:3 Omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1990:18 Det finns många lagar som styr hur vi ska arbeta, men också lagar som skyddar oss i vårt arbete. Detta är exempel på sådana. 30

31 Undervisningsmaterial om vårdhygien Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete: Sektionen för vårdhygiens hemsida: Klicka på Handlingsprogram och hygienrutiner, under rubrik Kommunal vård finns dokumentet: Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sidor att gå in på för att läsa om hygienfrågor och mycket annat. 31

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

Smitta och smittspridningsvägar. Camilla Artinger Vårdhygien 2017

Smitta och smittspridningsvägar. Camilla Artinger Vårdhygien 2017 Smitta och smittspridningsvägar Camilla Artinger Vårdhygien 2017 Normalflora Mikroorganismer i/på kroppen finns där utan att orsaka infektioner Näsa-mun-svalg, magtarmkanal och huden (hårsäckar, körtelgångar)

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion. Dokumentnamn: Rutin för basal hygien Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2016-05-01 Basala hygienrutiner Bakgrund och syfte

Läs mer

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Syftet med hygienrutiner? Förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner Förebygga smittspridning Patientsäkerhet Arbetsmiljö 1 Varför behöver vi i vår verksamhet

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Nedan finns, bild för bild, förslag på vad som bör sägas till respektive bild. Lycka till! Bild 1: Bild 2: Varför behöver vi i vår verksamhet arbeta med hygienrutiner?

Läs mer

Vårdhygieniska Argument

Vårdhygieniska Argument Vårdhygieniska Argument Ibland är det svårt att övertyga medarbetare om vikten av att praktisera basala hygienrutiner och förhålla sig till rätta klädregler. Trots att det reglerat i en författning (bindande

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Tipspromenad Basala hygienrutiner 1

Tipspromenad Basala hygienrutiner 1 Tipspromenad Basala hygienrutiner 1 Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har du frågor, hör gärna av dig

Läs mer

Riktlinje för basal hygien inom kommunal vård och omsorg

Riktlinje för basal hygien inom kommunal vård och omsorg Riktlinje för basal hygien inom kommunal vård och omsorg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: SN-2016/103, version 4 Beslutande nämnd: Socialnämnd Beslutsdatum: 2016-09-01 Giltighetstid: 2017-12-30 Dokumentansvarig:

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

1. Jag bäddar sängar på morgonen. När ska jag byta förkläde?

1. Jag bäddar sängar på morgonen. När ska jag byta förkläde? 1. Jag bäddar sängar på morgonen. När ska jag byta förkläde? 1. Mellan varje sal X. Mellan varje patient 2. När jag bäddar sängar behöver jag inte ha något förkläde 2. Är det OK ur hygiensynpunkt att vara

Läs mer

Tipspromenad - Basala hygienrutiner 2

Tipspromenad - Basala hygienrutiner 2 Tipspromenad - Basala hygienrutiner 2 Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har du frågor, hör gärna av dig

Läs mer

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.... 1 Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar...

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen

Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen Område Hälso- och sjukvård Fastställd: 2015-11-01 Dok. Nr 1 Vers.nr. 1 Antal sidor

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Tipspromenad - Calici

Tipspromenad - Calici Tipspromenad - Calici Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har du frågor, hör gärna av dig till oss på vårdhygien!

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt - förhindra smitta på bästa sätt Alla människor är bärare av mikroorganismer. I vårdmiljö möts många människor, vilket innebär en ökad

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Bild: Webben Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Jessica Löfgren, Maria Kihl Handledare: Maria

Läs mer

Hepatiter och blodsmitta

Hepatiter och blodsmitta Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner

Läs mer

Viktigt med handhygien

Viktigt med handhygien Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel - praktiska råd för personal inom hjälpmedelsverksamheten Elisabeth Eriksson och Torbjörn Wallin i samarbete med Karin Medin Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person

Läs mer

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Vårdhandboken översikt Vid venös provtagning ska stickskyddade produkter användas (AFS 2012:7 ändringsföreskrift

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är det? Hur sprids smitta?

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdhygien Stockholms län Vårdrelaterade infektioner (VRI) Mikael Stenhem Överläkare Vårdhygien Stockholms län Vårdhygien Stockholms län Målet med den här föreläsningen: Veta hur man skall agera för att

Läs mer

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS Syfte Att förebygga smittspridning i vården och omsorgen genom att använda adekvata arbetsmetoder inom vårdhygienområdet

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer