Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal"

Transkript

1 Basala hygienrutiner Dygnet runt Gäller all personal 1

2 Vårdhygien Direkt Ring vid frågor och misstänkt magsjuka! Har du frågor som handlar om hygien? Då kan du själv ringa till Vårdhygiens direkttelefon. Hygiensjuksköterskorna (5 st) turas om att ha den en vecka i taget. Det betyder att du då kan få svar på frågor som inte kan vänta. Telefonen är bemannad 8-16 måndag till fredag. Vid akuta frågor övriga tider kan du be ssk kontakta infektionsjouren på Akademiska sjukhuset. Det är viktigt att ssk ringer och rapporterar så fort man misstänker ett fall av magsjuka. 2

3 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner Blodsmitta Sårinfektioner Svar ja! En vårdrelaterad infektion betyder att man har fått en infektion i samband med någon typ av vård. Våra vårdtagare/kunder/brukare/boende är inte patienter på sjukhus. Men de vårdas av oss av någon anledning och de löper större risk än andra att få en infektion. Många har/har haft många sjukvårdskontakter och man vet att det finns mycket bakterier på sjukhus som vårdtagare kan ta med sig hem. Många behöver hjälp med personlig hygien, vi har mycket mer avancerad vård på boenden och i de egna hemmet än vi hade förr. Detta gör att infektioner och smittsamma bakterier och virus ökar också utanför sjukhusen. Sen har vi det ökande problemet med resistenta bakterier. De har utvecklats på grund av den okontrollerade antibiotikaanvändningen i världen, De fanns inte i Sverige förr, men eftersom vi lever i ett globalt samhälle, vi reser mycket etc, så plockar vi med oss mycket av dessa hem också. De resistenta bakterierna, men också våra vanliga bakterier kan utgöra en risk för infektion hos de som är sjuka och/eller gamla. Ovanstående infektioner är vanliga även utanför sjukhus och räknas till de vårdrelaterade infektionerna. Och dessa infektioner drabbar ju även våra vårdtagare eller hur? 3

4 Alla har bakterier! Bakterier är nödvändiga! Ibland blir man sjuk. För vem är risken störst? Alla bakterier är dock inte av ondo! Vi har alla bakterier på och i kroppen och det måste vi ha för att vara friska och må bra. Det kallas vår normalflora. Den kan se lite olika ut hos olika personer, men vi har bakterier på huden och i kroppen, mest i mag-tarmkanalen. Ju längre ner i tarmen vi kommer ju mer bakterier har vi mest i tjocktarmen. Vi bär på ca 2 kg bakterier Många har viktiga funktioner, som ex mjölksyrebakterier, bakterier som hjälper till att bilda vitaminer etc. Dessa bakterier normalfloran mår vi bra av. Men om våra egna tarmbakterier hamnar där de inte ska vara, t.ex om tarmbakterier vandrar in i urinröret, kan de orsaka oss en urinvägsinfektion, dvs vi får en infektion av våra egna bakterier. Så man kan alltså få infektioner dels av sin egna bakterier om de hamnar på fel ställe, dels av bakterier som tillförs av något eller någon. Risken för oss att få en infektion är liten, vi har ett gott immunförsvar som skyddar oss. Men de vi vårdar är av olika anledningar mycket mer infektionskänsliga. 4

5 Ökad risk för infektioner med dessa riskfaktorer: Sår Hudskador Eksem Katetrar PEG / sond KAD Långvarig och återkommande antibiotikabehandling Hög ålder Kroniska sjukdomar, ex. diabetes Gamla människor har automatiskt ett försvagat immunförsvar, har man någon kronisk sjukdom, t.ex. diabetes, eller sår, eksem eller andra hudskador, PEG, sond, kateter av något slag eller kvarliggande urinkateter (KAD) så innebär det också en ökad risk för infektioner. Huden är ju vårt bästa skydd, en sköld mot infektioner. Men så fort det blir ett hål i skölden så är det en väg in för bakterier. På katetrar etc klättrar bakterier väldigt lätt in i kroppen. Står man på långvarig eller återkommande antibiotikabehandling så kan man rubba eller slå ut delar av den skyddande normalfloran, så att andra, skadliga bakterier, har möjlighet att växa till. 5

6 Smittspridningsvägar Luftburen smitta, från luftvägarna Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta, från huden Direkt kontaktsmitta Tarmsmitta Indirekt kontaktsmitta Smittämnen (bakterier och virus) kan spridas på flera olika sätt. Vi ska gå igenom dessa lite snabbt. 6

7 Droppsmitta Hosta, nysning, kräkning, diarré Direkt eller via händer via kläder via föremål Hosta, nysning, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora, tunga droppar som inte når längre en armlängd innan de faller ner. Så sprids t.ex förkylningsvirus. Droppar vid nysning har en hastighet av 365 km/h och ger ca droppar/nysning. Når ändå bara 1-2m innan de faller till marken. Tal: dropparna ramlar ner vid fötterna, ca dr. Men dessa droppar landar ju på föremål, finns kvar på händer etc. Där kan de leva ett tag. (Förkylningsvirus 1-2 timmar, magsjukevirus upp till flera veckor på föremål). Viktigt med god handhygien! Direkt genom att dropparna når mottagarens ögon och slemhinnor. Indirekt genom droppar som faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta, ex. calicivirus. 7

8 Luftburen smitta Vattkoppor Tuberkulos Från infekterad hud-ovanligt,men kan förekomma Aerosoler uppstår då en luftström hastigt passerar över en vätskeyta Smittämnena sprids genom att droppar torkar ihop till droppkärnor, sprids genom luften och sedan inandas. Kan ibland spridas över mycket långa sträckor och mellan rum. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppkomma och större mängder smittämnen spridas. Smittämnen som ex. vattkoppor och tuberkulos sprids på detta vis. Vattkoppsvirus är mycket smittsamt. Tuberkulosbakterien kräver längre tid i samma rum för att orsaka smitta. Luftburen smitta från huden: från huden sprids partiklar till luften i stora mängder. En del av dem bär bakterier. Från personer med stora sårområden ex. brännskador, stora psoriasisområden kan bakt. spridas. De kan då inandas eller falla ned i öppna sår och ge sårinf. Mycket ovanligt! 8

9 Direkt kontaktsmitta Beröringssmitta Handslag och annan beröring hud mot hud eller slemhinna, kan överföra smitta - från sår till sår Via handslag etc. Stor risk vid infekterade sår på händerna hos personal. Då ska man inte jobba! 9

10 Indirekt kontaktsmitta Från en person till en annan via: händer kläder föremål Den absolut vanligaste smittvägen inom vården. Dvs smittämnen plockas upp hos en vårdtagare och överförs till nästa vårdtagare VIA våra händer, kläder eller föremål som används av flera och inte gjorts rent emellan. Vi kan också släppa våra egna bakterier och virus till vårdtagarna om vi inte har en tillräckligt god hygien. Eller sånt vi plockat upp på bussen, affären el. dyl. Den största risken är våra händer, därefter kommer kläderna och på tredje plats föremål. Det är alltså jätteviktigt att handhygienen fungerar och att vi har arbetsdräkt. Dessutom måste vi tänka på rengöring och städning. 10

11 Bakterier finns på tagställen Tänk på att torka tagställen då och då! Särskilt viktigt vid känd smitta eller magsjuka. Då ska tagställen torkas minst en gång dagligen. Med ytdesinfektion på papperstrasa - ymnigt! Det ska vara alkoholbaserad ytdesinfektion med tillsats av tensid. Det behövs nämligen tensid (rengörande komponent) som löser upp smutsen så att alkoholen kan komma åt att avdöda smittämnet. 11

12 Tarmsmitta Smittämnen i avföringen når munnen via direkt eller indirekt kontakt, droppsmitta Förorenat vatten eller livsmedel kan orsaka sjukdom Bakterier: ex. salmonella, shigella, campylobacter, clostridium difficile Virus: ex. calicivirus, rotavirus Magsjuka smittar på detta vis. Blir man sjuk har man ätit virus eller bakterier Och hur gick det till? Jo, genom att vi hade det på händerna. Vi kan lätt plocka upp sådana smittämnen. Viktigt med handhygien innan måltider och innan arbete i kök! Vid utlandsresa kan vi också bli sjuka genom att dricka förorenat vatten eller via smittämnen i maten. Bakterieorsakad magsjuka är vanligast vid utlandsvistelse (förutom Clostridium difficile, som man kan smittas av eller som kan växa till, efter långvarig antibiotikabehandling. I Sverige är magsjuka nästan alltid orsakad av calicivirus (vinterkräksjukan). Rotavirus orsakar magsjuka hos små barn, sen blir man immun, men immuniteten avtar med åldern, vilket gör att gamla människor kan insjukna av rotavirus igen. Tarmbakterier kan också förekomma i sår. Inte bara trycksår i bak. Shigella: orsakar svåra,blodtillblandade diarréer Campylobacter: finns i fågelkött (kyckling - rengör) och opastöriserad mjölk Clostr. Difficile: orsakas ofta av kraftfull ab- beh. Orsakar svåra diarréer, men är dock behandlingsbar. Calicivirus: orsakar vinterkräksjuka, är ej behandlingsbar. Infektionsdos: kan krävas ca 10 st virus för att vi ska bli sjuka. Det finns ca miljoner viruspartiklar i 1 gram kräkning eller diarré! Alltså är det mycket smittsamt. 12

13 Blodsmitta - smittat blod når vårat blod Stickskada Skärskada Blodstänk i mun, ögon eller på skadad hud Smittar ENBART i vården genom att smittat blod når vårat blod. Ex. HIV och Hepatit B,C, smittar på detta vis. Dvs. infekterat blod måste komma in i vår blodbana. Sker oftast genom skada på hud eller slemhinna. Måste till ex. sår, stick eller skärskador. Det är vanligt med stick- och skärskador bland vårdpersonal. Viktigt med säkerhetsprodukter vid provtagning, injektioner etc. Finns nålavtagare till insulinpennorna? Stickburk? Handskar måste användas vid all kontakt med blod. Det reducerar risken för blodsmitta med 50 %. 13

14 När det händer! Tvätta snarast med tvål och vatten, sedan rikligt med handdesinfektionsmedel. Kläm inte! Skölj med rikliga mängder koksalt eller vatten vid mun/ögonkontakt. Kontakt med arbetsledare. Arbetsskadeanmälan ska göras. Kontakt med infektionsmottagning 2 på Akademiska sjukhuset. tel: , 5628, 5629 Om skada inträffar: tvätta ordentligt med tvål och vatten, och/eller ta ordentligt med handsprit. Inte klämma! Har man stuckit sig vilket är vanligast - så kan man sprida smittämnet i vävnaderna om man klämmer på ex fingret. Låt det istället vara. Kontakta arbetsledare, det ska skrivas en arbetsskadeanmälan. Viktigt för ev framtida behov. Kontakta gärna infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset. Måndag till fredag har de en särskild stick- och skärmottagning för personal. De kan ge råd och stöd om vad man ska göra. Men strunta inte i att tala om att du har stuckit dig! 14

15 Multiresistenta bakterier -orsakar samma infektioner men är svårare att behandla! Multiresistenta bakterier: MRSA -en resistent gul stafylokock, finns på hud och slemhinna orsakar sårinf, bölder etc ESBL-bildande tarmbakterier orsakar ofta urinvägsinfektion VRE -också en tarmbakterie Resistenta bakterier är något som vi har fått de sista decennierna. Vi kommer aldrig att bli av med dem vi har fått hit, men vi kan försöka se till att de inte sprids. Det är vanliga bakterier som på olika sätt lärt sig att tåla antibiotika. Det gör att när de orsakar infektioner så blir de infektionerna mer svårbehandlade och det finns mycket färre antibiotika att välja mellan. Ofta krävs intravenös antibiotikabehandling på sjukhus. Men vi kan alltså alla bära på dessa bakterier utan att vi vet om det. Det gäller alltså att arbeta på ett sånt sätt att de inte sprids. De är inte farliga för oss när de inte orsakar infektioner. ESBL-bildande tarmbakterier är de som ökar mest i vården, och man hittar de flesta fallen utanför sjukhusen, inom öppenvården. Det finns mycket mer av dem utomlands, framför allt på sjukhus utomlands. Därför tar man prover på alla som vårdats utomlands de sista 6 månaderna om man ska läggas in på sjukhus. Detta är ett sätt att hålla koll på de resistenta bakterierna. Har vi någon vårdtagare med resistenta bakterier finns särskilda kapitel i det kommunala hygiendokumentet. 15

16 Vi får veta efteråt därför måste vi tänka före Alla är tänkbart smittade Alla är tänkbart mottagliga Enkla rutiner för ALLA personalkategorier Vi vet inte vilka som bär på olika bakterier. Det syns inte utanpå. Vi vet inte heller vem som eventuellt kan få en infektion. Därför måste vi arbeta på ett säkert sätt med alla. Så om vi en dag tar t.ex. en sårodling eller urinodling på en vårdtagare och får svar att det växer någon typ av resistenta bakterier, då ska vi känna oss trygga med att vi arbetat på rätt sätt. Då behöver vi inte känna oss oroliga, varken att vi själva har blivit smittade eller att vi smitta någon annan. För vi har arbetat på rätt sätt! Mycket enkelt: det handlar om BASALA HYGIENRUTINER. 16

17 Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Det handlar alltså om att alltid ha en god handhygien, använda handskar IBLAND och att använda skyddskläder. 17

18 Handhygien Tvätta händerna med tvål och vatten endast: När de är synbart smutsiga Efter toalettbesök Vid tarmsmitta Innan hantering av livsmedel Vi ska inte tvätta händerna så ofta! Tvål och vatten tar nämligen inte död på alla bakterier. Däremot så torkar det ut våra händer. Är du röd och torr om händerna är det tvålens och vattnets fel. Man ska bara tvätta händerna om man SER eller KÄNNER att de är smutsiga, när man har varit på toaletten förstås, innan man hanterar mat och när det går magsjuka på avdelningen. Detta pga att magsjukevirus inte avdödas så effektivt av sprit. Där behöver man alltså den MEKANISKA rengöringen som blir när man gnuggar sina händer med tvål och vatten och sedan torkar sig med papper. Avsluta alltid med handsprit efter tvåltvätt. Se bara till att händerna är ordentligt torra, annars späds spriten ut 18

19 Sprita dina händer istället! Före och efter all kontakt med vårdtagare Före rena arbetsmoment - ex. såromläggning, livsmedelshantering Efter avtagande av handskar Lättillgänglig sprit! Skall finnas flaskor och/eller behållare utplacerade där de behövs. Dvs, direkt innanför dörren till rummet/lägenheten. Det hjälper inte att den står i korridoren, man måste ju öppna dörren, ta i handtag etc. Handsprit ska finna INNANFÖR dörren så att man kan sprita sig det sista man gör innan man hjälper vårdtagaren. Sprit ska enbart finnas i originalförpackningen, får ej hällas över! I ALL handsprit finns återfettningsmedel som gör att händerna inte torkar ut. ALLA måste kunna sprita sina händer om man ska kunna arbeta inom vården. Det finns inte någon som kan ta av sig handskar utan att det hamnar lite smittämnen på händerna, därför är det viktigt att sprita sig efter handskanvändning också. 19

20 Handdesinfektion Handdesinfektion Ta rikligt med handsprit, kupa handen och fyll gropen Se till att handspriten kommer åt överallt Gnid händerna tills de torkar Ta rikligt med handsprit Desinfektera fingertopparna Desinfektera mellan fingrarna Desinfektera handflatorna Desinfektera tummarna Desinfektera händernas ovansida Desinfektera handlederna Lufttorka händerna Christer Häggström Alla upphandlade produkter är bra. Använd vilken sort ni vill. Olika storlekar finns. Gel kan orsaka vita fläckar. 20

21 Smycken i vården? Nej tack! Gula stafylokocker Tarmbakterier Under ringar och klockor trivs bakterierna. Det går inte att utföra en korrekt handdesinfektion med smycken på! Kortklippta naglar - den tätaste bakterietillväxten på händerna finns under naglarna. Inga armbandsklockor eller armband i vårdarbetet Piercing ok om läkta hål. 21

22 Inga långa naglar eller färgat nagellack Ju längre naglar ju mer smuts får det plats under dem Korta naglar ska det vara. Helst inget nagellack alls, men måste man ha det pga sköra naglar el. dyl. ska det vara ofärgat. Detta pga att man ska kunna se att man är ren under naglarna. 22

23 Läkemedelshantering Dosdispenserade läkemedel bör serveras på fat, ur kopp eller med sked På grund av att vi har så mycket bakterier på händerna vi plockar hela tiden upp dem så ska vi inte ge medicin med våra händer. Använd medicinkopp, sked eller dylikt om inte vårdtagaren själv kan plocka tabletterna från ett fat eller liknande. Tabletterna ska vara orörda av händer ända från förpackningen/burken tills de kommer i munnen på vårdtagaren. 23

24 Använd skyddshandskar Vid all kontakt med kroppssekret (sår, urin, avföring, blod ). Inte samma handskar till flera vårdtagare. Berör inte omväxlande smutsigt & rent med handskar på. Handskar kan inte desinfekteras! Ibland räcker inte handspriten till, och det är när vi riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor, dvs sår, urin, avföring eller blod. I dessa finns så mycket smittämnen, så om det kommer på vår hud så hinner inte handspriten avdöda alla smittämnen. Då behöver vi skyddshandskar. Men bara då! Använd inte handskar i onödan! Man är en större smittorisk om man använder handskar på fel sätt. Det är viktigt att använda handskar bara när man gör det smutsiga arbetet, sen direkt ta av sig dem. Inte arbeta hela tiden med handskar på sig då planterar man smittämen överallt på de ytor man tar på, sen vet vi att t.ex. tarmbakterier kan leva ca ett par dygn på ytor. Då förstår vi att andra kan komma och ta på samma ytor och plocka upp smittämnen och på så vis föra dem vidare. Använd handskar av undersökningstyp, dvs av vinyl eller nitril. Handskar tål inte sprit, det blir mikroskopiska hål i dem, så byt istället mellan olika moment. 24

25 Arbetskläder Kortärmade Tvättas i 60 tvättas på arbetsplatsen eller på tvätteri Bytes dagligen Arbetsdräkten ska vara kortärmad, dvs man får inte ha en långärmad T- shirt under. Däremot kan man ha en kofta eller liknande utanpå om man fryser. Den tar man sedan av sig innan man går in till vårdtagaren. Kortärmat är viktigt för att kunna sprita sig även på underarmarna. Vi vet att det samlas mycket bakterier på ändarna på långärmade tröjor. Kom ihåg att kläderna är smittspridare nr 2 Det hamnar mycket smittämnen på våra kläder. Därför ska de bytas dagligen. Vi måste jobba för att få tillräckligt antal plagg för att kunna göra det. Kläderna ska tvättas i minst 60 grader, helst på tvätteri. Man kan också tvätta på arbetsplatsen. Kläderna får INTE tas hem. Och vem vill släpa hem alla dessa smittämnen??? 25

26 Engångsplastförkläde Skyddsrock Plastförklädet är engångs och slängs direkt Om skyddsrock krävs, använd engångs Om man inte ska behöva byta arbetsdräkt efter varje vårdtagare, måste man skydda sina arbetskläder med ett plastförkläde vid smutsigt arbete. Plastförklädet är alltid engångs, får inte hängas upp och användas igen. Plastförkläde ska också användas vid bäddning, detta pga det finns mycket hudflagor i en säng efter en natt. De kan bära på bakterier och när vi bäddar så virvlar de upp och hamnar på arbetsdräkten. Plastförklädet skyddar mot detta. Vi behöver inte ha handskar när vi bäddar, för händer och armar kan vi sprita av, men inte arbetsdräkten. Ibland kan man behöva en hel skyddsrock, t.ex vid magsjuka eller om man har en vårdtagare som har avföring el dyl på händerna och man riskerar få det på sin bara hud på armarna. Då ska man använda sig av en skyddsrock av engångstyp. 26

27 Hår och skägg Långt hår (och skägg) ska fästas upp Huvudduk ska fästas upp och tvättas dagligen. Hår kan sprida smitta har man längre hår än till axlarna ska det fästas upp. 27

28 Fötterna? Bakterier hamnar på golvet, men Virvlar inte upp Återförs inte från golv till vårdtagare om de inte får hjälp... Tänk på att inte flytta upp bakterierna på bord, i säng mm. Skoskydd utgör risk vid av och på Det finns mycket bakterier på golv, men de stannar där om ingen flyttar upp dem Tänk på handhygienen om ni använder skoskydd! Dvs sprita händerna efter avtagande av skoskydd. Och skoskydden är förstås alltid engångs! Lägg aldrig sängkläder på golvet, då flyttar ni upp alla golvets bakterier i sängen när ni sedan lyfter upp dem igen! 28

29 Infekterade sår hos personal Mycket bakterier i t.ex. en nagelbandsinfektion, eksem i hörselgång, spricka i näsöppningen. Orsakas främst av S.Aureus och streptokocker grupp A Arbetsledaren avgör om du får jobba Tänk på att inte jobba om du har sår på händerna som är infekterade. Visa dem för din chef eller ssk för bedömning. 29

30 Exempel på lagstiftning inom vårdhygieniska området Smittskyddslagen SFS 2204:168 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker AFS 2005:1 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:3 Omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1990:18 Det finns många lagar som styr hur vi ska arbeta, men också lagar som skyddar oss i vårt arbete. Detta är exempel på sådana. 30

31 Undervisningsmaterial om vårdhygien Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete: Sektionen för vårdhygiens hemsida: Klicka på Handlingsprogram och hygienrutiner, under rubrik Kommunal vård finns dokumentet: Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sidor att gå in på för att läsa om hygienfrågor och mycket annat. 31

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Syftet med hygienrutiner? Förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner Förebygga smittspridning Patientsäkerhet Arbetsmiljö 1 Varför behöver vi i vår verksamhet

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Nedan finns, bild för bild, förslag på vad som bör sägas till respektive bild. Lycka till! Bild 1: Bild 2: Varför behöver vi i vår verksamhet arbeta med hygienrutiner?

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.... 1 Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar...

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdhygien Stockholms län Vårdrelaterade infektioner (VRI) Mikael Stenhem Överläkare Vårdhygien Stockholms län Vårdhygien Stockholms län Målet med den här föreläsningen: Veta hur man skall agera för att

Läs mer

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel - praktiska råd för personal inom hjälpmedelsverksamheten Elisabeth Eriksson och Torbjörn Wallin i samarbete med Karin Medin Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Blodburen smitta i ett labperspektiv

Blodburen smitta i ett labperspektiv 1 Blodburen smitta i ett labperspektiv Equalis användarmöte 2014-03-06 Anders Samuelsson, hygienläkare, 2 Idag kommer jag att ta upp Blodburen/vävnadsburen smitta De vanligaste smittämnena Smittvägar Överföring

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Hygienråd för förskolan

Hygienråd för förskolan Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-11 Beslutad av 1(11) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinje

Läs mer

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till hygienregler Klädregler Basala hygienrutiner Krav från Socialstyrelsen Observationsstudier

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

HYFS föräldrautbildning

HYFS föräldrautbildning HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Utarbetad av Nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar Omarbetad 2008 Bygger på SFSS protokoll från 1998, utarbetat av

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Dokumentets Titel Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annika Blomkvist Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori:

Läs mer

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Nationell verksamhetstillsyn 2011 Socialstyrelsen Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

2010-07-27 Vv 160/2010. Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun

2010-07-27 Vv 160/2010. Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun 2010-07-27 Vv 160/2010 Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun Innehållsförteckning Basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården...3 Syfte...3 Handhygien desinfektion av händer

Läs mer

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) - Handlingsprogram för vård- och omsorg i Höganäs kommun

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) - Handlingsprogram för vård- och omsorg i Höganäs kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 070124 12:3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) - Handlingsprogram för vård- och omsorg i Höganäs kommun Detta dokument är avsett

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Regionala riktlinjer för vårdhygien. inom kommunal hälso- och sjukvård i Norrbottens län

Regionala riktlinjer för vårdhygien. inom kommunal hälso- och sjukvård i Norrbottens län Regionala riktlinjer för vårdhygien inom kommunal hälso- och sjukvård i Norrbottens län Förord Regionala riktlinjer för vårdhygien införs för att en god vårdhygienisk kvalitet skall upprätthållas inom

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Stöd för utformning av hygienplan

Stöd för utformning av hygienplan Stöd för utformning av hygienplan Nedan följer en del tips och verktyg som är tänkta att vara till hjälp i arbetet med upprättandet av hygienplanen. En utmaning är att få förståelse och följsamhet till

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun!

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! Organisationen Socialförvaltningen ansvarar över att alla som bor eller tillfälligt vistas i kommunen

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Välkommen till kursavsnittet Odontologisk Pofylaktik 2 - klinik termin 1

Välkommen till kursavsnittet Odontologisk Pofylaktik 2 - klinik termin 1 Kliniktillälle 1 Välkommen till kursavsnittet Odontologisk Pofylaktik 2 - klinik termin 1 Höstterminen 2010 Lena Karlsson 11 oktober 2010 1 Lena Karlsson Kursgivare Kurslitteratur Parodontit en introduktion

Läs mer

En tredjedel av alla svenskar tvättar händerna högst fem gånger per dag.

En tredjedel av alla svenskar tvättar händerna högst fem gånger per dag. Innehåll: En tredjedel av alla svenskar tvättar händerna högst fem gånger per dag. Varför är det så viktigt att tvätta händerna?... 6 Så här tvättar du händerna med tvål och vatten.... 12 Så här desinficerar

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

[Uppsala ) "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

[Uppsala ) KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG te, [Uppsala ) "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Eva Andersson 2014-09-03 NHO-2014-0209.37 Nämnden för hälsa vård och omsorg Riktlinje för god vårdhygienisk standard

Läs mer

Sida Inledning... 2. Allmänna hygienråd... 3. Hygienråd vårdpersonal... 4. Smittvägar.. 5. Basala hygienrutiner. 6

Sida Inledning... 2. Allmänna hygienråd... 3. Hygienråd vårdpersonal... 4. Smittvägar.. 5. Basala hygienrutiner. 6 1 2 Sida Inledning.... 2 Allmänna hygienråd...... 3 Hygienråd vårdpersonal... 4 Smittvägar.. 5 Basala hygienrutiner. 6 Desinfektion och desinfektionsmedel... 7 6.1 Medicintekniska produkter (MTP)... 7

Läs mer

Nya städrutiner vid Clostridium

Nya städrutiner vid Clostridium Nya städrutiner vid Clostridium Clostridium difficile Anaerob bakterie (behöver inte syre för att leva) Förekommer i jord och vattendrag Producerar toxin = gifter (vissa stammar) Bildar sporer (viloläge)

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2008-03-12 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5 Vårdhygien - smitta 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2008-03-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer