MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

Transkript

1 Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare Bodil Petersén, smittskyddssköterska Marianne Janson, hygiensjuksköterska Annika Blomkvist, hygiensjuksköterska Maria Kivi, hiv/sti-samordnare Pia Haqwinzon, klinikassistent Fax E-post smittskydd.dalarna@ltdalarna.se Hemsida Nr 1/2012 L agom till Dalarnas sportlovsstart har influensan drabbat oss. I Sverige är det säsongsinfluensan som dominerar och vi har mycket färre fall av svininfluensa i år än förra året. Tendensen är att influensavaccination av riskgrupper minskat. I skrivande stund har vi inte sammanställt hur vaccinationstäckningen bland ålderspensionärer i Dalarna ser ut men sannolikt kommer vi att ligga en bra bit under 50 %.. Den lägre vaccinationstäckningen kan till stora delar tillskrivas narkolepsibiverkan från svininfluensavaccinet Pandemrix. Lyckligtvis har inte denna biverkan setts hos det vanliga säsongsinfluensavaccinet. I Järna i Södermanland har konstaterats flera fall av mässling i ett område med låg mässlingsvaccinationstäckning. Det har konstaterats spridning i flera länder i Europa och vi rekommenderar att man vid utlandsresa ser över sitt skydd mot mässling. Antibiotikaresistens är alltid ett aktuellt ämne. Från Indien har rapporterats om fyra patienter med totalresistent tuberkulos som benämns TDR-TB. Dessa isolat var resistenta mot fem förstahandspreparat och ytterligare sju läkemedel. Ännu har ingen patient i Sverige diagnostiserats med TDR-TB. Däremot har vi multiresistent tuberkulos, MDR-TB, där enstaka fall även diagnostiserats i Dalarna. Från den 15:e mars är ESBL CARBA (extended spectrum betalactamases) smittspårningspliktig, enligt en ny föreskrift från Socialstyrelsen. ESBL är en egenskap hos tarmbakterier som ger resistens mot penicillin och cefalosporiner, vilka är de vanligaste antibiotika vi behandlar dessa infektioner med. Tidigare har antibiotikagruppen karbapenemer (Tienam och Meropenem) kunnat användas för behandling av ESBL. Nu finns bakterier som är resistenta även mot karbapenemer, ESBL CARBA. Smittspårning ska göras kring patienter som är bärare av dessa bakterier. I väntan på nya antibiotika bör vi, för att förhindra resistensutveckling, använda antibiotika på ett så restriktivt men klokt sätt som möjligt. Det är glädjande att vi i Dalarna har fortsatt att minska antibiotikaanvändningen sedan oktober 2011 och intar nu förstaplatsen i riket. Framför allt har vi våra distriktsläkare och vår Stramageneral, Astrid Danielsson, att tacka för detta som slutligen kommer våra patienter till godo. /Anders Lindblom

2 STATISTIK 2011 Antibiotikaresistenta bakterier MRSA 2, Pneumokock, nedsatt pc 3, ESBL VRE MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands. Pneumokocker med nedsatt känslighet Tio fall, varav sex är barn under två år. ESBL I Dalarna kan vi inte skönja den ökning som skett på nationell nivå. Av ESBL-producerande bakterier dominerar E coli med 105 fall, resterande åtta är Klebsiella pneumoniae. VRE En person som fått sjukvård i Egypten. Hepatiter Hepatit A 4,2 (2,8) (1) 5(1) 2(1) Hepatit B totalt 29, Hepatit B akuta Hepatit C 56, Hepatit D Hepatit E 0, (inhemska fall) Hepatit A Ett barn smittades vid besök i det forna hemlandet. Det är viktigt att vi tänker på att vaccinera de barn som reser till föräldrarnas forna hemländer, så vi inte får smittspridning av hepatit A i vårt land. Hepatit B Fem fall av akut hepatit B, varav tre smittades via intravenöst missbruk. För de övriga två är smittvägen okänd. Hepatit C I 26 fall anges smittvägen vara intravenöst missbruk. I fem fall är smittkällan okänd. I två fall rör det sig om sexuell smitta.

3 Mag- och tarminfektioner Amöbainfektion 6, Campylobacter 239,4 (85,4) 207 (67) 210 (63) 219 (69) 245(75) 211(75) 246(121) 268(123) EHEC (0) 3 (3) 3(2) 2(1) 6(6) 7(4) Giardia 18, (1) 22(1) 50(5) 51(2) 72(8) 44(2) Salmonella 102 (12,2) 116 (15) 164 (21) 142(31) 187(22) 107(18) 169(73) 104(43) Shigella 11,2 (0,2) 25 (5) 5 (0) 14(0) 15(1) 3(0) 11(4) 5(2) Tyfoid Yersinia 14, (10) 14(10) 13(11) 9(7) 4(3) 3(2) (inhemska fall) Campylobacter De vanligaste smittländerna var Sverige 123, Thailand 42, Turkiet 22 och Spanien 13. EHEC Fyra av sju personer smittades i Sverige. I ett av fallen härrörde smittan från får. Person till personsmitta var troligaste smittväg i ett fall. Giardia 26 personer smittades i Afrika och i tre av fallen var Sverige smittlandet. 14 barn var i förskoleåldern. Salmonella I Dalarna anmäldes färre inhemska fall, beroende på att det inte var lika många utbrott som året innan. Vid ett av de två mindre utbrotten, som var del i nationella utbrott, misstänktes rödlök importerad från Afrika vara smittkälla. I det andra kunde inte orsaken fastställas. De vanligaste smittländer var Thailand, Turkiet och Spanien. Shigella Två personer var smittade i Sverige, resten utomlands. Mykobakterier Tuberkulos 10,6 (7) 15 (5) 20 (14) 11(10) 22 (19) 22(17) 43(37) 27(26) Atypiska mykobakterier (Anger utländskt ursprung) Tuberkulos Alla utom en person har utländsk bakgrund. I tre fall anges Sverige som smittland. Majoriteten är smittad i Afrika. Sexuellt överförda infektioner + HIV Gonorré betalaktamas HIV-infektion Klamydiainfektion Syfilis Gonorré Nio fall är smittade i Sverige. I ett fall anges homosexuell smitta. HIV Ett av fallen är smittat i Dalarna, där det rör sig om sexuell smitta. Klamydia Klamydian har minskat i alla åldersgrupper utom kvinnor över 29 år. En bidragande orsak till minskningen är Landstinget Dalarnas ökade preventiva arbete genom vår hiv/sti-samordnare.

4 Övriga sjukdomar Brucellos Dengue 0, Invasiv Haemo influenzae 0, Invasiv grupp A streptokock Invasiv meningokock 1, Invasiv pneumokock Kikhosta 60, Legionella 1, Listeria 1, Malaria Psittacos Påssjuka 0, Sorkfeber (Nephro.epidem) 4, Tularemi 54, Viral meningoencefalit Brucellos Två fall, mamma och barn. Mamman smittad under resa i Syrien och Turkiet. Hon hade under resan vid flera tillfällen intagit opastöriserade mjölkprodukter. Efter hemkomsten utreddes hon för feberepisoder och ledbesvär under ett halvårs tid innan blododling togs som gav diagnosen. Hennes barn som också hade brucellos föddes efter att hon insjuknat. Sannolikt smittades barnet via amning eller möjligen intrauterint. Brucellos karakteriseras av långdragna, återkommande feberperioder (undulerande feber), huvudvärk, muskelvärk och trötthet. Man smittas via direktkontakt med infekterade djur eller intag av opastöriserade mejeriprodukter, i första hand mjölk eller ost. Denguefeber Fem fall. Tre smittade i Thailand och två i Indonesien. Haemophilus influenzae Sju fall varav inga barn, vilket visar att vårt vaccinationsprogram fungerar. Invasiv meningokocksjukdom Ett fall som insjuknade i bilden av sepsis (blodförgiftning). Kikhosta Sex fall, varav fem barn. Tre var ovaccinerade spädbarn. Malaria Tre fall, varav två inte tagit malariaprofylax. Samtliga smittade i Afrika. Tularemi Flest fall smittade i Gagnefs kommun.

5 Strama Arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen fortsätter för att vi på sikt skall närma oss det långsiktiga målet på 250 recept/1000 inv och år var ju Dalarna ett av tre landsting som lyckades nå det kvantitativa målet. I 2012 års patientsäkerhetssatsning var det initialt planerat att vi skulle minska 30% av mellanskillnaden från den nivå vi var föregående år och målet 250 recept/1000 inv och år. Eftersom endast tre landsting lyckades att minska med 10% har staten och SKL nu, klokt nog, valt att även i år sätta målet på 10%. Vi bör i Dalarna komma ner till 307 recept/1000 inv den 30/ Dessutom bör vi kunna redovisa hur vi på olika sätt arbetar för att få följsamhet till antibiotikarekommendationer. 100 miljoner kommer på nytt att fördelas mellan de landsting som lyckas. För att få del av ersättning krävs också att fyra grundkrav är uppfyllda. Arbetet med Strama är stimulerande då det gett så bra respons hos medarbetarna på vårdcentralerna. Nu gäller det att även hinna med slutenvården som inte alls ligger så bra till. /Astrid Danielsson/ordförande Strama Dalarna/ Bitr smittskyddsläkare Klamydia hemtest Klamydia är den könssjukdom som är vanligast i landet och så även i Dalarna. För att öka tillgänglighet för provtagning och nå fler, startade Landstinget Dalarna den 1:a september 2011 möjligheten för befolkningen att kostnadsfritt beställa hem ett klamydiatest via nätet. Målgruppen är de personer som haft oskyddat sex med ny eller tillfällig partner. Under de fyra månaderna tjänsten var igång under 2011 så beställdes ca 100 testkit per månad. Av dessa beställningar så analyserades ca 80% och ca 20% fullföljde aldrig sin beställningen med att skicka in prov för analys. Landstinget Dalarna behöver hålla ångan uppe och fortsätta att sprida information om att nättestning finns som en möjlighet för provtagning att testet är kostnadsfritt och att beställning kan göras hela dygnet runt! Mer information om finns att hämta på /Maria Kivi Hiv/STI samordnare

6 Hygiensköterskorna har ordet När det gäller följsamheten till basala hygienrutiner så står Landstinget Dalarna inför en utmaning!! De flesta av vårdens medarbetare ser förvånade ut när man talar om att målet är att vi i landstinget ska nå upp till en följsamhet på 64%. På frågan om de tycker att det är ett högt mål är svaret oftast entydigt. Man tycker att siffran är låg. Det anses inte som något problem att nå upp till det mål som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har satt upp till nästa nationella mätning som går av stapeln v.13. Men det faktum att vi i förra mätningen endast nådde upp till 52 % säger något helt annat. Endast dryga hälften av de medarbetare som då observerades klarade att leva upp till följsamheten av basala hygienrutiner och klädregler i samtliga 7 steg. Vad är det då som felar? Det blir ganska tydligt när man tittar på mät-resultaten. En stor andel av vårdpersonalen desinfekterar inte sina händer före patientkontakt! Varför är det så? Varför är det så viktigt? Är det viktigt? Ja, det kanske är det enskilt viktigaste momentet när det gäller de basala hygienrutinerna. Att sprita sina händer rena innan man tar i patienten, för att inte sprida smitta. En smitta som kan få ödesdigra konsekvenser för den enskilde patienten. Som vårdpersonal är man duktig på att sprita sina händer efter patientkontakt. Det visar också siffrorna. Men för att bryta smittvägarna måste även händerna desinfekteras före, det är ännu viktigare. Här måste vi lägga fokus. Ute i verksamheterna ska det vara tillåtet att kunna påminna varandra när man ser att någon glömmer. Medvetenheten har successivt ökat men den måste bli ännu större och tydligare. Allt för våra patienters säkerhet. Och med den alltmer ökande resistensproblematiken har vi inte råd att låta bli. PATIENTSÄKERHETSSATSNINGEN 2012 Patientsäkerhetssatsningen 2012 är en överenskommelse mellan staten och SKL om förbättrad patientsäkerhet. I denna överenskommelse har man enats om en prestationsbaserad ersättning för patientsäkerhetsarbetet i landstingen runtom i landet. Utgångspunkten för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara vårdskador, med målet att dessa skador gradvis skall minska i antal. Socialstyrelsens vårdskademätning visar att vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste vårdskadorna. För att förebygga vårdrelaterade infektioner är det av största vikt att all personal av alla kategorier konsekvent följer basala hygienrutiner och klädregler. Så med eftertänksamhet och noggrannhet kan även vi i landstinget Dalarna nå det uppsatta målet på 64%! /Annika Blomkvist Marianne Janson