Smittskydd&Vårdhygien

Transkript

1 Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2019 Influensan har nu nått sin topp i såväl Dalarna som Sverige. Bedömningen är att vi haft betydligt färre fall, som behövt sjukvård till följd av influensa denna säsong jämfört med förra säsongen. Orsakerna kan vara många men vi har haft en högre vaccinationsgrad av riskpersoner i år än förra året, vilket säkert påverkar antalet svårt sjuka. Influensavaccinet ser också ut att ha varit effektivare. I en preliminär rapport från Kanada hade årets influensavaccin en skyddande effekt på 72 %. Motsvarande skyddseffekt i Kanada förra säsongen var 20 %. Däremot har vi haft betydligt mer fall av RS-virus den här säsongen. De flesta som drabbas är i åldersgruppen 0-4 år. En annan utsatt grupp är personer över 65 år, där många drabbas. I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare Helena Ernlund, bitr smittskyddsläkare Marie Thelander, ST-läkare vårdhygien Bodil Petersén, smittskyddssköterska Monica Lindqvist, smittskyddsköterska Annika Blomkvist, hygiensjuksköterska Erica Nyman, hygiensjuksköterska Lawan Wallenius, hygiensjuksköterska Fiona Skogh, informationsläkare Pia Haqwinzon, hiv/sti-samordnare Lena Möller, klinikassistent Fax E-post smittskydd.dalarna@ltdalarna.se Hemsida En rapport från Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten visar att det fanns mer campylobacter i färsk kyckling i augusti 2018 jämfört med samma tid Samma varianter av bakterierna som hittades i kycklingen, återfanns i många fall även hos sjuka personer. Sambandet visar att färskt kycklingkött är en mycket vanlig smittkälla för campylobacter. Det är viktigt att kycklingkött hanteras och tillagas på rätt sätt, liksom att förebyggande åtgärder vidtas inom kycklingproduktionen. Region Dalarna har tagit beslut att erbjuda mässlingsvaccination till den personal inom hälso- och sjukvården som inte är immun. Förhoppningen är att vaccinationerna ska hinna genomföras under Anledningen är att förhindra spridning av mässling inom sjukvården och ge personalen en säker arbetsmiljö. Information om hur det kommer att gå till kommer att ges via verksamhetschefer./anders Lindblom

2 Antibiotikaresistenta bakterier MRSA Pneumokock, nedsatt pc ESBL ESBL Carba VRE MRSA En ökning jämfört med året innan. Nationellt har också antalet MRSA-fall ökat men inte lika mycket som i Dalarna. De allra flesta är smittade i Sverige. 57 har sökt med symtom och resten är hittade via smittspårning och screening. Med denna utveckling kan vi förutse att det vårdas många patienter med multiresistenta bakterier, där bärarskapet inte är känt. Det blir därför allt viktigare att följa de basala hygienrutinerna, för att vi inte skall få en spridning inom vården. ESBL ESBL-fallen fortsätter att öka. I majoriteten av fallen är agens E. coli, följt av Klebsiella. I tre fall rör det sig om Shigella. VRE Personen smittades i samband med sjukhusvård i Thailand. Tuberkulos, atypiska mykobakterier Tuberkulos 19(19) 28(27) 20(16) 25(23) 31(31) 11(11) 15(14) Atypiska mykobakterier (Anger utländskt ursprung) Tuberkulos Antalet fall har minskat sedan toppen 2010 och smittan sker nästan uteslutande utomlands. Hepatit A Endast ett fåtal fall. Viktigt att tänka på hepatit A-vaccination vid resa till länder med hög hepatit A- förekomst. Hepatit B Inget fall av akut hepatit B. Det rör sig om personer som är smittade tidigare och som nu upptäckts. Hepatit C Den dominerande smittvägen är intravenöst missbruk och de allra flesta är smittade i Sverige. STI Gonorré betalaktamas HIV-infektion Klamydiainfektion Syfilis

3 Gonorré Ungefär samma nivå som förra året. Flertalet smittade är män. Majoriteten är smittade i Sverige. 12 personer var symtomfria av vilket man kan dra slutsatsen, att provtagning är viktigt även vid avsaknad av symtom. LGV (Lymfogranuloma venererum) 1 fall av LGV - västvärlden är den nästan bara förekommande bland högrisktagande män som har sex med män (MSM). Sverige har sedan 2006 LGV-förekomsten ökat från enstaka importfall de första åren till 28 fall Hiv Alla smittade utomlands. Klamydia Antalet fall minskade förra året, vilken är en trend som man även kan se nationellt. Vi ligger nu under riksgenomsnittet. Syfilis En ökning av antalet fall. Tre personer uppges smittade i Sverige. I drygt hälften av fallen rör det sig om homosexuell smitta. Mag- tarmsmitta Amöbainfektion Campylobacter 202(95) 234(97) (144) 329(205) 344(203) 227(112) (103) EHEC 5(2) 19(18) 5(4) 2(1) 4(2) 8(7) 5(4) Giardia 32(8) 38(2) 57(7) 95(8) 61(7) 66(6) 42(5) Salmonella 65(12) 85(14) 56(12) 75(24) 70(25) 65(18) 68(31) Shigella 10(0) 8(5) 3(0) 13(1) 4(1) 8(1) 9(4) Tyfoid Yersinia 4(4) 5(4) 7(7) 11(11) 11(8) 9(4) 8(7) (inhemska fall) Campylobacter Mindre fall än förra året, eftersom utbrottet från svensk färsk kyckling har avklingat. Man ser dock fortfarande fall där smittan misstänks komma från svensk kyckling. EHEC Fyra smittade i Sverige och en fick den allvarliga formen HUS. Giardia 23 var barn yngre än 6 år. I denna grupp är det viktigt att hitta fall, då det är risk för smittspridning i förskola. Salmonella Vanligaste smittland är Sverige följt av Thailand och Grekland. Åtta av de inhemskt smittade fallen är kopplade till olika nationella utbrott. Inget utbrott i Dalarna. Shigella Tre inhemska fall kopplade till restaurangutbrott i Stockholm

4 Hepatiter Hepatit A 0 2(2) 1(1) 6(1) Hepatit B totalt Hepatit B akuta Hepatit C Hepatit D Hepatit E (1) 1(1) 0 (inhemska fall) Hepatit A Endast ett fåtal fall. Viktigt att tänka på hepatit A-vaccination vid resa till länder med hög hepatit A- förekomst. Hepatit B Inget fall av akut hepatit B. Det rör sig om personer som är smittade tidigare och som nu upptäckts. Hepatit C Den dominerande smittvägen är intravenöst missbruk och de allra flesta är smittade i Sverige. Övriga sjukdomar Dengue Invasiv Haemo nfluenzae Invasiv grupp A streptokock Invasiv meningokock Invasiv pneumokock Kikhosta Legionella Listeria Malaria Psittacos Påssjuka Sorkfeber (Nephro.epidem) Tularemi Viral meningoencefalit TBE (smittad i Dalarna) 0 1 2(1) 1 3(1) 3(1) 5(3) Dengue Det enda fallet var smittat i Kambodja. Kikhosta Två barn under sex månader smittades av kikhosta under fjolåret. Fyra av fallen var ovaccinerade. Malaria Sex av fallen var smittade i Afrika, i ett fall finns inte smittland angivet. Harpest Förra året hade vi lite fler fall än tidigare år. Minst hälften var smittade i Gagnefs kommun. En viss periodicitet ses i antalet fall av harpest genom åren.

5 Hygiensköterskorna har ordet I Region Dalarnas hygienkommitté har beslut fattats att samtliga sjukvårdande verksamheter inom slutenvården (avdelningar) ska genomföra vårdhygienisk egenkontroll en gång/år för att säkerställa Hälso- och sjukvårdslagens krav på god hygienisk standard (HSL 2017:30 kap.5 1-4). Vårdhygien har tagit fram material för att verksamheterna på ett enkelt sätt ska kunna checka av den vårdhygieniska standarden på sin enhet. Egenkontrollen innebär att avdelningschef eller motsvarande tillsammans med hygienombud (och gärna patientsäkerhetsombud) går igenom en kortare checklista med tillhörande lathund. Verksamheterna bestämmer själva vid vilken tidpunkt under året som egenkontrollen ska genomföras. Den ska dock vara utförd senast sista december varje kalenderår. Vid eventuella Vårdhygieniska brister eller problem utifrån checklistan ska en handlingsplan upprättas. Vid behov kontaktas hygiensjuksköterska på Smittskyddsenheten/Vårdhygien för råd, stöd och hjälp. Ungefär vart fjärde år genomförs en hygienrond på enheten tillsammans med hygiensjuksköterska som initieras av Vårdhygien. Materialet för att genomföra egenkontrollen hittar du på Smittskyddsenhetens externa webbsida ( under fliken Vårdhygien och Vårdhygienisk egenkontroll eller via länk Vårdhygienisk egenkontroll Välj checklista och lathund för slutenvården. Material finns även framtaget för mottagningar och särskilda boenden i kommunal vård genom särskilt avsedda checklistor och lathundar. OBS! Både checklista och lathund krävs för att kunna genomföra egenkontroll. Kontaktuppgifter Smittskyddsenheten/Vårdhygien

6 Uppdaterad broschyr för klok användning av antibiotika Den så kallade regnbågsbroschyren finns nu i uppdaterad version. Broschyren har tagits fram av Folkhälsomyndigheten, Nationell arbetsgrupp Strama och Läkemedelsverket. Den uppdaterats och fått nya kapitel. Den går redan att ladda ner från Folkhälsomyndighetens hemsida. Under mars månad kommer tryckt upplaga att distribueras från Folkhälsomyndigheten. Hiv/STI nytt Vi har fått många förfrågningar om när nästa smittspårningsutbildning av STI-sjukdomar kommer att arrangeras. Vi har arrangerat smittspårningsutbildning ungefär vartannat år och senast var hösten Nu är det således hög tid igen så boka redan nu in datumet onsdagen den 2:a oktober Det blir i sedvanlig ordning en heldagsutbildning och kommer att innehålla bland annat: grundläggande kunskap om våra vanligaste könssjukdomar behandling, provtagningsindikationer och diagnostik av STI smittskyddslagen och juridik mikrobiologiska grundkunskaper kring diagnostik smittspårning i praktiken Alla som går utbildningen erhåller ett exemplar av Socialstyrelsen handbok Smittspårning vid sexuellt överförbara infektioner. Utbildningen är kostnadsfri och vi bjuder på för- och eftermiddagsfika. Anmälan är inte öppen än men håll utkik på vår hemsida, där kommer vi att lägga ut mer information samt anmälan. Ny hemsida Det har säkert inte undgått någon att regionen fått en ny extern webbplats. Många hör av sig till oss och hittar inte längre till våra riktlinjer och dokument. Det enklaste sättet för att komma till vår nya webbplats är att skriva in webbadressen direkt i URL:en (adressfältet längst upp på internet). Skriv in: så kommer man direkt in på Smittskyddets hemsida. Därefter väljer man lämplig underavdelning genom att klicka på någon av underrubrikerna till höger; Vårdhygien, STI, Strama osv. Sidan är under uppbyggnad så hör gärna av dig om det är något som du saknar eller om du inte hittar den information du behöver. Ny personal på Smittskydd & Vårdhygien Den 9/1 började jag min nya tjänst som ST-läkare i vårdhygien. Vårdhygien är sedan 2015 en ny tilläggsspecialitet, och i botten är jag specialistläkare i klinisk mikrobiologi. Jag kommer nu att jobba halvtid på Mikrobiologen och halvtid på Vårdhygien. Efter studierna i Linköping gick flyttlasset åter till hemstaden Falun. Före AT vikarierade jag 6 månader på Kardiologen, efter AT gjorde jag en halv ST i infektionsmedicin innan jag bytte specialitet till klinisk mikrobiologi. Nu känns det fantastiskt roligt att få kombinera områdena klinisk mikrobiologi och vårdhygien. Jag hoppas på ett gott samarbete med er alla, med diskussioner där det får vara högt i tak och där vi alla ska kunna se vad vi kan förbättra för att förebygga smittspridning och minska vårdrelaterade infektioner. Vi hälsar Marie hjärtligt välkommen till oss! Bild av en glad bakterie, ritad av Maries dotter.