Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)
|
|
- Oskar Göran Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) handlingsprogram i öppen och slutenvård samt särskilda boenden Innehåll 1. Vad är enterokocker och särskilt VRE Screening respektive smittspårning avseende VRE VRE utbrott Riskfaktorer för smittspridning av VRE Handläggning på vårdavdelning med VRE- bärare Hjälpmedel/medicinteknisk utrustning Desinfektion Nyupptäckt patient som är VRE-bärare Smittspårning kring nyupptäckt VRE-bärare på vårdavdelning Smittspårning kring känd VRE-bärare på vårdavdelning Högre grad av smittsamhet - VRE-bäraren har inte haft tre negativa VRE prov i rad Lägre grad av smittsamhet VRE-bäraren har haft tre negativa VRE prov i rad Smittspårning av känd VRE-bärare vid < 24 tim. vårdtid Handläggning p.g.a VRE, på dialysenhet Rutiner på mottagningar, röntgen, sjukgymnastik etc Åtgärder om handlingsprogrammet inte följs Utskrivning av VRE-bärare, åtgärder Uppföljning av VRE-bärare Det går inte att bedöma smittfrihet vid VRE- bärarskap Boende på SÄBO eller korttidsboende Smittrisk Vårdrutiner som alltid gäller Vad är enterokocker och särskilt VRE Enterokocker är tarmbakterier som vi alla bär på i tarmen. De gör nytta där. Enterokocker smittar via direkt och indirekt kontakt (från hand till hand och från ytor till hand). Enterokocker är oftast ganska beskedliga men kan orsaka infektioner. Vanligaste infektionen är urinvägsinfektion men enterokocker kan också växa i sår hos immunsupprimerade, ge gallvägsinfektioner och vara orsak till sepsis och i vissa fall till hjärtklaffsinfektion. VRE är en förkortning av Vancomycin resistenta enterokocker. VRE är ett anmälningspliktigt och smittspårningspliktigt fynd enligt Smittskyddslagen.
2 Handlingsplan 2(10) VRE utbrott på sjukhus är utdragna processer och svåra att få stopp på enligt erfarenhet. Vancomycin är ett antibiotikum som i intravenös form är reservantibiotikum vid infektioner med enterokocker. Vancomycinresistenta enterokocker är motståndskraftiga mot vancomycin men det finns fler reservantibiotika att tillgå. Diskutera med infektionsläkare vid behov av antibiotikabehandling. 2. Screening respektive smittspårning avseende VRE Screening Screening görs på patienter som bedöms ha en utökad risk att vara smittade enligt rekommendationer från Smittskyddsläkaren. I avvaktan på provsvaret vårdas patienten som misstänkt VRE-bärare. Länk till: Aktuella områden för screening Smittspårning Smittspårning görs i samband med att en VRE-bärare vårdats på avdelning då smittspridning kan ha skett. Endast patienter provtas. Personal bedöms inte smittas eller smitta då följsamhet till basala hygienrutiner och livsmedelshygien minimerar smittrisk. Anhöriga testas inte rutinmässigt. Provtagningshänvisningar för VRE Normalt utförs smittspårning med pinnprov från rektum. Länk till provtagningsanvisningar Mikrobiologen. 3. VRE utbrott Nyckelfaktorer för att få stopp på spridningen är: Smittspårning. Övervakningsodlingar. Utökad noggrann mekanisk gnuggning/skrubbning av alla ytor och all apparatur/hjälpmedel som patienten tar på, lutar sig mot, sitter eller ligger på. God följsamhet till basala hygienrutiner. Noggrann handhygien hos patienter och besökare. Korrekt slutstädning och slutdesinfektion av alla vårdplatser och hygienutrymmen med gnuggning/skrubbning när patient skrivs ut eller flyttas. En korrekt användning av antibiotika. Vissa antibiotika anses vara associerade till spridning av VRE. Det gäller exempelvis cefalosporin,
3 Handlingsplan 3(10) kinolon och anaeroba preparat. Även peroralt använt Vancomycin anses öka risken för spridning av VRE. Diskutera antibiotikaanvändning med infektionsläkare vid risk för spridning av VRE Riskfaktorer för smittspridning av VRE Patientrelaterade riskfaktorer diarré faeces-/ urininkontinens KAD/ RIK bukdrän/stomi/peg omläggningskrävande sår, speciellt sacrumregionen tracheostoma nedsatt kognitiv förmåga t.ex. demens kan vara en riskfaktor antibiotika-användning Riskfaktorer relaterade till arbetsprocesser bristande följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler bristande livsmedelshygien bristfällig hantering och desinfektion av medicintekniskapparatur och hjälpmedel Riskfaktorer relaterade till lokaler flerbäddsrum, bristfälliga förråd, delade toaletter och duschar bristande städning och desinfektion 4. Handläggning på vårdavdelning med VREbärare VRE-bärare = Alla patienter som en gång haft VRE-positivt prov, även om patienten senare haft negativt prov. Vårdhygien kontaktas. Nyupptäckt patient smittskydds-anmäls. Smittspårnings sker enligt anvisningar nedan i detta dokument beroende på om bäraren är nyupptäckt, känd med höggradig eller låggradig smittsamhet. Patient vårdas i enkelrum med egen toalett/dusch, toastol på rummet eller uppmärkt toalett i korridor. Om detta inte är möjligt sker smittspårning av samtliga patienter som samvårdas på vårdavdelningen. Prov tas på alla patienter vid hemgång och 7 dagar efter utskrivning. Vårdhygien kontaktas. Informera patienten om god handhygien.
4 Handlingsplan 4(10) Om egen dusch inte kan tillhandahållas, rengör avdelningens dusch med Virkon 1 % efter användning. Patienten med riskfaktorer serveras och äter på rummet. Patienten ska om möjligt vistas på rummet. Patient utan riskfaktorer kan efter individuell bedömning i samråd med Vårdhygien vistas i gemensamma utrymmen efter noggrann handdesinfektion. Eventuella bufféer med fika eller mat upphör på vårdavdelningen. Personal som sköter patienter ska inte hantera mat under samma arbetspass. Livsmedelshygienen ska vara god. Besökande ska informeras om att desinfektera sina händer när de går in i och när de lämnar ett vårdrum. Detta gäller särskilt om anhöriga till VRE-bärare behöver vistas i avdelningens gemensamma utrymmen, vilket får ske undantagsvis. Om anhörig deltar i vården gäller samma hygienrutiner som för personalen. Sårvård och liknande ska i första hand utföras av vårdpersonal. Kontakta Vårdhygien för råd om vård. Telefon.nr , , eller Hjälpmedel/medicinteknisk utrustning Hjälpmedel t.ex. gåstolar, rullstolar, rullatorer och liftar ska vara patientbundna. Innan hjälpmedlet används av annan patient ska det rengöras och därefter desinfekteras med Ytdesinfektion Plus. Hjälpmedel som inte går att desinfektera ska kasseras Desinfektion På vårdavdelning ska följande utföras när VRE-bärare läggs in eller upptäckts till och med 14 dagar efter utskrivning av sista VRE-bäraren. Efter sedvanlig rengöring utförs nedanstående punkter på vårdavdelning till och med 14 dagar efter utskrivning av känd VRE bärare: Sedvanlig rengöring. Ytdesinfektion Plus på samtliga *tagytor i vårdsalar och behandlingsrum när dessa ytor torkat efter rengöringen. Städning och desinfektion av delade toaletter var 3:e timme klockan och vid behov kl Länk till rutin och checklista för slutdesinfektion/slutstädning. För städning och desinfektion vid mottagningar se punkt 8.
5 Handlingsplan 5(10) *Förtydligande av tagytor som ingår i VRE handlingsprogram kapitel 4.2 Vårdsal/behandlingsrum x Dörr - Dörrhandtag x Lysknappar x Stol x Sängpanel x Avskärmning (hela) x Handfat - Kran x Hygienbehållare (fyllt på vi behov) WC/Dusch x Dörr - Dörrhandtag x Lysknappar x Handfat - Kran x Hygienbehållare (fyllt på vi behov) x Duschslang x Kranar x WC stol inklusive förhöjning x Duschstol, duschpall 5. Nyupptäckt patient som är VRE-bärare Patient som under vårdtid upptäcks vara VRE-bärare Om patienten vistas i flerbäddsrum ska patienten flyttas till enkelrum med egen toalett/-dusch. Betrakta eventuella patienter som delat rum och/eller toalett med VREbärare som smittade, tills motsatsen är bevisad. Lägg inte in någon ny patient i rummet/rummen innan smitta är utesluten. Städa och desinfektera utrymmen inklusive toalett- och dusch som VREbäraren använt. Läkare ansvarar för följande åtgärder, men kan enligt enhetens rutin få stöd i det praktiska utförandet Patienten informeras och får muntligen och skriftligen VRE smittskyddsblad och patientbroschyr. Smittskyddsanmälan via Sminet görs inom 1 dygn från provsvar. Följande information ska finnas i smittskyddsanmälan Var har patienten vårdats på Gävle sjukhus: avdelning och rum. Vilka riskfaktorer har patienten (inga, diarré, sår, kateter, stomi eller liknande). Vilka antibiotika har patienten fått. Har patienten vårdats utomlands eller på annat sjukhus. Att smittspårning genomförs.
6 Handlingsplan 6(10) Att VRE-bärarskap införs i journalen, under varningstriangel med utropstecken. Länk till: Smittskyddsanmälan. Länk till Smittskyddsblad läkarinformation och patientinformation. Länk till regionsgemensam rutin smittskyddsanmälan. Vårdenhetschef eller motsvarande ansvarar för att följande sker skyndsamt Kontaktar Vårdhygien. Inleder utökad städning och desinfektion enligt regionens riktlinjer. Se lokalvård i detta dokument. Inleder smittspårning i samråd med läkare, Vårdhygien och Smittskydd. Listar alla som vårdats på avdelningen samtidigt med nyupptäckta VREbäraren och de som vårdats på avdelningen från och med 7 dagar före start av vårdepisoden och framåt. VRE odling utförs på samtliga inneliggande patienter en gång per vecka, vid utskrivning och 7 dagar efter utskrivning Smittspårning kring nyupptäckt VRE-bärare på vårdavdelning Lista alla som vårdats på avdelningen samtidigt med nyupptäckta VREbäraren och de som vårdats på avdelningen från och med 7 dagar före start av vårdepisoden och framåt. VRE odling utförs på samtliga inneliggande patienter en gång per vecka, vid utskrivning och 7 dagar efter utskrivning. Samråd fortlöpande med Vårdhygien 6. Smittspårning kring känd VRE-bärare på vårdavdelning Smittspårning med F-pcr för VRE utförs på olika sätt beroende på smittsamhetsgrad hos VRE-bäraren: 6.1. Högre grad av smittsamhet - VRE-bäraren har inte haft tre negativa VRE prov i rad F-pcr för VRE startar dygnet efter inskrivning av VRE-bärare av nedan grupper av inneliggande patienter i samband med utskrivningen om VRE bäraren vårdas på enkelrum: Patient med antibiotikabehandling pågående eller avslutad inom 7 dagar. Patienter med stora sår med omläggningsbehov. Patienter med grav leversjukdom Child/Pugh C eller D. Patienter med kvarliggande urinavledande kateter.
7 Handlingsplan 7(10) 6.2. Lägre grad av smittsamhet VRE-bäraren har haft tre negativa VRE prov i rad F- PCR för VRE görs enbart på den inlagda VRE bäraren om nedan VRE prov är negativa och patienten vårdas på enkelrum. Vid inskrivning. En gång i veckan. Vid utskrivning. 7 dagar efter utskrivning Om samtliga VRE prov är negativa behöver inga övriga patienter på vårdavdelningen provtas för VRE. Om något av VRE proven är positiva sker smittspårning enligt anvisningar från Vårdhygien och Smittskydd Smittspårning av känd VRE-bärare vid < 24 tim. vårdtid Med kortvarig vård menas i första hand en vård som understiger ett dygn i vårdtid. Kontakta alltid Vårdhygien! Om kontakt med Vårdhygien görs och nedan förutsättningar är uppfyllda behöver F-pcr för VRE inte utföras. VRE-bäraren vårdas på enkelrum med egen toalett och egen dusch. Basala hygienrutiner följs noggrant. Hantering av material och hjälpmedel sker enligt vårdhygieniska rekommendationer. Städning och desinfektion utförs korrekt enligt de rekommendationer som finns. Se information om städning och desinfektion i detta dokument. Vårdhygien beslutar, efter en noggrann bedömning, om vilka rum som ska slutdesinfekteras vid utskrivning och om provtagning av övriga som vårdas på avdelningen ska utföras eller inte. 7. Handläggning p.g.a VRE, på dialysenhet Patienter som en gång diagnosticerats med VRE ska vårdas på isoleringssal på dialysenhet, även de som provtagits negativt tre gånger. Alla patienter på dialysenhet där VRE-bärare vårdas, screenas två gånger per år, t ex. mars och september. Dialyspatienter som inte är bärare av VRE och som vårdats på annan avdelning där VRE-bärare funnits ska kontroll-odlas 7-10 dagar efter utskrivning från den andra vårdavdelningen.
8 Handlingsplan 8(10) 8. Rutiner på mottagningar, röntgen, sjukgymnastik etc. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas p.g.a. bärarskap eller misstanke om VRE. Undersökning och behandling Mottagande enhet meddelas. Patienten ska byta till rena kläder och desinfektera sina händer. Sår ska vara täckt med rent förband och urin-/stomipåse ska vara tömd eller bytt. Innan patient med riskfaktorer lämnar vårdrummet/avdelningen ska sängen vara renbäddad och avtorkad med Ytdesinfektion Plus. Mottagning/mottagande enhet Patienten tas direkt in på mottagningsrummet. Låt patienten desinfektera sina händer. Begränsa antalet personer som rör sig in i och ut ur rummet. Rummet måste städas innan nästa patient tas in. Städning Vårdpersonal torkar ytor som patienten eller personalen varit i kontakt med, med Ytdesinfektion Plus innan nästa patient tas in i rummet. Punktdesinfektion utförs med Ytdesinfektion Plus vid behov. Vid större spill rengör hela golvet med Virkon 1 %. Operation Patient ska vårdas på enkelrum före och efter operationen. 9. Åtgärder om handlingsprogrammet inte följs Avvikelse ska skrivas. Patienter som kan ha utsatts för smittrisk ska informeras. Smittspårning ska ske som vid nyupptäckt VRE-bärare på vårdavdelning. Städning och desinfektion ska ske som vid befarade smittspridning av VRE. 10. Utskrivning av VRE-bärare, åtgärder Till hemmet (inkl. hemsjukvård): Efter patientens medgivande informeras vårdpersonal om vikten av basala hygienrutiner Till annan vårdinrättning inklusive särskilt boende: Avdelningen ska informera mottagande enhet om att VRE har påvisats i odlingsprov från patienten under aktuell vårdtid.
9 Handlingsplan 9(10) 11. Uppföljning av VRE-bärare För att avgöra smittsamhetsgrad vid framtida vård på sjukhusavdelning föreslår Smittskydd att person som är VRE-bärare vid ett provtillfälle erbjuds uppföljande tre prov med tre månaders intervall. Om dessa tre prov är negativa kan personen betraktas som smittsam av lägre grad och handläggas enligt detta vid eventuell vård på sjukhusavdelning. Om personen är positiv i något av dessa prov betraktas personen som smittsam eller höggradigt smittsam. Detsamma gäller en person som åter blir VRE positiv efter tre negativa prov. 12. Det går inte att bedöma smittfrihet vid VREbärarskap Det finns ingen metod för att avgöra om en patient har gjort sig av med VRE i sin normalflora. Känsligheten att upptäcka VRE är inte tillräckligt god med de metoder som finns tillhands. 13. Boende på SÄBO eller korttidsboende Förutsättningen för att förhindra smittspridning på SÄBO och korttidsplats är att all personal arbetar efter basala hygienrutiner och att patientnära tagytor dagligen bearbetas med ytdesinfektion med tensider. Ansvarig person på SÄBO/korttidsboende alternativt MAS kontaktar Vårdhygien för att informera om att det finns VRE-bärare på boendet. Vårdhygien gör en bedömning av vilken smittspårning och provtagning som behövs. Normalt utförs ingen provtagning av medboende på SÄBO med egen toalett och dusch. På korttidsboende där patienter delar dusch och toalett kontaktas Vårdhygien för rekommendationer. På sådana enheter kan smittspårning bli aktuell. Om VRE-bärare ska skrivas in i sluten vård, meddela mottagande enhet. Vid flytt görs slutstädning av bostaden som vanligt av anhöriga/städfirma, därefter slutdesinfekterar vårdpersonal med Virkon. Ansvarig på boendet kontaktar Vårdhygien om VRE-bärare avlidit eller flyttat. E-post: kommunhygien@regiongavleborg.se Telefon för kommunal vård och omsorg: Smittrisk Personal Personal som är bärare av VRE får arbeta som vanligt i vården eftersom de tillämpar basala hygienrutiner.
10 Handlingsplan 10(10) Anhöriga Anhöriga som deltar i vården ska informeras om att vara noggrann med att tvätta händerna och att sprita dem efter att den anhöriga kommit i kontakt med urin eller avföring. Länk till Patient broschyr. Dubbelsidig utskrift i A5-folder. 15. Vårdrutiner som alltid gäller Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 Hygien- och klädregler för personal - rutin Tvätt och avfall hanteras som för övriga patienter. Länk: Slutdesinfektion och slutstädning - Regiongemensam rutin, hälso- och sjukvård Länk: Slutdesinfektion och slutstädning - Regiongemensam checklista hälso- och sjukvård Länk: Hygienrutiner i det dagliga arbetet - Regiongemensam rutin Hälso- och sjukvård Detta dokument är ett komplement till handlingsprogram för Region Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) Länk till handlingsprogrammet.
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merMultiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merFölj rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merExtended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient
Enheten för vårdhygien Hygienläkare Peter Cettner 1 av 5 Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient ESBL-producerande tarmbakterier är de vanligaste anmälningspliktiga
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merRutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-05-17 2016-11-17 Hans Boman (hbn007) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Hösten 2017 Vårdhygiens organisation i regionen Vårdhygien/Smittskydd är länsövergripande Hygiensjuksköterskor: Anita Johansson Britt-Inger By Katrin Ohlsson
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merVRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Läs merVKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merVirusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska
ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merLokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5 Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från: 2019-02-15 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Läs merInnehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Läs merESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.
ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa
Läs merAtt brottas med VRE Riskytor, utrustning och möbler inom räckhåll
Att brottas med VRE Riskytor, utrustning och möbler inom räckhåll 2017-09-21 Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Hygienläkare Utbrott 2013-2014 VRE Vancomycin Resistenta enterokocker 300 fall 9-12 månader
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merVRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom
VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom sugfötter klibbar fast i miljön Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 Bildar biofilm..., blir
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merINSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation
2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker
Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Läs merHandlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland
Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merVårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Läs merDokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8 Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merKallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA
MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens
Läs merMRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård
MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Läs merMRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merVårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merBakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merHandlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Läs merAntibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000
Läs merMRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
Läs merEgenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för
Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående
Läs merVirusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Läs merArbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Läs merClostridium Difficile
Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merTillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare
Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merRiskfaktorer för smittspridning: diarré
Vårdhygien Suzanne Wendahl 1 av 5 ESBL- Extended Spectrum Beta Lactamase och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG). VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker Handläggning inom kommunal vård
Läs merMiljöbakterie som förvärvat multiresistens.
Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter
Läs merScreening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merVirusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merBakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Styrgruppen i smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2011-11-14
Läs merUpdate Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Update Calici säsong 18/19 Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm FOHM: Calicivirussäsongen 2017-2018 Ovanligt tidig säsongstart - början av oktober och in i maj. Topp med flest antal
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merMultiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merSmittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)
Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd
Läs merInfluensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Läs merLokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Läs merKategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Läs merMässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merMRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merCalici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Läs merVON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA
Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01
Läs merVattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Läs merStädning - Lokal anvisning till Vårdhandboken
Dokumenttitel : Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: Patientsäkerhet, smittskydd och vårdhygien Nivå : Instruktion Författare : Anneli Nielsen, Servicetjänster Dokumentansvarig: FM/LSAB
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Läs mer