Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP Smittskyddsenheten

Transkript

1 1 Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP

2 2 Hepatit virus Hepatit A B C D E Antal anmälda

3 3 Hepatit B Sverige Gävleborg Antal i Sverige Antal i Gävleborg

4 4 Akut hepatit B Gävleborg Sverige Antal i Sverige Antal i Gävleborg

5 5 Hepatit B, smittbärare Gävleborg Sverige Antal i Sverge Antal i Gävleborg

6 6 Hepatit B Tolkning av serologi oss/landstinget_a- O/Smittskyddsenhet/PM_och_anvisni ngar/hepatit_b_tolkning_av_serolog i.pdf

7 7 Hepatit C Gävleborg Sverige Antal i Sverige Antal i Gävleborg

8 8 Hepatiter och Huvudsakliga smittvägar Hepatit A och E Fekal oral Hepatit B och D Blod, sex, mor-barn Hepatit C Blod, mor-barn

9 9 Inkubationstider Hepatit A Hepatit E 2-6 veckor 4-6 veckor Hepatit B Hepatit D 2-6 månader 2-10 veckor Hepatit C 1-4 månader

10 10 Sjukdomsbild vid akut hepatit 1. Inga symtom alls 2 a. Sjukdom före gulsot (Prodromal fas) Trötthet, matleda, myalgi, artralgi, ev feber 2 b. Gulsot (Ikterisk) fas Gulfärgad, sclerae, hud, mörk urin avfärgad avföring,

11 11 Sjukdomsvarianter Akut hepatit Symtomatisk Gulsot Inga symtom Blodprov visar på leverskada och virus kan påvisas Kronisk hepatit Hepatit B (D) och C Mer än 6 månader Kan orsaka skrumplever och levercancer

12 12 Risk för kronisk hepatit Hepatit A och E Aldrig kronisk sjd. Hepatit C 50 % 75 % Hepatit B (och D) Nyfödd % Vuxen 5-10 % Minskande risk med åldern

13 13 Smittsamhet Hepatit A och Hepatit E En vecka före och efter gulsot Hepatit B och D Veckan före gulsot- 2 mån- decennier Hepatit C Veckan före Gulsot decennier

14 14 Förebygga smitta Hepatit A och E Hepatit A Vaccin Inte inta förorenad mat och dryck Hepatit E Inget vaccin Inte inta förorenad mat och dryck

15 15 Förebygga smitta Hepatit B, D och C Hepatit B (och D) Vaccin mot HBV Undvika blodsmitta Skyddat sex Hepatit C Inget vaccin Undvika blodsmitta Smittrisk vid sex är mycket liten

16 16 Behandling Hepatit A och E Ingen behandling brukar behövas Hepatit B, C och D Behandling finns vid kronisk sjukdom Levertransplantation kan bli aktuell

17 17 HIV i Sverige och Gävleborg Sverige Gävleborg Antal i S verig e Antal i Gävleborg

18 18 HIV Inhemsk alt utländsk smitta Smittade i Sverige Antal Smittade utomlands

19 19 HIV1 och HIV2 HIV1 Centralafrika övriga världen HIV2 Nordvästra Afrika och sedan till Mocambique och Indien» HIV 2 långsammare sjukdomsprogress än HIV1 SM

20 20 HIV RNA Virus Vita blodkroppar T-CD4 hjälpar celler T-cell blir virusfabrik Cellen släpper ut virus och dör Miljoner virus bildas varje dag till en början Immunbrist TCD4-celler dör när HIV produceras AIDS med immunologisk svikt uppstår T-CD 4 < 200 SM

21 21 OLIKA HIV STADIER PHI Akut mononukleos (körtelfeber) liknande Cirka 1 månad frisk sedan HIV bärare Symptomfri AIDS Förvärvat immunbristtillstånd 10 år medel T CD 4 tal <200 Opportunistiska infektioner Tumörer

22 22 AIDS Avmagring Feber Herpes zoster Candida infektioner i mun och esofagus Kaposi sarkom Pneumocystis Jiroveci pneumoni Lymfom CMV retinit Toxoplasmos i hjärnan MAC infektioner / Tuberkulos Demens SM

23 23 Smittsamhet Blod Oskyddat sex Mor - nyfödd Sex 1/25-1/ Mor-nyfödd 25 % (30 %) < 5 % (Cirka 1 %) Sjukvård Inget känt i Sverige 0,3 nål 0,003 mucokutant i USA 23

24 24 PEP =Postexpositions profylax HIV Börja så snart möjligt Senast inom 36 timmar 4 veckors antiviral terapi (tabletter) 3 preparat 24

25 25 Antibiotika resistens

26 Multiresistenta bakterier Sverige Antal rapporterade SMI Årtal VRE MRSA ESBL 26

27 27 Antibiotika några verkningsmekanismer Fäster på och förstör bakteriens cellvägg Betalaktam antibiotika Penicillin Cefalosporin Karbapenem Tienam Skadar bakteriens DNA Kinoloner Ciprofolxacin Stör bakteriens proteinsyntes Aminoglykosid gentamicin Makrolid erytromycin Clindamycin dalacin Fusidinsyra Tetracyklin doxycyklin

28 28 Två av flera resistensmekanismer som bakterier använder sig av Ändrar bakterieväggen så att vissa antibiotika inte kan fastna MRSA = Methicillin resistent stafylokockus aureus» (gul stafylokock) PNSP = Pneumokock med nedsatt sensitivitet för penicillin VRE = Vancomycin resistent enterokock Tillverkar ämnet ESBL som förstör betalaktam antibiotika ESBL = Extended spectrum betalaktamas. Denna mekanism används framförallt av gram negativa tarmbakterier (E.Coli, Klebsiella med flera)

29 MRSA Resistens mekanism PBP = Penicillin bindande protein på cellvägg Penicillin fäster inte på cellväggen 29 Bakterien bildar PBP 2a alternativt penicillinbindande protein Mec A-gen PCR metod för att upptäcka den genen

30 30 Stafylokock Sjukdomar Gula Stafylokocken Stafylokockus aureus Vanlig hudbakterie Gula varets bakterie Sårinfektioner Operationssår Varhärdar Blodförgiftning Endokardit = hjärtklaffsinfektion

31 31 MRSA= Methicillin resistent stafylokockus aureus Komplicerar behandlingen Specialpreparat Ökade kostnader Sämre behandlingsresultat i vissa fall Endokardit Kan dölja sig i talgkörtlar Neg odlingar

32 32 Några individuella riskfaktorer för MRSA bärarskap Kronisk hudsjukdom som Atopiskt eksem Hud- och slemhinnepenetrerande katetrar som PEG KAD Sår Tillfälliga Kroniska

33 33 MRSA i Sverige och Gävleborg Sverige Gävleborg Sverige Gävleborg

34 34 MRSA Smittväg mars Annan samhällssmitta Annat Familjesmitta Samhällssmitta Sjukhus Uppgiften saknas Vård och/eller omsorg utanför sj... Vårdrelaterad smitta som patient Vårdrelaterad smitta som personal (tom)

35 35 MRSA åldrar mars Antal fall Åldersgrupp

36 36 Prevalens MRSA i blododlingar 2008

37 37 Stafylokocker även MRSA SMITTVÄG Kontaktsmitta Händer Kläder Material Instrument FÖRHINDRA SMITTA God handhygien Rätt antibiotika På sjukhus/tandvård Basala hygienrutiner Bra antibiotika rutiner Enkelrum Odla

38 38 När ska man odla Sår infektioner Bölder, infekterade eksem och liknande Innan antibiotikabehandling Person som vistats på sjukhus utomlands de senaste 6 månaderna MRSA screening

39 39 Var ska man odla? Var ska man ta MRSA prov? Odling Infekterat område MRSA screening Näsöppning Svalg Perineum Sår Hudskador Eksem Psoriasis utslag m.m. Kateter urin Instickställe för kanyl

40 40 Handläggning vid nytt fall av MRSA 1 Allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen Gratis besök och ev. antibiotika Anmälnings och smittspårningsplikt Handlägg i samråd med Smittskydd och Vårdhygien Provtagande läkare lämnar muntlig och skriftlig patientinformation och ger förhållningsregler Smittskyddsblad Anmälan

41 41 Handläggning vid nytt fall av MRSA 2 Nya MRSA prov för att fastställa bärarskap och smittorisk Påbörja smittspårning MRSA screening av hushållskontakter Information om kontakt med husdjur eller hästar Arbete inom vård och omsorg Komplettera smittskyddsanmälan i SmiNet Remiss till infektionskliniken

42 42 Vad döljer sig här?

43 43 Fynd av VRE i vårdrum Odlade ytor = Fynd av VRE = Inget fynd

44 44 Enterokocker Normal flora i tarm och underliv Koloniserar sår urin UVI Sjukvårdsinfektioner Hjärtklaff Ledprotes Enterokockus Faecium och Faekalis Antibiotika Ampicillin Tazocin i.v. Imipenem i.v. Daptomycin i.v.

45 45 VRE Vancomycin Resistent Enterokock Förändrad gen Van A, Van B, Van C,.. Ändrar bakterieväggen så att vissa antibiotika inte kan fästa på och döda bakterien Vancomycin Ges intravenöst mot grampositiva bakterier som stafylokocker, pneumokocker och enterokocker Vad finns kanske kvar Linezolid (tabl.) Daptomycin (i.v.)

46 46 VRE i Sverige 800 A n ta l i S v e rig e

47 47 VRE provtagning Screening Pinnprov på avföring eller från ändtarmen Fråga efter VRE eller MRB Vårdats på sjukhus i utlandet eller på sjukhus i Västernorrland Västmanland Stockholm Halland

48 48 Enterokocker (Även VRE) SMITTVÄG Kontaktsmitta Svår att utrota Sprids lätt Bärarskap i avföringen FÖRHINDRA SMITTA God handhygien Lågt antibiotikatryck På sjukhus Basala Hygienrutiner Desinfektion STÄD Tvätt med tvål och vatten Handsprit Enkelrum Lägre antibiotikatryck Odla

49 49

50 50 Pneumokocker Streptokockus pneumoniae Över 90 serotyper Luftvägsflora Bärarskap Barn månad Vuxna veckor Kontaktsmitta Öroninflammation Lunginflammation Hjärnhinneinflammation

51 51 Vaccin Barn under 2 år Adjuvanterat 11 eller 13 valent (typer) vaccin Barnvaccinprogrammet Över 2 år Avsaknad av mjälte Ålder över 64 år Kronisk hjärt- eller lungsjukdom, Alkoholism Kronisk leversjukdom Diabetes mellitus typ 2 Nedsatt immunförsvar p.g.a. sjukdom Nedsatt immunförsvar på grund av medicinering

52 PNSP = Pneumokocker med 52 nedsatt känslighet för penicillin MIC 0,5 mg/l Gävleborg Sverige

53 53 PRP och PNSP PNSP = Pneumokock med nedsatt sensitivitet för penicillin PRP = Penicillin resistent pneumokock MIC för PcG 0,5 mg/l = PNSP Kan använda ampicillin vid exempelvis pneumoni om MIC inte är 2 mg/l MIC för PcG 2 mg/l = PRP Cefotaxim (iv) Tienam (iv) Vancomycin (iv) Kinolon (p.o)

54 54 Pneumokocker SMITTVÄG FÖRHINDRA SMITTA Kontaktsmitta Droppsmitta Hosta och nysningar Antibiotikatryck Behandla bara när antibiotika behövs Diagnos före antibiotika God handhygien Hostetikett Armveck Handduk Näsduk Odla enligt rekommendationer

55 55 PNSP eller PRP på förskolan (PRP = Penicillin Resistent Pneumokock MIC>2 mg/l) Restriktioner för vistelse på förskola Se smittskyddsblad Socialstyrelsen planerar en nationell rekommendation

56 56 56

57 57 ESBL i Sverige och Gävleborg Sverige Gävleborg Sverige Gävleborg

58 58 ESBL Extended Spectrum Beta-Lactamase Produceras av olika tarmbakterier E.Coli Klebsiella Enterobacter Proteus Med flera bakterier IV terapi Inneliggande vård Dyrare Längre vårdtider Fler vårdplatser

59 ESBL i åldrar, Gävleborg Antal fall

60 60 ESBL Typfördelning, Gävleborg Annan E.coli E.coli, Klebsiella Klebsiella (tom) Antal

61 61 ESBL Undersökningsmaterial, Gävleborg Annat Blod Feces Sekret Sår Urin (tom) Antal

62 62 ESBL SMITTVÄG Högt antibiotikatryck Kontaktsmitta Livsmedelssmitta Utlandsvistelse Dålig hygien på sjukhus FÖRHINDRA SMITTA God handhygien På sjukhus Basala hygienrutiner Odla Rätt antibiotikum Enkelrum

63 63 Basala hygienrutiner Handhygien Handtvätt och handdesinfektion av händer och underarmar. Handskar Handskar användes vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Skyddsrock/ skyddsförkläde Patientbunden skyddsrock eller förkläde används vid direkt kroppskontakt med patient eller patientens säng. Ibland munskydd, andningsskydd, visir, skyddsglasögon, hårskydd.

64 64 Ur WHO s kampanj SAVE LIVES Clean care is safer care

65 65