Clostridium difficile diarré (CD)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Clostridium difficile diarré (CD)"

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer normalt i avföring hos ca 2% av vuxna individer. Hos spädbarn, äldre och sjukhusvårdade patient kan högre bärarskap påvisas. De flesta bärare med CD i tarmen är symtomfria. För dessa finns inga restriktioner och de behöver heller inte behandlas. En antibiotikabehandling kan rubba den normala tarmfloran. CD har då möjlighet att växa till och producera toxin som ger diarré (toxin A och B). I svåra fall kan komplikationer tillstöta (pseudomembranös kolit) med risk för att tarmen går sönder. Patient och personal utan antibiotikabehandling löper liten risk att få symtom, då den normala tarmfloran utgör ett naturligt skydd. En aggressiv stam av CD (ribotyp 027) har orsakat stora utbrott i USA, Canada och Europa. Denna stam orsakar allvarligare symtom och verkar mer spridningsbenägen. Fall finns rapporterade i Sverige. Smittvägar Clostridium difficile sprids genom smittöverföring från en individs avföring, till en mottaglig individs mun (indirekt kontaktsmitta/tarmsmitta), främst genom förorenade händer, kläder eller föremål. På samma sätt sprids även bakteriens sporer. Att dela hygienutrymme kan bidra till smittspridning. God handhygien hos personal och patient är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Bakteriens sporer kan överleva i omgivande miljö (patientens säng, sängbord, toalett, golv etc) i månader. Punktdesinfektion vid akut nedsmutsning, rengöring och desinfektion av vårdlokaler och medicinsk utrustning begränsar risken för smittspridning. Riskfaktorer för smittspridning Det finns en ökad risk för smittspridning hos patienter med diarré om de samtidigt har svårigheter med personlig handhygien, demens, förvirring, delar vårdrum och hygienutrymme. Patient med misstänkt/konstaterad CD Genom att snabbt identifiera en smittsam patient med diarré kan åtgärder sättas in för att hindra smittspridning till andra. Så länge patienten har diarré kvarstår risk för smittspridning även om fecesprov är negativt för CD. Patienten ska i avvaktan på provsvar vårdas i sitt rum med tillgång till eget hygienutrymme. För information om provtagning, se Provtagningsanvisningar, Laboratorier Medicinskt Centrum Gotland på intranät eller i Docpoint. Kontakta alltid vårdhygien och infektionsklinik vid fall av resistenta CD. Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 2 (6) Patient med diarré Personal tillämpar basala hygienrutiner vid omvårdnad, hantering av tvätt och rengöring av föremål och ytor. Risken för personal att smittas är liten om detta tillämpas. Tvätta och desinfektera dina händer efter vårdarbete eller när du lämnar patientens vårdrum - miljön kan bidra till smittspridning. Informera patienten muntligt och skriftligt om CD. Patientinformation se sidan 6. Placering av patienten Eget rum och eget hygienutrymme vid diarré. Patient med resistenta CD (t.ex. ribotyp 027) ska vårdas på infektionsavdelning om inga medicinska skäl omöjliggör detta. Handhygien och mat Patienten uppmanas/ges möjlighet att tvätta/desinfektera sina händer före måltid och efter toalettbesök. Patienten ska äta på sitt rum för att förhindra smittspridning till andra. Glas, porslin och bestick diskas i diskmaskin Besökare Ska tillämpa god handhygien. Handtvätt och handsprit rekommenderas. Behöver inte bära skyddsutrustning vid besök men vid deltagande i personlig omvårdnad (basal hygien). Har inte tillträde till kök eller annan lokal för mathantering till patienter. Har inte tillträde till gemensamma förråd, förrådsvagnar mm. Hänvisas till offentliga hygienutrymmen vid toalettbesök. Rehabilitering, undersökning och behandling Patient med CD diarré bör rehabiliteras, undersökas och behandlas på sitt vårdrum. Om detta ej är möjligt informeras mottagande enhet och patienten bör duscha, få rena kläder och sängkläder före transport. Patient med diarré ska inte sitta i väntrum. Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel Bakteriens sporer kan överleva på föremål och i miljön i månader. Rengöring och desinfektion begränsar risken för smittspridning. Föremål och ytor torkas av mekaniskt så att vidhäftande sporer lossnar. Använd skyddshandskar vid kontakt med kemikalier. Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning sker bäst i spol- eller diskdesinfektor om det är möjligt. I andra hand kemisk desinfektion t.ex. alkoholbaserat Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1

3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 3 (6) ytdesinfektionsmedel med tensider eller Klorin. Upprätta lokala riktlinjer för t.ex. termometrar, blodtrycksmanschetter. Engångsmaterial/förband som förvaras i patientens vårdrum kasseras när patienten flyttas, skrivs ut eller avlider. Innan hjälpmedel används till annan patient ska det rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Hjälpmedel som inte går att desinfektera ska kasseras. Ren och smutsig tvätt Tvätt från patient med CD diarré innehåller stora mängder bakteriesporer. Byt sängkläder ofta. Förorenad tvätt hanteras omgående. Kraftigt förorenad tvätt hanteras som smittförande, se anvisningar från Textilia. Övrig tvätt hanteras som vanligt. Rumsbunden tvättsäck i hållare förvaras bäst på toaletten. Byt säck dagligen. Säcken försluts innan den tas ut till enhetens desinfektionsrum. Ren tvätt som förvarats i vårdrum eller i sluss skickas till tvätt när patienten skrivs ut. Avfall Rumsbunden avfallssäck i hållare förvaras bäst på toaletten. Byt säck dagligen. Säcken försluts innan den tas ut till enhetens desinfektionsrum. Avfallet hanteras som hushållsavfall men får ej miljösorteras. Uppsamlingspåse för urin, avföring och inkontinensskydd kastas i separat soppåse. Påsen tillsluts och kastas i avfallssäck. Punktdesinfektion vid spill eller stänk Använd handskar och torka omgående upp spill/stänk av avföring. Använd engångsduk fuktad med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Alternativt kan Klorin användas i spädning 1.5 (1 del Klorin och 4 delar vatten). Daglig städning och rengöring Patientens närmaste miljö förorenas med sporer från avföringen. Smittrisken är stor och det krävs en ökad frekvens av städning, rengöring och desinfektion av ytor. Genom att byta torkdukar ofta förhindras risken att gnida ut sporer över alla ytor. Använd inte samma torkduk till toalettstolen som till övriga inredningen. Tillämpa basal hygien vid städning och rengöring. Daglig städning av patientens vårdrum med tillhörande hygienutrymme utförs enligt avtal. Rengöringsmedel och engångsdukar rekommenderas. Efter städning desinfekteras kontaktytor t.ex. handtag, lysknappar, kranar, toalettsits och spolknopp. Dessa ytor bedöms som kritiska för smittspridning. Upprepa gärna desinfektionen under dagen. Städutrustningen desinfekteras efter användning. Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 4 (6) Slutrengöring och desinfektion när diarré har upphört Rengöring och desinfektion utförs när diarrésymtom har upphört. Vänta inte tills patienten skrivs ut. Tillämpa basal hygien vid städning och rengöring. Särskilt bakteriens sporer fäster till alla material som används i vård och omsorg. Städning, rengöring och desinfektion av ytor och föremål torkas av mekaniskt så att vidhäftande sporer lossnar. Ytor och föremål med synliga skador bör kasseras då de inte kan rengöras och desinfekteras tillfredsställande. Rester av kroppsvätskor påverkar desinfektionsmedlens effekt. Städa och rengör ytor och föremål först. Avsluta med desinfektion av kontaktytor i patientens vårdrum och tillhörande hygienutrymme. Dessa ytor kan annars orsaka smittspridning till nästa patient. För slutrengöring och desinfektion av patientens vårdrum med tillhörande hygienutrymme, se checklista slutstädning sidan 5. Engångsmaterial, tvål- och spritbehållare kastas. Byt toalettpappersrulle. Misstanke om smittspridning Vid flera eller upprepade fall av CD diarré kontakta vårdhygien för epidemiologisk utredning. Vid smittspridning kan särskilda åtgärder bli aktuella för att bryta smittvägar, som t.ex slutstädning med Klorin. Detta avgörs i samråd med vårdhygien. Klorin används då i spädning 1:5 (1 del Klorin och 4 delar vatten, max 40 C). Patient utan diarré När symtomen upphört betraktas patienten som smittfri Låt patienten duscha och bädda rent i sängen för att få bort bakteriens sporer som finns kvar på hud, i säng och omgivning Kontrollprov efter tillfrisknande är inte meningsfullt. Referenser Att förebygga vårdrelaterade infektioner/vårdrelaterad gastroenteriter. Socialstyrelsen, Infektioner i magtarmkanalen. Vårdhandboken, Vonberg, R.P. Infection control measures to limit the spread of Clostridium difficile. Clinical Microbiology and Infection 2008 May; 14 (Supp) p 5:2-20. Cohen, Stuart H, Dale N, Gerding et al (2010). Clinical Practice Guidelines for Clostridium difficile Infections in Adults. Infection Control and Hospital Epidemiology 31 (5): Noren, T (2010). Clostidium difficile and the disease it causes. Methods Mol Biol 646: Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1

5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 5 (6) Checklista slutstädning Clostridium difficile Tillämpa basala hygienrutiner (skyddshandskar, skyddskläder) Rengör vårdbädden Kraftigt förorenad tvätt (diarré) hanteras som smittförande, se anvisningar från Textilia. Övrig tvätt hanteras som vanligt. Ren tvätt som förvarats på öppna hyllor i vårdrum/sluss/förrum hanteras som smutstvätt när patienten skrivs ut. Kuddar och madrass med avtorkningsbara överdrag desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Specialmadrasser rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens anvisningar. Överdragen tål inte Klorin. Förorenade kuddar och madrasser som inte går att rengöra kasseras. Flergångsartiklar, utrustning, hjälpmedel och material Disk- eller spoldesinfektor är förstahands metod för rengöring och desinfektion av flergångsartiklar, i andra hand kemisk desinfektion. Utrustning som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Förorenade flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel som är omöjliga att rengöra och desinfektera ska kasseras. Blöjor mm som förvarats på öppna hyllor i sluss, förrum eller toalett kasseras. Disk sänds till centralkök eller diskas i avdelningens köksdiskmaskin. Avfall slängs i säck på vårdrummet, behandlas som brännbart hushållsavfall. Rengör patientnära ytor Sängbord, sängpanel, lampa och säng rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Handtag och knappar som patienten haft kontakt med desinfekteras på samma sätt. Rengör och desinfektera toaletten Toalettstol, handfat och toalettpappershållare rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller klorinlösning. Spolknapp, duschhandtag, lysknapp, dörrhandtag och kranar desinfekteras på samma sätt. Toalettsits rengörs och desinfekteras med fördel i spoldesinfektorn Byt pappersrulle och toalettborste. Rengör golv Golv rengörs med rengöringsmedel och vatten, alternativt klorinlösning. Kontakta vårdhygien för val av medel. Använd engångsmopp Städutrustning Städutrustningen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel efter användning. Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1

6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 6 (6) Patientinformation Clostridium difficile infektion Vad är Clostridium difficile (CD)? Clostridium difficile är en bakterie som kan finnas normalt i tarmen hos framför allt små barn och äldre. Vanligtvis ger den inga symtom. Bakterien kan överleva utanför kroppen exempelvis i sjukhusmiljön. Varför blir jag sjuk och vilka symtom ger en CD infektion? Antibiotikabehandling i kombination med nedsatt allmäntillstånd är den vanligaste orsaken till infektion. Antibiotika minskar mängden goda bakterier i tarmen, men CD påverkas inte av antibiotika utan förökar sig. Symtom som vattniga diarréer, buksmärtor och feber är vanligt. Svårighetsgraden kan variera från person till person. Hur ställs diagnosen? Du får lämna ett avföringsprov som skickas till laboratoriet för analys. Hur blir jag frisk? Måttliga diarréer kan gå över av sig själv, när du inte längre äter antibiotika. Svårare diarré behandlas med antibiotika som är särskilt verksam mot CD. Det är viktigt att du följer läkarens ordination och kontaktar vården om diarréerna återkommer. Hur sprids CD? Bakterierna från tarmen kan förorena föremål som vidrörs efter toalettbesök t.ex. toalettsits, spolknopp, kranar och dörrhandtag. Den som vidrör dessa ytor kan sprida bakterierna vidare. För att bakterierna ska orsaka sjukdom måste de in via munnen. Därför är noggrann handhygien efter toalettbesök och före måltid mycket viktigt. Så här tvättar du dina händer 1. Fukta händerna med vatten och tag flytande tvål. Massera tvålen så att det löddrar och gnugga händerna en stund. 2. Skölj av alla tvålrester. 3. Torka händerna på rent papper eller handduk. 4. Avsluta gärna med att gnida in händerna i handsprit. Förhindra spridning av CD på sjukhus Så länge du har diarré vårdas du på eget rum med egen toalett. Lämna inte ditt rum. Mat serveras på rummet. Var noga med din handhygien före måltid och efter toalettbesök. Ska du på undersökning eller behandling rekommenderar vi att du duschar, byter till rena kläder och sängkläder. Byt gärna underkläder dagligen. Ditt rum och toalett städas noggrant varje dag. Ibland används Klorin som är verksamt mot CD bakterier. Det går bra att ta emot besök. Risken att smittas är liten om besökare är noga med sin handhygien och undviker att använda din toalett. Dokumentnamn Clostridium difficile diarré Dokumentnummer STY4657 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27 Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Clostridium difficile diarré

Clostridium difficile diarré Godkänt den: 2017-12-06 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Smittsamhet...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt

Läs mer

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning: www.vårdhandboken.se

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning: www.vårdhandboken.se LOKAL ANVISNING för Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Städning 2.0 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Städning 2015-12-15 Utfärdande ansvarig enhet:

Läs mer

Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län Godkänt av: Kategori: Reviderat av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Hitta i dokumentet Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälsooch sjukvård i Region Halland Utrustning för städning Slutstädningens

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård,

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta? Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation 2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning Riktlinje Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet...1

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner vård och omsorg i SOF Upprättad 2015 Sida 2 av 69 Innehåll 1. Att förhindra smittspridning... 6 Smittvägar... 6 2. Basala hygienrutiner

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

Godkänt av: Göran Modin, chefsläkare Godkänt den: 2010-09-10 Skapat av: Vårdhygien, Birgitta Lytsy Skapat den: 2009-02-13 Under kategori: Vård

Godkänt av: Göran Modin, chefsläkare Godkänt den: 2010-09-10 Skapat av: Vårdhygien, Birgitta Lytsy Skapat den: 2009-02-13 Under kategori: Vård A kademiska sjukhuset Division: Alla Verksamhetsområde: Alla Enhet: Alla Titel: Dokumenttyp Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Vårdrutin Godkänt av: Göran Modin, chefsläkare Godkänt den:

Läs mer

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Magsjuka Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smittsam magsjuka Bakom symtom kan finnas mycket Kräver snabba reflexer Kräver läkarbedömning Ring vårdhygien + MAS tel:0498-268047 Smittväg från tarm till

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Handlingsplan för friskare barn

Handlingsplan för friskare barn Handlingsplan för friskare barn Oktober 2010 Handlingsplan för friskare barn på Kerstinsgårdens förskola/skola Våra dagliga rutiner för att förhindra smitta är: Vi håller god handhygien såväl barn som

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Information till ansvariga för boenden

Information till ansvariga för boenden Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög

Läs mer

Kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer

Kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Värmedesinfektion Föremål och instrument som är avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Magsjuka/vinterkräksjuka handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Magsjuka/vinterkräksjuka handläggning av misstänkta och konstaterade fall Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Cancervård, Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Kanslienheten, Medicinsk IT, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro -Öppenvård/vårdadm

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro - Öppenvård/vårdadm service, Tandvårdsenheten, V- Barn-

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i landstinget Västernorrland 160217 (version2)

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit

Läs mer

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: Dokumentnamn: Gastroenteritutbrott Vårdhygien, Patientsäkerhetsavdelningen, Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Smittämne 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2018-03-01

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland Smittskydd/vårdhygien 2015-11-13 Anna Lejdegård Sörmlands kommuner Karolina Nilsson Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland INLEDNING... 3 SMITTSPRIDNING... 4 Smittvägar... 4 BASALA HYGIENRUTINER...

Läs mer

Nya städrutiner vid Clostridium

Nya städrutiner vid Clostridium Nya städrutiner vid Clostridium Clostridium difficile Anaerob bakterie (behöver inte syre för att leva) Förekommer i jord och vattendrag Producerar toxin = gifter (vissa stammar) Bildar sporer (viloläge)

Läs mer

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till

Läs mer

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Observera att kraven på informationsplikt och hur ett djur ska hållas enligt föreskriften

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare 1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

Influensa. Fredrik Idving

Influensa. Fredrik Idving Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL)

Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL) Antibiotikaresistenta tarmbakterier blir allt vanligare

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV 1 (7) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken Dokumenttitel : Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: Patientsäkerhet, smittskydd och vårdhygien Nivå : Instruktion Författare : Anneli Nielsen, Servicetjänster Dokumentansvarig: FM/LSAB

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Hygienkonferens. Hösten 2016

Hygienkonferens. Hösten 2016 Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Patientnära slutstädning. Beskrivning arbetsgång

Patientnära slutstädning. Beskrivning arbetsgång Patientnära slutstädning 1 av 8 Patientnära slutstädning Syfte/Omfattning/Krav/Kvalitetsmål Slutstädning ska ske i samband med att patient: Byter vårdplats Avslutar isolering (till exempel tarmsmitta)

Läs mer

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621 Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall vägas samman på ett balanserat

Läs mer