Vetenskaplig rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vetenskaplig rapport"

Transkript

1 Vetenskaplig rapport Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Emma Berndtsson Gunnesboskolan 9B Skapad vecka 20 17/521/5 Handledare: Annika Berndtsson Huvudlärare: Pernilla & Olle Innehållsförteckning/Sidanvisning:

2 Sida 1 Inledning Vad den handlar om Personligt om mitt val av ämne Bakgrund Ämnet i större sammanhang/fakta om handsprit, bakterier osv./ Verkligheten svininfluensan Koppling till temat miljö Övrig aktuell forskning och fakta Sida 2 Syfte/Frågeställning Metod Redovisa min arbetsmetod/vad gjorde jag, Motivation för varför jag ansåg det som den bästa metoden för frågeställningen och hur den besvarar den, Motivation av diverse val i min undersökningsgång(hittar strategier till förutsagda felkällor) Sida 3 Resultatet text om det, bilder och kommentarer i bilaga Sida 4 Slutsats Felkällor Hur jag eliminerat dem i min metod och undersökning Sida 5 Felkällor Vilka felkällor som uppkom och hur jag jobbade emot dem Sidan 6 Avslutning/Utveckling Sammanfattning, fakta om mina resultat, nya insikter och utveckling av utvecklingen Sidan 7

3 Övrigt som t.ex. bilagor på resultatet, källförteckning Inledning/Introduktion: Tänk dig själv en helt vanlig vardag i ditt liv. Tänk alla dörrhandtag du vidrör, alla människor du har kontakt med, alla föremål du håller i som exempelvis pengar, varje gång du skriver på en dator, kliar dig, lagar mat och allt annat dina händer utsätts för en helt normal dag. Fråga nu dig själv frågan om du har en tillräcklig handhygien i förhållande till detta. Eller vad är egentligen en bra handhygien? Vad krävs för medel? Och vilka bakterier har vi på händerna egentligen? Är de ofarliga eller inte? Varför vill vi få bort dem? I denna rapport ska du få svar på många frågor om handhygien och bakterier. Det är ett ämne som jag valde att fördjupa mig i för jag tycker det är intressant med handspritshysterin som kom vid svininfluensa tiderna och allt som sades om det. Alla, verkligen alla, fick upp sina ögon för handspriten och började ständigt använda sig av handdesinfektionsmedlet. Det jag vill ifrågasätta är hur effektivt det egentligen är, hur det skiljer sig emot andra alternativ och om det verkligen behövs. Bakgrund: Bakterier är encelliga och enkla mikroorganismer utan kärna. De kan hittas i alla ekosystem på jorden, men finns på människan mest i tarmen och på huden. Hur de ser ut skiljer sig. Det finns runda(kocker), stavformade(baciller), böjda(vibrioner) och spiralformade(spiroketer). Vissa av dem är nyttiga, och vissa farliga som t.ex. Streptokocker. Trots att de flesta är ofarliga kan de skapa infektioner. Det finns olika sätt som vi kan hindra att bli smittade från dessa farliga organismer. Vi kan vaccinera oss mot en viss bakterie, undvika miljöer där farliga bakterier kan finnas, akta oss för importerade varor men framförallt sköta vår handhygien. Det vanligaste sättet att bli smittad på är av kontaktsmitta, där smittan hela tiden bärs runt på olika sätt. Det allra bästa sättet att skydda sig är en god hygien, och framförallt vår handhygien. Inom vården och omsorgen finns det klara regler på hur patienter ska hanteras och vad man t.ex. får bära för att förhindra eventuella smittovägar för bakterierna. Svininfluensan, som kom som en mediavåg och satte Sverige i någon slags panik kom Det var ett slags utbrott som inte varade speciellt länge. Influensan virus anpassas från andra djurarter till att infektera de övre luftvägarna hos människor. Om ett virus har ett helt nytt hölje, alltså utsidan av viruset, så kommer i stort sett hela världens befolkning att vara mottagliga för infektionen eftersom ingen har immunitet mot det. Det var detta som skrämde människor, eftersom influensan kunde vara tuff. Det var då man började införa handsprit till alla dagis, skolor, arbetsplatser men även många andra allmänna platser och hem. T.ex. så dog tre för tidigt födda barn på Centrallasarettet i Västerås 2009 troligen för att smittan förts in på sjukhuset av personal eller besökare och sedan smittat via händerna. Man säger att sådana

4 tragiska händelser man bli ovanligare om vi använder handsprit. Med svininfluensan började det som sagt att tömmas med handsprit på apotekets hyllor, medans det idag sägs ha avtagit ganska mycket. Om vi fortsätter att använda det kommer förhoppningsvis att vanlig förkylning, vinterkräkssjukan, men också antalet smittade av resistenta bakterier att minska. Forskning visar att sjukfrånvaron bland förskolebarn minskar med 12 procent om barnen tvättar sina händer med handsprit 45 gånger om dagen. Handsprit innehåller bl.a. alkohol och vatten. Alkoholhalten är normalt sett runt 70 % och 85 %. De flesta varianter innehåller också finkel som gör den omöjlig att dricka, fett, mjukgörare och phneutraliserade ämne. Hur frågeställningen är kopplad till verkligheten är förklarat tidigare, men min koppling till temat miljö är kanske inte lika självklar. Min motivering lyder att eftersom handsmittan är den största vägen för bakterier att smittas, är det självklart ett miljö problem i vår mänskliga miljö. Handspriten därför kanske kan skapa en bättre miljö genom att minska detta och alla sjukdomar som sprids. Definitionen i frågan inom hållbar utveckling lyder: Vi ska leva på ett sådant sätt som inte förstör möjligheterna för kommande generationer att leva ett gott liv. Ett gott liv, är ett friskt liv och där är inte smittsamma bakterier inblandade, utan ett effektivt sätt att förhindra dem. Syfte/Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Metod/Utförande: Min undersökningsmetod gick ut på att odla bakterier på agarplattor. Alltså genom att ta fingeravtryck på agar plattorna, och sedan odla de i värmeskåp skulle jag se vilka bakterier som finns på fingrarna samt mängden, i olika lägen. Med olika lägen menar jag med olika förutsättningar, alltså när man tvättat med tvål och vatten, endast vatten eller med handsprit. Jag undersökte även vilket av alternativet som hade hållit i sig bäst efter en kvart, alltså hade bäst förmåga att hålla händerna rena. Jag förberedde agarplattor samt märkte dem. Sen gjorde jag undersökningen, som jag genomförde tre gånger, alltså totalt på 27 personer och 81 agarplattor. Jag genomförde de på nio elever i årskurs ett, årskurs fem och årskurs nio. Varje elev hade vars tre agarplattor där de gjorde avtryck för innan de tvättat händerna, direkt efter de tvättat händerna med olika medel och en kvart senare efter dem tvättat. Jag bad dem placera sitt finger/sina fingrar i mitten på plattan då de kunde röra till lite men inte trycka för hårt. Jag öppnade agarplattorna snabbt när detta skulle ske. Jag hade tre olika kombinationer som jag hade genom alla testerna.. 1. HAND FRÅN BÖRJAN TVÅL OCH VATTEN EN KVART SENARE 2. HAND FRÅN BÖRJAN HANDSPRIT EN KVART SENARE 3. HAND FRÅN BÖRJAN BARA VATTEN EN KVART SENARE

5 När jag genomförde på årskurs fem bad jag dem trycka med ett finger, men med årskurs nio och ett med två. Direkt efter jag utfört detta, satte jag in alla agarplattorna i ett värmeskåp med 37 graders värme. Där lät jag det stå tills jag såg att det blivit någon förändring i petriskålarna och att det gett utslag. För att vara på den säkra sidan och få full tillväxt väntade jag i ca två dygn, då de inkuberats. Sedan kollade jag på agarplattorna och analyserade likheter, skillnader, ökningar och minskningar. På så sätt kunde jag se fördelar med de olika handhygiensalternativen, men även nackdelar och skriva en slutsats. Jag ansåg denna metod som den bästa, lämpligaste och mest realistisk för den besvarar min frågeställning, om det behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien tydligt. Undersökningen krävde en undersökning på de vanligaste sätten att tvätta sina händer och får fram likheter, skillnader, förändringar osv.. Eftersom syftet med användningsområdena för handsprit är att eliminera smittsamma bakterier, så tyckte jag min metod var perfekt för att besvara ämnet. Genom min metod kan jag få fram vilka bakterier det finns, vad de orsakar, vilken mängd och även vilket som är bäst. I frågeställningen står det en god handhygien, och det kan man självklart anse vara olika från person till person. Men i denna undersökning drog jag slutsatsen att en god handhygien är att vara hyfsat ren om händerna, tvätta dem regelbundet och vara kry och frisk. Resultat: Mitt resultat består av bilder som har tagits på alla de testen jag har tagit på varje elev utdraget från de tre olika kombinationerna. 1 som var tvål och vatten, 2 som var handsprit och 3 som var bara snabb tvätt med vanligt kranvatten. Jag har valt de nio bästa bilderna som visar på störst förändring och gav bäst resultat. Alltså har jag tre bilder på varje kombination. Bilderna föreställer först handen från början, sen direkt efter behandling och sist efter en kvart. Slutsats: Jag har delat upp mitt sammanfattande resultat på de tre olika kombinationerna. 1 tvål och vatten 2 handsprit 3 bara vatten När jag sammanfattar resultatet, och inte bara på de bilderna jag visat, kan man se tre tydliga mönster. Handspriten är det solklart bästa eftersom den tar bort flest bakterier. Den håller dock inte i sig exemplariskt efter en kvart, men direkt efter behandlingen så ger den ett toppen resultat. Detta beror på att i handspriten finns alkohol, alltså etanol. Detta ämne tar död på bakterierna, vilket ger detta resultatet. Tvål däremot, gav ett ganska bra resultat men inte alls lika bra. Det ger ett förbättrat resultat efter men på många av fallen kom det tillbaka ungefär lika mycket som det var från början. Så den var inte lika effektiv, men ändå bra. Varför den är lite mindre effektiv än handspriten kan bero på att tvål tar mer bort fettlagret på våra händer och rengör mer händerna än att gå grovt och döda bakterierna. Det är skillnaden.

6 Vatten tvätten var dock inte bra. De flesta resultaten visade att det inte var någon stor förändring, mellan någon av testerna. Alltså var det ett ganska dåligt alternativ i just bakterieperspektiv, då den varken förbättrar eller förändrar. I vissa fall förbättrade den lite, men efter en kvart var det nästan på alla tillbaka till ursprungsläget. En intressant bit i resultatet var det andra exemplet på nummer tre undersökningen, 3XY för nior. Denna är väldigt speciell och unik och visar lite att den är en eventuell felkälla. I början har den ungefär lika mycket bakterier som efter en kvart senare, men direkt efter tvätten har den fått ett större utslag. Vad detta kan bero på finns i felkällorna. Det kanske även visar att prickar är mindre bakterier än de stora sammanväxta eller att färgen har betydelse. Kanske gjorde eleven något speciellt just innan han genomförde det andra testet, t.ex. rörde vid något på toaletten osv. En slutsats man kan dra är i alla fall att den är ineffektiv. Jag gjorde en liten enkätundersökning som innehöll två frågor för ytterligare förståelse. Jag frågade om de tyckte de hade en bra handhygien och tvättade händerna ofta samt om man använde handsprit ofta. En stor majoritet tyckte att de hade en god handhygien och tvättade händerna ofta och alltid efter toalettbesök. Alla i hela undersökningen svarade att de sällan eller aldrig använde handsprit. Vissa gjorde det någon gång i veckan. Felkällor: Hur förebyggde jag och undvek felkällor i min metod? Jag gjorde också en del val genom min undersökning för att eliminera felkällor, som jag var förbered på redan innan. De strategier och olika val jag gjorde var: Mitt val av vilka undersökningsgrupper jag skulle ha var väldigt bra och hade en bra poäng. Exakt vilka klasser det blev var tillfälligheter, men att undersöka barn var väl genomtänkt. Den gruppen jag tänkt lägga mest vikt vid, var just femman eftersom de känns som någon slags mellan grupp om man kollar just på åldern bland i alla fall min egenuppfattning av barn. Sen att jag undersökte en nia och en etta blev också väldigt bra, eftersom det då blir en stor skildring på åldrarna och nästan maximum differens mellan barn. Varför jag valde barn före vuxna var för att jag hade en hypotes att barns händer är smutsigare och de tänker mindre på sin handhygien. Då utesluter jag felkällor som t.ex. att de inte blir någon skillnad för de redan är rena plus att det blir svårare att se skillnader. Jag ville heller inte blanda barn och vuxna, för jag ville att de skulle vara samma faktorer. Min motivering till varför jag valde eleverna att trycka först ett finger och sedan två, var att jag inte ville att det skulle bli för mycket bakterier och kolonier så de kunde gå in i varandra och göra det otydligt. Det skulle kunnat bli en stor felkälla, som jag hellre undvek än att få stora odlingar jämfört med små. Bara jag kan se en koloni så räcker det. Ett blindtest var något jag gjorde endast för att utesluta om det hade blivit något fel med agarn och för att se vilka bakterier som bildades i en oanvänd petriskål. Jag tog alltså en vanlig, oöppnad agarplatta och satte in den i värmeskåpet med de andra.

7 Eftersom jag aldrig gjort agarplattor innan så var jag inte 100% säker på om tiden mellan stelningen och undersökningen, tiden i kylen eller om man gjorde de samtidigt hade någon betydelse. Av den anledningen var jag också noga med det, för att alla eventuellt skulle ha samma felkälla och inte ha samma påverkan på resultatet. Att jag gjorde det hela experimentet tre gånger istället bara för tre avlägsnar också en del felkällor eftersom det blir mer exakt ju mer resultat man har och om ett försök skulle av någon anledning förstöras, så har man en tanke bakom som någon slags Bplan. En felkälla som jag undvek var att ha agarskålarna öppna i onödan. Jag var noga med att tejpa de när de var klara, och sedan att bara öppna dem snabbt när försöken skulle ske och de skulle sätta sina fingrar. Sedan stängde jag och tejpade igen. Detta gjorde jag för att inte andra bakterier från partiklar i luften eller från när någon t.ex. pratar osv. skulle bli en felkälla och påverka resultatet. Vilka felkällor stötte jag på och hur handskades jag med dem? En av de största felkällorna i hela min undersökning var att alla mina agarplattor och dess bakterieodlingar vid första försöket dog och det blev inget utslag. Detta berodde på att vi drog på en för hög värme i värme skåpet där de inkuberades och då dog bakterierna. Därför gav det inget resultat och jag använde mig inte av det. Det blev också en felkälla för olika delar i min metod, som jag fick redigera under tiden och det löste sig bra. Min planering blev lidande. När vi skulle koka agarn använde vi vattenbad till att börja med för att värma upp lösningen. Detta märkte vi ganska fort var ineffektiv och tog för lång tid. Bägaren var också för liten för att värma flaskan så den sprack. Vi använde då oss istället av en värmeplatta och en stor gryta vilket fungerade utmärkt. En annan felkälla var att försökspersonerna tryckte olika hårt och gjorde fingeravtrycket på olika delar av fingret vilket kan ha varit en felkälla eftersom bakterierna då tar på olika stor yta m.m. Det kunde vara svårt att se när agarn var söndrig också. Vissa rörde runt mer en ändra osv. vilket gjorde att det kanske inte blev exakt samma faktorer i resultatet. I vissa av agarskålarna fanns det klumpar, eftersom agarn inte kokat tillräckligt, Detta kan ha varit en felkälla. En annan stor felkälla var i resultatet. I vissa kombinationer hade det ökat väldigt extremt efter en kvart i jämförelse med innan, vilket sågs som lite orealistiskt då de testen verkligen var unika i sin kombination. Detta kan bero på man vet ju inte vad personen gjorde den kvarten. Det blir ju självklart en felkälla om en sitter och läser en bok och en är ute på rast och leker i sandlådan t.ex.

8 Avslutning/Utveckling: Det jag har kommit fram till nu är att handspriten är den absolut bästa när man kollar ur att ta bort bakterieodlingar. För att svara direkt på frågeställningen, så krävs handsprit för en bra handhygien. Självklart kan en god handhygien skötas med bara tvål, för det är ju bevisat i undersökningen att det är ett hyfsat effektivt medel om man använder det regelbundet, men handsprit är det absoluta bästa. Det tar bort bakterier på ett sätt som inte tvål gör, eftersom de helt dödar dom medan tvålen inte har samma grova effekt. Jag tycker att mina resultat är hyfsat trovärdiga, men man kunde gjort det mer utvecklat på fler personer. Då hade det blivit mer pålitligt. Vissa resultat höll sig inte alls till mönstret, och gick helt utanför hypotesen och de andra proverna. Men jag hade i alla fall tydliga totala mönster, vilket jag ansåg gav en bra grund till slutsatsen. Jag har fått nya insikter i tekniken om bakterieodling och väldigt mycket fakta. Men det som jag mest kommer att ta med mig är hur skitig man verkligen är på händerna, och vad som krävs för att ta bort dem. Jag har lärt mig en massa annat om ämnet men även teknik och i min metod, men det mesta står ju skrivet i rapporten. Ett relevant sätt att bygga vidare på laborationen skulle kunna vara att göra undersökningen mer lokal men även mer trovärdig, alltså undersöka andra målgrupper, skolor och personer för att få ett bättre och mer utvecklat resultat. Man skulle också kunna gå djupare på vilka bakterier det är och hur de påverkar oss, men det gick nu utanför mallarna för min frågeställning. Men det skulle vara intressant att undersöka utifrån det perspektivet. Källförteckning/(Bilagor): 19 maj och andra länkar på smittskyddsinstitutets hemsida 19 maj maj 2010 Av Mikael Färnbo som publicerades 5 september 2009 Handsprit räddar liv EXPRESSEN

Resultat av Emma Berndtsson

Resultat av Emma Berndtsson Resultat av Emma Berndtsson NUMMER ETT TVÅL OCH VATTEN BILDERNA KOMMENTAR kolonier, förändring Före: En stor, tjock sammanväxt koloni Har massa små koloniprickar runt om sig och på. Den stora täcker ca

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta? Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Henriks Hage Förskola

Henriks Hage Förskola Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Instrument för prognosering av influensaspridning.

Instrument för prognosering av influensaspridning. Instrument för prognosering av influensaspridning. Kaj Lindhé Gimdal Frågeställning: Hur bör en influensa spridas inom en population? Svar: Mitt instrument använder olika faktorer för att kalibrera totalt

Läs mer

rfsu praktika för analsex

rfsu praktika för analsex 1 rfsu praktika för analsex Vad är analsex Analsex är all sorts sexuell stimulering i eller runt anus. Analsex kan vara olika saker: att man smeker, slickar eller pillar i eller runt ändtarmsöppningen

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas

Läs mer

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5222 Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH 287 INFLUENZA Q1. Avser du att vaccinera dig mot vanlig influensa i år? Ja, jag är redan vaccinerad... 1 Ja,

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009. Preliminära resultat

Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009. Preliminära resultat Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 29 Preliminära resultat Artikelnr 29-126-245 Publicerad Hwww.socialstyrelsen.se, september 29, reviderad sid 11 2 Förord

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Pandemi vad innebär r det?

Pandemi vad innebär r det? Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Information till ansvariga för boenden

Information till ansvariga för boenden Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög

Läs mer

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor. Hej och tack för ett trevligt föräldramöte! Jätteroligt att det var så många som kunde närvara vid detta möte. För er som hade förhinder tänkte jag sammanfatta lite vad vi gick igenom och vad vi kom fram

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: 2008-10-20 K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: 2006-09-01 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för

Läs mer

Interna telefoner på Sterilcentral

Interna telefoner på Sterilcentral Interna telefoner på Sterilcentral Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2015 Författare: Katharina Lindholm, Emma Söderström 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Observera att kraven på informationsplikt och hur ett djur ska hållas enligt föreskriften

Läs mer

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621 Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall vägas samman på ett balanserat

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Max handtvättskola. Handhygien

Max handtvättskola. Handhygien Max handtvättskola Handhygien 2 Nu har jag lärt mig en del om att tvätta händerna, så jag tänkte att jag skulle dela med mig av det till dig. Jag hoppas att du kommer att tycka att det är lika kul som

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM

EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM diskussionsunderlag EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM Yta och innehåll Musikern Olle Lungström slog igenom med bandet Reeperbahn i början av 80-talet. Efter flera skivsläpp med Reeperbahn, och även med andra

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund Jag valde det här ämnet med tanke på alla nya krav som ställs på oss idag.våra banor ska vara tillgängliga under stora delar av

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Bioburden på dörröppnare

Bioburden på dörröppnare Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Sammanfattning Projektarbete/ Studie

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS SÅ HÄR ARBETAR VI På Botkyrkabyggen jobbar vi aktivt med att minska vår miljöpåverkan. Sedan 2010 är vi ett miljöcertifierat företag. Det är ett bevis på att vi uppfyller

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5

Läs mer

Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka

Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka Rökförbud 1 juni 2005 Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka Ett bakgrundsmaterial med resultat från en Gallup-undersökning bland svenska rökare mellan 25 och 55 år

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

ETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber.

ETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber. ETT SÄKERT ÄVENTYR FRÅN SEMESTER TILL KAOS Kolera kan smitta via vatten, mat och dålig handhygien. Den som är smittad vet inte alltid om det utan kan istället vara passiv bärare av sjukdomen och smitta

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Bakgrundsbygge i Cellplast:

Bakgrundsbygge i Cellplast: Bakgrundsbygge i Cellplast: - Mitt andra försök och denna gången lyckat - Denna artikel är ett försök till att på ett tydligt sätt redogöra för skapandet av en bakgrund av cellplastskivor, husfix och Epolan

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Smittskydd&Vårdhygien

Smittskydd&Vårdhygien Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för

Läs mer

Hygien berör. SCA Hygienrapport 2010 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 8 december 2009

Hygien berör. SCA Hygienrapport 2010 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 8 december 2009 Hygien berör SCA Hygienrapport 2010 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka SCA världens tredje största hygienföretag Antal anställda: 52 000 Geografier: över 100 länder Omsättning: 110 Mdr Ett av världens 3 största

Läs mer

VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund

VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund VAR RÄDD OM DIN HUND Vaccination av hunden är en självklarhet för den ansvarsfulle hund ägaren. Hundar i Sverige vaccineras främst mot valpsjuka,

Läs mer

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan? Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

2012-01-19 HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd 8 11743 Stockholm www.hiltibjj.com. Hygien och kontaktidrotter

2012-01-19 HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd 8 11743 Stockholm www.hiltibjj.com. Hygien och kontaktidrotter Hygien och kontaktidrotter Innehåll Förord... 3 Sjukdomar som smittar vid kontaktidrott... 4 Ringorm... 4 Svinkoppor... 4 Svamp... 4 Stafylokocker... 4 MRSA... 4 Det personliga ansvaret... 5 Den personliga

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.

Läs mer

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27 ANSVAR: Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Livsmedel Husmor Annika Grenefalk och Linda Olsson Arbetslagsansvar Rigmor Heidgren Utvecklingsledare

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker.

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker. del 1 Kidnappandet Jag vaknade i min säng trött och arg, mamma och pappa hade slängt ut mig. För jag är nu 20 år, jag fyllde år i lördags. Varför slängde dom ut mig? Just nu bor jag hos min bästa vän Sara.

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

SkövdeNät Nöjd Kund Analys SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Utdrag ur de mail som kommit till landstingsledningen med anledning av vaccineringen mot svininfluensan:

Utdrag ur de mail som kommit till landstingsledningen med anledning av vaccineringen mot svininfluensan: Utdrag ur de mail som kommit till landstingsledningen med anledning av vaccineringen mot svininfluensan: Ämne: Usel organisation!!!!! Vaccineringen inför svininfluensan måste vara den sämst organiserade

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos katt

Apotekets råd om. Mask hos katt Apotekets råd om Mask hos katt I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask är mycket ovanligt på katter i vårt land, men kan förekomma utomlands. En katt kan ha mask utan synbara

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer