Bima 15 Mikrobiologi Rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bima 15 Mikrobiologi Rapport"

Transkript

1 Bima 15 Mikrobiologi Rapport Laborationsrapport, Biomedicinprogrammet T2 Grupp 2: Mohanad Hayatleh Medarbetare: Tilde Andersson och Elin Arvidsson xx/03/2016

2 Abstract(Incomplete): I följande laboration undersöktes Verum Hälsoyoghurt påstående angående mängden Lactobacillus rhamnosus LB21 i deras yoghurt. Detta gjordes genom spädningserie samt odling av bakterien, där det försöktes beräknas om antalet CFU var korrekt till deras påstående. Dessutom studerades en okänd Bakterie X genom flera diverse metoder. Dessa innefattar OD beräkning, därav tillväxten av bakterien beräknas, med och utan en glukoslösning. Bakterien X fick även tillsättas på en platta med Ampicilin, för att bedöma om den hade antiresisitivet. Både plattorna genomgick en gramfärgning och undersöktes med ljusmikroskop för att bedöma kolonimorfologin.[1] Introduktion: Syftet i följande laboration undersöktes påståendet Verum Hälsoyoghurt har angående mängden Lactobacillus rhamnosus LB21 i deras yoghurt. Påståendet lyder: Det finns minst 10 miljarder av dem i varje paket Verum Hälsoyoghurt enligt bilden nedan. Under laborationens gång studerades även en okänd bakterie, benämnt bakterien X genom en serie av diverse laborationsmetoder. Bakterien X har en känd plasmid, som är benämnd pbad24 Bakterier har olikt människoceller plasmider, vilket är små genetiska DNA molekyler som består av ca 5000 baspar, pbad i detta fallet närmare 4500bp. Dessutom består bakterien oftast endast av en kromosom, som inte är lika tättpackad som människokromosmerna. Kromosomen är cirkulär och befinner sig omkring hela den prokaryota bakterien, bunden deras cellmembran, då prokaryota celler inte har ett kärnmembran. pbad24 används inom akademin.. Bakterier kan dela sig betydligt snabbare än vad en eukaryota cell gör. Detta är på grund av dennes skillnader i replikationsprocessen. En bakterie förökas genom en process som heter binär fission. Bakterien växer till dubbla sin storlek och sitt DNA, sedan delas den till två identiska bakterieceller, under denna process kan däremot bakterien utbyta delar av sitt DNA med andra bakterier omkring

3 den. En binär fission tar generellt sätt ca 30 minuter, alltså att en bakteriecell förökas till två dottersceller. Orsaken till varför en bakterie förökar sig snabbare är både för att den endast har en kromosom att kopiera. Dessutom har bakterien ingen cellkärna, samt inga centrosomer att arbeta med. Detta gör processen både mindre komplicerad samt mindre tidskrävande. Bakterierna Xs förmåga att föröka sig undersöktes under laborationen, genom undersökning av dennes optisk densitet. Däremot noteras det att bakterien växte i en laborativ miljö. Alltså befann sig bakterierna alltid i en näringsrik miljö samt en optimal temperatur för förökning. Ute i en vanlig miljö hade troligen bakteriens tillväxt varit lika snabb, då den både hade t.ex. kunnat vara utanför sin optimala temperatur,ph samt haft mindre näringsämnen att arbeta med. Antagandet att bakterien X tillväxtshastighet är annorlunda i och utanför laborationen är då rimlig. Gramfärgning[1] är en metod där förmågan av bakteriens cellvägen kan skiljas. En bakterie kan antingen ha en cell grampositiv eller en gramnegativ cellväg. Bakterien behandlas med ett kristallviolett jod komplex och safranin. Bakteriens cellväggen resulterar i att antingen erhåller en lila färg och är grampositiv. Medan den gram negativa cellväggen erhåller en rosa nyans. De grampositiva cellväggarna består av en cellvägg och långa peptidoglykan, ca nm. De gramnegativa har två cellväggar och kortare peptidoglykan kedja, ca 10nm lång. De gramnegativa är mer försvarade då två cellvägar då vid förstörelse av peptidoglykan, då den gramnegative bakterien har två membran och kortare peptidoglykan så är den därmed dessutom mindre beroende av peptidoglykanet. Vilket ger den gramnegativa har starkare försvar mot antibiotika såsom penicillin, binder in i cellväggen och stoppar påbyggnaden av peptidoglykan. Samtidigt är transporteringen mycket mer komplex, såsom diffundering av vatten molekyler. Detta innebär att den gramnegativa bakterien inte överlever lika bra i torra miljöer. Den grampositiva har en bättre förmåga att uppta vattenmolekyler och upplever inte samma problem. Samtidigt dör den positive bakterien omedelbart om dennes peptidoglykan förstörs. Orsaken till varför gramfärgning inte används på en människo cell är enkel, på grund av att den inte har en cellvägg. (dessa två metoder ska jag bara förklara lite på introduktionen) OD CFU Späddningserie Metod: Gramfärgning: Två glasplattor, i den ena tillsattes Bakterie X samt L. rhamnosus LB21 i den andre. Både plattor pågick samma metod. Först tillsattes kristall violett lösning under 1 minut. kristall violett lösningen sköljdes med Lugol s solution stabilized. Ytterligare Lugol s solution stabilized tillsattes under 1 minut och sköljdes sedan bort med vatten i 5 sekunder. Sedan tillsattes Decolorizing reagent 4 under ca 10 15, varvid en gråblå lösning erhölls. Sköljning av vatten återupprepades under 5 sekunder.

4 Plattan täcktes av en Safranin lösning under 1 minut och sköljdes med vatten under 5 sekunder igen. Plattan torkades innan den togs och undersöktes under ett ljusmikroskop. Formen och färgen på bakterierna bedömdes och noterades. Od beräkning: 4 olika 50mL falcon rör förberedes, alla med sina enskilda markeringar. Rören blev namngivna: LB Stilla, LBG Stilla, LB Skak, LBG Skak. I varje rör tillsattes 10 ml LB lösning. 100 µl LB förberedes och tillsattes i ett eppendorfrör. En platinöss användes för att samla åt sig bakterien X ur agarplattan och tillsattes i eppendorfröret. Eppendorfröret vortexades för att jämtfördelat tillblanda bakterien X i lösningen. 20 µl ur eppendorfrörets lösning tillsattes i varje falcon rör. Alla fyra inkuberas i 37 C, därav de med Skak markeringen skall skakas och de återstående proverna inkuberas stillastående. Dessa proverna uthämtades en gång per timme fyra gånger. Under varje tillfälle togs 1,5mL av varje prov och tillsattes i en kyvett. Kyvetten absorbansmättes med våglängden 620 nm. Efter det fjärde provet var fulländat användes mätdatan för att framställa en graf som beskrev bakterie X tillväxt. CFU; Ett provrör av Verums hälsoyoghurt togs och späddes ut med LB. Det späddes till 5 gånger, därav spädningen hade en 10:1 koncentration mellan LB och yoghurten. En lösning av 100 CFU/100µL erhölls. Tre blod agarplattor förberedes, med benämningen P1, P2 och P3. Dessa tre plattor hade sina individuella mängder bakterier tillsatta, värden givna på Tabell 1, och sedan spred de omkring plattan med hjälp av en plattinös. Dessutom förberedes två blod agarplattor, en med ampicillin och en utan. I dessa plattor tillsattes en bakterien X. Parafilm täcktes över på alla stängda plattor och inkuberades på 37 C. En viss tid efteråt togs plattorna ut ur inkuberingen och kolonier hade formats. Kolonierna beräknades på P1,P2 samt P3 för att återberäkna de ordinarievärderna filen hade. Dessutom noterades skillnaden mellan X bakterien i ampicillin och den utan. Resultat: Blodagar plattan med bakterien X som innehöll ampicillin samt den utan hade samma tillväxt. Detta antyder alltså att bakterien X är opåverkad av ampicillin. Bakterien X växer snabbare under skakning än vid stillastående tillstånd. Det kan även observeras på Figur 1 att bakterien X använder glukos för att försnabba sin tillväxt, då dennes absorbans ökar under förhållandena med glukos tillgängligt Slutligen kan man observera att bakterien X växer snabbare under ett förhållande därav skakning utan glukos är tillgänglig, LB Skak, än denne med glukos fast utan skakning, LBG Stilla.

5 Figur 1: OD beräkning vid våglängden 620nm på bakterien X. Som figuren visar så motsvarar varje färg varje provrör som användes. Observera att den LBG Skak ökar biomassa snabbast de 3 första timmarna. Vad som även observeras är under den fjärde timmen så sjunker ökningshastigheten för LBG Skak. LBG Stilla påbörjar likt LB stilla, men kommer sedan under en längre tid att bilda mer biomassa. Gramfärgningen gav oss en bild på våra två bakterier. Bakterien X visade sig vara gramnegativ, som visas på Figur 2a. Den syntes att vara coccus struktur. L. rhamnosus LB21, Figur 2b, visade sig vara grampositiv. L.rhamnosus erhöll en bacilli form.

6 Figur 2a: Bakterien X uttrycker en rosa färg, Figur 2b : L.rhamnosus LB21 erhåller en blandning vilket antyder att den är gram negativ. av rosa och blå färg, lilaliknande färg. Detta Den erhåller en coccus struktur. antyder alltså att den är gram positiv. Den erhåller en bacillus/stavformad struktur. Antalet CFU/ml på gruppens plattor är överstämmer med påståendet, därav återberäkning från antalet CFU på plattan i alla tre värderna återgav ett värde högre än 1, CFU/ml. Tabell 1: Värden och medelvärde av CFU/ml i yoghurten för gruppen: Prov: antal CFU Beräknat antal CFU Antal CFU/ml P1: ,68 x 10 7 P2; x 10 7 P3: x 10 7 Pmedel 3,8467 x 10 7 Antalet CFU/ml på alla plattor är gemensamt med påståendet, där alla bakterier överstiger 1, CFU/ml. Vid beräkning av medelvärdet för plattornas CFU,synes på Tabell 1, visade sig antalet bakterier vara mellan 4 5 fler än minimivärdet.

7 Tabell 2: Värden samt medelvärdet av CFU/ml i yoghurten för alla grupper: Prov Antal CFU/ml 1.68 x x x x x x x x x x x x 10 7 Medelvärde 4,67 x 10 7 Diskussion: Verums hälsoyoghurt påstående är korrekt, det finns mer än 10 miljarder per liter hälsobakterier i deras fil. Både utgående från gruppens medelvärde, Tabell 1, vilket blev 38,5 miljarder bakterier per liter samt alla gruppernas medelvärde, Tabell 2, 46,7 miljarder per liter är resultatet densamme, mer än 10 miljarder bakterier finns per liter i filen. Resultatet överstämmer med påståendet, däremot är kan det tillägas att påståendet är oklart. mer än 10 miljarder kan betyda allt som är större än 10 miljardet, vilket ger den enorma felkällan att det blir svårt att precisera vilka värden företaget hävdar att filen har. Vad orsaken till varför skillnader kan åstakomma är dock beroende på hur grupperna laborerade och en jämförelse av värderna hävdar att det finns felkällor.

8 Orsaken till varför värdena är baserat på gruppen medelvärde är för att det inte gick att utgå från en av provlösningarnas värde, då det inte finns ett korrekt svar. Samtidigt är medelvärdet alltid närmare i värden än vartera prov skall vara. En jämförelse med alla gruppernas medelvärde gjordes också, då det även innehöll fler värden. Samtidigt utgick inga jämförelser mellan enstaka av de andre gruppernas medelvärde, då vi varken vet hur de jobbade och ifall de beräknade korrekt. Värdet vår grupp erhöll var det 3de högsta, dock var det mindre än medelvärdet. Om resultatet är för högt eller för lågt är dock ännu oklart. Orsaken till varför våra var för många kan ha skett på grund av att det beräknades för många punkter, som må varit kontamineringar, på plattan. Även kan det förekomma att utspädningen varit inkorrekt, och orsakat en större mängd bakterier än önskades sattes på plattan. En faktor kan även att de begått misstag och orsakat annorlunda värden än, såsom t.ex. inte ha räknat alla punkter på plattan. Alltså är det svårt att veta vad som är mer rätt än det andre, dock kan man skilja mellan vilka misstag grupperna må ha gjort. På en av gruppens blodagarplattor noterades en stor gul prick, och antogs omedelbart vara kontaminering. Det hade skett en hemolys på blodagarplattan. Kontamineringen kan ha skett av många orsaker, blodagarplattans lock må ha varit öppen för länge, och bakterier från luften kan ha landat på plattan. Miljön må inte ha varit steril nog, eller så må någon ha talat för nära plattan och spred bakterier från munnen på plattan. Bakterier är trots allt väldigt förekommande, generellt sägs det att finnas 10 bakterier för varje människocell vi har. Det finns alltså många platser där kontaminationen kan ha kommit ifrån, då de finns överallt på huden, i munnen och tänderna, men även överallt i luften och bordet. Från tillväxtkurvan på Figur 1 observeras det att bakterien X växer snabbare med glukos och skaktillstånd än i alla andra förhållanden. Bakterien X växte snabbare med glukos, vilket innebär att X föredrar att ha glukos som sockerkälla och använder det till att erhålla energi. Bakterie X tillväxthastighet ökade dessutom utav skaktillstånd. Detta antyder alltså att bakterien växte snabbare föredrar att växa snabbare i en syrerik miljö, då bakterierna blandades och hamnade längst den syrerika ytan. X är däremot inte aerob, då den även hade en tillväxt om bakteriena befann sig på botten av provrören, dock inte lika snabbt, Bakterien X är alltså fakultativ anaerob. När X kommer i kontakt med glukos i en syrerik miljö sker vad som kallas för en cellular respiration, vilket är väldigt lik den eukaryota cellandningen. Den påbörjas med att glukoset undangår en glykolys, därav pyruvat utvinns. Därefter hade pyruvatet undangått i en citronsyracykel. Med produkterna från citronsyracykeln, NADH, GTP och FAD 2 hade slutligen omvandlats till ATP i elektrontransportskedjan. Vid en syrefattig miljö, vid bottnet av provet fermenterades glukosen istället. Glukos fermentering innefattar nedbrytning av glukos till mjölksyra och en betydligt mycket mindre utvinst av ATP. Med en mindre energivinst ges även en långsammare tillväxtshastighet, vilket förklarar varför tillväxten var långsammare på de stillastående proven, Bakterien X pbad24 plasmid huvudsakligen positiva resultat. Under laborationen så växte X lika opåverkat av ampicillin, bakterien är alltså resistivitet. Detta är på grund av dennes plasmid pbad24, vilket har ett operon som gör bakterien antibiotikaresistiv. Detta är alltså väldigt fördelaktigt för bakterien, då det försäkrar dennes överlevnad i miljöer som laboratoriet men även från vardagliga läkemedel, vilket gör bakterien väldigt skyddad.om bakterien däremot befinner sig i miljöer där ingen antibiotika används är plasmiden onödvändig, och kostar bakterien energi att återbygga vid varje förökning.

9 En plasmid är relativt små, de består generellt sätt ungefär av 5000 baspar medan en kromosom, på t,ex bakterien Escherichia Coli K12 innehåller 4,64 miljoner baspar. Därför är en plasmid inte essentiell till bakterien, utan den tillför extra egenskaper. Vid vissa fall, kan bakterier få vissa plasmider, genom konjugering, vilket är en pili pili utbyte mellan två bakterier. Vid dessa fall dessutom icke specifika plasmider, alltså egenskaper som antingen kan gynna eller missgynna bakterien. Vid dessa fall slängs antingen plasmiden bort, eller så selekteras bakterien bort med tiden. Bakterien kan även uppta nytt genetiskt material genom andra metoder, som t,ex transformering. Bakterien plockar fritt DNA utanför cellvägen och packar ihop det själv. Detta ger självklart också ospecificitet som kan vara en risk, däremot är det även bra för bakterier att erhålla nytt genetiskt material. Detta ger många olika bakterier av samma släkte en större chans av överlevnad, vid risk av en selektionsprocess. Genetiskt, vid närvaro av glukos inhiberas pbad24 plasmiden som bakterie X har, detta är på grund av att pbad24 promotor, pbads operon, L arabinos operonet aktiveras av Arabinos + camp. camp inhiberas när bakterier kommer i närvaro av glukos. Vad som specifikt inhiberas är camp producerande enzym adenylatcyklas vid närvaro av glukos. Detta resultetar i att produktionen av PBADs rekombinanta protein inhiberas. Om bakterie X hade t.ex. varit obligate aerob, som t.ex. mycobacterium tuberculosis som hade den troligen dött om de hamnade på botten av de stillastående proverna, då obligate aeroba måste ha syre för att kunna överleva. Om X hade varit microaerophile, hade den ha gynnats av att ha syre, däremot dör de av för höga koncentrationer syre. Därför hade t.ex. släktet Campylobacer inte varit nöjd i skak tillstånd, då den troligen hade dött av syreförgiftning om de hamnade på ytan av proverna. Bakterien X kan däremot påverkats av andra faktorer i provlösningarna om det hade önskats. Man hade t.ex. kunnat testa hur bakterien påverkades av olika ph, salt eller tillsättning av vissa medium som endast specifika bakterier kan använda som t.ex. Nitrat och svavel. Även ändring av koncentrationen i mediumlösningen hade påverkat tillväxthastigheten, då t.ex. glukosen eventuellt hade tagit slut och bakterierna hade varit tvungna att använda andra energikällor. Under gramfärgningen erhölls 2 former, X bakterien erhöll en coccus form och L.rhamnosus LB21 erhöll en stavformad struktur. Men förutom deras stort varierande storlek har bakterier desutom många olika former. Andra former såsom Spiriller. som antyder att bakterien är spiralvriden och spirocheter, som är långa, helixformade bakterier. Dessutom om ett starkare mikroskop hade använts så hade en mer detaljrik bakterie visats, som mån givit oss en ledtråd till vilken sorts bakterie eller egenskaper bakterien har. Observationer som t.ex. pili, som är tunna trådliknande utskott som har funktion att överföra genetiskt material till andra bakterier. Även t.ex. flageller hade kunnat noteras, som då hade sagt hur bakterien förflyttade sig. Däremot behövs det slutligen noteras att X bakterien skulle ha en stavform. Slutligen skall identiten av bakterien X listas ut. Bakterie X visar alltså många tendenser och tecken på att vara Escherichia Coli. (Motiveringen kommer komma från allt ovanför men görs tills på fredag! Dessutom kommer troligen detta stycket vara ovanför det mesta av diskussionen) Källor(INTE KLARA ALLS ) :

10

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier

Läs mer

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre

Läs mer

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Kurs, linje etc: Cellbiologi del 2 Baskurs Biologi, 40 p Tentamensdatum: Namn:. Pnr:. Betyg:... Termin då kursen

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _

Läs mer

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas

Läs mer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur

Läs mer

BIMA15 mikrobiologi VT18

BIMA15 mikrobiologi VT18 BIMA15 mikrobiologi VT18 Vecka 1. Bakteriell cellvägg. FL: Introduktion till kursen TBL Uppgifter Del 1 FL: Grundläggande bakteriologi FL: Cellväggens uppbyggnad Vecka 2. Bakteriell metabolism. FL: Bakteriell

Läs mer

BIMA15 mikrobiologi VT18

BIMA15 mikrobiologi VT18 BIMA15 mikrobiologi VT18 Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Introduktion till kursen FL: Grundläggande bakteriologi TBL Uppgifter Del 1 FL: Bakteriella strukturer Vecka 2. Bakteriell cellvägg och uppbyggnad.

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan

Läs mer

Medicinjakten i Flemings fotspår

Medicinjakten i Flemings fotspår Medicinjakten i Flemings fotspår Det första delprojektet av Forskarhjälpen, genomfördes under 2011. Det var ett samarbete mellan Nobelmuseet, Laboratoriet för kemisk biologi vid Umeå universitet (LBCU)

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer. UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till

Läs mer

BIMA15 mikrobiologi VT17 (v1.0)

BIMA15 mikrobiologi VT17 (v1.0) BIMA15 mikrobiologi VT17 (v1.0) Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Grundläggande bakteriologi FL: Introduktion till examinationsuppgiften WS: Introduktion till TBL (Team Based Learning) FL: Bakteriella

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

TFKE32/TFKI09/9KEA21. Laboration i Genteknik

TFKE32/TFKI09/9KEA21. Laboration i Genteknik TFKE32/TFKI09/9KEA21 Laboration i Genteknik Denna laboration består av tre delar: A. Restriktionsklyvning av plasmiden pcantab samt konstruering av restriktionskarta. B. Preparation av plasmiden pcantab

Läs mer

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES:

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES: INSTITUTION: CMB Kursnamn: Biologi baskurs Kurs kod: BIO 100 Tentamensmoment: Cell och molekylärbiologi del 2 Tentamensdatum Lärare: Malte Hermansson, kursledare KODNUMMER: NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik.

Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik. Ansvarig Marjaana Hakkinen, Sida/sidor 1 / 6 Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 7937:2004 (SC 37 C/20 h ingjutning,

Läs mer

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tid: kl 8.15-12.15 För godkänt behövs 50% och för VG 75%. Totalt antal poäng på tentamen är 70 p Johanne-Sophie kan nås på telefon 070-5237031,

Läs mer

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi

Läs mer

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson

Läs mer

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen

Läs mer

få se en naturvetenskaplig forskningsmiljö och träffa människorna i den miljön.

få se en naturvetenskaplig forskningsmiljö och träffa människorna i den miljön. Martin Andersson 780920-1978 Kurs 3, Professionen Lärarutbildningen Malmö högskola NO-relaterat studiebesök Jag tänkte att mina gymnasieelever skulle få göra ett studiebesök på en universitetsavdelning

Läs mer

BIMA15 mikrobiologi VT16 (v1.5)

BIMA15 mikrobiologi VT16 (v1.5) BIMA15 mikrobiologi VT16 (v1.5) Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Grundläggande bakteriologi FL: Introduktion till examinationsuppgiften WS: Introduktion till TBL (Team Based Learning) FL: Bakteriella

Läs mer

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2012-08-14 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 63,5 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN

BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN UMEÅ UNIVERSITET LABORATIONSHANDLEDNING Biokemi Farmaceutisk kemi 1 Lars Backman 2011-09-09 BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN Utblick Våra gener innehåller all information som behövs för att tillverka en ny

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Bestämning av presumtiv Bacillus cereus och sporer. Koloniräkningsteknik.

Bestämning av presumtiv Bacillus cereus och sporer. Koloniräkningsteknik. Ansvarig Tuula Johansson Sida/sidor 1 / 5 Bestämning av presumtiv Bacillus cereus och sporer. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 7932:2004 (Mossel 30 C / 24 48 h, nöt- eller fårblodagar

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Laboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson

Laboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Laboration DNA Datum:16/11 20/11 2015 Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Material och metod Materiallista hänvisas till labhandledning s.3 (BIMA15 ht 2015, Lab III: DNA.) Uppsamling

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping Manual för analys av bakteriehalt i vatten: totalhalt - bestämning med ingjutningsmetoden, koliforma bakterier och E.Coli - bestämning med membranfiltermetoden. Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson

Läs mer

Sverigefinal EUSO 2018: Biologi

Sverigefinal EUSO 2018: Biologi Sverigefinal : A. Praktiskt arbete i grupp (1h) Det praktiska arbetet består av laborationerna 1 och 2. Diskutera och fundera tillsammans i gruppen. Fastna inte på någon uppgift för länge! Varje gruppmedlem

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter

Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING I år deltog 57 arbetsplatser vilket innebär att deltagarantalet även i år är högre än föregående år. Vi fick in svar från 131 deltagare

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Genkloning och PCR av tetracyklinresistensgen. från pacyc184 till puc19

Genkloning och PCR av tetracyklinresistensgen. från pacyc184 till puc19 Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Genkloning och PCR av tetracyklinresistensgen från pacyc184 till puc19 Årskull: Laborationsrapport i Molekylärbiologisk laboratoriemetodik, termin 3

Läs mer

Bestämning av koagulaspositiva stafylokocker. Koloniräkningsteknik.

Bestämning av koagulaspositiva stafylokocker. Koloniräkningsteknik. Ansvariga Hakola Satu, Sida/sidor 1 / 5 Bestämning av koagulaspositiva stafylokocker. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 6888-1:1999,/ Amd 1:2003, variation. (Baird-Parker 37 C

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Glattmuskel laboration

Glattmuskel laboration Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin

Läs mer

HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning

HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 BIOLOGI (20 p) 1a. Assimilationen (fotosyntesen) och de faktorer som påverkar den.(10 p) 1b. Vart och i vilka molekyler hamnar koldioxiden slutligen?

Läs mer

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml För att rena genomiskt DNA från insamlingssatser tillhörande Oragene och ORAcollect -familjerna. Besök vår hemsida, www.dnagenotek.com,

Läs mer

Linköpings Universitet. Laboration i genteknik

Linköpings Universitet. Laboration i genteknik IFM/Kemi Linköpings Universitet Maj 2008/LGM Laboration i genteknik Restriktionskarta av pcantab Restriktionsklyvning samt separation av DNA-fragment mha agarosgelelektrofores Material: pcantab (minst

Läs mer

Quantiferon-TB Gold Plus

Quantiferon-TB Gold Plus Quantiferon-TB Gold Plus Verifiering av metoden, svarsrutiner, problem och fallgropar Torbjörn Kjerstadius 2017-03-14 Vad är Quantiferon-TB Gold Plus? Quantiferon TB-Gold Plus (QFT) är en Interferon Gamma

Läs mer

När man pratar bakterier förknippar man det oftast med något negativt. Det finns många för oss positiva och livsnödiga bakterier.

När man pratar bakterier förknippar man det oftast med något negativt. Det finns många för oss positiva och livsnödiga bakterier. Positiva bakterier, 26 oktober 2017 Seminarium på Særimner Text: Annigun Wedin Deltagare: Ingela Marklinder, Jenny Neikell, Phillippe Trillaud, Jürgen Körber Ingela Marklinder är docent och lärare Uppsala

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

BIMA15 mikrobiologi VT17 (v5.0)

BIMA15 mikrobiologi VT17 (v5.0) BIMA15 mikrobiologi VT17 (v5.0) Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Introduktion till examinationsuppgiften FL: Grundläggande bakteriologi WS: Introduktion till TBL (Team Based Learning) FL: Bakteriella

Läs mer

Laborationskompendium

Laborationskompendium Laborationskompendium Medicinsk mikrobiologi, 7,5hp Labhandledare: Ann Erlandsson Fakulteten för Teknik- & Naturvetenskap Avdelningen för Kemi och Biomedicinska ämnen Karlstads Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Läs mer

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre

Läs mer

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin)

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) 1 Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) Acetylsalicylsyra har länge varit ett av de mest använda läkemedlen och marknadsförs under många handelsnamn. Det lanserades 1899 under namnet Aspirin av det tyska

Läs mer

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2005-02-26 kl 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får

Läs mer

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos - Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter

Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING I år deltog 50 arbetsplatser vilket glädjande nog är högsta deltagandet hittills. Vi fick in svar från nästan 100 deltagare och 41 arbetsplatser.

Läs mer

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Rolf Pettersson, Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2/5-2011 Skrivtid:

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinsk analytikerutbildningen Termin 2 Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Laboration: Reduktion av pyruvat med NADH Ulla Andersson Ulla.K.Andersson@ki.se 1 Arbetsplan

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen UPPSALA UNIVERSITET Inst för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi Sid l (16) KODAD TENTA Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007 Tid: Plats: 30 mars 2012, kl 08.00-13.00

Läs mer

Mekanismer för antibiotikaresistens

Mekanismer för antibiotikaresistens Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För

Läs mer

Linköpings Universitet. Lägesspecifik Mutagenes av proteiner

Linköpings Universitet. Lägesspecifik Mutagenes av proteiner IFM/Kemi Linköpings Universitet Augusti 2007/LGM Lägesspecifik Mutagenes av proteiner Lägesspecifik mutagenes Introduktion In vitro lägesspecifik mutagenes är en ovärderlig teknik för att t.ex. studera

Läs mer

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier

Läs mer