Bio_kemi_intern_110110, /8
|
|
- Barbro Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bio_kemi_intern_110110, /8
2 Innehåll Organismen Bakterieidentifiering Mikroorganismer Cellen Genetik/DNA Genetik med bananflugor Kriminalteknologi med Pyrosekvensering (kort) Kriminalteknologi med Pyrosekvensensering Diagnostisering med SNP-analys/pyrosekvensering Kemi Doftens kemi Grätzelsolceller Bio_kemi_intern_110110, /8
3 Bakterieidentifiering Biologi, Biokemi, Identifiera bakteriekoloni från odlingsplatta En laboration som ska leda till att öka förståelsen för mikroorganismer/bakterier och begrepp som probiotika, sjukdomsalstrande bakterier och toxiner. Fokus läggs på diagnostisering. Gymnasiet Biol.Nk A, B 3 tim 18 Förkunskaper: Känna till begrepp som eukaryot, prokaryot, infektion och antibiotika. Eleven bör ha viss labvana. Teori: Vi diskuterar våra vanligaste bakterier som förekommer i vår omgivning. Vi tar upp begrepp som humanpatogen, antibiotikaresistent och ett möjligt samband dem emellan. Laboration: Eleverna tittar på bakterier i mikroskop, bestämmer deras form och rörlighet. Eleverna går vidare och utför enzymatiska tester samt Gram-färgning. Vi diskuterar resultaten, vilka sjukdomar de kan ge upphov till och hur att undvika dessa. Mikroorganismer Biologi, Biokemi, Mikrobiologi Laboration med olika typer av celler för att öka förståelsen för mikroorganismer/eukaryota celler. Fokus läggs till igenkännande av celler och förståelse för evolutionära skillnader. Grundskolan Grundskola åk 8-9 ca. 2 tim 16 Förkunskaper: Eleven bör vara bekant med cellens uppbyggnad (cellmembran, cytoplasm, kärna), och känna till skillnaden mellan pro- och eukaryota celler. Gymnasiet Gymnasiet Biol.Nk A, B Ca. 2 tim 16 Förkunskaper: Eleven bör vara bekant med cellens grundläggande beståndsdelar och uppbyggnad. Känna till begrepp som eukaryot, prokaryot, och skillnaden emellan. Bio_kemi_intern_110110, /8
4 Teori: Vi diskuterar våra vanligaste mikroorganismer som förekommer i vår omgivning. Vi tar upp begrepp som levande/icke levande, patogen, zoonos och diskuterar immunitet/antikroppar. Laboration: Vi tittar på olika celler i mikroskop, bestämmer form och rörlighet. Identifierar cellen. I mån om tid finns det utrymme för att utföra enzymatiska tester samt Gram-färgning. Cellen - högstadiet Biologi, cellbiologi/anatomi, mikroskopering Laboration om djurcellen för att öka förståelsen om hur den fungerar och vilka varianter som finns. Grundskola åk 7-9 1,5 tim 16 Förkunskaper: viss labbvana är fördelaktigt samt känna till uttryck som organell. Teori: genomgång av cellen i perspektiv mot kroppen som helhet med vävnader och organ. Organeller, den centrala dogmen, mitos, och andra cellfunktioner/stukturer gås igenom. Laboration: Mikroskopering av egna kindceller som infärgas samt undersökning av färdiga preparat som eleverna får beskriva. Genetik med bananflugor Biologi, genetik, ärftlighet, korsningsscheman Laboration där olika mutationer hos bananflugor studeras. Eleverna får lära sig viktiga genetiska begrepp samt hur man gör korsningsscheman. Grundskola åk 7- Gym Biol Nk A 1,5 tim 16 Grundskolan Förkunskaper: fördelaktigt med grundläggande kunskap om genetik. Teori: genomgång om genetiken och dess begrepp, mutationer och bananflugor. Laboration: Bananflugor av olika stammar undersöks i lupp. Eleverna får göra uppgifter och korsningsscheman. Bio_kemi_intern_110110, /8
5 Gymnasiet Förkunskaper: fördelaktigt med grundläggande kunskap om genetik. Teori: genomgång om genetiken och dess begrepp på högre nivå (t.ex. autosomalt recessiv m.m.), mutationer och bananflugor. Laboration: Bananflugor av olika stammar undersöks i lupp. Eleverna får göra uppgifter och korsningsscheman. Kriminalteknologi med pyrosekvensering (kort) Biokemi, Molekylärbiologi, Kemi, DNA-analys, Kriminalteknologi Laboration kopplad till en påhittad kriminalberättelse. Mördaren ska hittas med hjälp av naturvetenskapliga/kriminaltekniska arbetsmetoder. Elever får del av arbetet med DNA sekvensering, avläser och utvärderar pyrogram. Laborationen är baserad på aktuellt forskningsresultat och teknik. Gymnasiet Biol A, B Nk A, B 1,5 tim 18 Förkunskaper: Eleven bör vara bekant med cellens grundläggande beståndsdelar, DNAstruktur och uppbyggnad. Känna till begrepp som enzym, DNA-replikation, cellens biologiskt användbara energi i form av ATP. Teori: Vi diskuterar kriminaltekniska metoder med tyngdpunkt på den nya DNA-tekniken. Utvinning av DNA från biologiska prov, multiplicering m.h.a. PCR, och teorin bakom Pyrosekvenseringen förklaras och diskuteras. Frågan om legalisering av ett allmänt DNAregister tas upp. Laboration: Demonstration. Pyrogrammet analyseras och mördaren i fallet pekas ut. Kriminalteknologi med pyrosekvensering Biokemi, Molekulärbiologi, Kemi, DNA-analys, Kriminalteknologi Laboration kopplad till en påhittad kriminalberättelse. Mördaren ska hittas med hjälp av naturvetenskapliga/kriminaltekniska arbetsmetoder. Elever arbetar experimentellt med DNAanalys: förbereder PCR-produkt till DNA sekvensering, avläser och utvärderar pyrogram. Bio_kemi_intern_110110, /8
6 Elever resonerar kring resultaten och möjliga felkällor. Laborationen är baserad på aktuellt forskningsresultat och teknik. Gymnasiet Biol A, B Nk A, B 3 tim 18 Förkunskaper: Eleven bör vara bekant med cellens grundläggande beståndsdelar, DNAstruktur och uppbyggnad. Känna till begrepp som enzym, DNA-replikation, cellens biologiskt användbara energi i form av ATP. Teori: Vi diskuterar kriminaltekniska metoder med tyngdpunkt på den nya DNA-tekniken. Utvinning av DNA från biologiska prov, multiplicering m.h.a. PCR, och teorin bakom förberedningen och Pyrosekvenseringen förklaras och diskuteras. Frågan om legalisering av ett allmänt DNA-register tas upp. Laboration: Vi utgår från en PCR produkt som eleverna förbereder och analyserar med hjälp av pyrosekvensering. Kemiska bindningar diskuteras. Pyrogrammet analyseras och mördaren i fallet pekas ut. Diagnostisering med SNP-analys /Pyrosekvensering Biokemi, Molekulärbiologi, Kemi, Diagnostisering av sjukdomsanlag, DNA-analys En laboration där vi analyserar sjukdomsanlag med dagens nyaste DNA analysteknik. Punktmutationer som förekommer i blodkoagulationsfaktorer Faktor II (protrombin) och faktor V analyseras och deras betydelse diskuteras. Elever får del av arbetet med DNA sekvensering, avläser och utvärderar pyrogram. Laborationen är baserad på aktuellt forskningsresultat och teknik. Gymnasiet Biol A, B Nk A, B 3 tim alt 1,5 tim 18 Förkunskaper: Eleven bör vara bekant med cellens grundläggande beståndsdelar, DNAstruktur och uppbyggnad. Känna till begrepp som enzym, DNA-replikation, mutation, cellens biologiskt användbara energi i form av ATP. Teori: SNP (Single Nucleotid Polymorphysm) analys av blodkoagulationsfaktorer med tyngdpunkt på den nya DNA-diagnostiken. Genomgång av blodkoagulationskaskaden och den bakomliggande orsaken till blodpropp. Utvinning av DNA från blodprov, multiplicering m.h.a. PCR, och teorin bakom Pyrosekvenseringen förklaras och diskuteras. Vi diskuterar etiska frågor som för- och nackdelar av DNA-analys som ger insyn i genetiska Bio_kemi_intern_110110, /8
7 avvikelser/sjukdomsanlag. Laboration: Vi förbereder ett PCR produkt av DNA till Pyrosekvensering. Kemiska bindningar diskuteras. Pyrogrammet analyseras, avvikelser/mutationer hittas och deras betydelse för individen diskuteras. Doftens kemi Kemi, biokemi, ekologisk kemi, molekylinteraktioner, parfymer Eleverna får lära sig hur vårt doftsinne fungerar och molekylstrukturer och interaktioner behandlas på lämplig nivå. Vidare kopplas detta till uppbyggnaden av parfymer. Exempel på kommunikation inom djur- och växtriket via dofter/feromoner diskuteras. Grundskola åk 7-9 1,5 tim Upp till 30 Gymnasiet Nk A, B, Ke A, B 1,5 tim Upp till 30 Grundskolan Förkunskaper: fördelaktigt med grundläggande kunskaper om molekylstrukturer. Teori: Genomgång av de biokemiska processerna bakom doftsinnet. Doftmolekylers egenskaper diskuteras. Parfymers uppbyggnad och konstruktion behandlas. Kemisk kommunikation via doft och feromoner exemplifieras. Laboration: Dofter av olika ämnen upplevs och diskuteras. Strukturen analyseras. Eleverna får avslutningsvis komponera och blanda en egen parfym. Gymnasiet Förkunskaper: fördelaktigt med grundläggande kunskaper om molekylstrukturer och intermolekylära krafter. Teori: Mer avancerad genomgång av de biokemiska processerna bakom doftsinnet. Vissa kopplingar och genomgångar av funktionella grupper och intermolekylära krafter. Parfymers uppbyggnad och konstruktion behandlas. Kemisk kommunikation via doft och feromoner exemplifieras. Laboration: Dofter av olika ämnen upplevs och diskuteras. Strukturen analyseras med avseende på funktionella grupper. Eleverna får avslutningsvis komponera och blanda en egen parfym. Bio_kemi_intern_110110, /8
8 Grätzelsolceller Kemi, fysikalisk kemi, ellära, hållbar utveckling, energi Att göra oss oberoende av fossila bränslen är en av de största utmaningar som mänskligheten kommer att ställas inför under de kommande decennierna. Eleverna får under besöket stifta bekantskap med förnybar energi i form av solceller genom att montera dem och mäta deras prestanda. Begrepp som verkningsgrad och enkel ellära (Ohms lag) tas upp. De mätresultat som eleverna erhåller diskuteras och det genomförda kontrollerade experimentet granskas. Grsk åk 7-9 1,5 tim Upp till 12 Gymn Nk A, B, Ke A, B 3 alt 1,5 tim Upp till 12 Grundskolan Förkunskaper: Eleverna bör känna till Ohms lag samt atomens struktur. Teori: Föreläsningen sammanfattar de energiomvandlingar vi har tillgång till idag och fokuserar på en för människan förnybar energikälla, solenergin. Vi går igenom hur solcellen fungerar och berättar om hur den tillförda solenergin omsätts till elenergi. Laboration: Assistenten förbereder laborationen med att ledande glas bestryks med titandioxid och hettas upp till 450 C under 40 minuter en så kallad sintring. Eleverna får det sintrade glaset som de färgar in med ett unikt färgämne. Ett annat glas förbereds av eleven genom att en katalysator tillförs, varefter det två glasbitarna monteras till en färdig solcell. Elektrolyt tillsätts och solcellens kapacitet att omvandla ljust till elenergi mäts. Gymnasiet Förkunskaper: Eleverna bör känna till Ohms lag samt atomens struktur. Teori: Oljans slutliga konsumtion, Peak Oil, är det centrala budskapet i föreläsningen, men också att lyfta fram förnybara energikällor som alternativ. Vi kommenterar såväl den nationella som den globala energiförbrukningen och diskuterar vad energisparåtgärder leder till. Stegvis går vi igenom hur solcellen fungerar och berättar om hur den tillförda solenergin omsätts till elenergi. Laboration: Alt. 1) Tre timmar: Laborationen inleds med att de stryker ut titandioxid på ledande glassom sedan hettas upp till 450 C under 40 minuter en så kallad sintring. Under denna paus tar de del av teorin, enligt ovan. Eleverna färgar sedan in det sintrade glaset med ett unikt färgämne. Ett annat glas förbereds av eleven genom att en katalysator tillförs, varefter det två glasbitarna monteras till en färdig solcell. Elektrolyt tillsätts och solcellens kapacitet att omvandla ljust till elenergi mäts. Alt 2) 1,5 timmar: Se högstadievarianten. Bio_kemi_intern_110110, /8
Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs mer5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merVetenskapens Hus är en mötesplats främst för elever och lärare från grundskola, gymnasium och högskola.
Experimentera i Vetenskapens Hus 2010 Vetenskapens Hus är en mötesplats främst för elever och lärare från grundskola, gymnasium och högskola. Vetenskapens Hus vill visa skolelever och lärare att naturvetenskap
Läs merNaturvetenskaplig fakultetsnämnd
Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs mer"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Läs merBiologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B
KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och
Läs merLNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merPedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik
Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merGenetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merBIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk är naturvetenskapligt och behandlar den biologi som har betydelse för arbete med djur och växter inom naturbruk. Kunskaper om marken och växternas biologi är centrala
Läs merC apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem
Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merPedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merSexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen
Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merProkaryota celler. Bakterier och arkéer
Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Läs merKemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER MAR104 Cellbiologi, genetik och tillämpning av molekylärbiologiska metoder, 7,5 högskolepoäng Cell biology, genetics and applications of molecular biological method,
Läs merLNA210, Naturvetenskap för lärare 2 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 2010 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är
Läs merSchema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015
Stockholms universitet Version: 141210 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi:
Läs merKemi 2. Planering VT2016
Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKursen består av två delar: teori och laborationer. Alla laborationer är obligatoriska! Använd labrock som kan lånas när du laborerar.
STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG Mikrobiologi 6 hp, HT-2013 Hej och välkommen! Kursen startar med obligatoriskt upprop och första föreläsningen måndag 2/9 i sal E306 där också övriga föreläsningar ges. Om du
Läs merArv och genetik - 9E - läsår v48-v5
Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merInnehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...
Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6
Läs merUtbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng
GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakulteten Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng Master s programme in Biology 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för, masterprogrammet
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merKursen består av två delar: teori och laborationer. Alla laborationer är obligatoriska! Använd labrock som kan lånas när du laborerar.
STOCKHOLMS UNIVERSITET BIG Mikrobiologi 6 hp, HT-2013 Hej och välkommen! Kursen startar med obligatoriskt upprop och första föreläsningen måndag 2/9 i sal E306 där också övriga föreläsningar ges. Om du
Läs merLNA210, Naturvetenskap för lärare högskolepoäng
LNA210, Naturvetenskap för lärare 2 Gäller fr.o.m. vt vt 2010 11 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merINSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN CEB210 Cellen och dess arvsmassa, 10,5 högskolepoäng The cell and its genetic material, 10.5 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för biomedicin 2015-08-18
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merFakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Biologiprogrammet NGBIO. Biologiprogrammet. 180 högskolepoäng/ects
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Biologiprogrammet Programkod: Programmets benämning: NGBIO Biologiprogrammet Biology programme Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merSchema för BL2011 Gener, celler och populationer/ Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2016
Stockholms universitet Version: 20151109 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL2011 Gener, celler och populationer/ Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi:
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ
Läs merMasterprogram i biologi 2015/2016
Masterprogram i biologi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% På masterprogrammet i biologi får du en förstklassig utbildning med stor valfrihet att skapa din egen profil. Genom det stora kursutbudet inom
Läs merBIO100, Biologi, baskurs, 60 högskolepoäng
Naturvetenskapliga fakulteten BIO100, Biologi, baskurs, 60 högskolepoäng Biology, basic course, 60 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga
Läs merBiologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet
Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver
Läs merSchema för MCB+G, 10,5 hp: Vårterminen 2013
Schema för MCB+G, 10,5 hp: Vårterminen 2013 Kursledare: Anki Östlund Farrants - anki.ostlund@cellbio.su.se Lärare: Ylva Engström, (YE) Uli Theopold, (UT) Claes Andréason (CA) Neus Visa, (NV) Lars Wieslander,
Läs merLPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?
LPP Biologi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs merLBI110, Biologi för lärare 1, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LBI110, Biologi för lärare 1, 30 högskolepoäng Biology 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merMHG121, Livsmedelskemi och Näringsbiokemi, 12 högskolepoäng Food Chemistry and Chemistry of Nutrition, 12 higher education credits
1(5) Institutionen för kost- och idrottsvetenskap MHG121, Livsmedelskemi och Näringsbiokemi, 12 högskolepoäng Food Chemistry and Chemistry of Nutrition, 12 higher education credits Grundnivå/First Cycle
Läs merutvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,
Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.
Läs merÄmnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen:
Farmaci MÅLSÄTTNING Utbildningen som leder till farmaceutexamen strävar till att ge studeranden färdigheter inom läkemedelsförsörjningens alla delområden. Framförallt strävar utbildningen till att främja
Läs merLivets historia Biologi A på Netkurs
Livets historia Biologi A på Netkurs Kartläggningen Mikroevolution och makroevolution Fossil avslöjar makroevolutionen Hur fossil bildas Datering av fossil; lagerföljder och radioaktiva i isotoper (C-14,
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merMål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)
1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merGrön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merTentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c
Läs merGODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI
BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merBIOR85, Biologi: Immunologi, 15 högskolepoäng Biology: Immunology, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten BIOR85, Biologi: Immunologi, 15 högskolepoäng Biology: Immunology, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merKursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll
Kursen NAK1a2 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 2015-12-26 C Kursens syfte och centrala innehåll Skolverket (2015) beskriver ämnets syfte att ge eleverna möjlighet att utvecklas i följande sex punkter (fetstil
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan
Läs merBiologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Läs merBiologi (16-30 hp) Programkurs 15 hp Biology (16-30 cr) 92BI27 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Revideringsdatum
DNR LIU 2012-00260 1(5) Biologi (16-30 hp) Programkurs 15 hp Biology (16-30 cr) 92BI27 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-10-15 Revideringsdatum 2018-05-28
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merLärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan
Dnr: FL2009/21 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2009-02-18 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet.
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs mer