*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell"

Transkript

1 Frågor * inom Allmän bakteriologi *Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell * Ge exempel på 2 mekaniska barriärer hos människan som skyddar mot infektion. * Ge exempel på 2 kemiska barriärer hos människan som skyddar mot infektion * Varför är adherens viktig för en bakterie? * Rita och beskriv en Grampositiv bakteries membran och cellvägg * Ge exempel på 2 exotoxin med enzymatisk aktivitet * Ge exempel på ett exotoxin med en annan aktivitet än enzymatisk tex. bindning till en receptor. *Hur kan en bakterie som har asexuell delning få nya gener? Ange 4 sätt. *Beskriv kort processerna transformation, transduktion, konjugation och mutation. *Beskriv hur det skulle kunna gå till då en MRSA även får en resistens mot vancomycin. * Vad binder ett superantigen till? * Ge 2 exempel på vad man kan påvisa med serologiska tester * Utveckling av en sjukdom beror i huvudsak på; - Människans (värdens) mottaglighet för infektion. Mottagligheten beror framför allt på immunförsvarets status men också på andra saker som tex en nedsatt funktion någon stans i kroppen tex en skada på huden, slemhinna etc. - Dosen (dvs mängden) av bakterier som man får på/i sig har också oftast betydelse. - Bakteriens virulens. Nämn 2 viktiga virulensfaktorer. *Beskriv kort vilka 3 delar som en LPS molekyl består av. * Endotoxin (LPS) är en virulensfaktor. Det sker ofta en kontinuerlig frisättning av LPS då bakterierna växer till, men när bakterierna dör sönderfaller bakterierna och stora mängder LPS frisätts. Vad kan hända i kroppen om man antibiotika behandlar tex en sepsis orsakad av bakterier med LPS? * Nämn E.coli bakteriens viktigaste virulensfaktor när det gäller att kunna klättra upp i urinröret och orsaka UVI.

2 * Exotoxinproduktion är en viktig virulens faktor och till skilland från endotoxin så frisätts exotoxin från bakterien. Beskriv symptomen som kolerabakteriens (Vibrio cholerae) exotoxin orakar. *Beskriv hur kolerabakteriens (Vibrio cholerae) toxin kan orsaka denna symptom. *Ge 3 exempel på hur bakterier kan undvika att bli dödade av fagocyterande celler. * Vid diagnos av en infektionssjukdom ser man på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen. Steget då man väljer diagnostiskmetod utgår naturligtvis från vad man tror orsakat infektionen och beroende på diagnosiskmetod man valt så finns det olika, provtagningssätt, provtyper, transportmedium och olika rekommendationer rörande temperatur etc. Nedan följer ett antal frågor som har och göra med provtagning, provtyper och odlingsdiagnostik. a.) Ibland finns antibiotika tillsatt i ett prov som ska transporteras till laboratoriet för analys, varför? b.) Nämn 2 olika provtyper man kan komma i kontakt med vid provtagning från såkallade sterila punktat. c.) Vilka 2 bakterier bland de nedan nämnda bakterier räknas som patogena i ett faeces prov; Salmonella species, Campylobacter jejuni, Enterokocker, Enterobacter? d.) Olika bakterier har olika syrebehov vid tillväxt in vivo (i värden) och på odlingsmedium, om en bakterie är anaerob respektive mikroaerofil, vad innebär det? *En Gram positiv bakterie innehåller bland annat peptidoglukan, teikonsyra, lipoteikonsyra, cytoplasmamembran, enzymatiska proteiner och strukturella proteiner. Uppgift: Rita och beskriv i ord följande strukturer i en Gram positiv bakterie; peptidoglukan teikonsyra lipoteikonsyra cytoplasmamembran *Beskriv med ord och genom att rita, följande former som bakterier kan anta; Stav. Vibrio. Spirill. Kock * Nämn 2 funktioner som pili/fimbrie hos en bakterie kan ha, samt ge exempel på en bakterie där pili/fimbrie är en viktig virulensfaktor * Hur påverkar en mild detergent en Gram negativ bakteries cellvägg?

3 * Hur påverkar en lysosym en Gram positiv bakteries cellvägg? * Vart finns lysozym? *Vilken del av bakterien kan lysozym bryta ner? * Beskriv en funktion hos det bakteriella cytoplasma membranet? * Beskriv lipopolysackariden/lps (som är uppbyggd av 3 delar) och vad den kan orsaka i kroppen vid infektion, samt ge exempel på en bakterie som har lipopolysackarid/lps. *Vad är blir effekten av följande exotoxiners enzymatiska aktivitet: Hemolysin Hyaluronidas Fibrinolysin Lipas Penicillinas Koagulas * Ett exotoxin som binder till en receptor påverkar celler som har just den receptorn. Toxinet från Clostridium tetani och toxinet från Clostridium botulinium påverkar båda Nervceller. Men effekten av dessa två toxiner är olika. Vilken effekt har toxinet från; Clostridium tetani Clostridium botulinium - *Superantigener är en speciell grupp av toxiner. Staphylococcus aureus kan producera superantigen toxin. Bilden visar hur ett superantigen toxin (svart) binder samman en CD4+ T cell med en antigen presenterande MHC class II cell. a.) Vad händer med T cellen då den mha superantigenet binds samman med en antigen presenterande MHC class II cell? b.) på vilket sätt kan man tänka sig att detta är till fördel för bakterien?

4 *Bilden visar en del av en Gramnegativ bakterie, ett antal olika strukturer är markerade med en bokstav A-H. Ange nedan vad respektive bokstav A, B, C, D, E, F, G, H markerar. *Beskriv kort peptidoglukanens uppbyggnad i 3 steg. *Beskriv bakteriens; Arvsmassa Cytoplasma Cytoplasmamembra/cellmembran Cellvägg G+ respektive G- Kapsel/slem Flagell Pili/fimbrie *Beskriv kort vad en bekterie spor består av. *Ange 4 viktiga skillnader/egenskaper mellan en bakterie spor och en växande vegetaiv bakterie. *Förklara kort vad en plasmid är.

5 *På vilke sätt kan en bakterie ha nytta av en plasmid *På vilket sätt kan vi använda plasmider för att klona och tillverka mediciner i bakterier? *Förklara skillnaden mellan anaerob och fakultativt anaerob. *Bakteriers metabolism producerar metabola restprodukter. Vi kan ibland utnyttja dessa metabola restprodukter i diagnostiken, vad betyder det? * Bakteriers metabolism producerar metabola restprodukter. Vi kan ibland utnyttja dessa metabola restprodukter i livsmedelsindustrin, ange ett livsmedel där bakteriell metabolrestprodukt ingår. * Definitionen på ett smittämne är något som infekterar tex människan det kan alltså vara allt ifrån parasiter till bakterier eller virus (som egentligen inte alls räknas som liv). När man tar fram mediciner mot smittämnen så försöker man naturligtvis alltid titta efter olikheter mellan oss och smittämnet, och ta fram mediciner vars verkningsmekanism slår ut en process som är unik för smittämnet, allt för att minska biverkningar hos människan. Tabellen nedan visar ett antal påståenden angående skillnader mellan prokaryota och eukaryota celler, fyll i luckorna i denna tabell. Prokaryot Eukaryot Kärna finns (svara ja eller nej) Mitokondrie finns (svara ja eller nej) Respirationen (ange vad som sköter detta) Plasmid finns (svara ja eller nej) Kan infekteras av bakteriofag (svara ja eller nej) Lipoteikonsyra finns (svara ja eller nej)

6 * Nämn 4 bra saker med vår normalflora av bakterier * Nämn en viktig bakterie i hudens normalflora * Nämn en bakterie som är vanligt förekommande i normalfloran i tarmen * Nämn ett ställe på kroppen där inga bakterier förekommer (sterilt) * Utvecklingen av en sjukdom beror väldigt mycket på, människans (värdens) mottaglighet för infektionen, mikroorganismen/smittämnets virulens och även oftast mängden/antalet av mikroorganismer/smittämnen människan får på/i sig. Även tillfälligheter i miljön temp, fuktighet, kateter, neutralt ph etc. påverkar detta. Människan behöver framförallt barriärer och immunförsvar för att klara sig. a.) Ange en mekanisk barriär som är viktig för människan b.) Ange en kemisk bärriär som är viktig för människan * Bakterien behöver först ta sig in i/hamna på människan via tex; mat/vatten, inandning, sår, nål stick, insektsbett, sexuellt umgänge för att kunna ge infektion. Sen behöver bakterien kunna fästa fast/adherera för att inte tex spolas ut av urin, snor eller host-reflexer, det är en stor fördel för bakterien om den kan ta sig djupare in i vävnaden och sen även klara sig undan människans immunförsvar. a.) Ange en faktor som är viktig för bakteriens adherens/infästning b.) Ange en faktor som är viktig för en bakteries förmåga att att kunna ta sig djupare in i vävnaden, genom att förstöra den, vandra igenom celler eller mellan celler. d.) Ange en faktor som är viktig för att bli kvar; klara sig undan människans immunförsvar. * När du ska analysera den kliniska relevansen av ett bakterie fynd i patient prov så är det viktigt att du känner till normalflorans sammansättning och sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen, varför? * Vad är det för faktorer som kan leda till att en bakterie i normalfloran ger en infektion? * Bakterier i normalfloran saknar vanligen virulensfaktorer då befinner sig i sin vanliga miljö men de kan utveckla virulensfaktorer i en annan miljö än den vanliga ge exempel på virulensfaktorer som är aktuella i sammanhanget.

7 * Varför är det vanligare att äldre människor drabbas av infektioner orsakade av bakterier som normalt förekommer i normalfloran? * På vilket sätt skyddar normalfloran oss från infektion av patogena bakterier? * Diskutera normalfloran av bakterier ur ett evolutionärt perspektiv. * Vad kan det få för konsekvenser att bakterier i normalfloran oftare än patogena bakterier utsätts för antibiotika? Frågor * Speciell bakteriologi *Ge exempel på en bakterie med respektive form Stav Vibrio Spirill kock * Bakgrund: Bacillus cereus är en sporbildande bakterie. Den vanligaste orsaken till att man får symptom orsakade av Bacillus cereus är via kontaminerat ris. När riset kokas så stimuleras sporerna att utvecklas mot en vegetativ bakterie cell och om riset lämnas stående kan enterotoxin frigöras. Om riset senare hettas upp så dör visserligen bakterierna medan enterotoxinet fortfarande har effekt. Uppgift: Beskriv 2 virulensfaktorer som Bacillus cereus har. Beskriv Bacillus cereus smittväg. Beskriv symptomen som Bacillus cereus orsakar. *Bakgrund: Infektion med Mycobacterium tuberculosis initieras vanligen av att bakterien inhaleras. Mycobacterium tuberculosis bakterier som kommer ner i de nedre delarna av luftvägarna fagocyteras där av alveolära makrofager. I dessa alveolära makrofager så inaktiverar bakterien fagosom/lysosom fusionen och bakterien kan starta sin replikation. Tillslut så förstörs den infekterade makrofagen och Mycobacterium tuberculosis kan spridas till nya makrofager som i sin tur kan spridas till tex. regional lymf vävnad, benmärg, mjälte, njure och CNS. Anledningen till att granulom som är karakteristiskt för infektionen kan bildas är bland annat att de infekterade makrofagerna drar till sig andra makrofager och lymfocyter som ansamlas runt infektionshärden. Uppgift: Beskriv Mycobakterium tuberculosis bakteriens form och vad som är ovanligt för dess cellvägg. Beskriv 2 virulensfaktorer som Mycobakterium tuberculosis har. Vilken typ av smittväg handlar det om för Mycobakterium tuberculosis?tar det vanligen lång eller kort tid innan symptomen uppträder? Tar det lång eller kort tid att behandla en Mycobakterium tuberculosis infektion?

8 *Är följande påstående rätt eller fel?; Mycobakterium tuberculosis dödar fler människor än HIV i världen idag. * Vilken bakterie passar in på beskrivningen? Grampositiv fakultativ anaerob/aerob kock som växer i par. Kan finnas i svalgets normalflora. Kan bland annat ge pneumoni, otit, sinuit och meningit (dvs lunginflammation, öroninflammation, bihåleinflammation och hjärnhinneinflammation). Denna bakterie har kapsel, adhesionsproteiner för infästning tillvärdcellen samt produktion av bland annat toxiner som är vävnads förstörande. Man kan tyvärr även se viss resistensutveckling bland denna bakterie. *Bakteriella infektioner i leder kan snabbt leda till att leden förstörs, vilken bakterie i normalfloran är den vanligaste orsaken? *Vilken bakterie är vanligast vid ledinfektioner i leder där man opererat in en protes? (svaret här ska vara Koagulasnegativa stafylokocker, hudstafylokocker eller Staphylococcus epidermidis alla är normalflorebakterier) * Vid sepsis är alla bakterie fynd kliniskt relevanta även om det handlar om bakterier ur normalfloran, varför? * Bakterier i gruppen Enterobacteriaseae, även de som ingår i normalfloran, kan ge sårinfektioner men varför är det vanligen sår-infektioner i sår under midjan? * Hur kan man skilja på en patogen E.coli bakterie och en nyttig E.coli i tarmens normalflora? * E coli är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner. För E.coli bakterien är pili en viktig virulensfaktor när det gäller att kunna klättra upp i urinröret och orsaka UVI, varför är pili viktigt? * Lunginflammation är den infektionssjukdom som medför flest dödsfall och förmodligen flest inläggningar på sjukhus. a) redogör för vilken bakterie som är vanligaste orsaken till lunginflammation hos äldre (denna bakterie förekommer dock i alla åldrar) b) redogör för vilken bakterie som är vanligaste orsaken till lunginflammation hos barn och unga vuxna. *ange minst tre (3) faktorer som kan öka risken för att få lunginflammation. * ange minst två symtom som är vanliga vid lunginflammation

9 * Gramnegativ stav som kan orsaka meningit och epiglottit, men som vi vaccinerar emot, vilken bakterie? * Spiralvriden bakterie som sprids via fästingbett och som bl a kan ge ytlig hudinfektion, artrit och meningit, vilken bakterie? * Det finns många olika diagnostiska metoder för att komma fram till vilket smittämne (ex vilken bakterie) som infekterat en patient, en del diagnostiska metoder bygger på odling, andra på PCR och en del på serologiska principer. Vad letar du efter i ett serologiskt test? * E coli är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner. a) Beskriv E coli (gramfärg, form) b.) Nämn E.coli bakteriens viktigaste virulensfaktor när det gäller att kunna klättra upp i urinröret och orsaka UVI. b) Ange minst två andra infektioner där E coli är en vanlig orsak! * Borrelia är den vanligaste vektorburna infektionen i Sverige. Vad menas med vektorburen infektion och vilken är vektorn vid Borrelia-infektioner? * Utveckling av en sjukdom beror i huvudsak på; - Människans (värdens) mottaglighet för infektion. Mottagligheten beror framför allt på immunförsvarets status men också på andra saker som tex en nedsatt funktion någon stans i kroppen tex en skada på huden, slemhinna etc. - Dosen (dvs mängden) av bakterier som man får på/i sig har också oftast betydelse. - Bakteriens virulens. Varför är det oftast lättare för en lågvirulent bakterie i svalgets normalflora att ge infektion efter att värden haft en virusinfektion i övreluftvägarna/svalg? * Vid diagnos av en infektionssjukdom ser man på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen. Steget då man väljer diagnostiskmetod utgår naturligtvis från vad man tror orsakat infektionen och beroende på diagnosiskmetod man valt så finns det olika, provtagningssätt, provtyper, transportmedium och olika rekommendationer rörande temperatur etc. PCR (polymerase chain reaction) är en diagnostisk metod, vilken del av bakterien är det som analyseras med PCR? * Olika bakterier har olika syrebehov vid tillväxt in vivo (i värden) och på odlingsmedium Nämn en bakterie som är anaerob Nämn en bakterie som är mikroaerofil

10 * Ange vilken bakterie det handlar om i beskrivningen nedan. En infektion med denna bakterie initieras med att bakterien inhaleras. I de nedre respiratoriska delarna av lungorna så fagocyteras bakterierna av alveolära makrofager. Bakterien har dock en förmåga att påverka makrofagerna på ett sådant sätt att deras normala funktion störs och bakterien kan överleva och replikera sig i makrofagerna. Infekterade makrofager kan sprida sig vidare till andra delar av kroppen tex. benmärg, mjälte och njurar sk granulom kan bildas.vilken bakterie? * Beskriv Saphylococcus aureus bakterien även kallad Staff aureus genom att ange Gramfärg, form, en viktig virulensfaktor och en typisk klinisk sjukdomsbild. Gramfärg: Form: Virulensfaktor (ange tre viktiga): Klinisk sjukdomsbild (ange en typisk): * Beskriv Streptococcus pyogenes bakterien även kallad grupp A streptokock eller GAS genom att ange Gramfärg, form, en viktig virulensfaktor och en typisk klinisk sjukdomsbild. Gramfärg: Form: Virulensfaktor (ange tre viktiga): Klinisk sjukdomsbild (ange en typisk): * Vad orsakar Staphylococcus aureus toxinet enterotoxin A? * Vad orsakar Staphylococcus aureus toxinet, toxic shock syndrom-toxinet (TSST)? * I bakterie familjen Enterobacteriaseae ingår ett stort antal bakterier. De är Gram negativa, fakulatativt anaeroba, en del är rörliga andra inte. Vissa arter är alltid associerade med sjukdom medan andra är en del av normalfloran och orsakar sjukdom endast då tillfälle ges tex om värden/människan, är nedsatt i immunförsvaret om de hamnar på fel ställe på kroppen eller dylikt. a.) Ge exempel på 2 stycken bakterie-arter inom familjen Enterobacteriaceae som alltid är associerade med sjukdom b.) Ge 4 exempel på vanliga virulensfaktorer som är associerade med Enterobacteroiaceae

11 * En del arter som är opportunistiskt patogena kan förvärva virulens faktorer genom att de tex får gener som ger dom nya egenskaper. De kan få dessa nya gener tex genom att de blir infekterade av ett bakterievirus (bakteriofag), eller för att de får en plasmid överförd via pili. E.coli som tillhör familjen Enterobacteriaceae är ju normalt en bakterie som finns i normalfloran i tarmen, men det finns minst 6 stycken patogena grupper av E.coli som orsakar gastroenterit, de flesta har förvärvat dessa egenskaper via en plasmid. a.) Viken komponenet i bakteriens cellvägg är det som vanligtvis är inblandat i överföring av plasmider mellan bakterier? b.)ge exemple på 2 E.coli bakterier som ger gastroenterit, ange förkortning (ex DAEC) samt förklaring på förkortning (ex. Diffuse aggregative E.coli). ETEC EPEC EIEC EHEC EAEC * Bacillus anthracis är en Gram positiv stavformad bakterie som kan bilda sporer. Den vanligaste smittvägen är att sporer från djur eller jord kommer in i kroppen via skadad hud och orsaka Cutaneous antrax. Sporer kan även komma in i kroppen via inandning och ge sk inhalations antrax eller via mat/vatten och ge sk gastrointestinal antrax. Sjukdomen förkommer framför allt i U-länder där vaccination av djur är ovanlig. I biologisk krigföring är denna bakterie den mest fruktade. a.) Nämn 2 virulens faktorer som Bacillus anthracis har. b.) Cutaneous antrax, inhalations antrax respektive gastrointestinal antrax, har som ni ser efternamnet antrax, varför? c.)de flesta övriga bacillus arter är oppurtunistiska patogener, vad innebär det att en bakterie är opportunistisk patogen? d.)förutom Bacillus anthracis så finns det en annan medicinskt viktig bacillus art, den förekommer vid gastroenterit, ögon infektioner och kateret relaterad sepsis, vilken bakterie syftar jag på? *Vid misstanke om sepsis tar man vanligen ett blodprov, vilka bakterier är vanligt förekommande här?

12 *Vid misstanke om meningit tar man vanligen ett liqvorprov, vilka bakterier är vanligt förekommande här? *Då man konstaterat en lunginflammation (pneumoni) tar man tex ett sputum prov på patienten och odlar från detta, vilka bakterier är vanligt förekommande här? *Vilka bakterier är vanligt förekommande vid infektion i svalg (nämn 2)? *Vilken bakterie är vanlig vid både otit och sinuit? *Nämn 2 bakterier som är vanliga vid sår infektioner? *Vilken är den vanligaste bakterien vid urinvägsinfektion (UVI)? *Nämn 4 stycken bakterier som är tänkbara patogener i prov från faeces. *Nämn 3 stycken bakterier som är tänkbara patogener i prov från uretra, cervix och rektum (dessa är alla tre mycket svårodlade). *Clostridium perfringens är en bakterie som kan orsaka allvarliga infektioner. a) Beskriv bakterien med bakteriologiska termer (Gramfärg, utseende, aerob/ anaerob, sporbildare eller ej). b) Ange två infektioner som bakterien kan orsaka! *Gramnegativ stav som kan orsaka meningit och epiglottit, men som vi vaccinerar emot, vilken bakterie?

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen

Läs mer

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2012-08-14 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 63,5 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För

Läs mer

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre

Läs mer

Vad innehåller en bakterie?

Vad innehåller en bakterie? Bakteriologi Professor Gunnar Sandström Avd för klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm gunnar.sandstrom@ki.se Vad innehåller en bakterie? Alla har:

Läs mer

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Gramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test

Gramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test KLASSIFICERING AV BAKTERIER Efter; Fenotyp Cellvägg Form Växtsätt Metabolism Med hjälp av; Metoder som Gramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test Fortsättning hur Bakterier kan klassificeras

Läs mer

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

(hopar) G+ kocker aeroba: Stafylokocker. Gramfärgning: Grampositiva

(hopar) G+ kocker aeroba: Stafylokocker. Gramfärgning: Grampositiva G+ kocker aeroba: Stafylokocker Kock Gramfärgning: Grampositiva Syrebehov: Aeroba - Staphylococcus aureus Virulensfaktorer: Tjock peptidoglukan (tålig), Se tab i kursbok protein A kapsel Massa olika toxiner;

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar

Läs mer

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1- 6- MÄLAllllALEllS llösskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Examinator: Agneta Ekström TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR KURSKOD OBM039 Fredagen den 24 augusti 2012 Tid: 08.10-12.30 Tentamensinformation:

Läs mer

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska

Läs mer

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng) Kortsvarsfrågor 2016-10-07 Sida 1 av (6) 1. Vid septisk chock ses allvarlig hypotension. Förklara kortfattat fysiologiskt varför dessa patienter drabbas av hypotension. (3p) Svar: Vasodilatation, ökad

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Vad kan finnas under ytan?

Vad kan finnas under ytan? Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170915 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Nekrotiserande fasciit

Nekrotiserande fasciit Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning

Läs mer

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga

Läs mer

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar

Läs mer

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Miljöförvaltningen Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Praktikanter: Nina Heinesson Katerina Katsanikou Handledare: Ingela Pålsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008:11 261 80 Landskrona

Läs mer

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: 0101 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2016 09 21 Totalpoäng: 59,5 p Parasitologi, 5 p Mykologi, 5 p Virologi, 23,5 p p Bakteriologi,

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen UPPSALA UNIVERSITET Inst för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi Sid l (16) KODAD TENTA Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007 Tid: Plats: 30 mars 2012, kl 08.00-13.00

Läs mer

Provtagningsanvisning för Anaerob odling och Actinomyces/ Nocardia. Avgränsning/Bakgrund

Provtagningsanvisning för Anaerob odling och Actinomyces/ Nocardia. Avgränsning/Bakgrund Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Anaeroba infektioner är ofta blandinfektioner med fakultativt anaeroba och aeroba bakterier. Dessa infektioner är oftast endogena och uppstår i närheten av områden där

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner

Läs mer

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att

Läs mer

MYKOBAKTERIER INFORMATION

MYKOBAKTERIER INFORMATION MYKOBAKTERIER INFORMATION Svarsfrekvens: Mikroskopi - Utförs vardagar. Svar inom 1-2 arbetsdagar DNA-påvisning - Utförs vardagar. Svar inom 2-4 arbetsdagar Odling - Utförs vardagar. Negativa odlingar besvaras

Läs mer

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm. Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm., Smittskyddssjuköterska Disposition Intro Risker Smittor och smittvägar Hur bryter vi smittvägar

Läs mer

MYKOBAKTERIER INDIKATION

MYKOBAKTERIER INDIKATION MYKOBAKTERIER INDIKATION Mycobacterium tuberculosis (tuberkelbakterien) och andra mykobakterier s.k icketuberkulösa mykobakterier påvisas med mikroskopi, odling och DNA-tekniker. Mängden mykobakterier

Läs mer

Tarminfektioner, inledning

Tarminfektioner, inledning Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Stramas huvudbudskap Patientens

Läs mer

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress, 1(5) Exempel på organisationen av en hypotetisk universitetsinstitutions inneslutna användningar av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) i olika verksamheter För att ge vägledning om vad som är

Läs mer

Tentamen MC1402, Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi 15hp, del II (prov 0901).

Tentamen MC1402, Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi 15hp, del II (prov 0901). Tentamen MC1402, Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi 15hp, del II (prov 0901). Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 06 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 98,5 p Neurologi, fråga 1-5, 15p Mikrobiologi,

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Ackrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C 2015-09-21 2014/139

Ackrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C 2015-09-21 2014/139 Antibiotikakoncentrationer Amikacin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Gentamicin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Tobramycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Vancomycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E

Läs mer

Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske

Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske Påvisande av bakterier För diagnostik av bakteriella infektioner använder mikrobiologiska laboratorier olika metoder Odling av bakterier mikroskopi

Läs mer

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste

Läs mer

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener

Läs mer

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes & virulens SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes Uppkomst och utveckling av en sjukdom Förhållandet mellan sjukdomsorsak och - verkan Infektionspatogenes Beskriver

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

Infektionssjukdomar. Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014

Infektionssjukdomar. Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014 Infektionssjukdomar Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014 Infektion Definition: tillstånd när mikroorganismer såsom bakterier, virus eller parasiter invaderar, etablerar sig och tillväxer i kroppsvävnad.

Läs mer

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 06 13 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng:

Läs mer

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2016 11 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 56,5 p Parasitologi,5 p Mykologi,6 p Virologi, 21,5 p p Bakteriologi,

Läs mer

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till!

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till! Omtentamen DSM1.1 10080 1 frågor Max 44 poäng, Godkänt = 0 p Lycka till! 1 Vilka tre former av infektion kan Leishmania parasiten orsaka i människokroppen? 1 Kutan, mukokutan och visceral infektion Du

Läs mer

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007 los&itutionen ror medicinsk biokemi och mikrobiologi Farmaceutisk Mikrobiologi Kodnummer:....... TENTAMEN Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod:

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

ALLMÄN BAKTERIOLOGI ETT HANTVERK OCH NY TEKNIK. Erik Eriksson

ALLMÄN BAKTERIOLOGI ETT HANTVERK OCH NY TEKNIK. Erik Eriksson ALLMÄN BAKTERIOLOGI ETT HANTVERK OCH NY TEKNIK Erik Eriksson KLINISK BAKTERIOLOGI Urinprov Sårinfektioner Prov från öron Bölder Hudinfektioner Prov från luftvägar Prov från ögoninfektioner mm OLIKA ODLINGSMETODER

Läs mer

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg. ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING OM6540 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi, 15hp Röntgensjuksköterskeprogrammet, Vt 2011 Kursansvariga: Delkurs 1: Britt Borg Delkurs

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19 Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

PM Medicinskt. Gastroenterit

PM Medicinskt. Gastroenterit Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:

Läs mer

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Läs mer

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? (max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem

Läs mer

Resistensrapport Västernorrland 2016

Resistensrapport Västernorrland 2016 Resistensrapport Västernorrland 2016 Källa: Kontakt: Laboratoriemedicin Sundsvall Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se Apotekare Maria Book maria.book@lvn.se Resistensläget är

Läs mer

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin

Läs mer

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Kurs, linje etc: Cellbiologi del 2 Baskurs Biologi, 40 p Tentamensdatum: Namn:. Pnr:. Betyg:... Termin då kursen

Läs mer