Vad innehåller en bakterie?
|
|
- Birgitta Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bakteriologi Professor Gunnar Sandström Avd för klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm
2 Vad innehåller en bakterie? Alla har: Kromosom (DNA), olika RNA-typer Ribosomer (proteinsyntesmaskiner) Cellmembran De flesta har: Cellvägg Grampositiv Gramnegativ (har dubbelmembran)
3 Bakterier är prokaryota Bakterier saknar cellkärna (grek. karyos= kärna) Två riken Arke Eubakterier
4 Arke Arke varma källor saltsjöar kärr (metanbildare) Ingen medicinsk betydelse
5 Eubakterier Indelas efter färgningsmetoder i: Grampositiva bakterier, t ex stafylokocker Gramnegativa bakterier, t ex coli-bakterien Syrafasta stavar, t ex tuberkelbakterien Spiroketer, t ex Borrelia, Treponema pallidum Grampositiva och gramnegativa kan vara runda (kocker) eller stavar
6 Eukaryota celler Har cellkärna = eukaryota celler (Grek karyos = kärna) Organismer med eukaryota celler Fyra riken Protista (encelliga organismer, t ex amöba) Svampar Växter Djur
7 Bakterier kan ha: Flageller (rörelseorgan) Pili (trådlika utskott för vidhäftning eller cell-cellkontakt) Sporer (för överlevnad under svåra förhållanden) Kapsel (av kolhydrat, kan skydda mot fagocytos) Plasmider små extra kromosomer
8 Virulens Virulent bakterie: Orsakar ofta alltid infektion hos värden Opportunist: Bakterie som bara orsakar infektion hos människor med nedsatt immunförsvar (skador, främmande kroppar, immunbristsjukdomar med mera)
9 Virulensfaktorer Farliga bakterier har /kan ha: Exotoxiner: proteiner som utsöndras: Cytolysin (hämolysin): förstör cellmembran Hindrar proteinsyntes, t ex difteritoxin Påverkar nerver, nervsystem, t ex tetanus (stelkramp), botulinus (förlamning) Diarrétoxin, t ex koleratoxin Proteaser, hyaluronidas, fibrinolysin: bakterien kan sprida sig i vävnader
10 Virulensfaktorer Adhesionsfaktorer (vidhäftning) Utan adhesion, ingen infektion! Bakterier i sjukhusmiljö har god förmåga att kolonisera Bindningen oftast mycket specifik Pili (Gramnegativa bakterier) Cellväggsproteiner (t ex fibrinogenbindande)
11 Virulensfaktorer Kapsel skyddar mot fagocytos Förmåga att överleva i leukocyter och makrofager Resistens mot serums baktericida aktivitet (komplement med mera)
12 Gramfärgning Färgning (blå färg) Avfärgning (alkohol) Kontrastfärgning (röd färg) Blå bakterier behåller färg Grampositiva Röda bakterier, avfärgade Gramnegativa Beror på skillnader i cellväggens uppbyggnad
13 Grampositiva kocker (Enterokocker)
14 Cellväggen hos Grampositiver Strukturbärande element: Mukopeptid (peptidoglykan) består av socker (N-acetylglukosamin omväxlande med N-acetylmuraminsyra) bildar en jättemolekyl, flera hundra lager tjock. Kedjorna korskopplade genom korta kedjor av aminosyror (en del av D-typ) Ger mekanisk stabilitet
15 Cellväggen hos Grampositiver Förutom mukopeptid finns teikonsyra, lipoteikonsyra med mera Proteiner: förmedlar näringsupptag eller adhesion Syntes av cellväggen (peptidoglykan) hämmas av penicillin bakteriens död
16 Gramnegativ stav (E. coli)
17 Cellväggen hos Gramnegativer Innerst mukopeptid tunt lager Utanför: periplasmatiskt rum: Innehåller enzymer för syntes av cellvägg och näringsupptag Ytterst: Yttre membran av lipider och allra ytterst lipopolysackarid (LPS) även kallad endotoxin.
18 Gramnegativ cellvägg
19 LPS (endotoxin) Består av tre delar: Lipid A (innerst, toxisk del) Core-del (kolhydrat, konservativ) O-antigen (repeterande enhet av tre fyra sockermolekyler), bakteriens ansikte utåt. O-antigen mycket varierande mellan olika stammar, t ex mer än 100 olika O-antigen beskrivna för E. coli-stammar
20 Lipid A Består av två glukosmolekyler och fettsyror. Den toxiska delen av LPS Injektion av LPS orsakar feber, leukocytos, aktivering av immunförsvaret I höga doser cirkulatorisk chock (blodtrycksfall, otillräcklig blodcirkulation), organskador, död.
21 Anpassningsförmåga Bakterier är anpassningsbara: Utveckling av antibiotikaresistens via - Mutationer i kromosomen - Ny genetisk information från andra bakterier Antibiotikaresistens kan vara viktig för överlevnad och spridning i sjukvården
22 Fysiologi Näringsbehov: E. coli växer i enkelt medium (salter, glukos, ammoniak) Streptokocker behöver flera aminosyror och vitaminer Klamydia måste ha cellkultur för att växa Vissa bakterier (t ex Treponema) kan inte odlas
23 Identifiering av bakterier Gramfärgning och andra färgningsmetoder Grampos / Gramneg; Stavar / kocker Om Grampositiva kocker: Ligger två och två (pneumokocker?) Ligger i hopar (stafylokocker?) Ligger i kedjor (streptokocker?)
24 Identifiering Växt på olika typer av agarplattor Koloniutseende, lukt Hämolys på blodagarplattor (streptokocker) Växt aerobt, anaerobt eller kräver koldioxid
25 Identifiering Biokemiska reaktioner: Jäsningar med olika kolhydrater Bildning av vissa produkter (indol, smörsyra, svavelväte) Enzymaktivitet (DNas, koagulas) Reaktion med olika antisera DNA-sekvensering
26 Medicinskt viktiga bakterier Stafylokocker: Staphylococcus aureus Koagulas-negativa stafylokocker: Staphylococcus epidermidis
27 Stafylokocker
28 Staph. aureus S. aureus bildar många toxiner: koagulas, hämolysiner, leukocidin, DNas, enterotoxin (diarréer, kräkningar) Protein A binder antikroppar Bildar ofta abscesser (koagulas) Kan spridas på vårdavdelningar
29 Staph. aureus Finns normalt i näsa och perineum hos 30% av oss Orsakar hudinfektioner, sårinfektioner, sepsis, matförgiftning, osteit (benröta). Förmåga att utveckla antibiotikaresistens
30 Koagulasnegativa stafylokocker Finns normalt i huden och näsan Orsakar infektioner hos patienter med främmande kroppar, t ex venkatetrar, pacemaker, konstgjorda höftleder med mera. Vanliga som föroreningar i blododlingar
31 Streptokocker Grampositiva kocker i kedjor Grov indelning efter hämolys: Betahämolys: Klar hämolys på blodagar Alfahämolys: Grön hämolys Icke-hämolytiska
32 Streptokocker
33 Betastreptokocker Betastreptokock grupp A = Str. pyogenes Virulent bakterie, orsakar halsfluss, scharlakansfeber, sårinfektioner, hudinfektion (erysipelas = rosfeber), impetigo, otit, sepsis, myonekros ( köttätande mördarbakterien )
34 Betastreptokocker
35 Betastreptokock grupp A Virulensfaktorer Toxiner: Streptolysiner (hämolysiner), hyaluronidas (spreading factor) streptokinas (fibrinolysin) erytrogent toxin M-protein
36 Streptokockfaryngit
37 Scharlakansfeber
38 Erysipelas
39 Alfa-hämolytiska streptokocker Finns normalt i munhåla och tarm Vanligen ofarliga, men kan orsaka Karies (S. mutans) Tandinfektioner Endokardit (infektion i hjärtklaffar; 100% dödlighet utan behandling)
40 Pneumokocker Streptococcus pneumoniae Alfahämolytiska Ligger två och två (diplokocker) Finns i nasofarynx hos barn Orsakar pneumoni, otit, sinusit, sepsis, meningit
41 Grampos kocker (pneumokocker)
42 Streptokock grupp B Farlig för spädbarn, orsakar neonatal sepsis och meningit. Finns mer eller mindre normalt i vagina hos kvinnor
43 Enterokocker Finns normalt i tarmen Naturligt resistenta mot många antibiotika Orsakar infektioner hos nergångna patienter (intensivvård, hämatologi, transplantationer)
44 Sporbildare Grampositiva stavbakterier Aeroba: Bacillus Bacillus subtilis (höbakterien) Bacillus anthracis (antrax, mjältbrand) Anaeroba: Clostridium Clostridium perfringens (gasbrand) C. tetani (stelkramp), C.botulinum (botulism), C. difficile (antibiotika-associerad diarré)
45 Clostridium perfingens gasbrand
46 Gramnegativa stavar Enterobakterier (Enterobacteriaceae) Escherichia coli Den mest studerade bakterien Finns i tjocktarmen
47 E. coli Kan orsaka infektioner: Urinvägsinfektioner Sepsis (från urinvägar eller tarmkanal) Diarré (ETEC, turistdiarré; EHEC = enterohämorragisk E. coli)
48 Urinvägsinfektioner Nedre (cystit, blåskatarr) Övre (pyelonefrit, njurbäckeninflammation) Vanligen specialiserade E. coli med pili, P-pili
49 Shigella Shigella orsakar diarré Genetiskt varianter av E. coli Tjocktarmsdiarré med inflammation, blod, slem och leukocyter i faeces Tenesmer (smärtsamma trängningar) Vanligen utlandssmitta
50 Klebsiella Klebsiella pneumoniae kan finnas i tarmen Kan orsaka UVI, sepsis, även pneumoni Slemmiga kolonier på grund av kapsel
51 Salmonella Salmonella orsakar tarminfektioner Två typer av infektioner: a/ Sepsis, huvudsymptom feber Salmonella typhi tyfoidfeber Salmonella paratyphi paratyfoidfeber b/ Diarré huvudsymptom Övriga Salmonella-typer
52 Proteus Finns i tarmen Kan orsaka urinvägsinfektioner Bildar ureas frisätter ammoniak, kan leda till infektionsstenar
53 Andra Gramnegativa stavar Haemophilus influenzae Liten Gramneg stav Orsakar otit, sinusit, pneumoni Kapslade stammar kan orsaka meningit, numera ovanlig på grund av vaccination
54 Andra Gramnegativa stavar Campylobacter vanligaste orsaken till bakterieutlöst diarré (som vi kan påvisa!) Normalflora hos hönsfåglar. Självbegränsande diarré normalt Helicobacter pylori orsakar magsår (duodenalsår, sår i ventrikeln kan vara cancer)
55 Anaeroba Gramnegativa stavar Finns normalt i munhåla och tarm Colonfloran är till 99% anaerob De anaeroba bakterierna spelar stor roll vid infektioner utgångna från munhåla och tarm (blindtarmsinflammation, tarmperforation med mera) Bacteroides viktigaste gruppen
56 Helicobacter pylori
57 Gramnegativa kocker Gramnegativa diplokocker: Neisseria gonorrhoeae gonorré N. meningitidis meningit, sepsis
58 Gramnegativa kocker (meningokocker)
59 Meningokocksepsis
60 Mykobakterier Syrafasta stavar (tar upp färg, avfärgas inte av saltsyra) Mycobacterium tuberculosis tuberkulos Mycobacterium leprae lepra, spetälska
61 Tuberkulos
62 Tuberkulos, efter behandling
63 Tuberkulos, efter behandling
64 Lepra
65 Lepra
66 Obligat intracellulära bakterier Kan inte odlas på syntetiska medier, endast i cellkulturer eller försöksdjur Rickettsia orsakar fläckfeber, löss eller loppor sprider sjukdomen Chlamydia trachomatis orsakar könssjukdomen klamydia, ögoninfektioner, trakom (blindhet i u-länder) Chlamydia pneumoniae pneumoni
67 Spiroketer Treponema pallidum: Syfilis (lues) Könssjukdom, flera stadier Primärstadiet: Sår, läker utan behandling Sekundärstadiet 7 10 v senare, feber, utslag Latent stadium Tertiärstadium: Skador i CNS, hud, skelett, blodkärl med mera Kongenital syfilis: Sen abort eller missbildat barn
68 Syfilis Treponema pallidum går inte att odla Diagnostik: Baserad på serologi (påvisande av antikroppar i blod eller andra kroppsvätskor)
69 Borrelia Borrelios (Lyme disease) Erytema migrans Neuroborrelios meningit Akrodermatit kronisk infektion Leder, hjärta kan också angripas Sprids med fästingar Diagnostik: Serologi, men många friska människor i Stockholms län har antikroppar
70 Spiroket (Borrelia)
71 Borrelios Varierande tid (dagar - veckor, ibland månader) efter fästingbett kan infektionen manifesteras som: 1. Erythema migrans (blårött utslag med centrifugal spridning)
72 Cellväggslösa bakterier Mycoplasma pneumoniae Naturligt resistenta mot penicillin Orsakar pneumoni, framför allt hos ungdomar
73 Vilka bakterier orsakar? Pneumoni:
74 Vilka bakterier orsakar? Pneumoni: Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) Mycoplasma pneumoniae Chlamydia pneumoniae Legionella Mycobacterium tuberculosis
75 Vilka bakterier orsakar? Öroninflammation?
76 Vilka bakterier orsakar? Öroninflammation Pneumokocker Haemophilus influenzae Moraxella catharralis Betastreptokock grupp A
77 Vilka bakterier orsakar Sinusit (bihåleinflammation)?
78 Vilka bakterier orsakar Sinusit (bihåleinflammation) Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) Haemophilus influenzae Moraxella catarrhalis
79 Tonsillit? Vilka bakterier orsakar
80 Vilka bakterier orsakar Tonsillit Betastreptokocker grupp A (Streptococcus pyogenes)
81 Vilka bakterier orsakar sårinfektioner?
82 Vilka bakterier orsakar sårinfektioner Staphylococcus aureus Betastreptokocker grupp A
83 diarré? Vilka bakterier orsakar
84 Vilka bakterier orsakar diarré Campylobacter Salmonella Shigella, E. coli (ETEC, EHEC) Yersinia Vibrio cholerae Staph aureus (toxiner, ingen infektion)
85 sepsis? Vilka bakterier orsakar
86 Vilka bakterier orsakar sepsis? E. coli Staph aureus Pneumokocker ovanligare men farliga: Betastreptokocker grupp A Neisseria meningitidis
87 meningit? Vilka bakterier orsakar
88 Vilka bakterier orsakar meningit? Meningokocker (Neisseria meningitidis) (barn, ungdomar främst) Pneumokocker (främst äldre) (Haemophilus influenzae tidigare hos barn, nu ovanlig tack vare vaccination)
89 Vilka bakterier orsakar meningit eller sepsis hos spädbarn?
90 Vilka bakterier orsakar meningit eller sepsis hos spädbarn? Streptokocker grupp B (S. agalactiae) E. coli
91 ANTIBIOTIKA Antibiotika (anti = mot, bios = liv) hämmar bakterier eller andra parasiter specifikt kinin första verksamma medlet mot malaria Paul Ehrlich syntetiserade Salvarsan, första medlet mot syfilis Domagk sulfa Fleming, Chain, Florey penicillin
92 Antibiotikas verkningsmekanismer Cellväggssyntes penicillin, cefalosporin Cellmembran vissa medel mot svamp Ribosomer många medel, t ex tetracycliner, erytromycin Metabolism sulfa, trimetoprim RNA-syntes DNA-syntes - kinoloner
93 Problem: antibiotikaresistens Bakterier bryter ner antibiotika betalaktamaser penicillin, cefalosporin Förändring av target : förändrat enzym eller RNA i ribosomerna Förhindrat upptag Efflux utpumpning av ett eller flera antibiotika
94 Penicillin, cefalsporin Hämmar cellväggssyntes Bensylpenicillin, V-penicillin mot streptokocker, syfilis, borrelios Isoaxa-pc mot Staph aureus
95 Isoxa-penicillin Aktivt mot Staph aureus (utom MRSA) och streptokocker
96 Ampicillin, amoxicillin Aktivitet som bensylpenicillin, men även mot gramnegativa bakterier, t ex Haemophilus (15 % resistens) Neisseria (gonokocker ofta resistenta) E. coli (20 30 % resistens i dag) Amoxicillin + klavulansyra (betalaktamashämmare)
97 Cefalosporiner Många olika: Cefuroxim (Zinacef ) klassiker Cefotaxim (Claforan ) bättre aktivitet mot gramnegativa bakt Cefadroxil, Cedax perorala medel Spektrum: Stafylokocker, streptokocker, många gramnegativa bakterier Fortfarande ganska lite resistens
98 Staph. aureus evolution av resistens Staph aureus penicillinkänslig Sedan mitten av 40-talet stigande frekvens betalaktamasbildande stammar 1960 kom meticillin effektivt mot betalaktamasbildande stammar, meticillin nu ersatt av isoxa-pc (Ekvacillin, Diclocil, Heracillin)
99 Staph aureus: utveckling av resistens mot bensylpenicillin
100 Staph. aureus Omkring 1970 spridning av MRSA (meticillinresistenta Staph aureus), då oftast multiresistenta MRSA resistenta mot alla penicilliner och cefalosporiner Försvann spontant efter några år Återkom mot slutet av 70-talet, troligen för att stanna.
101 MRSA Resistensmekanism: meca-gen, ett penicillin-bindande protein importerat sannolikt från Staph sciuri (finns hos ekorrar) men S. sciuri är pencillinkänslig Det behövdes två mutationer för att få fram MRSA.
102 Erytromycin-gruppen Verkar på ribosomerna Aktivitet mot streptokocker, Mycoplasma, Chlamydia Alternativ till penicillin vid pc-allergi
103 Klindamycin Verkar på ribosomerna Verkar på stafylokocker, streptokocker, många anaerober Biverkan: Diarré orsakad av Clostridium difficile
104 Tetracyklin Ribosomer Tidigare storsäljare, numera begränsat användningsområde på grund av resistensutveckling Borrelia, Mycoplasma och liknande
105 Aminoglykosider Ribosomer Streptomycin första effektiva medlet mot tuberkulos (nu avregistrerat) Gentamicin med flera Snabb bakteriedödande effekt Måste injiceras Biverkan: Dövhet, balansrubbningar (åttonde hjärnnerven)
106 Metronidazol DNA-syntes Varunamn Flagyl Effekt endast på anaeroba bakterier + Helicobacter Kirurgernas favorit vid bukinfektioner Effekt även mot amöba (amöbadysenteri) Giardia och Trichomonas.
107 Kinoloner Verkar på DNA-syntes Ciprofloxacin, norfloxacin med flera Effekt framför allt mot gramnegativa bakt (E. coli, Salmonella med flera) Snabbt bakteriedödande Tyvärr resistensutveckling
Mekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Läs merDiagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen
Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merAntibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...
Läs merFlervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs merTentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merMCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs merKlassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism
Substanser som : Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism 1. Inhiberar syntesen av bakteriens cellvägg: penicillin, cefalosporin m.m. (strukturellt lika
Läs merAntibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten
Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om
Läs merDiagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske
Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske Påvisande av bakterier För diagnostik av bakteriella infektioner använder mikrobiologiska laboratorier olika metoder Odling av bakterier mikroskopi
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merResistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Läs merAntibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikakompendium
1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),
Läs merRådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Läs merAntibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder
Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010 Ökad sjuklighet Ökad dödlighet Ökade kostnader Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merResistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Läs merJanusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merANTIBIOTIKAKOMPENDIUM. Anja Rosdahl & Mårten Prag
1 ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM 2014 Anja Rosdahl & Mårten Prag 2 Grundbegrepp Baktericid= Antibiotika som avdödar bakterierna. Bakteriostatisk= Antibiotika som hämmar tillväxten av bakterier. MIC = minsta inhibitoriska
Läs merTABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merRESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Läs merAntibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas
Läs merPatogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande
Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen
Läs merInfektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin
Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat
Läs merSamverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården
Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor
Läs merMultiple choice frågor 15-12-09
1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera
Läs merProkaryota celler. Bakterier och arkéer
Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan
Läs mer*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell
Frågor * inom Allmän bakteriologi *Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell * Ge exempel på 2 mekaniska barriärer hos människan som skyddar mot infektion. * Ge exempel
Läs merAntibiotika på sjukhus i Sverige
Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merKommentarer till resistensläget 2012
Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merAntibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Läs merAntibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010
Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian
Läs merMultiple choice frågor
Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs mer1-2g x3 Ingen resistensutveckling hos pneumokocker. 1-3 g x 3-4. 0,5-0,75g x3. 2-3g x3-4
Konc. oberoende, ta x3. Stör cellvägssyntes. penicilliner Penicillin V Kåvepenin (po) Pneumokocker, Streptokocker. G+ Borrelia Tonsillit, otit, sinuit, pneumoni, erysipelas, tandsabscess (munflora G+ Ae),
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merIVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Läs merTENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5
TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2012-08-14 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 63,5 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos
Läs merOmtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merÅrsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3
Läs mer1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Läs merGastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
Läs merMultiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Läs merMRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.
Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merregiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA
Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merKlimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad
Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att
Läs merAntibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merStaphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...
Läs merSTRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.
STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter
Läs merKommentarer till resistensläget jan-juni 2014
Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merAntibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens 24 november Välkomna! Sidan 1 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 2 Historik Sidan 3 Behandlingseffekt vid blodförgiftning pneumokocker Penicillin % överlevare Untreated
Läs merDiagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos
Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merAckrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C 2015-09-21 2014/139
Antibiotikakoncentrationer Amikacin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Gentamicin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Tobramycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Vancomycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E
Läs merSmittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier
Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,
Läs merGymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos
- Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merSmittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merVad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Läs merInfektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin
Öppen vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering
Läs merKortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)
Kortsvarsfrågor 2016-10-07 Sida 1 av (6) 1. Vid septisk chock ses allvarlig hypotension. Förklara kortfattat fysiologiskt varför dessa patienter drabbas av hypotension. (3p) Svar: Vasodilatation, ökad
Läs merAMPLIRUN DNA/RNA AMPLIFICATION CONTROLS
AMPLIRUN DNA/RNA AMPLIFICATION CONTROLS TAKE CONTROL, MOLECULAR CONTROL AMPLIRUN FEATURES Quantitated PCR controls for viruses, bacteria and protozoa. Purified nucleic acid, complete microbial genome.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merMCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger
MCQ 16-11-25 1 (7) Följande 12 frågor har ett rätt svar. 1. Vilken av följande agens är inte en grampositiv kock A. Pneumokocker B. Streptokocker C. Stafylokocker D. Enterokocker E. Meningokocker ( R)
Läs mer