(hopar) G+ kocker aeroba: Stafylokocker. Gramfärgning: Grampositiva
|
|
- David Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 G+ kocker aeroba: Stafylokocker Kock Gramfärgning: Grampositiva Syrebehov: Aeroba - Staphylococcus aureus Virulensfaktorer: Tjock peptidoglukan (tålig), Se tab i kursbok protein A kapsel Massa olika toxiner; vävnadsnekrotiserands alfatoxin (ASO), cytotoxiner Serinproteas bryter uppkopplingar mellan celler i huden TSSToxin superantigen funktion förstör även endotelceller Enterotoxin superantigen funktion påv mastceller, påv tarmperistaltik Massa olika Enzymer; Koagulas som konverterar fibrinogen till fibrin inkapsling Hyaluronidas som hydrolyserar (bryter ner) hyalyronsyra i bindväv - spridning Fibrinolysin som löser upp fibrinklottar(koagel) - försämrad läkning Penicillinas hydrolyserar (bryter ner) penicillin Resistens (MRSA) rädsla för Nosokomial smitta (dvs smitta på sjukhus), isolering finns i normalfloran på huden och slemhinna. Låga krav på fukt och näring. Kan växa till vid hög temperatur och hög salthalt. Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från hud till djupa sår) kontakt person-person smitta. Massa olika sympom; Se box I kursbok Böld tampongsjukan Enterit Pneumoni Sepsis (hopar)
2 G+ kocker aeroba: Stafylokocker *Staphylococcus epidermidis (KNS) Virulensfaktorer: slem opportunist finns i normalfloran på huden och slemhinna Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från hud till djupa sår) Endokardit, sepsis *Staphylococcus saprofyticus (KNS) Virulensfaktorer: slem opportunist finns i normalfloran i tarmen Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från tarm till urinrör) UVI
3 G+ kocker aeroba: Streptokocker Gramfärgning: Syrebehov: Kock Grampositiva Aeroba (kedjor) -Streptococcus pyogenes, grupp A, GAS Virulensfaktorer: Se tab kapsel Lipoteikonsyra (binder epitelceller) Massa toxiner; erytrogent exotoxin M protein Massa enzymer; hemolysin,streptolysin (lyserar celler), streptokinas (lyserar blodkoagel) peptidas hyaluronidas finns lite över allt, person till person smitta (dropp, hud) även från föremål- person asymptomatisk kolonisering av övreluftvägar (och hud) kan förekomma (diplokock) Se box Halsfluss,Faryngit (ont I svalg/halsen, huvudet, feber, illamående) Scharlakansfeber*, vävnadsnekrotiserande, ilskna sår med varbildning (pyogen) Impetigo svinkoppor förr barnsängsfeber sepsis osv
4 G+ kocker aeroba: Streptokocker - Streptococcus agalactiae, grupp B, GBS Virulensfaktorer: Kapsel vid ph 7.4 (ej kapsel vid surt ph t). Hydrolytiska enzymer förekomer i underlivet hos kvinnor. Smitta från moder till barn vid födsel (barnet sväljer fostervatten) Neonatal (nyfödd) sepsis och meningit. Övrigt immunnedsatta (ex. Pneumoni etc) - Streptococcus pneumoniae, pneumokock Virulensfaktorer: kapsel Se tab teikonsyra IgA proteas adhesionsproteiner vävnadsförstörande enzym Recistens nyfödda, barn, äldre. Kroniska bärare i svalg kontaktsmitta person-person droppsmitta pneumoni etc. öroninflammation, invasiv-sepsis-meningit * Grupp C och G streptokocker som grupp A fast mildare
5 G+ kocker aeroba: Enterokocker * Enterokocker Gramfärgning: Syrebehov: Kock Grampositiva Aeroba (par och kortare kedjor) Virulensfaktorer: relativt avirulent, antibiotika resistens vancomycin äldre sjuka UVI och sår under midjan peritonit- inflammation i hinnan runt buk endocardit - inflammation i hjärtat (innerhinna) etc Liten översättning: Peri- runt om Endo- inuti Epi- på
6 G+ stavar aeroba: Bacillus (B) Gramfärgning: Syrebehov: Stav Grampositiva, Aeroba (fakultativ anaerob) - B.Anthracis Virulensfaktorer: Sporbildning, kapsel, toxiner sporer finns I djur och jord Djurarbetare, kontamination av mat, bioterrorism sporer kommer in i kroppen via yttre miljön omgivningssmitta 1. sporer in i sår i huden 2. sporer in i lungor via inhalation (obs! får ull) 3. sporer in i mag-tarm kanal via mat/vatten. - B.Cereus Virulensfaktorer: Antrax mjälten påverkas(kutanös-, inhalation-, gastrointestinal-antrax) Sporbildning, toxiner, värmestabilt toxin Finns i jord, torra livsmedel, spridning via mat, ögon infektion vid skada+jord. sporer kommer in i kroppen tex. Ögonen via yttre miljön omgivningssmitta Alt. Man får i sig endotoxin via mat (ex.ris). drogmissbrukare infektion via nål->bacteriemi (förekomst av bakt. i blod) Gastroenterit (diarré och magkramper), ögon infektion kateter relaterad sepsis.opportunistiska infektioner
7 G+ stavar aeroba: Listeria - Listeria monocytogenes Gramfärgning: Syrebehov: Virulensfaktorer: Stav Gram positiv, speciell cellvägg Aerob Fakultativt intracellulär Adherensfaktorer Hemolysin Kan växa till höga koncentrationer i mat Immunnedsatta personer, äldre, nyfödda gravida varnas för ex opastöriserad ost Kan finnas i låg nivå gastrointestinalt. Finns i naturen i jord och vatten smitta indirekt smitta via mat/vatten Sepsis och meningit influensa symptom hos vuxna
8 G+ stavar aeroba: Corynebacterium * Corynebacterium diphteriae Stav Gramfärgning: Gram positiv, speciell cellvägg Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Difteritoxin se patogenes kap - ger cellnekros och påverkar perifera nerver, njurar, lever etc. Vaccin. DTP-vaccinet ->fullgott skydd smitta via person-person droppsmitta en del C.diphteriae är en toxinbildare, en del människor är friska smittbärare Difteri, difteri exotoxinet ger Halsflussymptom, andningssvårigheter, krupp. (Beläggning på tungan)
9 G+ stavar aeroba: Mycobacterium - Mycobacterium tuberculosis Gramfärgning: Syrebehov: Virulensfaktorer: stav mycket speciell cellvägg med Mykolinsyra, svagt Grampositiv Aerob Intracellulär Okänslig för intorkning och desinfektion pga den vaxlika cellväggen Kräver ofta flera antibiotika under lång tid Förekommer i naturen. Dropsmitta direkt kontakt eller inhalation. Kan dröja läng innan symptomen uppträder. Lungtuberkulos, andra organ drabbas också, läs mera själva
10 G+ stavar aneroba: Clostridium Clostridium Stav Gramfärgning: Grampositiv Syrebehov: Anaerob Virulensfaktorer: Spor, toxiner för specifika virulensfaktorer se kapitel 40 - Clostridium botulinium (b) - Clostridium tetani (t) - Clostridum perfringens (p) - Clostridium difficile (d) Förekommer i Jord, vatten, kloakvatten. Normalflora i tarm hos djur (p) och (d) kan finnas i friska individers tarm. sporer kommer in i kroppen via yttre miljön omgivningssmitta (b) toxin/sporer in i mag-tarm kanal via mat/vatten ( små barn inte äta tex honung ). (t) sporer in i sår i huden, bett från djur (p) opportunist! sporer in i sår i huden under speciella omständigheter ex. dålig cirkulation i vävnaden (stora djupa skott och granat splitter skada).ibland vid tarm kirurgiska ingrepp. Döende patienter tarm->blod. (d) opportunist! finns på plats/ in i mag-tarm kanal via mat/vatten- får fäste efter antibiotikabehandling
11 Clostridium Clostridium botulinium Clostridium tetani Clostridum perfringens Clostridium difficile (b) botulism matförgiftning (framförallt grönsaker, fisk konserver- syrefritt!!!!), nervimpuls ner!->sväljsvårigheter-> andningsstop. (t) stelkramp, nervsignal upp!-> kramp. (p) gasbrand sår (djupa sår, vanlig på slagfältet i krig). Vävnadsnedbrytande enzym under gasutveckling. Även matförgiftning (liknande den vid B.cereus) (d) diarré pseudomembranöskolit efter att normalfloran i tarmen slagits ut av antibiotika behandling
12 G- kock-kockobacill aeroba: NEISSERIA kock-kockobacill Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob - Neisseria meningitidis meningokock Virulensfaktorer: pili kapsel endotoxin Fig 30-1 kaffebönsliknande Bärare finns. kontakt person-person-droppsmitta. Vanligast hos barn och yngre vuxna meningit (hjärnhinneinflammation).. - Neisseria gonorrhoeae gonokock Virulensfaktorer: pili intracellulär överlevnad i neutrofiler Proteas β-laktamas ->recistens Antigenvariation Asymptomatiska bärare finns kontakt person-person-sexuellsmitta gonorré (urogenital även svalg och ögon)
13 Enterobacteriaceae Stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov:Aerob G- stavar aeroba: Enterobacteriaseae Virulensfaktorer: se **** för alla. För specifika virulensfaktorer för enskillda bakterier se Enterobacteriaceae kap Förekommer i tarm, oftast i normalfloran. Dessa är då alltså opportunister. De arter i denna familj som alltid gör oss sjuka då de finns i tarmen tex EHEC, Salmonella, Yersinia etc Smitta intern från tarm till urinrör vid syptom UVI Smitta via mat och vatten vid symptom mag-tarm infektioner För specifika epidemiologi för bakterie se Enterobacteriaceae kap
14 Vanliga virulensfaktorer **** associerade med enterobacteriase; Endotoxin (LPS) Kapsel Enterobacteriaseae Antigen variation (K och H) -> undviker det specifika immunförsvaret Möjlighet till upptag av tillväxtfaktorer, Fe2+..se bok Resistent mot avdödning i serum genom att förhindra att komplement binder ->undviker det ospecifika immunförsvaret Antibiotika resistens (vanl. plasmidburen)
15 - Escherichia coli se tab vanligast UVI, sepsis EPEC-Entero Patogen E.Coli->Spädbarns diarré ETEC-Entero Toxisk E.Coli->turist diarré EHEC-Entero Hemorragisk E.Coli->blödning och skador på inre organ * Klebsiella pneumonie vanligast UVI, pneumoni (lunginflammation) och sepsis hos immunnedsatta * Proteus UVI, liggsår * Enterobacter UVI
16 Salmonella artrik >2500 O-serotyper, S.smittställe - S. typhi (enterica) - S.paratyphi Vanliga Salmonellor ger diarré, feber S.Typhi och S.paratyphi ger mycket allvarligare symptom, hög feber och allmän påverkan, sepsis - Yersinia enterokolitika diarré, kraftiga smärtor I magen som påminner om blindtarmsinflammation - Shigella dysenteriae Feber, diarréer ibland slemmiga och blodiga sk rödsot
17 G- böjd stav vibrio aerob - Vibrio kolera Vibrio, böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Exotoxin se fig och tab i kursbok vanligen smitta via förorenat vatten både barn och vuxna Kraftig diarré se toxin i patogeneskapitel
18 G- böjd stav vibrio aerob campylobacter och helicobacter - Campylobacter jejunii Böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: faktorer som reglerar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion. Campylo =kurva förekommer i naturen,djur smitta via mat/vatten främst kykling feber, ledvärk, diarré och magsmärtor (det finns en autoimmunsjukdom som går på nervvävnad som man tror inducerats pga Campylobacter infektion) - Helicobacter pylori Böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: faktorer som regierar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion. För mer info om H.pylori se tab I bok förekommer i naturen smitta via mat/vatten magsår...
19 G- stav aerob *Pseudomonas aeruginosa Gramfärgning: Syrebehov: Virulensfaktorer: Stav Gramnegativ Aerob Opportunist! (Vidhäftning, Kapsel Endotoxin, exotoxin) Antibiotika resistens Växer bra i olika temp Smitta från överallt, intern. För mer info se kap i bok UVI Infektiion i liggsår och brännskador
20 Haemophilus Gramfärgning: Syrebehov: -H.influenzae G- stav aerob Stav Gramnegativ Aerob (H.parainfluenzae) H.influenzae Subgrupper a-f (b farligaste ingår i vaccin) Virulensfaktorer: Vidhäftning kapsel pili Aerosolsmitta Sinuit (bihåle infl) Otit (öron infl) Pneumoni (lung infl) Meningit (hjärnhinne infl)
21 G- stav aerob Bordetella Gramfärgning: Syrebehov: Stav (kockoid stav) Gramnegativ Aerob - B.pertussis (*B.parapertussis- lite mildare variant) Virulensfaktorer: Vidhäftning Toxin (lik koleratoxin fast i lungor) Aerolsol smitta (luftburen) allvarliga infektioner hos nyfödda kikhosta Vaccin
22 G- stav aerob se kap Francicella och Brucella liten kockobacill Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob - Francisella tularense Virulensfaktorer: Kapsel Intracellulär Vektorburen kan överföras via myggor eller andra stickande insekter. Sjukdom förekommer främst hos gnagare, kontakt med sjuka och döda djur (vanl. öga). Harpest insektsbett->sår->lymfan. Öga->Bindhinnekatarr. (Vanligare norra sverige)
23 G- stav aerob Legionella - Legionella pneumophilia stav Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Intracellulär i makrofager, invaderar epitel Förekommer överallt I vatten. Omgivningssmitta. Aerosol. legionellos legionärssjukan pneumoni, hög feber huvudvärk, muskelvärk torrhosta 5-30% avlider pontiac feber lnfluensalik symptom
24 G- spiroket mikroaerofila Se kap Treponema, borrelia och leptosira Gramfärgning: Syrebehov: Spiroket Gramnegativ, annorlunda i cellvägg Mikroaerofil Svårodlade! - Treponema palladium virulensfaktorer: symptom: smittväg: sexuell adherens, hyaluronidas, vävnads förstörelse som ett resultat av värdens immunsvar, klär in sig i fibronektin som skydd mot immunförsvaret syfilis primär (sår) sekundär (blod) tertiär (neurologiska symptom) - Borrelia virulensfaktorer: symptom: smittväg vektorburen (fästing) förändrar sina antigen, påverkar immunförsvaret Borrelia 3dagar-4veckor hudrodnad i ring 3månader-år neurologiska symptom
25 Annorlunda cellvägg G- små kocker Se kap Mycoplasma och ureaplasma Gramfärgning: Syrebehov: minsta bakterien, kock Gramnegativ, ingen cellvägg Mycoplasma har membran med steroler aerob - Mycoplasma pneumoniae droppsmitta virulensfaktorer: intracellulär, adherens, superantigen symptom: Övre-nedre luftvägsinfektioner, bronchopneumoni Det finns också en Mycoplasma variant som infekterar genitalt, uretrit * Mycoplasma genitalium
26 Annorlunda cellvägg G- små kocker Clamydia Chlamydia kock Gramfärgning: Gramnegativ annorlunda cellvägg Syrebehov: aerob - Chlamydia trachomatis Virulensfaktorer: intracellulära smittväg direktkontakt sexuelldirektkontakt för urogenitalainfektioner Urogenitala infektioner Chlamydia klåda, flytningar, sveda kan orsaka sterilitet Ögoninfektioner Det finns också en Clamydia variant som infekterar i respiratoriska delar *Clamydia pneumonie twar
Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen
Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och
Läs merPatogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande
Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen
Läs merVad innehåller en bakterie?
Bakteriologi Professor Gunnar Sandström Avd för klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm gunnar.sandstrom@ki.se Vad innehåller en bakterie? Alla har:
Läs mer*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell
Frågor * inom Allmän bakteriologi *Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell * Ge exempel på 2 mekaniska barriärer hos människan som skyddar mot infektion. * Ge exempel
Läs merTentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p
Läs merVilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs merFlervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs merRådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merVad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Läs merTABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merMCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merBehöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?
Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se
Läs merABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank
ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt
Läs mer08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Läs merAnmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merGramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test
KLASSIFICERING AV BAKTERIER Efter; Fenotyp Cellvägg Form Växtsätt Metabolism Med hjälp av; Metoder som Gramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test Fortsättning hur Bakterier kan klassificeras
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs merDiagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske
Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske Påvisande av bakterier För diagnostik av bakteriella infektioner använder mikrobiologiska laboratorier olika metoder Odling av bakterier mikroskopi
Läs merKURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-
6- MÄLAllllALEllS llösskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Examinator: Agneta Ekström TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR KURSKOD OBM039 Fredagen den 24 augusti 2012 Tid: 08.10-12.30 Tentamensinformation:
Läs merTENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5
TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2012-08-14 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 63,5 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos
Läs merRisker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.
Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm., Smittskyddssjuköterska Disposition Intro Risker Smittor och smittvägar Hur bryter vi smittvägar
Läs merAckrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C 2015-09-21 2014/139
Antibiotikakoncentrationer Amikacin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Gentamicin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Tobramycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Vancomycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas
Läs merObjudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merTENTAMEN Mikrobiologi
TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merGastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
Läs merMultiple choice frågor 15-12-09
1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merKortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)
Kortsvarsfrågor 2016-10-07 Sida 1 av (6) 1. Vid septisk chock ses allvarlig hypotension. Förklara kortfattat fysiologiskt varför dessa patienter drabbas av hypotension. (3p) Svar: Vasodilatation, ökad
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs mer31.10.1986/786. Förordning om smittsamma sjukdomar 31.10.1986/786. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Page 1 of 15 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1986» 31.10.1986/786 31.10.1986/786 Beaktats t.o.m. FörfS 326/2010. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning om smittsamma
Läs merOmtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar
Läs merLunginflammation och vaccinering
Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merBakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Läs merEn skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.
Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merJanusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merLIVSMEDELS MIKROBIOLOGI
LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merVarar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm
Agens Bakterier Staphylococcus aureus Bacillus cereus * (kräktyp) Clostridium botulinum * Bacillus cereus * (diarrétyp) Clostridium perfringens * Shigella spp Symptom magsmärtor kräkningar (diarré, feber)
Läs merOm infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merSEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Läs merInfektionssjukdomar. Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014
Infektionssjukdomar Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014 Infektion Definition: tillstånd när mikroorganismer såsom bakterier, virus eller parasiter invaderar, etablerar sig och tillväxer i kroppsvävnad.
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merAllmänt om bakterier
Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier
Läs merSmittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För
Läs merSmittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)
Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merMekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs merLunginflammation och vaccinering
Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Läs merSmittskydd Värmland. Smittvägar å lite till
Smittvägar å lite till 2017-11-10 2 Smittämnen Bakterier Virus Svampar Parasiter 2017-11-10 4 Alla!! 2017-11-10 5 Hudflora Tarmflora Mun/näsflora Omgivningssmitta Smittämnen finns på kroppen, på ytor
Läs merlokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt
Bakteriologi och mykologi Allmän Bakterier och jästsvamp Bakterier och jästsvamp Prover tagna från olika lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Vävnadsbitar, benbitar
Läs merAMA + SMA AMASMA SST rör gul kork
1(8) Medicinsk diagnostik Halland Provtyp Önskad undersökning Provkod Provtagningsmaterial Upplysningar Abcess Odling av bakterier Odling Plaströr gul kork, Odling av bakterier och svamp OdlSv Plaströr
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merNekrotiserande fasciit
Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet
Läs merSystematik Nomenklatur
Systematik Nomenklatur Allmänt Det finns flera tusen olika bakterier, parasiter och svampar som alla har sina namn. Endast några hundra av dessa har emellertid kliniskt intresse och identifieras i diagnostiken
Läs merAMPLIRUN DNA/RNA AMPLIFICATION CONTROLS
AMPLIRUN DNA/RNA AMPLIFICATION CONTROLS TAKE CONTROL, MOLECULAR CONTROL AMPLIRUN FEATURES Quantitated PCR controls for viruses, bacteria and protozoa. Purified nucleic acid, complete microbial genome.
Läs merBEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.
BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering. VILKA SJUKDOMAR ORSAKAS AV PNEUMOKOCKER? Näst efter virus är pneumokocker den vanligaste orsaken
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merTarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merSamverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo
Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal
Läs merRapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter
Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING I år deltog 57 arbetsplatser vilket innebär att deltagarantalet även i år är högre än föregående år. Vi fick in svar från 131 deltagare
Läs merBasala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Läs merHygienombudsutbildning
Hygienombudsutbildning Nya smittor i vården Normalfloran 2 Frågor och påståenden att fundera över! 1. Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som obehandlad alltid leder till döden. 2. Hur skyddar man
Läs merTill dig som har fått vaccin mot lunginflammation
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller
Läs merMRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Läs merSäkra steg för en säker mathantering
Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016): 1 kap. Klassificering av smittsamma sjukdomar 1 Allmänfarliga
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merLivsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Läs merSMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Läs merSmittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merMigranter Sjukdomar. Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Hygienläkare. regiongavleborg.se
Migranter Sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Hygienläkare Difteri Indikator Syrien Afghanistan Irak Eritrea Somalia Fall rapporterade till WHO 2012: 0 2013: 0 2012: 0 2013: 0 2014: Inga data 2014:
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 212 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 211 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...3 Multiresistenta bakterier...4
Läs merTråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,
Läs merSmittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Läs mer1.) beskriva uppbyggnad och utseende hos medicinskt viktiga bakterier, virus, svampar och parasiter
Medicinsk mikrobiologi 7,5hp på A-nivå Målet med denna kurs är att ni studenter ska ha inhämtat grundläggande kunskaper i medicinsk mikrobiologi samt hygien Vi vill att ni efter denna kurs ska kunna: 1.)
Läs mer