Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
|
|
- Hugo Forsberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
2 Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder
3 Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder
4 Avföring + Magtarmsystemet
5 Fekal-oral smitta Direktkontakt Bevattning Förorenat vatten Kontaminerad föda/vatten
6 Källa: Norrbottenskuriren Källa: Folkhälsomyndigheten
7 Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder
8 Misstänkt tarminfektion - när ska vi ta prov i öppenvården? 1. Alla med symtom 2. Endast de med infektion som kan vara allmänfarlig 3. Där vi misstänker utbrott 4. Utlandssmitta 5. Inhemsk smitta 6. Alla barn
9 Sjukdomsbild Ofta inte helt entydig klinisk bild. Sekretorisk (tunntarm) Diarréer, vattentunna Ev illamående och kräkning Inflammatorisk (tjocktarm) Diarreér, slem och blod Ofta feber och buksmärtor Systemisk Feber och allmänpåverkan Ev diarréer och buksmärtor
10 Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder
11 Vad kan det vara? Salmonella Vinterkräksjuka Tyfoidfeber Clostridium difficile Entamoeba histolytica ROTA Giardia Campylobacter Adeno EHEC Shigella Cryptosporidier Matförgiftning - toxiner
12 Vad kan det vara? Vinterkräksjuka ROTA Adeno
13 Miljö Några virus Åldersgrupper Inkubationstid Symtom
14 Miljö Norovirus Alla Mest vinter. Sjukhus, särskilda boenden. Några virus Åldersgrupper Inkubationstid Symtom timmar Kräkningar, diarré, ev feber, buksmärtor. Kortvarig Källa: Folkhälsomyndigheten
15 Miljö Norovirus Alla Mest vinter. Sjukhus, särskilda boenden. Rotavirus Barn, åldringar Några virus Åldersgrupper Inkubationstid Symtom timmar Kräkningar, diarré, ev feber, buksmärtor. Kortvarig Vinter-vår 1-3 dygn Diarré, kräkningar, feber, uttorkning. En vecka.
16 Miljö Norovirus Alla Mest vinter. Sjukhus, särskilda boenden. Rotavirus Barn, åldringar Några virus Åldersgrupper Inkubationstid Symtom timmar Kräkningar, diarré, ev feber, buksmärtor. Kortvarig Vinter-vår 1-3 dygn Diarré, kräkningar, feber, uttorkning. En vecka. VACCIN: BARN FÖDDA FRÅN 2014
17 Miljö Norovirus Alla Mest vinter. Sjukhus, särskilda boenden. Rotavirus Adenovirus Barn, åldringar Småbarn (~> 3 år) Några virus Åldersgrupper Inkubationstid Symtom timmar Kräkningar, diarré, ev feber, buksmärtor. Kortvarig Vinter-vår 1-3 dygn Diarré, kräkningar, feber, uttorkning. En vecka. Året runt Diarré, kräkningar, feber. En-två veckor.
18 Några virus EJ ANMÄLAN SMINET Miljö Norovirus Alla Mest vinter. Sjukhus, särskilda boenden. Rotavirus Adenovirus Barn, åldringar Småbarn (~> 3 år) Åldersgrupper Inkubationstid Symtom timmar Kräkningar, diarré, ev feber, buksmärtor. Kortvarig FRIVILLIG LABORATORIEANMÄLAN Vinter-vår 1-3 dygn Diarré, kräkningar, feber, uttorkning. En vecka. Året runt 6-14 dagar Diarré, kräkningar, feber. En-två veckor.
19 Nationell övervakning Calicivirus (noro) Frivillig laboratorieövervakning Ja
20
21 Vad kan det vara? Salmonella Vinterkräksjuka Tyfoidfeber Clostridium difficile ROTA Campylobacter Yersinia Adeno EHEC Shigella
22 Bakterierna Salmonella spp Enteritidis, typhimurium m fl Salmonella typhi och paratyphi Campylobacter jejuni och coli Shigella dysenteriae, S. boydii, S. flexneri och S. sonnei Yersinia enteritidis Enterohemorragisk E. coli (EHEC) Vibrio cholerae
23 Salmonella, Campylobacter, Shigella, Yersinia, EHEC, Tyfoid/paratyfoid, Kolera Anmälnings- och smittspårningspliktiga. Allmänfarliga (inte Yersinia)
24 Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella h (6-72 h) Hög 85% utländsk
25 Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis
26 Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk
27 Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej
28 Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk Shigella 2-3 (1-7) dygn Låg Ofta utland
29 Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej Shigella Blodiga diarrér. Ja
30 Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk Shigella 2-3 (1-7) dygn Låg Ofta utland Yersinia 2-7 (1-10) dygn Okänd Sporadiska fall
31 Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej Shigella Blodiga diarrér. Ja Yersinia Reaktiv artrit kan förekomma. Nej
32 Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej Shigella Blodiga diarrér. Ja Yersinia Reaktiv artrit kan förekomma. Nej EHEC HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) Nej
33 Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk Shigella 2-3 (1-7) dygn Låg Ofta utland Yersinia 2-7 (1-10) dygn Okänd Sporadiska fall EHEC 2-4 dygn (1-8 dagar) Låg Ca 1/3 inhemska fall
34
35 Källa:
36 Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk Shigella 2-3 (1-7) dygn Låg Ofta utland Yersinia 2-7 (1-10) dygn Okänd Sporadiska fall EHEC 2-4 dygn (1-8 dagar) Tyfoid/ paratyfoid Låg Ca 1-2/3 inhemska fall dagar Låg Ofta utland
37 Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej Shigella Blodiga diarrér. Ja Yersinia Reaktiv artrit kan förekomma. Nej EHEC HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) Nej Tyfoid/ paratyfoid Sepsis Ja
38 Inkubationstid Smittdos Inhemsk/ utlandssmitta Salmonella h (6-72 h) Hög 85% utländsk Campylobacter 2-5 (1-10) dgr Låg 40% inhemsk Shigella 2-3 (1-7) dygn Låg Ofta utland Yersinia 2-7 (1-10) dygn Okänd Sporadiska fall EHEC 2-4 dygn (1-8 dagar) Tyfoid/ paratyfoid Låg Ca 1-2/3 inhemska fall dagar Låg Ofta utland
39 Salmonella Särdrag klinik Antibiotika? Överväg vid sepsis Campylobacter Diarrér kan vara blodiga. Reaktiv artrit kan förekomma. Nej Shigella Blodiga diarrér. Ja Yersinia Reaktiv artrit kan förekomma. Nej EHEC HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) Nej Tyfoid/ paratyfoid Sepsis Ja
40 Zoonoser: Campylobacter: fåglar, nöt, får Salmonella: fåglar, nötdjur, reptiler Yersinia: gris, annat? EHEC: nötkreatur
41 Zoonoser: Campylobacter: fåglar, nöt, får Salmonella: fåglar, nötdjur, reptiler Yersinia: gris, annat? EHEC: nötkreatur Tyfoid/paratyfoid Shigella Enbart humanpatogena:
42 Källa: SVD Kolera (Vibrio cholerae) Inga fall i Sverige på länge Enorma vätske- och saltförluster Behandlas med antibiotika Förorenat vatten
43 Var sparar mikrobiologiska laboratorier bakterier och virus? 1. I rumstemperatur 2. I frysen 3. De går inte att spara
44 Clostridium difficile Toxin- och sporbildande Klinik: Diarré ->pseudomembranös kolit-> tarmperforation Behandling: Sätt ut antibiotika Sätt in antibiotika (Flagyl, Vancomycin)
45 Nationell övervakning Calicivirus (noro) C difficile Frivillig laboratorieövervakning Ja Ja
46 Källa: Folkhälsomyndigheten
47 Vad kan det vara? Salmonella Vinterkräksjuka Tyfoidfeber Clostridium difficile Entamoeba histolytica ROTA Giardia Campylobacter Yersinia Adeno EHEC Shigella Cryptosporidier
48 Parasiter Vad är det? Var finns det? Giardia lamblia Parasit, smittsam cystform Globalt, majoriteten smittade utomlands Källa: Folkhälsomyndigheten
49 Parasiter och protozoer Inkubationstid Särdrag klinik Antibiotika Giardia lamblia 1-2 v Subakut sekretorisk diarré, gaser, viktnedgång Ja
50 Parasiter Vad är det? Var finns det? Giardia lamblia Parasit, smittsam cystform Globalt, majoriteten smittade utomlands Cryptosporidium Parasit, smittsam oocystform Globalt, men många inhemska fall
51 Parasiter och protozoer Särdrag klinik Antibiotika Giardia lamblia 1-2 v Subakut sekretorisk diarré, gaser, viktnedgång Ja Inkubationstid Cryptosporidium 2-7 dagar Sekretorisk diarré, kan vara långvarigt. Nej
52
53 Parasiter Vad är det? Var finns det? Giardia lamblia Parasit, smittsam cystform Globalt, majoriteten smittade utomlands Cryptosporidium Entamöba histolytica Parasit, smittsam oocystform Parasit, smittsam cystform Globalt, men många inhemska fall Oftast utlandssmitta
54 Parasiter och protozoer Särdrag klinik Antibiotika Giardia lamblia 1-2 v Subakut sekretorisk diarré, gaser, viktnedgång Ja Inkubationstid Cryptosporidium Entamöba histolytica 2-7 dagar Sekretorisk diarré, kan vara långvarigt. 2-4 v Kolit med blodiga diarréer Asymtomatiska inf vanliga Leverabscesser Nej Ja
55 Zoonoser: Campylobacter: fåglar, nöt, får Salmonella: fåglar, nötdjur, reptiler Yersinia: gris, annat? EHEC: nötkreatur Cryptosporidium: Nöt, får, kalv
56 Vad kan det vara? Salmonella Vinterkräksjuka Tyfoidfeber Clostridium difficile Entamoeba histolytica ROTA Giardia Campylobacter Yersinia Adeno EHEC Shigella Cryptosporidier Matförgiftning - toxiner
57 Preformerade toxiner ( Matförgiftning ) Staphylococcus aureus Bacillus cereus Clostridium perfringens Plötsligt insjuknande Mycket kort inkubationstid (1-12 timmar) Diagnostik; prov på maten!!!
58 Anmälda fall i Sverige Frivillig laboratorierapportering Smittskyddslagen
59 Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder
60 Bakterier Fecesodling Tyfoid/paratyfoid - komplettera med blododling) Kolera (särskilt medum) Virus Feces PCR Parasiter Fecesprov PCR Mikroskopi Undantag: C diff (PCR) EHEC (PCR)
61 Bakterier Fecesodling Virus Feces Parasiter Fecesprov Tyfoid/paratyfoid - PCR PCR komplettera med Se provtagninganvisningar för respektive Mikroskopi blododling) Kolera (särskilt medum) laboratorium Undantag: C diff (PCR) EHEC (PCR)
62 Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smittskydd Stockholm
63
64 Smittskyddslagen Anmälningspliktig Smittspårningspliktig Allmänfarlig Salmonella X X X Tyfoid/ paratyfoidfeber X X X Campylobacter X X X Shigella X X X EHEC X X X Kolera X X X Yersinia X X
65 Smittskyddslagen Allmänfarlig Giardia X X Anmälningspliktig Smittspårningspliktig Cryptosporidios Entamöba histolytica X X X X
66 Åtgärder Diarrér och kräkning stanna hemma! Ansamling av fall ring Miljö- och hälsa samt Riskgrupper Yrkesverksamma: Arbete med oförpackade livsmedel Arbete med immunsupprimerade Förskolebarn Åtgärd beroende på orsak!
67 Huvudbudskap Ansamling av fall ring Miljö- och hälsa samt Riskgrupper Yrkesverksamma: Arbete med oförpackade livsmedel Arbete med immunsupprimerade Förskolebarn Åtgärd beroende på orsak!
Tarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merTarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner
Läs merTarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Läs merMag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga
Läs merTarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander
Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Läs merAkut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Läs merObjudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC
Läs merAkut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Läs merNy faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad
Läs merGastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
Läs merSmittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella
Läs merRATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA ) HANS TÖRNBLOM, DOCENT, ÖVERLÄKARE, MEDICINKLINIKEN 1 Långvarig diarré Uppskattad prevalens ca 5% Ingen enhetlig definition Lös avföring > 4v >3 avföringar/dag >3v
Läs merSmittspårningskurs 2015
Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merSmittspårning mag-tarm sjukdomar
Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont
Läs merSmittspårningsutbildning 2016
Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan
Läs merPM Medicinskt. Gastroenterit
Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:
Läs merTarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs merTarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan
Läs merHygienombudsträff HT- 2012
Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.
Läs merSmittskydd Östergötland
Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion
Läs merSmittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Läs merSmittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Läs merMCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Läs merFecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Fecesdiagnostik i multiplexeran 180313 Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset En kort resumé Odling standard sedan labbet bygdes på 60-talet Två lab med något olika rutiner
Läs merJoanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Dagens program Organisation av smittskydd i Sverige, från 1 juli 2015 Socialstyrelsen Vårdhygien, sprututbyte, blodprodukter
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merVälkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Mona Insulander Malin Tihane Maria-Pia Hergens Marie Nordahl Smittskyddshändelser Programpunkter: EHEC Mona Insulander
Läs merÅ rsstatistik fö r 2016
1(7) 217-3-8 Å rsstatistik fö r 216 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 212 213 214 215 216 Klamydia 61 613 699 619 496 HIV 2 8 4 3
Läs merOm infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Läs merAnmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Läs merVad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Läs merVarar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm
Agens Bakterier Staphylococcus aureus Bacillus cereus * (kräktyp) Clostridium botulinum * Bacillus cereus * (diarrétyp) Clostridium perfringens * Shigella spp Symptom magsmärtor kräkningar (diarré, feber)
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 2 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 213 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 212 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 211 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...3 Multiresistenta bakterier...4
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merSMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merVad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma
Läs merBeredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland
Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 12 Gäller fr.o.m Gäller t.o.m Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning
Läs merNaturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merHygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Läs merVattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande
Läs merSmittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier
Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,
Läs merIntroduktion och Hur smittar det?
Introduktion och Hur smittar det? 160210 bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm eller ring oss: 08-123 143 00 Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30
Läs merHandbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna
Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna Denna handbok ger råd och kunskaper som kan bidra till att mer effektivt stoppa smittspridning och
Läs merÅ rsstatistik fö r 2018
1(8) Smittskydd & Vårdhygien 219-3-21 Å rsstatistik fö r 218 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 214 215 216 217 218 Klamydia 699 619
Läs merÅrsstatistik för 2013
Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis
Läs merGutesmittu nr 2. Region Gotland
2019-05-27 Gutesmittu nr 2 Region Gotland Årgång 13, nummer 2 Influensasäsongen på Gotland 2018 2019 Det första influensafallet anmäldes den 28 november och det sista för säsongen har kanske inte kommit
Läs mer2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?
Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade
Läs merGUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella
GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit
Läs merCentral smittspårning
Central smittspårning STI klamydia, gonorré, syfilis Blodsmittor HIV, hepatit B, hepatit C Tuberkulos Multiresistenta bakterier MRSA, ESBLcarba, VRE Smittspårare (kuratorer) på hudmottagningarna Infektionskliniken
Läs merVi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merClostridium difficile i sjukvården
Clostridium difficile i sjukvården Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer
Läs merLandstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017
Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Nedläggning
Läs merGutesmittu. Två utbrott av vinterkräksjuka
R e g i o n G o t l a n d Gutesmittu Å GÅNG 11 NUMMER 1 2017-02-10 Två utbrott av vinterkräksjuka För första gången på flera år har vi nu i månadsskiftet januari/februari haft en spridning av norovirus
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...
Läs merUtvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie
Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie Georgina Isak a, Leigh Davidsson a, Stina Boräng b, Silvia Botero-Kleiven b a Enhet för parasitologi och vattenburen smitta, Folkhälsomyndigheten
Läs merMona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj
Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 16 maj -2017 Sidan 1 E-coli, Eschericias coli Entertoxinbildande E. coli (ETEC) Enterohemorragiska E. coli (EHEC) Enteropatogena E. coli (EPEC)
Läs merJämtlands läns årsstatistik för 2012
Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré
Läs merHygienkonferens hösten 2013
Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merGastroenterit & smitta. Hygienkonferens Hösten 2017
Gastroenterit & smitta Hygienkonferens Hösten 2017 Terminologi Gastro från grekiska för mage kräkningar Enterit entero från latinets tarm, inflammation i tarm diarré Bärarskap man har en bakterie eller
Läs merKURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-
6- MÄLAllllALEllS llösskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Examinator: Agneta Ekström TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR KURSKOD OBM039 Fredagen den 24 augusti 2012 Tid: 08.10-12.30 Tentamensinformation:
Läs merÅrsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
Läs merSmittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan
Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Bilaga 2 Mats Erntell Smittskyddsläkare Bakgrund Smittsamma sjukdomar kan smitta! - spridningspotential Alla smittsamma personer är inte sjuka - subklinisk
Läs merSMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005
Nr: 1/26 26-1-25 Sid:1 SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 25 Epidemiologiskt har vi en fortsatt mycket stor smittspridning av klamydia, även om ökningen kanske nu mattas av. Situationen
Läs merAnmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017
EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 innehåller statistik över antal
Läs merEpidemiologisk årsrapport 2015
SJUKDOMSSTATISTIK Epidemiologisk årsrapport 2015 Den årliga rapporten för de anmälningspliktiga sjukdomarna innehåller tabellsammanställningar över antal rapporterade fall och incidens per län och över
Läs mer2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
Läs merAnmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016
EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 innehåller statistik över antal
Läs merFlervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merNorovirus på restaurang 2016
Norovirus på restaurang 2016 Ingela Hall Smittskyddssjuksköterska Norovirus (vinterkräksjuka) Foto: Kjell-Olof Hedlund, Folkhälsomyndigheten Kontakt med Smittskydd (onsdag) Samtal från Miljökontoret Restaurangägare
Läs merSmittspårning Grundkurs regelverk
Smittspårning Grundkurs regelverk Peter Gröön Landstingsjurist Smittspårning 2017 Peter Gröön/Smittspårning/2017 1 Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Läs merEnterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016
Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016 Statistik Smittskydd, 2017-02-21, Eva Lundmark 2 Antal fall, trend och smittländer Det totala antalet EHEC-fall i Sverige har ökat under den senaste 10-årsperioden.
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merUtredning av matförgiftningsepidemier mikrobiologiska undersökningar av patientprov
HANDLEDNING mikrobiologiska undersökningar av patientprov Åtgärdsanvisning Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 6000 www.thl.fi 8 2013 HANDLEDNING
Läs merSmittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten
Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta 2018-10-01 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten Innehåll Kort om Smittskyddslagen 2004:168 Hälsosamtal och undersökning som
Läs merEtt nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006
WermlandsSmittan Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Årsstatistik 2005 Nr 1 mars 2006 Allmänfarliga sjukdomar...2 Kommentarer till allmänfarliga sjukdomar...3 Anmälningspliktiga sjukdomar...4 Kommentarer
Läs merSmittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017
Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/218 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 217 Under hösten 216 till våren 217 pågick ett stort utbrott av campylobacter
Läs mer31.10.1986/786. Förordning om smittsamma sjukdomar 31.10.1986/786. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Page 1 of 15 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1986» 31.10.1986/786 31.10.1986/786 Beaktats t.o.m. FörfS 326/2010. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning om smittsamma
Läs merSmittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare
Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt
Läs merAnmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018
Nr 1 februari 2019 Årgång 31 Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018 Under 2018 rapporterades 3076 fall av anmälningspliktig sjukdom, en ökning med drygt 500 fall jämfört med 2017. SmiNet-statistiken
Läs mer1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna
1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna I detta avsnitt får du tips inför den första kontakten med anmälaren samt hjälp att avgöra om en utredning
Läs merKarin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Läs merSmittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank
ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt
Läs merMartina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!
Martina Ågren och Lena Sars, 2018 Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se Magsjuka Var förberedd inför magsjukesäsongen! Vinterkräksjukan kommer varje år! Folkhälsomyndigheten 181005
Läs mer