Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
|
|
- Göran Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
2 Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder, i praktiken använda, jämfört med internationellt rekommenderade Antal odlingar på labbet i Falun Nuvarande hantering och svarspolicy på labbet Vanliga bakteriefynd och deras betydelse Antibiotikaresistensproblem Förslag till förbättringar
3 Betydelse Cirka 4 6 procent av Sveriges befolkning i åldern år har diabetes Cirka 15 20% av alla diabetiker får under sin livstid ett fotsår. Prevalensen fotsår hos diabetiker är 5 9%. Såren orsakas av ischemi, neuropati, och ev tryck/trauma. Sårbehandlingen är mycket kostnadskrävande Såren koloniseras av bakterier. Infektioner är vanliga. De kan indelas i milda, moderata och allvarliga Allvarliga (och ibland moderata) infektioner kräver sjukhusvård. Allvarlig djup infektion i kombination med ischemi är vanlig orsak till amputation Amputation i nedre extremiteter sker i 40 50% av fallen på individer med diabetes. Amputationsincidensen är ca 6,5 per 1000 diabetiker och år.
4 Diagnos av infektion Diagnosen är klinisk!!!!! (men inte lätt!) Odling är indicerad endast när en infektion har diagnosticerats kliniskt (undantag = screening- eller smittspårningsodlingar för MRSA) Odling kan inte svara på frågan: Infektion? (det finns alltid koloniserande bakterier i ett svårläkt sår) Odling används för att försöka fastställa vilka bakterier som orsakar infektionen och deras känslighet för olika antibiotika. Ofta polymikrobiell infektion
5 Provtagningsmetod Med rätt provtagningsmetod ökar chansen att påvisa de bakterier som orsakar infektionen, samtidigt som risken att odla koloniserande bakterier som inte är patogena minskar. Före provtagningen skall såret tvättas med steril fysiologisk koksaltlösning och vid behov debrideras. Detta görs för att i möjligaste mån få bort koloniserande bakterier, som finns ytligt i sekret/pus eller nekrotisk vävnad. VIKTIGT! I internationell litteratur rekommenderas att infekterad vävnad skrapas med en kurett eller skalpell och att skrapet skickas för odling. Alternativt kan en sårbiopsi skickas för odling. De bakterier som orsakar infektionen antas finnas i vävnaden. I Sverige tas prov oftast med en swab som roteras mot den infekterade vävnaden i sårbotten eller sårkanten. Prov kan också tas på pus/sekret som aspireras med steril kateterslang från djupet nere i en fistelgång eller abscess
6 Misstänkt osteit Gör PTB-test (probe to bone) Misstänkt osteit kan utredas med slätröntgen och MRT Benbiopsi för odling (mikrobiologlab) och histologi (patologen) kan tas i samband med kirurgisk debridering/revision som innefattar att delar av ben tas bort. Benbiopsi kan också tas för odling inför behandling med antibiotika (utan kirurgisk intervention) för att rikta behandlingen mot rätt bakterie. Benbiopsin bör i så fall inte tas via öppet infekterat sår utan perkutant via ej infekterad hud och vävnad.
7 Antal odlingar på labbet i Falun Exempel: En vanlig vecka (vecka 38, 2014) 23 odlingar från sår på diabetesfötter: 13 från vårdcentraler 10 från sjukhus eller specialistmottagningar (infektion, medicin, kirurgi, ortopedi, geriatrik)
8 Prover från diabetesfotsår tagna på vårdcentraler vecka 38, 2014 Text på remissen Antibiotika- Bakterier i svaret från lab behandling Sår på tå med osteit Bacteroides fragilis Svårläkt sår under vä stortå, bakterier? Nej E. coli, ordinär hudflora Sårinfektion Heracillin S. aureus Enterococcus faecalis, Enterobacter species, Pseudomonas aeruginosa, Svårläkt sår vä luktar illa Ingen aerob blandflora Växt av bakterier? Nej S. aureus Misstänkt infekterat sår Vätskande svårläkt sår vänster fot S. aureus, Pseudomonas aeruginosa S. aureus, Klebsiella pneumoniae Höger fot, dig 3. Sårinfektion? Nej S. aureus, Morganella morganii Infektion tå Nej Ordinär hudflora Fot. DM sedan 2003, komplicerade inf tårna tidigare med bla. amputation Dig I ped dx Heracillin Enterobacter species, koagulasnegativa stafylokocker, Enterococcus species Tå. Som ovan. " Enterococcus species, koagulasnegativa stafylokocker Svårläkt sår hö.fotled. Avslutat AB-behandling med Heracillin utan effekt. Såret smärtar. Har ätit Pseudomonas aeruginosa S. aureus
9 Nuvarande hantering och svarspolicy på labbet Följande informationen på remissen 1) diabetespatient och 2) odlingsprov från sår på foten leder till att i princip alla typer av bakterier som växer i odlingen arttypas och resistensbestäms Lab hanterar och besvarar alltså odlingarna som om det alltid rörde sig om en djup, allvarlig, polymikrobiell infektion Sårodlingar från diabetesfotsår innebär därför mycket jobb på labbet
10 I genomsnitt 4,1 5,8 olika bakteriearter i varje sårodling (siffrorna kommer från olika studier) Grampositiva bakterier Betahemolyserande streptokocker grupp A, C och G Staphylococcus aureus Streptokocker grupp B Enterococcus faecalis Enterococcus faecium Alfastreptokocker inkl Streptokocker tillhörande anginosusgruppen Koagulas-negativa stafylokocker
11 Gramnegativa bakterier Gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae, vilket inkluderar E. coli, Klebsiella, Enterobacter, Citrobacter, Morganella, Proteus, Providencia, Serratia m fl Gramnegativa miljöbakterier, vilket inkluderar Pseudomonas aeruginosa, andra Pseudomonas-arter, Stenotrophomonas, Burkholderia m fl Icke-fermentattiva gram-negativa stavar, vilket inkluderar Acinetobacter, Chryseobacterium m fl
12 Anaeroba bakterier Anaeroba gram-positiva kocker, vilket inkluderar olika typer av peptostreptokocker (känsliga för beta-laktamantibiotika) Bacteroides fragilis-gruppen (gram-negativa stavar) (förekommer fr a vid djupa infektioner, ischemi och nekroser, bildar beta-laktamas)
13 Vilka bakteriefynd har störst betydelse? Betahemolyserande streptokocker grupp A, C och G Staphylococcus aureus Streptokocker grupp B Vid ytliga sårinfektioner skall antibiotikaterapin riktas mot dessa, övriga bakteriefynd har då mindre betydelse Hugga huvudet av ormen -principen. Övriga bakteriefynd att betrakta som delar av ormens kropp.
14 Övriga bakterier Enterokocker, alfastreptokocker och gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae anses ha betydelse vid djupa långdragna infektioner, abscesser, fistlar och gangrän Synergistisk infektion är ett begrepp som innebär att en polymikrobiell bakterieflora kan ha en sammantagen effekt som ger vävnadsskador och nekroser Koagulas-negativa stafylokocker, enterokocker och gramnegativa bakterier förekommer vid osteit. Staphylococcus aureus dock vanligast.
15 Pseudomonas aeruginosa Patogen betydelse i diabetesfotsår diskuteras. Anses av somliga störa sårläkningen i ytliga sår. Men andra har observerat att patienter förbättras även om given antibiotikabehandling inte täcker Pseudomonas aeruginosa. Vid allvarlig infektion rekommenderas att antibiotikabehandlingen täcker Pseudomonas aeruginosa Andra Pseudomonas-arter, gramnegativa miljöbakterier och ickefermentativa gram-negativa stavar Oklar betydelse. Svårt att avgöra om dessa ofta antibiotikaresistenta bakterier behöver täckas vid antibiotikabehandling.
16 Anaeroba bakterier Har betydelse vid djupa infektioner med abscessbildning. Ischemi och nekros gynnar växt av anaeroba bakterier. Anaeroba grampositiva kocker är oftast känsliga för de penicilliner och cefalosporiner som används mot stafylokocker och streptokocker Bacteroides fragilis-gruppen har hög benägenhet att orsaka abscesser, och bildar beta-laktamas vilket gör behandling med penicilliner och cefalosporiner overksam. Verksamma medel är metronidazol, klindamycin och imipenem/meropenem.
17 Antibiotikabehandling Alltid till patienter med infekterade diabetesfotsår. Men antibiotika räcker inte. OBS: Antibiotika når inte fram till ischemisk, devitaliserad nekrotisk vävnad. Annan viktig behandling, t ex: Sårrengöring och omläggningar, dränera abscesser, debrideringar, kirurgisk intervention. Vid behov kirurgiskt förbättra arteriellt blodflöde Reglera blodglukos-nivån
18 Antibiotikaresistens-problem Pseudomonas aeruginosa Endast känslig för ett peroralt medel: Ciprofloxacin. Resistens mot ciprofloxacin uppkommer regelmässigt om subinhibitoriska koncentrationer av medlet når fram till stora mängder bakterier som kan finnas ytligt i ett otvättad, odebriderat sår. Sedan återstår endast parenteral behandling. Resistensutveckling sker också mot imipenem/meropenem genom selektion av resistent subpopulation. Andra gram-negativa miljöbakterier Ofta naturlig resistens mot många cefalosporiner och ibland även mot imipenem/meropenem Enterokocker Alltid resistenta mot cefalosporiner. Enterococcus faecalis är känslig för ampicillin, men Enterococcus faecium är resistent. Enda perorala återstående medel = linezolid. Parenteralt fungerar vancomycin. Stafylokocker MRSA är ett stort problem i många länder. Ännu inget stort problem i Dalarna/Sverige. Multiresistenta koagulasnegativa stafylokocker är vanliga fynd i sår efter upprepade antibiotikakurer Gramnegativa bakterier tillhörande Enterobacteriacae Ökad förekomst av ESBL i befolkningen kan leda till problem även vid behandling av infekterade diabetesfotsår
19 Förslag till förbättring För rationell odling på lab och relevanta labsvar: Ange alltid på remissen om patienten är diabetiker Ange om såret är ytligt eller djupt. Lokala infektionstecken förutsätts, men finns det även systemiska infektionstecken? (Ev indelning av sår i milda, moderata och allvarliga i enlighet med rekommendationer från IDSA, USA)
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merTABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merIVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Läs merDIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merRESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Läs mer1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merSvårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen
Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs merÅterkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merResistensrapport Region Västernorrland 2017
Resistensrapport Region Västernorrland 2017 Källa: Laboratoriemedicin Sundsvall Kontakt: Strama Västernorrland Maria Tempé maria.tempe@rvn.se Maria Book maria.book@rvn.se E. coli är den vanligaste urinvägspatogenen.
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merPhoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Läs merAnsvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA Labnytt. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI... 2 Proteinfraktionering, analys i serum istället
Läs merMRB Multiresistenta bakterier
MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merResistensrapport Västernorrland 2016
Resistensrapport Västernorrland 2016 Källa: Kontakt: Laboratoriemedicin Sundsvall Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se Apotekare Maria Book maria.book@lvn.se Resistensläget är
Läs merAntibiotikakompendium
1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merIsolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Läs merHud- & Mjukdelsinfektioner
Terapiriktlinjer Hud- & Mjukdelsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA Hud- & Mjukdelsinfektioner
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merResistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merAntibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004
Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merMekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merProvtagningsanvisning för Anaerob odling och Actinomyces/ Nocardia. Avgränsning/Bakgrund
Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Anaeroba infektioner är ofta blandinfektioner med fakultativt anaeroba och aeroba bakterier. Dessa infektioner är oftast endogena och uppstår i närheten av områden där
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merHud- & Mjukdelsinfektioner
Reviderad 2015 Terapiriktlinjer Hud- & Mjukdelsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA Hud-
Läs merAminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket
Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin
Läs merKarin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?
Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer? Ont i rygg/buk som hon inte haft tidigare? Feber? Synligt blod i urinen? Tidigare UVI? Läkemedelsallergi?
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merSpondylit. Bertil Christensson Lund
Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,
Läs merHud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter
Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter Lars Blad Bitr smittskyddsläkare Västmanlands län Ordförande Stramanätverket Disposition I Strama synpunkter på AB använda för HMI Klinda Flukloxa Klinda
Läs merLitteraturstudie Ertapenem
Litteraturstudie Ertapenem Eva Brené Forsberg Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling Avdelningen för Farmakognosi Institutionen för Läkemedelskemi Uppsala Universitet Bild(Wikipediacommon)http://en.wikipedia.org/wiki/File:Ertapenem_Formula_V.1.svg
Läs merBensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer
Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från
Läs merOrtopediska infektioner Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder
Läs merVad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius
Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer
Läs merVanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska
Läs merRapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter
Rapport från 201 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING Det var ett stort intresse för årets ringtest med nästan dubbelt så många arbetsplatser som förra året. Det negativa provet och E coli
Läs merAntibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merJanusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merSvar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog (SU) Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SkaS Strama VGR Vad syftar diagnostiken
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merDiagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske
Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske Påvisande av bakterier För diagnostik av bakteriella infektioner använder mikrobiologiska laboratorier olika metoder Odling av bakterier mikroskopi
Läs merMRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merFrån ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Läs merRiktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner
Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning
2 Sårinfektioner Innehållsförteckning Sid. Klinisk infektion 3 Vanligt förekommande mikroorganismer. 4 Sårodling.. 5 Behandlingsriktlinjer. 6 Antibiotikaval. 6 Allmänna riktlinjer för lokal sårbehandling
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merSnabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merDistriktsveterinärernas hygienpolicy
Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt
Läs merAntibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merAntibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...
Läs merKommentarer till resistensläget jan-juni 2014
Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merAntibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Läs merREFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80
Läs merMultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP
MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merKommentarer till resistensläget 2012
Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs mer