9/22/12% Introduk.on%.ll%biokemi% Varför%behöver%vi%veta%något%om%biokemi?% Biokemi%Q%Introduk.on%
|
|
- Elin Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduk.on.llbiokemi Kontak.nfo: Ansvarigförinledandebiokemiundervisningen,Eva Programansvarigförbioteknologiprogrammet, Varförbehövervivetanågotombiokemi? FöraMförståhurlevandeorganismerfungerarochär uppbyggda FöraMförstånaturen,hurolikaorganismer interagerar FöraManvändakunskapimedicinskaoch näringsmässigasammanhang,förståvårkroppoch förståochbotasjukdomar FöraMkunnaanvändaenzymeroch mikroorganismeriindustriellaprocesser FöraMkunnamedverka.lleMmiljösmartsamhälle BiokemiQIntroduk.on Studieravlivetpå molekylärnivå Livärkemi ByggsuppavmolekylerQ struktureroch minne Använderenergifrån kemiskareak.oner Kolbaseradkemi VaMenkemi 3 1
2 Vadärliv?Qdefini.on Förökasig(görakopioravsigsjälvt) Bildabyggnadsmaterial Informa.onomuppbyggnaden(gener) Överförs.llnästagenera.on Energifrånnäringsmolekylersom brytsner TainenergiQochbyggnadsmolekyler u.från Anpassasig.llomgivningen Växaochrepareraskador Formeravliv Celler:Encelligaochmul.celluläraorganismer Avgränsningmotomgivningensomskyddförgenernaoch möjlighetamu\öraspecifikakemiskareak.oner Virusejlevande Växter Djur Bakterier Jäst Alger LivetsmolekylerQAtomer 6 2
3 LivetsmolekylerQAtomer ~28avgrundämnenahiMasiorganismer 7 Atomer ~92C,H,O,N,P,S 6grundämnenvanligast Spårämnen,främst metallatomer Frånatomer.llmolekyler livetskemi Livetsmolekylerbaseradepåkol(organiskamolekyler) Enkolatomkanbindafyraatomer C Kedjormedkolatomer BindaandraatomerfrämstH,OochN,ävenSochP VaMenkemi MolekylerlöstaivaMen Vätebindning 9 3
4 Molekyler AtomersäMsihop.llmolekyler(monomerer) Aminosyror Kolhydrater(socker) Nukleo.der Monomerer.llpolymerer EMfåtalenheterkankombineraspåmångaolikasäM,får mångaolikapolymerer,fårstorvaria.oniegenskaper Ev.binderinandragrupper Metalljoneroch/ellerorganiskaföreningar,föraM ymerligarefleregenskaper Monomererochpolymerer Kolhydrater Monosackarider Polysackarider Aminosyror Proteiner Nukeo.der Nukleinsyror (DNAochRNA) Terminologi monomerqoligomerqpolymer(makromolekyl) 4
5 Grundämnen Organiskaföreningar Makromolekyler(polymerer) Supramolecularassemblies Celler Cellensomlivetsbyggsten Encellärenseparatenhet EncelläravgränsadaveMmembran (plasmamembran)somseparerardenfrån omgivningen CellmembranetgercellenintegritetocheM koordineratkemisktsystem Specifiktransportovercellmembranet Inneicellenråderhomeostas CellensinremedförenlämpligmiljösåaM makromolekylerkanutövasinaspecialiserade funk.oner Allaorganismerbeståravceller Allacellerkommerfrånföregåendegenera.oner avceller Klassificeringavlevandeorganismer Byggde.llaMstartamedpålikandekänntecken BiokemiochnäringsmässigakravingårocksåI klassificeringen Klassificeringärinforma.onomevolu.on Gene.skinforma.onärnumeravik.gvid klassificering 5
6 GrupperingavcelltyperProkaryot/Eukaryot Prokaryot bakterier Eukaryot jäst,svampar,alger,växter,djur Prokaryota(celler Eukaryota(celler Storlek Små,0.2Q5µm Stora,10Q50µm Inrerumsindelning Nej Ja,mångaolikatyperav organeller PlaceringavDNA FriMicytoplasmansomen enskildmolekyl(nukleoid) Icellkärnaniformav kromosomer Idetprokaryotariketskiljermanpåbakterierocharkea Proteobacteria Azotobacter Nitrosomonas Pseudomonas Camphylobacter Escherichia Green sulfur bacteria Green nonsulfur bacteria Gram + bacteria Bacillus Staphylococcus Streptomyces Leuconostoc Corynebacterium Cyanobacteria Prokaryoter) Bacteria Extremophiles Ascomycetes Aspergillus Penicillium Archaea Candida Saccharomyces Plants Eukaya Fungi Eukaryoter) Animals Basidiomycetes mushrooms 6
7 Exempel'hur'på'hur' mikroorganismer'kan'se'ut4 Prokaryoter Kännetecknasav: Kanlevapåmångaolikatyperavenergikällor Kanvaraorganotrofer,fototroferellerlitotrofer Kanlevaiextremamiljöer Leversomenskildacellermenkanförekommaikedjor ellergrupper Harooaencellvägg Mångakaninteodlasilaboratoriet Uppbyggnadprokaryotcell 7
8 Eukaryoter Växter,djur,alger,jäst,svampar Sommikroorganismerellermul.celluläraorganismer Harorganeller,inrerummedspecialiserade funk.oner Imul.celluläraorganismerfinnsävenspecialiserade celltyper Organellerieukaryotaceller Organell( Plasmamembran/ cellmembran Cellvägg(växter,jäst) Cellkärna Mitokondrier Funk2on( Selek.vpermeabelavgränsningförinQochuMransportav näringochavfallsprodukter Extraskyddförmekaniskpåverkan Förvaringavdengene.skainforma.onen,därreplika.on ochtranskrip.onsker Bildningavkemiskenergimolekyl(ATP)frånreducerade elektronbärare Endoplasma.skt Gerenytapåvilkenribosomernakanbinda,vilka.llverkar re.culummedribosomer proteiner Golgiapparaten Kloroplaster(växter) Utsöndringavavfallsprodukter,modifieringochmognad avproteiner Platsförfotosyntes,omvandlingavljus.llkemisk energimolekyl(atp) Eukaryotcell djur 8
9 Dyreceller) Eukaryotcell växter 9
10 ModellorganismerQEukaryotasystem Jäst,Saccharomyces+cerevisiae+ Backtrav,Arabidopsis+thaliana+ Mask,C.+elegans+ Fruk\luga,Drosophila+ mus 10
11 Jästsommodellorganism Enkelcellig Robustmedmångaindustriellaapplika.oner Kanodlasienklanäringsmedier Växerlikasnabbsombakterier Kanförökasigsexuelltellerasexuellt Cellensbeståndsdelarochderasfunk.oner Encelläruppbyggdavlipider,kolhydrater,proteiner, nukleinsyror,småorganiskaochoorganiska molekyler Lipider(feMer) strukturer,energiöverföringoch lagring Kolhydrater energilagring,delinukleinsyror, strukturer Proteiner katalysatorer(enzymer),transport, strukturer Nukleinsyror lagringavgene.skinforma.on(dna), energibärare(atp) 11
12 Byggaencell Cytoplasma enzymer,vamen Plasmamembran lipider,proteiner CellväggQkolhydrater RibosomerQnukleinsyror Kromosom/nukleoid DNAQnukleinsyror Mitokondrier/kloroplaster Membranmedenzymer Livetsprocesser Förvaringochutryckavgene.skinforma.on(mallen förcellensuppbyggnad) Tainkolu.frånföraMbyggauppcellmaterial Enkällaförkolsomomvandlas.lllämpligastartmolekyler AnvändaenzymerföraMkatalyserareak.oner Byggauppcellmaterialfrånstartmolekylerna Tainenergiu.frånochöverföra.llenanvändbar form,se.llam.llgångocheoerfråganäribalans ATP(kemiskenergi) NADH(reducerandeenergiförredoxreak.oner) Lagringochöverföringav gene.skinforma.on DNAQlagringav informa.onförhuralla cellensproteinerserut Processer Replika.on Transkrip.on Transla.on 12
13 Kromosomerbärpåvåragener VarjekromosomärenDNAmolekylsomär ihopveckladm.h.a.särskildaproteiner,histoner Detfinnsmångagenerpåvarjekromosom Våragener VarjegenkodarföreMprotein Sekvensenavnukleo.dbasergersekvensenav aminosyror(3baser=1kodon/1aminosyra) Nukleo.dbasernaiDNAärC,G,A,T Förevarjegenfinnsenpromotorregionsomstyr genumrycket:ökatochminskatumryck EMstartkodonmarkerarvargenenbörjarocheM slutkodonvargenenslutar UppbyggnadavDNA 13
14 BasparningidubbelhelixavDNA Basparning Närencelldelarsig behövsdengene.ska informa.onenkopieras ochöverföras.lldetvå nyacellerna KanskeföraMbasparning mellannukleo.dbaserna görambådasträngarna bärpåinforma.onen Vadhänder:DNA molekylenkopierassådet blirtvåiden.ska molekyler,deöverförs.ll varsinnycell Replika.on 14
15 Replika.on Transkrip.on FöraMproteinerska bildasbehöver geninforma.onen överföras.ll ribosomerna Vadhänder:DNAQ sekvensenförengen kopierasiformavmrna (messengerrna) ImRNAmolekylenfinns basernac,g,a,u 15
16 Transkrip.on Promoterregionochstartkodon Promotornhjälper.llaMstartatranskrip.onen Kanstyranivånavutrycket Transla.on Vidribosomernai cytoplasmansker proteinsyntesen mrnamolekylerärmallför proteinsyntesenochden måstetransporterasfrån cellkärnan.llcytoplasman trnamolekylertransporterar aminosyror.llribosomerna Vadhänder:Proteinkedjan byggsuppu.frånsekvensen förenmrnamolekyl 16
17 Transla.on ak.vering,ini.ering Transla.onenärenavdemestenergikrävande processernaicellen Transla.on förlängning,avslutning 17
Cellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merProkaryota celler. Bakterier och arkéer
Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier
Läs merBiomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Läs merInnehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merInfo r prov i cellbiologi Biologi B
Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande
Läs merOlika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merVad krävs för liv? Vad är liv? Allt liv består av celler! Livets uppkomst 2011-03-24
Ämnesomsättning Vad är liv? Avgränsad från yttermiljö Svarar på stimulans utifrån Förmåga till reproduktion Nedärvning av egenskaper - Artlikhet Vad krävs för liv? organiska ämnen, fr.a. makromolekyler,
Läs merFig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner
Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merTranslationen. Niklas Dahrén
Translationen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Fördjupning om transla7onen Fler filmer på samma tema: Från gen 7ll protein Den gene7ska koden Transkrip7onen
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs merLIVSMEDELS MIKROBIOLOGI
LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar
Läs merBiologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.
Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet
Läs merSyntes, modifiering och utsöndring av insulin. Niklas Dahrén
Syntes, modifiering och utsöndring av insulin Niklas Dahrén Insulin tillverkas i de langerhanska öarna i bukspottkörteln (pankreas) ü I bukspo)körteln finns det ca 1 miljon cellöar som kallas för de langerhanska
Läs merTranskriptionen. Niklas Dahrén
Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska
Läs merCell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer
IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan
Läs merSvar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Läs merTranskrip1on och transla1on
Transkrip1on och transla1on Den centrala dogmen De.a gäller för alla celler Ø De har DNA som ärhlighetsmaterial Ø DNA:t läses av 1ll mrna och deca i sin tur läses av 1ll protein Transkrip1on = avskrivning
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012
BASÅRET KEMI B BIOKEMI IngMarie Nilsson Biokemi och biofysik Plan 4 Rum 425 Tel. nr: 08-162728 E-post: ingmarie@dbb.su.se LABBAR Lab 11. Amylas lab Rum: K232/242 Huvudansvarig: Gabriela Danielsson Grupp
Läs merOrienteringskurs. Astrobiologi. Del 4
Orienteringskurs Astrobiologi Del 4 Jordens ungdom 4,6 miljarder år före nutid Jorden bildades, het planet, tät atmosfär, maffig växthuseffekt 4,4 miljarder år före nutid första hav, jordskorpan bildades
Läs merVad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?
Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla
Läs merPoäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.
Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merCellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,
Läs merTentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012
Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tid: kl 8.15-12.15 För godkänt behövs 50% och för VG 75%. Totalt antal poäng på tentamen är 70 p Johanne-Sophie kan nås på telefon 070-5237031,
Läs merGenetik I. Jessica Abbott
Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I
Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Läs merFrån gen till protein. Niklas Dahrén
Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas
Läs merLycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar
Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne
Läs merTentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101
Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 8 Bioteknik För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng för både A- och B-delen av provet.
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Läs merKunskapsmål ht (reviderade )
Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,
Läs mer1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,
1(5) Exempel på organisationen av en hypotetisk universitetsinstitutions inneslutna användningar av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) i olika verksamheter För att ge vägledning om vad som är
Läs merInnehåll. Artiklar. Referenser. Artikellicenser
Innehåll Artiklar Eukaryoter 1 Prokaryoter 3 Cellvägg 5 Cellmembran 6 Cellkärna 7 Kärnmembran 10 Endoplasmatiska nätverket 11 Ribosom 12 Cellskelett 13 Flagell 14 Cilier 15 Pilus 16 Fimbrie 16 Golgiapparaten
Läs merOmtentamen 1, delkurs 1
Omtentamen 1, delkurs 1 Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: Måndagen den 6:e maj, 2013 Tid: 8.30 11.30 Ämne: Besvara endast det ämne du har omtenta på! Ansv. lärare:
Läs merBiologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
Läs merBilaga 8 BIOPROTEINER 1. PROTEINER SOM FRAMSTÄLLTS AV FÖLJANDE GRUPPER AV MIKROORGANISMER. Den aktiva substansens beteckning eller mikroorganismens
78 BIOPROTEINER Odlingssubstr at (ev. specifikationer) Bilaga 8 1. PROTEINER SOM FRAMSTÄLLTS AV FÖLJANDE GRUPPER AV MIKROORGANISMER Bakterier Bakterier som odlas på metanol Proteinprodukt som erhålls genom
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
PROV 8 Näringslärä För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng i både A- och B-delen. Om A-delen ger mindre än 7 poäng lämnas B-delen obedömd. Dessutom skall dessa 7 poäng inom A-delen
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 4. Trots att det finns mängder av olika bakteriearter så kan huvuddelen av dem delas in i :
KOMMENTARER TILL KAPITEL 4 Trots att det finns mängder av olika bakteriearter så kan huvuddelen av dem delas in i : 3 morfologiska huvudgrupper, jfr fig 4.11 1. Kocker - sfäriska - kan bilda aggregat.
Läs merOmtentamen 3, DK1, Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp
Omtentamen 3, DK1, Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 (campus och distans) Ämnen: Drama, bild, teknik, fysik och biologi. Besvara endast det ämne du har omtenta på! Datum: Måndagen
Läs merInsulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning
Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merNamn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merSpråkets betydelse i NOundervisningen
CSL-dagen 2012, Hållbar undervisning hållbart lärande Språkets betydelse i NOundervisningen Karin Thörne Hasselbladsstiftelsens forskarskola i molekylärvetenskapernas didaktik NO-undervisning Ska förbereda
Läs merOmtentamen 2, delkurs 1
Omtentamen 2, delkurs 1 Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: Måndagen den 3:e juni, 2013 Tid: 8.30 11.30 Ämne: Besvara endast det ämne du har omtenta på! Ansv.
Läs merTranskription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00
Läs merSJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-11-14 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna
Läs merMikrovärlden ger förståelse för evolutionen
Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen Vilka är skillnaderna mellan de stora organismgrupperna på mikronivå? Hur kan man förstå dessa ur evolutionär synpunkt? Celler från några organismgrupper studeras
Läs merChapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2
Chapter 5-7 Introduction Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 On Feb. 28, 1953, Francis Crick walked into the Eagle pub in Cambridge, England, and, as James Watson later recalled, announced
Läs merP3-incidin T. Beskrivning:
P3-incidin T Beskrivning: Desinfektionsmedel, som är bakterie-, svamp- och virusdödande. Lämpligt för termo- dimmning och fogging. För desinficering av material och stallar, som används i djurhållning
Läs merSkelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén
Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Fakta om kroppens skele.muskler Skele.musklernas funk2on Muskelcell jämfört med vanlig cell Skele.musklernas
Läs merNäringsämnen i matvaror
Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.
UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)
Läs merDNA-labb / Plasmidlabb
Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång
Läs merVilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Läs merProteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén
Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt
Läs merTentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL
KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11 En del av detta ingår som ni ser inte i läslistan, men det är med här som bakgrundsinfo. ändå eftersom jag ibland brukar komma in på detta under introduktionsföreläsningen./malte
Läs merSammanfattning mikrobiologi, tenta 18 januari 2006
Sammanfattning mikrobiologi, tenta 18 januari 2006 F1 Introduktion ger: Utnyttjar fotosyntesen och har kloroplaster. De kan vara encelliga eller flercelliga. la celler är ganska lika. Vatten- och jordlevande.
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur
Läs merLätt att skölja av. 0 C till 25 C Densitet/20 C: 1,07 1,09 g/cm³ * P-innehåll: 0,30 % N-innehåll: 0,00 % COD:
P3-oxysan ZS Beskrivning Unikt kalldesinfektionsmedel baserat på synergieffekt mellan peroxyföreningar för användning inom livsmedelsindustrin Produktfördelar Utomordentlig avdödande effekt på alla typer
Läs merVISSA PRODUKTER SOM TILLFÖR PROTEIN ELLER KVÄVE
VISSA PRODUKTER SOM TILLFÖR PROTEIN ELLER KVÄVE Produktgruppen s Produktens 1 2 3 4 5 6 7 1. PROTE INER SOM FRAM- STÄLLTS AV FÖLJANDE GRUPPER AV MIKRO- ORGANISME R Bakterier Bakterier som odlas på metanol
Läs merFörra föreläsningen Introduktion - Principer
Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling
Läs merDet gäller att vara tydlig!
Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs
Läs merProteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet
Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia
Läs merRapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter
Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING I år deltog 57 arbetsplatser vilket innebär att deltagarantalet även i år är högre än föregående år. Vi fick in svar från 131 deltagare
Läs merAnolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.
Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Läs merInstuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET
KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré
Läs merkolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.
Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid
Läs mer1. Många insektsarter är viktiga pollinerare i naturen. Deras verksamhet är avgörande för skörden av många viktiga näringsväxter.
Biologi 19.9.2011 1. Många insektsarter är viktiga pollinerare i naturen. Deras verksamhet är avgörande för skörden av många viktiga näringsväxter. a) Hur sker insektpollination? b) På vilka andra sätt
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP120 Biokemi med grundläggande kemi, 15 högskolepoäng Biochemistry with Basic Chemistry, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för nutrition och
Läs mer