Plankton i dammar och sjöar

Transkript

1 Plankton i dammar och sjöar Blågröna bakterier Precis som övriga bakterier saknar blågröna bakterier cellkärna. I mikroskopet kan du lägga märke till att blågröna bakterieceller är större än vanliga bakterier. Blågröna bakterier innehåller klorofyll och utnyttjar ljus som energikälla. På så sätt liknar blågröna bakterier alger. Blågröna bakterier innehåller även andra färgämnen än klorofyll. Därför har de ofta blågrön färg. Anabaena. Flera celler sitter tillsammans i trådformade kolonier. Vanlig i näringsrikt vatten. Kan orsaka vattenblomning. Microcystis. Många kulformade celler omges av ett gemensamt geléhölje. Vanlig i näringsrikt vatten. Kan orsaka vattenblomning. Pansarflagellater Encelliga organismer med ett pansarskal av cellulosaplattor. Simmar med hjälp av två rörliga trådar som kallas flageller. En av dessa sträcks ut i cellens längdriktning och syns ofta tydligt. Den andra ligger i en fåra runt cellens midja. flagell Peridinium. Ganska runda, gulbruna celler som ofta rör sig snabbt. Ceratium. Cellformen varierar med årstiderna och med tillgången på näring. Ibland lever denna flagellat som en växt och utnyttjar ljusenergi och ibland som djur då den äter andra småorganismer. Kan orsaka vattenblomning. 1

2 Ögonflagellater Encelliga organismer utan cellvägg. Simmar med hjälp av en rörlig tråd som kallas flagell. Är ofta klargröna och har en röd ögonfläck nära flagellens fästpunkt. Utnyttjar ljusenergi likt växter. Om ljuset inte räcker till kan de dock övergå till att söka föda och leva som djur. Euglena. Kiselalger Encelliga. Använder ljusenergi. Ofta sitter flera celler tillsammans i kolonier. Cellerna omger sig med kiselskal som ofta har vackra former. Melosira. Kan vara vanlig i näringsrikt vatten. Tabellaria. Rektangelformade celler bildar sicksackformade kedjor. Asterionella. En stjärnlik cellkoloni. Vanlig i både näringsrikt och näringsfattigt vatten. Pinnularia. Har tvärstrimmiga skal. Fragilaria. Kolonin består av smala, parallella celler. Gynnas av näringsrikt vatten. Suriella. Ribbor bildar ett typiskt mönster på skalsidorna. 2

3 Grönalger Det finns både encelliga och flercelliga grönalger. Alla är tydligt gröna. De lever som växter och utnyttjar ljusenergi. Pediastrum. Skivformade kolonier som finns i många olika sorters sjöar och dammar. Volvox. Klotformad koloni. Inne i kolonin bildas dotterkolonier. Föredrar näringsrika dammar. Micrasterias. Cellerna har breda flikar. Föredrar näringsfattigt vatten i t.ex. myrgölar. Closterium. Ett varierat släkte med långsmala och ofta bananformade celler. Många av arterna föredrar näringsfattigt vatten. Staurastrum. Ett art- och formrikt släkte med armförsedda celler. Pleurotaenium. Långsmala celler med tvärt avskurna celländar och en typiskt uppsvälld midja. Lever i främst näringsfattiga sjöar och myrgölar. Xanthidium. Taggförsedda celler som är vanliga i näringsfattigt, brunfärgat sjövatten samt i myrgölar och torvgravar. 3

4 Guldalger Har mer eller mindre gulfärgade celler som använder ljusenergi likt växter. Synura. Kolonier av många gulbruna celler. Var och en av dessa har två flageller (rörliga trådar). Dinobryon. Celler i förgrenade kolonier. Varje cell har ett genomskinligt, bägarformat hus. Amöbor Encelliga djur (urdjur) med en unik förmåga att kunna ändra form. Amöba utan skal. Amöba med skal. Ciliater Encelliga djur (urdjur). Cellytan är mer eller mindre klädd med cilier (korta, rörliga hår ). Toffeldjuren tillhör de mest kända ciliaterna. Här visas två andra exempel. Klockdjur. Klockformade celler som sitter fast med ett hopdragbart skaft. Trumpetdjur. Cellen är trumpetformad när den inte är hopdragen. 4

5 Hjuldjur Hjuldjur är flercelliga djur. Trots detta är vissa av dem inte längre än 0,1 mm. De kan alltså vara mindre än vissa urdjur (som är encelliga). Hjuldjuren har så kallade hjulorgan vid munnen. De innehåller kransar av cilier (små rörliga hår ). Djuren viftar med cilierna på sådant sätt att hjulorganen liknar snurrande hjul. Rörelsen åstadkommer en vattenström som för näringspartiklar till munnen. Många hjuldjur är bepansrade. Flera arter har dessutom taggar och borst som skydd mot fiender eller som hjälp för att hålla sig svävande i vattnet. Det finns ca 300 arter av hjuldjur i Sverige. Keratella. Hona med ägg. Rotoria. ägg Kräftdjur Bland kräftdjuren är det främst hoppkräftor, musselkräftor och hinnkräftor som förekommer som plankton i sjöar och dammar. De simmar med hjälp av sina stora antenner. Musselkräftor liknar små musslor. larv ägg i yngelkammare Hoppkräfta. Hona med två äggsäckar. Den lilla bilden visar hoppkräftans larv. Hinnkräfta. Kroppen omges av två skalhalvor som är sammanvuxna på ryggsidan. På buksidan (i springan mellan de båda skalhalvorna) sitter flera par ben. Äggen utvecklas i en yngelkammare under skalet på honans rygg. 5