Kompendium i Bakteriologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompendium i Bakteriologi"

Transkript

1 Kompendium i Bakteriologi Karolinska Institutet Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Vårterminen 2008

2 1. BAKTERIESYSTEMATIK Taxonomi (kommer från grekiska orden taxos = ordning och nomos = lag) kallas den vetenskap som arbetar med att klassificera och ge namn åt olika organismer. Ett idealiskt klassificeringssystem bör bygga på släktskap mellan organismer som vi ser dem idag, samt också spegla deras evolutionära (fylogenetiska) ursprung. Även om vi idag kan se tydliga spår av bakteriers verksamhet i tidigare tidsåldrar (exempelvis i form av fossila bränslen) så finns det inte några fossila lämningar av bakterieceller som vi kan studera för att bestämma det fylogenetiska ursprunget till olika bakteriegrupper. Därför har bakterietaxonomin varit hänvisad till att klassificera bakterier genom att bestämma egenskaper som nu finns hos bakterierna. Detta kallas ett fenetiskt klassificeringssystem. Fig 1.1 2

3 Bakteriers indelning De encelliga organismerna kan inte hänföras vare sig till växtriket (Plantae) eller djurriket (Animalia), varför de flesta läroböcker hänför de encelliga organismerna till ett eget rike, (Protista). Detta rike indelas i eukaryoter och prokaryoter. Till eukaryoter hör protozoer, alger och svampar. De kännetecknas alla av att kärnan är omsluten av ett kärnmembran, samt att de har olika typer av cellorganeller, t ex mitokondrier. Till prokaryoter, som saknar egentlig kärna och inte har några distinkta cellorganeller, hör bakterier och eventuellt virus. Moderna molekylärbiologiska tekniker har på senare tid visat att bakterier i själva verket består av två helt olika grupper av organismer eubakterier och archaebakterier. Till archaebakterierna, som skiljer sig från eubakterierna i ett flertal fundamentala egenskaper, hör bl a metanogena, termofila och halofila bakterier, medan eubakterierna omfattar alla medicinskt intressanta bakteriegrupper. Det finns 11 huvudgrupper (ordningar) av eubakterier. Huvudgrupperna delas sedan upp i familjer, som i sin tur indelas i genus och slutligen arter. Arterna namnges med genus- och speciesnamn enligt det namnsystem som infördes av Linné. Genusnamnet skrivs med stor första bokstav och species med små bokstäver, exempelvis Staphylococcus aureus. Om samma bakterienamn förekommer många gånger i en text skriver man ofta ut bara första bokstaven i genusnamnet, t ex S. aureus. Tabell 1.1 Indelning av bakterier PROKARYOTER ORDNING ex Eubacteriales FAMILJ ex Enterobacteriaceae GENUS ex Escherichia SPECIES ex E. coli SEROTYP, BIOTYP, FAGTYP etc ex E. coli K1, (med kapseltyp 1) KLON Ex E.coli stam MC1061 3

4 2. BAKTERIERS MORFOLOGI OCH KEMISKA SAMMANSÄTTNING Bakterier är encelliga organismer. Till formen är de flesta stavformiga (raka, böjda eller spiralformade) men det förekommer också sfäriska fbakterier, så kallade kocker ( jfr Staphylococcus, Streptococcus). Bakterier är mycket mindre än växt- och djurceller (s.k. eukaryota celler. De flesta kocker har en diameter på ca 1µm. Diametern på stavformiga bakterier är ofta inte mer än 0,5 µm medan längden kan variera från 1,5 upp till 20µm. De allra minsta bakterierna, Mycoplasma, är inte mer än 0,2-0,3 µm i diameter och utgör de minsta cellulära livsformerna vi känner till. Bakterier, är enklare uppbyggda än eukaryota celler och benämns som prokaryota celler. Deras arvsmassa (kromosom) omges inte av något kärnmembran, och de saknar fleras andra strukturer så som mitokondrier och endoplasmatiskt retikel. Skillnaderna mellan prokaryota och eukaryota celler sammanfattas i Tabell 2.1. Tabell 2.1 prokaryota eukaryota Antal kromosomer 1(2) 3 el fler Kromosom omgiven av kärnmembran - + Histoner associerade med kromosomerna - + Mitokondrier - + Vakuoler för upplagring av näring - + Golgi-apparat - + Endoplasmatiskt retikel - + Bakterier karakteriseras av att de har en mera komplex ytstruktur än t ex animala celler. De omges, med undantag för Mycoplasma, av en rigid cellvägg som är belägen utanför cytoplasmamembranet. Cellväggen ger bakterierna många av deras karakteristiska egenskaper såsom förmåga att överleva i mycket varierande osmotiska miljö och resistens mot mekanisk påverkan. Cellväggen bestämmer också bakteriecellens form och färgbarhet, samt den antigena specificiteten. Dessutom har cellväggens kemiska sammansättning betydelse för bakteriens känslighet för antibiotika och vissa desinfektionsmedel. Cellväggens sammansättning har hos de flesta bakteriearter stor betydelse för deras virulens. Morfologi När man studerar bakterier i vanligt ljusmikroskop ser man inte mycket av deras finstruktur. Begränsningen ligger i mikroskopets upplösningsförmåga som maximalt kan bli ca 0.2µm. Vanligt ljusmikroskop har trots detta stor betydelse inom bakteriologin då klassificering av bakterier i stor utsträckning bygger på skillnader i storlek, form och färgbarhet. Vid diagnostiskt arbete studeras främst färgade bakterier intorkade på ett objektglas. Bakterier färgas bästa med basiska färgämnen. Dubbelfärgning enligt den danske bakteriologen Gram (1884) tillåter indelning av bakterier i Gram-positiva och Gram-negativa. Denna indelning är 4

5 av grundläggande betydelse för diagnostiken och det föreligger dessutom viktiga biokemiska och fysiologiska skillnader mellan bakterier med olika färgbarhet i gramfärgning. Gramfärgning. För att färga bakterier enligt Gram fixeras de intorkade bakterierna med värme genom att föra in objektglaset i en låga under ca en sekund. Därefter färgas preparatet med kristallviolett (ett basiskt anilinfärgämne) som ger alla bakterier en blåviolett färg. Preparatet behandlas därefter med aceton/etanol varvid en del bakterier avfärgas (Gramnegativa) medan de övriga behåller sin blå färg (Gram-positiva). Slutligen färgas preparatet med fuksin (ett rött basiskt färgämne) som ger avfärgade bakterier en röd färg. Gram-positiva bakterier blir alltså blåvioletta medan Gram-negativa blir röda vid gramfärgning. Mikroskopi. Levande ofärgade bakterier kan studeras med hjälp av faskontrastmikroskop eller mörkfältsmikroskop. För att studera bakteriecellers finstruktur krävs elektronmikroskopi. Bakterier indelas efter sin form i stavar (cylindriska), kocker (sfäriska) och spiralformade (spiriller och spirocheter). Många bakterier har mycket varierande utseende beroende på odlingsbetingelserna. Sådana bakterier brukar kallas pleomorfa eller polymorfa. Vanligen kan man emellertid lätt klassificera en bakterie som tillhörande en av de morfologiska huvudtyper, som visas i Fig 2.1. Fig 2.1 Olika bakteriegruppers mikroskopiska morfologi I Fig. 2.2 visas en schematisk bild av en stavformig bakterie så som den ser ut om man studerar ett snitt i elektronmikroskopet. Den innehåller en kärnekvivalent, cytoplasma med ribosomer och ibland inklusionskroppar, cytoplasmamembran, cellvägg, kapsel, pili och ofta flageller. 5

6 Fig 2.2 Schematisk bild av en stavformig bakteries cellmorfologi Cytoplasmamembranet Bakterier cytoplasmamembran skiljer sig inte från andra biologiska membraner vad beträffar den principiella uppbyggnaden. Cytoplasmamembranet är en semipermeabe barriär som selektivt bestämmer vilka lösliga substanser som skall tas upp respektive utsöndras. Specifika transportsystem för olika näringsämnen (t ex aminosyror, socker) är knutna till membranet liksom enzymer involverade i cellväggssyntesen. Dessutom har cytoplasmamembranet hos bakterier en liknande funktion som mitokondrierna hos eukaryota celler: det är säte för elektrontransport och oxidativ fosforylering. Cellväggen Cellväggen hos bakterier är ett fast skal som ger bakteriecellen dess form. Vissa antibiotika, däribland penicillin, verkar genom att hämma syntesen av specifika cellväggskomponenter. Cellväggen kan försvagas genom odling i närvaro av låga penicillinkoncentrationer, men också genom inverkan av enzymer. Då får man en sfärisk cell omgiven endast av cytoplasmamembranet, eventuellt med små rester av cellväggen kvar. Dessa sfäriska celler fungerar metaboliskt men är osmotiskt fragila, dvs måste ha en lämplig osmotisk miljö (0.5-1 M sackaros) för att hålla, men brister om de suspenderas i en buffer med låg salthalt. Gram-positiva bakterier. Cellväggen hos Gram-positiva bakterier varierar kraftigt i tjocklek: den kan utgöra ända upp till 25 % av bakteriens vikt och vara upp till 80nm, men tjockleken kan också vara betydligt mindre, ca 15nm och utgöra endast 10% av vikten. Den består av två huvudkomponenter, mukopeptiden (peptidoglykan) och teikonsyra, plus andra proteiner och polysackarider beroende på bakteriearten. Den dominerade komponenten i den Gram-positiva cellväggen är mukopeptiden (Fig 2.3), som består av ett nätverk av polysakaridkedjor, sammanbundna med korta peptider. Polysackarid-delen innehåller N- acetylmuraminsyra och N-acetylglukosamin. Polysackariddelen tycks vara gemensam för hittills undersökta bakterier medan sammansättningen av den tetrapeptid som sticker ut från N-acetylmuraminsyran varierar mellan olika species. Tetrapeptiden är hos Staphylococcus aureus sammansatt av, från muraminsyran räknat, L-alamin, D-glutaminsyra. L-lysin och D- alanin. Tvärbryggan består hos samma bakterie av en pentaglycin som sammanbinder den fjärde aminosyran med aminosyra nr tre i en närliggande tetrapeptid. Mukopeptiden hos olika 6

7 bakterier skiljer sig också med avseende på antalet muraminsyramolekyler som är substituerade med en peptidkedja, liksom frekvensen av tetrapeptidkedjor som sammanbundna med varandra. Hos Staphylococcus aureus är praktiskt taget alla muraminsyramolekyler försedda med tetrapeptid och ca 90 % av dessa är sammanbundna med varandra med en pentaglycinkedja. Detta göra att stafylokocker har en ovanligt tät och rigid cellvägg som därigenom har en stor mekanisk hållbarhet. Fig 2.3 Mukopeptiden hos Staphylococcus aureus Hos de Gram-positiva bakterierna finns förutom mukopeptiden en annan cellväggskomponent, teikoinsyra. Denna kan ha olika sammansättning hos olika species och utgör polymerer av antingen glycerolfosfat eller ribitolfosfat, till vilka olika socker, aminosocker och aminosyror är kopplade. Teikoinsyra är kovalent bunden till N- acetylmuraminsyra i mukopeptiden men förekommer också i en form som är förankrad i cytoplasmamembranet med hjälp av fettsyror bundna till teikoinsyran (s.k. lipoteikoinsyra). Teikonsyror finns endas hos Gram-positiva bakterier och utgör ofta dominerande antigen på bakteriens yta. Gram-negativa bakterier. Cellväggen hos Gram-negativa bakterier är som regel tunnare (ca 10nm) än hos de Gram-positiva, men är trots detta mera komplext uppbyggd. Gram-negativa bakterier har liksom de Gram-positiva ett skikt av mukopeptid som står för den mekaniska hållfastheten. Hos de Gram-negativa bakterierna är dock mukopeptidskiktet mycket tunnare än hos de Gram-positiva. Uppbygganden av mukopeptiden är i princip densamma som hos Gram-positiva, men aminosyrasammansättningen är ofta en annan. Utanför mukopeptiden finns hos Gram-negativa bakterier ett yttre membran som består av fosfolipid- 7

8 proteinkomplex. Det yttre membranet är sammanbundet med mukopeptiden genom ett lipoprotein, vars lipiddel sitter i den lipofila delen av det yttre membranet. På utsidan av det yttre membranet finns en lipopolysackarid, vars lipiddel, som kallas lipid A, är förankrad i yttre membranets lipofila del. Lipopolysackariden är toxisk och utgör det så kallade endotoxinet. Fig 2.4 Schematisk bild av den Gram-negativa cellväggens uppbyggnad LPS Lipopolysackariden har stor betydelse för de Gram-negativa bakteriernas patogenitet. Polysackariddelen står för antifagocytära egenskaper samt har de dominerande antigena egenskaperna, medan lipid A står för de toxiska egenskaperna. Lipid A är starkt pyrogen samt har i kombination med andra delar av cellväggen en rad biologiska effekter. Polysackariddelen av LPS utgör ett värmestabilt antigen som kallas för O-antigen. Tillsammans med det flagellära H-antigenet ligger O-antigenet till grund för den serologiska indelningen av många tarmbakterier, t.ex. Salmonella. Tabell 2.4 Egenskaper hos bakterier som har samband med deras Gram-färgbarhet Egenskap Gram-positiva Gram-negativa Känslighet för penicillin G och V + - Tjocklek hos cellväggen 20-80nm ca 10nm Lipidinnehåll i cellväggen 1-3 % 10-20% Teikonsyra i cellväggen + - Förekomst av endotoxin - + Känslighet för lysozym + - Lyseras av komplement (MAC) - + 8

9 Kapsel Alla bakterier omges antagligen yttersta av någon form av mukös substans. I vissa fall bildar detta slem en fast gel med ungefär samma tjocklek runt hela bakterien och man talar då om en kapsel. Kapseln har ingen metabolisk funktion men skyddar bakterien mot kroppens försvarsmekanismer (framförallt fagocytos) och möjliggör därigenom att bakterien överlever i kroppen och ger upphov till sjukdom. Bakterier kan förlora sin kapsel genom mutation och förlorar då i de flesta fall sin virulens. Kapselbildande bakterier har som regel kolonier med slät, glänsande yta och är ofta slemmiga. När den kapselbildande förmågan har gått förlorad blir kolonierna mindre och får en ojämn, rå yta. Förlust av kapselbildande förmåga sker ofta genom selektion vid odling av bakterien i laboratoriet, där kapseln inte utgör någon selektiv fördel. Kapseln består oftast av polysackarid, som varierar i sammansättning mellan olika bakterier. Kapslar av polypeptidnatur förkommer också. Kapselsubstanserna är antigena, vilket ger möjlighet till immunoserologisk identifiering. Så till exempel kan Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) delas upp i mer än 70 olika typer med olika antigen-specificitet. Kapseln kan göras synlig i mikroskopet genom negativ färgning med tusch. Den syns då som en klar zon mellan den tuschfärgade omgivningen (tusch består av kolpartiklar) och den refraktila (eller färgade) bakteriecellen. Flageller Bakterier som har förmåga till aktiv rörlighet drivs av flageller som förankrade i cytoplasmamembranet och som går rakt igenom den utanför liggande cellväggen. Flageller har en diameter på 10-20nm och kan bli 15-20µm långa. Flagellerna är uppbyggda av 3-6 proteinfibriller. Proteinet kallas flagellin. Bakteriers rörelse styrs ofta av yttre kemiska signaler som gör att bakterien rör sig emot eller ifrån en viss kemisk substans (s.k. kemotaxis). Pili (fimbrier) Hos både Gram-negativa och Gram-positiva bakterier förekommer trådlika utskott som kallas pili eller fimbrier. De är kortare och rakare än flageller. De består av protein och utgår liksom flagellerna från cytoplasmamembranet. Längs ut på pili finns ett särskilda proteiner, olika hos olika bakterier, som förmedlar bindning till olika celler och vävnader hos andra organismer (djur och växter). Bindningen sker ofta till olika art- eller organ-specifika sockermolekyler på cellytan och förklarar delvis varför olika bakterier infekterar olika djur eller olika organ. Hos vissa Gramnegativa bakterier förekommer en speciell pilusform som kallas för F-pilus. Med hjälp av dessa sker överföring av DNA mellan bakterier, så kalllad konjungation (se kap. 3). Sporer Bakterier tillhörande Bacillus och Clostridium kan utveckla en mycket specialiserad intracellulär bildning som kallas spor eller endospor. Den är ett violstadium av den vegetativa cellen i vilken den bildas. Sporer kan överleva i årtionden utan tillförsel av näring. Sporbildningen induceras av näringsbrist, framförallt av energikällan. Om sporen placeras i ett näringsmedium kan den gro (germinera) och utvecklar då en vegetativ bakterie som kan tillväxa och dela sig. Närvaro av vatten är en förutsättning för geminering. Sporen är mer 9

10 refraktil än bakterien i övrigt och kan därför ses i ljusmikroskop inuti bakterier som har bildat en spor. Den färdiga sporen är svårare att färga än den vegetativa bakterien och den ses därför som en ofärgad oval i den i övrigt färgade bakterien. Sporer karakteriseras av en mycket låg metabolisk aktivitet, stor resistens mot värme, uttorkning och toxiska kemikalier. Därigenom kan smitta med sporbildande bakterier, till exempel stelkrampsbakterien, spridas med förorenad jord där sporerna kan ha överlevt i åratal. Det är den rikliga förekomsten av sporer i vår omgivning som gör det nödvändigt att autoklavera vätskor (d v s upphetta till C i ånga) eller sterilisera fasta material vid temperaturer upp till 180 C. 10

11 3. BAKTERIEGENETIK Kromosomen Den genetiska informationen hos bakterier är liksom hos alla högre organismer lagrad i DNA, vilket innebär att de i stort sett följer samma genetiska lagar som allt annat levande.. Det följande kapitlet kommer därför endast att ta upp sådant som skiljer bakterier från andra organismer och som är av särskild betydelse för förståelsen av bakterier som sjukdomsalstrare. Genomet är den totala mängden genetisk information hos en organism. Hos Bakterier, som är haploida, består genomet som regel en enda ringsluten kromosom, bestående av dubbeltrådigt DNA. Hos vissa bakteriearter, t.ex. Vibrio cholerae, är genomet fördelat på två kromosomer. Kromosomen ligger fri i cytoplasman och är inte omgiven av något kärnmembran. Kromosomen är bunden till cytoplasmamembranet, sannolikt till de s.k. mesosomerna, vilket är av betydelse för distributionen av en kopia av kromosomen till vardera dottercellen i samband med celldelningen. Till skillnad från eukaryota celler tycks bakteriens kromosom inte vara organiserad i nukleosomer. Två olika histonliknande proteiner är dock bundna till DNAt, som är organiserat som en rosett av hårt tvinnade (super-coil) loopar. Antalet gener varierar från 500 till ca 6000 mellan olika arter. Bakterie-DNA saknar introner, vilket innebär att varje gen transkriberas direkt till ett mrna som sedan translateras till ett eller flera proteiner. Extrakromosomalt DNA Flertalet bakterier innehåller förutom kromosomen en eller flera plasmider som alltså är en del av genomet. Plasmider replikeras oberoende av kromosomens replikering och föreligger oftast i flera (10-100) kopior per cell. Dessa extrakromosomala DNA-molekyler är också dubbeltrådiga och ringslutna, men innehåller i allmänhet inte mer än något tiotal gener. Dessa gener kodar för proteiner som behövs för plasmidens replikering och fortbestånd (s.k. maintenance genes). Ibland finns också gener som gör att plasmiden kan överföras mellan olika bakterier genom konjugation (tra-transver genes). Många plasmider innehåller också gener som kodar för antibiotikaresistens, olika virulensfaktorer, eller bakteriociner som hämmar tillväxten hos bakterier tillhörande samma eller andra arter. Plasmider som har förmågan att överföras till andra bakterier kallas för konjugerande plasmider eller F-faktorer, medan sådana som kodar för antibiotikaresistens kallas R-faktorer. Många F-faktorer är också R-faktorer vilket innebär att antibiotikaresistens kan överföras mellan bakterier med hög frekvens (se kap. 9). Bakteriofager (fager) är bakteriespecifika virus. Liksom bland växt- och djurvirus förekommer både DNA- och RNA-fager samt kubisk och helikal symmetri. Liksom andra virus är fager beroende av specifik receptormedierad adsorption till värdcellen för att kunna infektera denna. Fagerna är därför i allmänhet genus- eller artspecifika. Känsligheten för olika 11

12 fager kan också variera inom en art, beroende på förekomsten av olika fagrereceptorer på bakteriens yta. Detta kan utnyttjas för indelning eller typning av bakterier, s.k. fagtypning. Lysogeni. En lysogen bakterie innehåller ett integrerat fag-genom (pro-fag) i sin kromosom alltså en form av latens. Endast DNA-fager kan ge upphov till lysogeni. Lysogena bakterier är immuna mot infektion med samma fag. Det händer också att förekomsten av en progag förändrar värdbakteriens fenotyp, genom att integreringen skett på sådant sätt att det ändrar uttrycket av någon bakteriell gen. Vissa fager bär också på gener som ger helt nya funktioner åt värdbakterien, t ex produktion av toxiner (difteritoxin hos Corynebacterium diphtheriae och erytrogent (pyrogent) toxin hos Streptococcus pyogenes) eller förändring av ytantigen hos vissa Salmonella. Fenomenet kallas lysogen omvandling och skiljer sig från transduktion (se nedan). Transposoner Transposoner är DNA-fragment som karaktäriseras av att de kan integreras på många olika ställen i kromosomen eller i plasmider. Transposoner är till skillnad från plasmider inga replikon pga. att de saknar startpunkt för replikering (origin of replication). Trots detta dupliceras de ofta i samband med att de förflyttas, vilket innebär att deras antal ökar i bakterien. Ett speciellt enzym, transposas, som kodas av transposonet, interagerar med transposonets ändar och med specifika målsekvenser i mottagar-dnat. Olika transposaser känner igen olika målsekvenser som förekommer med olika frekvens i mottagar- DNAt. Den enklaste formen av transposibla element är endast baspar långa och kallas för insertionssekvenser (IS). IS har baspar långa omvända repetitioner i ändarna. Egentliga transposoner är större och innehåller förutom genen för transposas också gener som kodar för resistens mot lika toxiska substanser, t ex antibiotika. Så kallad klass I transposoner består av en eller flera resistensgener som omges av två IS-fragment (som också kan förflyttas separat). Överföring av DNA mellan bakterier Överföring av genetiskt material mellan bakterier kan ske på tre olika sätt: konjugation, transduktion och transformation. Konjugation innebär överföring av DNA genom cell- till cellkontakt, t ex via F-pili. Konjugation med hjälp av F-pili förekommer bara hos gram-negativa bakterier. Hos grampositiva bakterier förekommer speciella adhesionsproteiner på ytan av cellväggen som göra att de kan aggregera med mottagarbakterier. Även denna typ av konjugation bestäms av plasmider. Hos vissa streptokocker utsöndrar mottagarbakterien små peptider, sexferomoner, (mol vikt ca 1000) som krävs för att konjugation ska ske. Transduktion innebär överföring av DNA från en bakterie till en annan via bakteriofager. Vid generaliserad transduktion plockar fager slumpmässigt upp fragment av kromosomalt DNA som packas i fag-huvudet i stället för i fag-genomet. Fragment motsvarande 1 % av bakteriogenomet kan plockas upp. Detta DNA kan sedan injiceras i en ny bakterie varefter det kan integreras i värdbakteriens kromosom genom homolog rekombination. Eftersom inget fag-dna finns närvarande sker ingen produktion av fagpartiklar. Även hela plasmider kan överföras genom transduktion. Resistensplasmider hos stafylokocker överförs f a genom transduktion. 12

13 Transformation innebär att bakterier tar upp fragment av DNA från omgivningen. Förmågan att ta upp DNA kallas kompetens och varierar beroende på tillväxtbetingelserna. Hos vissa bakterier tycks kompetensen vara naturlig och beroende av specifika proteiner (hos Bacillus subtilis, pneumokocker, Haemophilus m fl) medan andra måste specialbehandlas på laboratoriet för att de ska kunna transformeras ( t ex E. coli). Genetisk variation I samband med replikeringen av DNA uppstår spontana mutationer med en frekvens av ca per baspar. Då en genomsnittlig gen omfattar ca 1000 baspar innebär det att muationsfrekvensen per gen är ca 10-7, d.v.s. en mutation i en viss gen inträffar bara ca en gång per 10 miljoner celldelningar. På grund av att generationstiden i allmänhet är så extremt kort (20-30 minuter vid växt i rika näringsmedier) nås koncentrationer av över 10 9 bakterier/ml efter ca 16 timmars odling i buljong. I en sådan bakteriekultur där det alltså skett mer än 10 9 replikeringar av DNAt kan man således räkna med att finna bakterier per ml med en mutation i gen A, lika många med en mutation i gen B, gen C o s v. De flesta mutationer leder inte till någon märkbar förändring av genprodukten pga att de inte ändrar aminosyrasammansättnigen leder tillberoende på selektionstrycket kommer dessa olika mutanter antingen att selekteras bort eller anrikas. En antibiotikaresistent mutant t ex överlever och anrikas bara om kulturen utsätts för medlet i fråga. Mutanter med förändrade antigena egenskaper klarar sig bättre i värdindivider som bildat antikroppar mot det ursprungliga antigenet. Mutationer som leder till förlust av virulensfaktorer innebär som regel en sämre överlevnad in vivo. Vid växt in vitro har emellertid dessa faktorer ingen betydelse. Förlust av förmågan att bilda kapselpolysackarid eller O-antigen kan till och med leda till att bakterien växer bättre in vitro (se S-R variation kapitel 2). Även vidhäftningsorgan (t ex fimbrier) och olika toxiner kan förloras då bakterier odlas under lång tid på laboratoriet. Genom överföring av kromosomalt DNA via transformation, konjugation eller transduktion och efterföljande rekombination kan nya kombinationer av egenskaper uppstå. Egenskaper som kodas av gener på plasmider eller transposoner som lätt integreras i plasmider, överförs med hög frekvens mellan olika bakterier och bidrar till den stora genetiska variationen inom en bakterieart. 13

14 4. ODLING AV BAKTERIER Substrat Vid odling av bakterier i laboratoriet för att utföra experiment eller för diagnostik har man två huvudtyper av näringssubstrat att välja mellan: dels definierade substrat vars beståndsdelar är kända både kvalitativt och kvantitativt, dels icke definierade substrat. De definierade substraten innehåller vanligen glukos eller någon annan sockerart som kol- och energikälla, ett ammoniumsalt eller en blandning av aminosyror som kvävekälla och slutligen oorganiska salter. Basen i de odefinierade substraten utgörs av hydrolyserade proteiner (nötkött eller kasein); detta substrat kan berikas ytterligare genom tillsats av serum eller blod, jästextrakt och olika sockerarter. Allmänt gäller att ju mer anpassad en bakterieart är till ett parasitärt levnadssätt dess rikare substrat kräver den. Agar Både definierade och odefinierade substrat kan användas i flytande eller fast form. För att erhålla fasta substrat tillsätts agar, en polysackarid som utvinns ur alger. Under upphettning till 100 o C löser sig agar i vatten (substratet). Om man gör en 1,5 % lösning av agar och låter den svalna stelnar den till ett gel vid o C. Koloni I flytande lösningar växer bakterier diffust och ger upphov till en grumling. På fasta medier (t ex agarplattor) växer bakterierna som regel i form av runda bildningar (kolonier), som efter växt i timmar är i storleksordningen 1-5 mm i diameter. Optimala tillväxtbetingelser För optimal tillväxt av en bakterie måste inte bara näringssubstratet utan även den fysikaliska miljön vara anpassad efter dess behov. Några väsentliga faktorer är temperatur, ph, syre- och koldioxidhalt. Temperatur Arter som växer bäst vid o C kallas mesofila; hit hör de flesta humanpatogena bakterierna. I naturen fritt levande bakterier har i regel ett lägre temperaturoptimum, o C och kallas psykrofila. Termofila bakterier har sitt temperaturoptimum vid o C, de kan isoleras i varma källor eller i jord som är upphettad genom vulkanisk aktivitet. Observera att kyla inte är någon desinfektionsmetod. Även om tillväxten av humanpatogena bakterier är optimal endast vid ett ganska snävt område kring 37 o C, kan bakterieceller bevaras intakta i fruset tillstånd under mycket lång tid och åter börja föröka sig om temperaturen höjs. Surhetsgrad Flertalet humanpatogena bakterier har ett optimum inom ett ganska smalt intervall omkring ph 7. Ett undantag utgör Vibrio cholerae som har sitt optimum vid ph 8.2 och kan växa vid ph upp till 10. Detta kan man utnyttja vid diagnostiken genom att odla faecesproven från misstänkta kolerafall på substrat med alkaliskt ph varigenom växten av andra bakterier än V. cholerae hämmas. 14

15 Bakteriell tillväxt Bakterier förökar sig genom enkel delning. Då tiden mellan två celldelningar (generationstiden) är konstant i en optimal näringsmiljö sker alltså en fördubbling av antalet bakterier under ett visst tidsintervall. Bakterieantalet ökar således logaritmiskt med tiden. Om man studerar tillväxten av en bakterie i ett slutet system, t ex i en kolv med näringsmedium, finner man att en exponentiell förökning bara äger rum under en begränsad period (Fig 5.1). Fig 4.1 Bakteriers tillväxt i ett slutet system: tillväxtkurvan Lag-fas När bakterier ympas (tillförs) i ett näringsmedium tar det som regel en viss tid innan tillväxten kommer igång beroende på att baktereierna måste adaptera sig till den nya miljön. Denna första fas kallas för lag-fasen och varierar i längd beroende på bakteriearten samt hur stor miljöförändring den utsatts för. Log-fas När bakterierna har adapterat sig till den nya miljön börjar de att dela sig. Eftersom ökningen är exponentiell, d v s logaritmen för cellantalet ökar lineärt med tiden, kallas denna period för log-fasen, eller exponentiella fasen. Generationstiden (tiden mellan två celldelningar) varierar från art till art och är beroende av vilket näringsmedium som används. Escherichia coli kan i ett rikt näringsmedium dela sig var 20:e minut vid 37 o C, medan generationstiden i ett fattigt medium (glukos + salter) är minuter. Stationärfas, deklinationsfas Log-fasen följs av en stationärfas och därefter en deklinationsfas beroende på att allt fler bakterieceller slutar dela sig och så småningom dör. Observera dock att enskilda bakterieceller kan vara viabla under mycket lång tid (veckor, månader; sporbildande bakterier kan överleva i decennier). Orsaken till att den exponentiella tillväxten hejdas och att kulturen övergår i stationärfas är dels att det ansamlas metaboliter som har toxisk effekt (t ex syror som bildas vid jäsning) dels att bakterierna har en begränsad mängd näring till sitt förfogande. För aeroba bakterier utgör syre ofta en begränsande faktor. Tillväxt av bakterier i kroppen Bakteriers tillväxthastigheten är som regel lägre i människokropppen än i laboratoriet. En humanpatogen bakterie som i ett näringsrikt medium har generationstid på 30 minuter, kan i en infektionshärd ha en generationstid på flera timmar. Ett extremt exempel på detta är en infektion med abscessbildning (orsakad av t ex stafylokocker). I abscessen ackumuleras 15

16 organiska syror och andra jäsningsprodukter samtidigt som tillgången på näringsämnen minskar, vilket leder till relativt långsam bakterietillväxt. Å andra sidan finns exempel på bakterier som växer betydligt snabbare i kroppen än utanför denna (t.ex. Streptococcus pyogenessom orsakar halsfluss), och sådana som inte alls kan tillväxa utanför kroppen (t.ex. leprabacillen, Mycobakterium leprae) En helt annan miljö för bakteriell tillväxt finner man i tarmen. Ny näring tillförs här med jämna intervall medan avfallsprodukter liksom ett stort antal mikroorganismer utsöndras. Förhållandena i tarmen liknar dem vid s.k. kontinuerlig odling där man kontinuerligt tillför näringsämnen och håller faktorer som ph och redoxpotential relativt konstanta. Detta medverkar till selektion av en för varje individ mycket konstant tarmflora (se kap. 11). I sin naturliga miljö tillväxer många bakterier fästa till en yta som är omgiven av vätska som innehåller de näringsämnen som bakterierna behöver. Genom att bakterierna också binder till varandra med hjälp av polysackarider och proteiner som de utsöndrar bildas ett tjockt lager av bakterier som kallas för biofilm. En del sjukdomsalstrande bakterier växer som biofilm i kroppen och är därigenom skyddade från angrepp av vårt immunsystem och från antibiotika. 16

17 5. ANTIBIOTIKA Antibiotika är substanser som direkt hämmar mikroorganismers tillväxt i koncentrationer som är oskadliga för värdorganismen. Idén om selektiv toxicitet utvecklades i slutet av talet av Ehrlich, som syntetiserade och testade en mängd olika substanser, men med liten framgång. I början av 1930-talet lyckades Domagk syntetisera en substans, Prontosil, som visade sig ha god effekt på infektioner orsakade av Streptokocker. Prontosil visade sig dock vara utan effekt mot denna bakterie vid test in vitro. Denna paradox löstes snart, då det visade sig att personer som behandlades med Prontosil utsöndrade sulfanilamid i urinen, och att denna substans var aktiv mot Streptokocker både in vivo och in vitro. I början av 40-talet lyckades Florey och Chain, med utgångspunk från 20 år gamla iakttagelser av Flemming, att framställa penicillin i ren form från odlingar av Penicillium svamp. Dessa upptäckter blev inledningen på den moderna kemoterapin som inneburit lindring och bot för milliarder och som räddat livet på milliontals människor. De flesta antibiotika isoleras från olika bakterier (Streptomyceus-arter) och svampar (Penicillium, Cephalosporum). Man gjorde tidigare skillnad mellan kemoterapeutika, som är syntetiska substanser, och antibiotika som bildas av olika svampar och bakterier. I dag används ofta de båda begreppen synonymt, bl a beroende på att vissa "antibiotika" kan syntetiseras samt att många antibiotika som framställts genom odling av svampar och bakterier senare modifieras genom kemisk syntes (s k semisyntetiska antibiotika). För att kunna välja lämpligt antibiotikum och dosering för behandling av olika bakteriella infektioner måste man mäta bakteriens skänslighet för antibiotika. Den mest exakta metoden att bestämma bakteriers antibiotika-känslighet är den s k spädnings-metoden,vilken innebär att man gör en spädningsserie av antibiotika i något lämpligt odlingsmedium varefter man ympar en konstant mängd bakterier till varje spädningsrör. Rören inkuberas därefter under förhållanden som är lämpliga för tillväxt av bakterierna. Den lägsta antibiotikakoncentration som fullständigt hämmar tillväxten ( minimum inhibitory concentration= MIC) ger ett mått på bakteriernas antibiotika-känslighet och uttrycks i g/ml. Vissa antibiotika är baktericida, dvs de dödar bakterierna, medan andra substanser är bakteriostatiska, vilket innebär att de bara hämmar tillväxten. Då man använder sig av ett bakteriostatiskt medel för behandling så krävs det att patienten har ett fungerande immunförsvar för att man slutgiltigt skall bli av med infektionen. Hos patienter med vissa typer av immundefekter, t ex dåligt fungernade neutrofila granulocyter, kan det vara viktigt att välja ett antibiotikum med baktericid effekt. För rutinmässig bestämning av antibiotikakänsligheten används som regel inte spädningsmetoden utan i stället den s k agar diffusionsmetoden där små filtrerpapperslappar indränkta med en exakt mängd antibiotikum lägges på ytan av en agarplatta, på vilken man ympat en tät matta av bakterier. Plattan inkuberas sedan så att bakterierna kan växa ut och bildar en sammanhängande matta av kolonier. Under denna tid diffunderar antibiotikum från lappen ut i agarmediet och bildar en koncentrationsgradient som gör att man får en hämningszon runt lappen vars storlek är proportionell mot bakteriens känslighet för substansen i fråga. 17

18 Gemensamt för de flesta antibiotika är att de på olika sätt hämmar bakteriernas metabolism så att de slutar tillväxa eller dör. Ett antibiotikum måste alltså hämma någon livsviktig funktion hos bakterien, t ex syntesen av cellvägg, proteiner eller nukleinsyror. Här nedan följer en kort beskrivning av några vanliga antibiotika och deras verkningsmekanismer. Sulfonamider och närstående antibiotika Sulfa hämmar syntesen av folsyra. Till skillnad mot bakterier syntetiserar människan inte folsyra utan denna måste tillföras med födan ; vilket förklarar att sulfa hämmar bakterier men int människans celler. Sulfonamiderna har en bakteriostatisk effekt mot både Gram-positiva och Gram-negativa bakterier. Resistens är dock inte ovanlig på grund av specifika resistensgener (se nedan). Pseudomonas aeruginosa är alltid resistent. Cellväggsynteshämmare. Penicilliner och cefalosporiner är kemiskt nära besläktade men bildas av två olika svamparter. De innehåller båda en s k beta-laktamring som är essentiell för deras aktivitet och brukar därför gemensamt kallas för beta-laktamantibiotikum. Betalaktamantibiotikum hämmar syntesen av cellvägg genom att de binder sig till enzymer som sätter ihop mukopeptiden. Hos de flesta bakterier finns mellan 5 och 10 olika enzymer som är inblandade i denna mycket komplicerade och dynamiska process och som binder olika betalaktamantibiotika med olika affinitet. Dessa enzymer är delvis artspecifika vilket innebär att känsligheten för olika beta-laktam-antibiotika varierar mellan olika bakterier. Hämningen av mukopeptidsyntesen leder till aktivering av autolysiner( mureinhydrolaser) som bryter ner den befintliga mukopeptiden vilket leder till lys av bakterien. Beta-laktamantibiotika är således baktericida. Benzylpenicillin, eller penicillin G är den ursprungliga formen av penicillin. PcG är mycket aktivt mot Gram-positiva bakterier t ex Streptokocker och Stafykocker. En nackdel med PcG är att det är mycket syrakänsligt och kan därför ej tas per oralt utan måste injiceras. Genom att ändra lite på PcG kunde man få fram en form som kan tas per oralt, nämligen fenoxymetylpenicillin, eller PcV. PcG och PcV har två nackdelar, dels verkar i huvudsak på Gram-positiva bakterier, dels är de känsliga för beta-laktamas (penicillinas), ett enzym som produceras av många bakterier och som inaktiverar penicillin. Genom att koppla olika sidogrupper till penicillin-molekylen har man fått fram en lång rad penicilliner med olika egenskaper; t.ex sådana som även hämmar Gram-negativa bakterier eller sådana som inte inaktiveras av beta-laktamas. På liknande sätt har man framställt olika Cephalosporiner med effekt mot olika typer av bakterier. Förutom att vissa människor kan utveckla allergi ger denna grupp av läkemedel inga biverkningar. Proteinsynteshämmare. Makrolider, av vilka Erythromycin är den mest använda, binder till bakteriens ribosomer och hämmar därmed proteinsyntesen Erythromycin är bakteriostatiskt och är liksom penicillin mest aktivt mot Gram-positiva bakterier, men har också god effekt mot Clamydia och Mycoplasma. Används som alternativ till Pc, fr.a. hos Pc-allergiska personer 18

19 (Clindamycin och Lincomycin är kemiskt skilda från makroliderna men har likartad verkningsmekanism och ungefär samma antibakteriella spektrum. Clindamycin är dessutom mycket aktivt mot Bacteroides och andra anaeroba bakterier.) Tetracyklinerna hämmar också proteinsyntesen. Tetracyklin, Oxitetracyklin, Doxycyklin och Metacyklin är bakteriostatiska och har alla ett brett antibakteriellt spektrum. De används ofta för behandling av bronchit och atypiska pneumonier orsakade av Mycoplasma, Clamydia m fl. Tetracykliner lagras upp i benvävnad och tänder och får därför ej ges till gravida kvinnor och till barn. Kloramfenikol är en annan proteinsynteshämmare som har ett mycket brett antibakteriellt spektrum. På grund av sin toxicitet ( anemi ) används det dock bara vid direkt livshotande infektioner t.ex meningit och typhoidfeber. Det används också för lokalbehandling, t ex i ögonsalvor, där dosen blir mycket liten och ej orsakar några biverkningar. Fusidinsyra som också hämmar proteinsyntesen används i stort sätt bara för lokal behandling av infektioner orsakade av Staphylococcus aureus, t ex i ögonen. Nukleinsyrasynteshämmare. Nitrofurantoin är en syntetisk substans som hämmar DNAsyntesen hos många bakterier. På grund av att det metaboliseras mycket snabbt och utsöndras med urinen kan det endast användas för behandling av urinvägs-infektioner. Kinoloner som också är syntetiska substanser hämmar enzymer som behövs vid DNAsyntesen. De har ett brett antibakteriellt spektrum och är i allmänhet mera aktiva mot Gramnegativa än mot Gram-positiva bakterier. Ciprofloxacin och andra kinoloner används numera ofta mot urinvägsinfektioner och prostatit samt ibland mot okomplicerad gonorré. Rifamycin är ett "riktigt" antibiotikum som produceras av en svamp. Det binder sig mycket effektivt till bakteriernas RNA-polymeras och hämmar därigenom transkriptionen. Trots god effekt på ett stort antal både Gram-positiva och Gram-negativa bakterier används det nästan uteslutande för behandling av tuberkulos. Nya antibiotika med bättre antibakteriella och farmakologiska egenskaper utvecklas ständigt. Ett särskilt motiv till att finna nya substanser är att bakterier snabbt utvecklar resistens mot de medel som används flitigt. Antibiotikaresistens Utvecklingen av antibiotikaresisten är ett stort kliniskt problem. Frekvensen, med vilket detta sker, varierar beroende på både bakterie och antibiotikum. Vissa bakteriearter, t ex coliforma och S.aureus, utvecklar resistens mycket snabbare än andra.. Resistens utvecklas relativt lätt mot penicilliner, tetracyklin och streptomycin, men nästan aldrig mot metronidazol. Antibiotikaresistens kan uppkomma på två olika sätt. 1. Genom spontana kromosomala mutationer. 2. Genom upptag av resistensgener. 19

20 Skillnaden mellan dessa två mekanismer kan illustreras med streptomycin-resistens som kan uppkomma på båda sätten. En enstaka mutation kan leda till en förändring av bakteriens ribosomer så att streptomycin inte längre binder sig. Denna förändring leder till resistens mot streptomycin, men innebär också att ribosomen fungerar något sämre. Detta innebär att i en antibiotikafri miljö växer den resistenta mutanten sämre. I närvaro av streptomycin kommer däremot endast den resistenta mutanten att kunna föröka sig och man får en anrikning av resistenta bakterier ( en resistent stam). Bakterier kan också bli resistenta mot streptomycin genom att de tar upp en resistensgen från en annan bakterie. Resistensgener är gener som kodar för specifika proteiner som inaktiverar antibiotika,eller på annat sätt motverkar deras effekt på bakterien. Resistens mot streptomycin beror på ett enzym som inaktiverar streptomycinet. En sådan gen kan inte uppstå genom en enstaka mutation utan har sannolikt utvecklats under en mycket lång tid som skydd mot naturligt förekommande antibiotikum. Resistensgener är ofta lokaliserade till plasmider som kan överföras mellan bakterier genom konjugation,transduktion eller transformation. Överföringen kan ibland ske över artgränserna. Många individer har t ex i sin normala tarmfloran stammar av E.coli och andra enterobakterier som innehåller resistensgener som kan överföras till patogena bakterier så som Salmonella och Shigella. Samma plasmid kan innehålla flera olika resistensgener ( upp till 9 st),vilket innebär att en bakterie kan bli resistent mot flera olika antibiotikum samtidigt. Exempel på resistensgener Antibiotikum Penicilliner och Cefalosporin Tetracykliner Kloramfenikol Erythromycin Resistensgen, kodar för: Beta-laktamas; enzym som spjälkar ß-laktam-ringen Proteiner som transporterar ut tetracyklin ur bakterien Enzym som acetylerar kloram-fenikol som därigenom blir inaktivt Enzym som metylerar 23S-RNA, Lincomycin leder till minskad bindning av Clindamycin antibiotika till ribosomen 20

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

ABSTRACT SAMMANFATTNING

ABSTRACT SAMMANFATTNING ABSTRACT The discovery of penicillin marks an important milestone in the development of modern medical treatment. Today the growing problem of antibiotic resistant bacteria threatens our ability to treat

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Medicinjakten i Flemings fotspår

Medicinjakten i Flemings fotspår Medicinjakten i Flemings fotspår Det första delprojektet av Forskarhjälpen, genomfördes under 2011. Det var ett samarbete mellan Nobelmuseet, Laboratoriet för kemisk biologi vid Umeå universitet (LBCU)

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Antibakteriell effekt

Antibakteriell effekt Antibakteriell effekt -Hur påverkas specifika bakterier av utvalda substanser? Linnéa Midefelt & Elma Nuhić Polhemsgymnasiet, Nv3d Projektarbete läsåret 12/13 Handledare: Ola Nordqvist Abstract Our project

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet

Läs mer

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste

Läs mer

få se en naturvetenskaplig forskningsmiljö och träffa människorna i den miljön.

få se en naturvetenskaplig forskningsmiljö och träffa människorna i den miljön. Martin Andersson 780920-1978 Kurs 3, Professionen Lärarutbildningen Malmö högskola NO-relaterat studiebesök Jag tänkte att mina gymnasieelever skulle få göra ett studiebesök på en universitetsavdelning

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!! Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes & virulens SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes Uppkomst och utveckling av en sjukdom Förhållandet mellan sjukdomsorsak och - verkan Infektionspatogenes Beskriver

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

Incimaxx Aqua S-D. Produktdatablad. Beskrivning. Produktfördelar

Incimaxx Aqua S-D. Produktdatablad. Beskrivning. Produktfördelar Produktdatablad Incimaxx Aqua S-D Beskrivning Sur produkt för rengöring och desinfektion av dricksvattensystem och dricksvatten till djur Produktfördelar Avlägsnar snabbt och effektivt kalk och alger i

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Laborationskompendium

Laborationskompendium Laborationskompendium Medicinsk mikrobiologi, 7,5hp Labhandledare: Ann Erlandsson Fakulteten för Teknik- & Naturvetenskap Avdelningen för Kemi och Biomedicinska ämnen Karlstads Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Mikroorganismernas storlek och snabba förökning medför, att de kan uppnå stort antal i livsmedel under för mikroorganismerna gynnsamma betingelser.

Mikroorganismernas storlek och snabba förökning medför, att de kan uppnå stort antal i livsmedel under för mikroorganismerna gynnsamma betingelser. Bilaga Mikrobiologi 1. Allmänt om mikroorganismer Mikro betyder liten. Mikroorganismerna är så små, att de inte kan ses med blotta ögat. För att kunna studeras måste bakterier därför förstoras i mikroskop

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

ANTIBIOTIKAPOLICY FÖR HUND- OCH KATTSJUKVÅRD

ANTIBIOTIKAPOLICY FÖR HUND- OCH KATTSJUKVÅRD ANTIBIOTIKAPOLICY FÖR HUND- OCH KATTSJUKVÅRD (PETPOLICYdec01) 2002-01-28 2 INLEDNING...7 I. FÖRSKRIVNING OCH HANTERING AV ANTIBAKTERIELLA LÄKEMEDEL...9 VÄGLEDNING VID FÖRSKRIVNINGEN...9 Antibakteriella

Läs mer

LifeClean Ytdesinfektion MED SPORICIDAL EFFEKT

LifeClean Ytdesinfektion MED SPORICIDAL EFFEKT Produktkatalog: 2014-3 LifeClean Ytdesinfektion MED SPORICIDAL EFFEKT Världsunik produkt för allrengöring och ytdesinfektion Total avdödning av Clostridium difficile på 60 sekunder Färdigblandad 2 i 1-lösning,

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,

Läs mer

AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI

AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI AKTIVA BAKTERIER & ENZYMER AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI Nilfisk Biobact är ett miljöriktigt rengöringsmedel som är baserat på mikroorganismer och enzymer. BIOBACT CLEAN ALLRENGÖRING Nilfisk Biobact

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN

BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN UMEÅ UNIVERSITET LABORATIONSHANDLEDNING Biokemi Farmaceutisk kemi 1 Lars Backman 2011-09-09 BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN Utblick Våra gener innehåller all information som behövs för att tillverka en ny

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida För resultat, kontakta Ylva

Läs mer

Undervisningsmaterial. Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion

Undervisningsmaterial. Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion ANTIBIOTIKARESISTENS Undervisningsmaterial Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion 1 Allt fler och fler fall med multiresistenta bakterier upptäcks inom sjukvården och blir

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Kurskod: BL1015, HK 2014 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-10-17 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 54 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 6

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Legionella Pneumophilia

Legionella Pneumophilia Projekt U10 MÅL Rätt temperatur vid varje tappställe både varmvatten och kallvatten Rätt material i ledningsystemet Spårbarhet vid Legionella arbetet Kvalitetssäkra provtagningarna Ta bort ansvaret från

Läs mer

Dödar 99,9 % av bakterierna

Dödar 99,9 % av bakterierna Experterna på hygienservice En hygienrevolution för ytor och händer Verkar direkt Långtidsverkade Dödar 99,9 % av bakterierna 0 % alkohol Hygienutmaningen Det här är UltraProtect Oavsett vilket verksamhetsområde

Läs mer

Information i frågan om yrkesmässig användning av rengörings- och desinfektionsmedel där extra hög hygiennivå behövs

Information i frågan om yrkesmässig användning av rengörings- och desinfektionsmedel där extra hög hygiennivå behövs Information i frågan om yrkesmässig användning av rengörings- och desinfektionsmedel där extra hög hygiennivå behövs Hygienrisker i samhället Människan är i sin vardag omgiven av en mängd olika mikroorganismer

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält.

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält. 1 2 Innehållsförteckning sid 1. Introduktion 2 2. Innehåll 2 3. Säkerhetsanvisningar 2 4. Komma igång 3 5. Rengöring 5 6. Desinfektering 5 7. Sterilisering 5 8. Förpackning och lagring 7 9. Garanti 7 1.

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Gamla patientbroschyren bilder Lonquexlipegfilgrastim Din läkare har ordinerat Lonquex Du får Lonquex eftersom du har ett

Läs mer

NILFISK HYGIENSERIE LÖSNINGAR FÖR DINA HYGIENBEHOV

NILFISK HYGIENSERIE LÖSNINGAR FÖR DINA HYGIENBEHOV NILFISK HYGIENSERIE LÖSNINGAR FÖR DINA HYGIENBEHOV Alltid rena händer! Nilfisk marknadsför tvål för hand- och kroppshygien inom olika områden. Vår ambition med Nilfisk Hygienserie är att utveckla produkter

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

När resultat och pris avgör. Livsmedelsbroschyr. I samarbete med. www.sanego.se. Box 222 665 25 Midgårdsvägen 1 Kil

När resultat och pris avgör. Livsmedelsbroschyr. I samarbete med. www.sanego.se. Box 222 665 25 Midgårdsvägen 1 Kil Box 222 665 25 Midgårdsvägen 1 Kil Tel 0554-12740 fax 0554-40470 e-post info@ejes.nu Livsmedelsbroschyr I samarbete med www.sanego.se När resultat och pris avgör Rengöringsprodukter Kötthantering 1. Daglig

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Kolerabakteriens förökning The Proliferation of the Cholera Bacterium

Kolerabakteriens förökning The Proliferation of the Cholera Bacterium Kolerabakteriens förökning The Proliferation of the Cholera Bacterium Gymnasiearbete Sara Nilsson Tengstrand N3D Handledare Kerstin Heimer Sundström 2014-03-11 En studie i kolerabakterien Vibrio Choleraes

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer. Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Bakteriella virulensfaktorer studie kring adhesiva egenskaper hos Plesiomonas shigelloides

Bakteriella virulensfaktorer studie kring adhesiva egenskaper hos Plesiomonas shigelloides Bakteriella virulensfaktorer studie kring adhesiva egenskaper hos Plesiomonas shigelloides Helena Ekman Handledare Karel Krovacek, PhD Institutionen för Veterinärmedicinsk Mikrobiologi, avdelningen för

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer