Vad krävs för liv? Vad är liv? Allt liv består av celler! Livets uppkomst
|
|
- Björn Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ämnesomsättning Vad är liv? Avgränsad från yttermiljö Svarar på stimulans utifrån Förmåga till reproduktion Nedärvning av egenskaper - Artlikhet Vad krävs för liv? organiska ämnen, fr.a. makromolekyler, dessa består av: Kol det grundämne som ger huvudstrukturen Övriga ämnen som ingår i biomolekyler, som aminosyror och DNA, t.ex. H, N, O, P och S Vatten Energi Kontroll/styrning 1 2 Allt liv består av celler! En cell kännetecknas av att den: avgränsas från omgivningen av ett membran utbyter material selektivt med sin omgivning har en egen ämnesomsättning förökar sig genom delning har ett eget ärftlighetsmaterial En organism kan vara en- eller flercellig Livets uppkomst Det liv vi känner idag har antagligen utvecklats från en och samma urcell Denna urcell var antagligen från början mycket ineffektiv, men klarade sig därför att det fanns gott om näring och inte fanns någon konkurrens Att nytt liv skulle utvecklas från död materia idag är osannolikt, eftersom det nu finns så hård konkurrens i naturen 3 4 1
2 Indelning av organismvärlden Indelning av organismvärlden Carl von Linné 1700-tal Systematiserade ffa växter Ju mer lika ju närmare besläktade Gav logiska namn Binär nomenklatur ett artnamn och ett släktnamn Homo sapiens Anemone nemorosa Pseudomonas fluorescens Art Släkte Ordning Klass Rike Homo sapiens Homo Primates Mammalia Animalia 5 Idag är DNA-sekvens viktigt för indelningen Vanligen används en gen för ribosomalt RNA, 16S (Archaea och Bacteria) och 18S (Eukarya) Alla organismer har genen - livsviktig Har samma funktion (proteinsyntes) hos alla organismer Lagom stor 6 Indelning av organismvärlden Bacteria Baserat på DNA-sekvenser har organismvärlden delats in i tre huvudgrupper eller domäner: Bacteria Archaea Eukarya Finns i alla vanliga miljöer Jord Luft Vatten Mat I oss! (ung bakt.) bakterier på jorden Vissa är patogena (sjukdomsalstrande) De flesta är oskadliga för oss Bakterier är nödvändiga för att ekosystemen ska fungera Carlson & Linder, fig
3 Archaea Prokaryoter Vanliga i extrema miljöer heta källor iskalla vatten extremt salta, sura eller basiska miljöer Men finns också i vanliga miljöer, t.ex. i havet Inga kända patogener Skiljdes ut som egen grupp för ca 30 år sedan Betydligt färre kända arter än hos Bacteria 9 Bacteria + Archaea = PROKARYOTER enkel cellstruktur, saknar membranavgränsad cellkärna 10 Eukaryoter Alla flercelliga organismer är eukaryoter Växter Djur Svampar Egenskaper hos de tre domänerna Utöver skillnader i DNA-sekvenser i 16S/18S-genen, finns andra skillnader: Men många eukaryoter (de flesta grupperna) är encelliga Alger Jäst protozoer eller protister Alger 3
4 Vad är en cell? Byggnad Råvaror Vad är en cell? Distribution Produktion Sophantering Arbetare Huvudkontor Infrastruktur Celltyper Celltyper Bio A sid Jämförelse mellan bakteriecell och djurcell 15 Bio B sid 5 En växtcell. Har djurcellens organeller samt ofta också kloroplaster och vakuol. Har dessutom cellvägg. 16 4
5 Prokaryot cell Vertikal genöverföring Härifrån styrs cellen All strategi cellen behöver är lagrad här Inga beslut allt förprogrammerat Förändringar i programmeringen: Mutationer genöverföring, tex plasmider (prokaryoter) sexuell omkombination (eukaryoter) bakteriecell 17 Härifrån styrs cellen All strategi cellen behöver är lagrad här Inga beslut allt förprogrammerat Förändringar i programmeringen: Mutationer genöverföring, tex plasmider (prokaryoter) sexuell omkombination (eukaryoter) Identiska! 18 Vertikal genöverföring Prokaryot cell Prokaryot cell Nukleoiden Härifrån styrs cellen All strategi cellen behöver är lagrad här Inga beslut allt förprogrammerat Förändringar i programmeringen: Mutationer genöverföring, tex plasmider (prokaryoter) Horisontell genöverföring Diffus struktur En kromosom kan vara: Cirkulär Linjär (ovanligt) Plasmider genetiskt material utanför kromosomen Är ofta olika! sexuell omkombination (eukaryoter)
6 Translation Transkription Kärnan hos eukaryoter är en organell membraninbunden Mer organiserad än hos prokaryoter Flera, linjära kromosomer Diploida två upplagor av varje kromosom Eukaryot cell Kärnan Eukaryoter diploider (Förutom könsceller) Två anlag för varje egenskap Ett av anlagen kan dominera Prokaryoter haploider Endast ett anlag för varje egenskap Diploider långsam förändring färre skadliga förändringar Haploider snabb förändring snabb evolution Produktion tillverkning av proteiner DNA mrna Arbetarna - proteinerna Glukos Laktos Glycerol Proteinernas uppgifter: Ge struktur Rörlighet Transport av ämnen Kommunikation/styrning Enzymatiska reaktioner nedbrytning syntes Glu-enzym 1 Lac-enzym 1 Gly-enzym 1 aminosyra trna ribosomen Prokaryoter Kopplad translation och transkription Reglering Många ribosomer samtidigt 23 ENERGI Glu-enzym 2 Lac-enzym 2 Gly-enzym 2 Glu-enzym 3 Lac-enzym 3 Gly-enzym 3 Glu-enzym 4 Lac-enzym 4 Gly-enzym 4 ENERGI ENERGI Vatten + CO 2 Vatten + CO 2 Vatten + CO
7 Distribution och kvalitetskontroll Golgiapparat: Tar emot proteiner från ER som ska skickas ut till olika delar av cellen slutmodifierar proteinerna kvalitetskontroll adressering och distribution Hos eukaryoter Endoplasmatiskt nätverk (ER): syntes och styrning av proteiner som ska skickas ut till olika delar av cellen, fr.a. membranproteiner Lipidsyntes 25 Metabolism Bryter ner energirika föreningar ger ATP energi-valuta Fermentation (jäsning) litet energiutbyte ofullständigt nedbrutna restprodukter bildas, t.ex. mjölksyra eller etanol Respiration (andning) oftast stort energiutbyte Elektrontransportkedja 26 Prokaryoter Eukaryoter Membran kan respirera inte bara med O 2, utan också med tex SO 4 2-, NO 3 - Syre vanligast, ger mest energi Elektrontransportkedjan finns i cellmembranet Hos prokaryoter finns också många olika jäsningar 27 Respirationen hos eukaryoter sitter inte i cellmembranet utan i mitokondrien Organell två membran Eget DNA Tros ha uppkommit från symbiontisk bakterie 28 7
8 Respiration - Eukaryoter Fotosyntesen Solens energi -> kemisk energi (socker) Mitokondrie Prokaryoter I cellmembranet eller membran i inne i cellen Eukaryoter I membran i kloroplasten (organell) Men samma typ av struktur! Exempel: Cyanobakterier Alger Råvaror kol, kväve, fosfor C, H, N, P, S Både råvara och energi Cellmembran Skydd mot omvärlden Ger egen inre miljö Kommunikation Cellmembranet innehåller: membranlipider, ofta fosfolipider Transportproteiner Signalreceptorer (proteiner) proteiner som sköter energimetabolism hos prokaryoter t. ex. glukos ENERGI, H 2 O, CO 2 nya cellbeståndsdelar, -> aminosyra, lipid 31 membranet är flytande - DYNAMISKT! 32 8
9 Bakterier har cellvägg Cellmembranet Djurceller saknar cellvägg Cellväggen C & L Fig. 3.4 Ger form och stadga Ytterligare skydd mot omvärlden Förhindrar att cellen sprängs pga högt inre tryck En viktig beståndsdel hos bakteriecellväggen är peptidoglykan (kallas också murein) sockerkedjor som sammanbinds med peptidkedjor Cellvägg hos bakterier Två huvudtyper, Gram+ och Gram- namnen kommer från den sk Gramfärgningsmetoden (Christian Gram) Pga det tjocka peptidoglukanlagret hålls färgen kvar i G+ Cellvägg prokaryoter Grampositiva har ett peptidoglykanlager som är många sockerkedjor tjockt Alla gram-positiva finns i en gren i evolutionsträdet Alla andra Bacteria är gram-negativa! Flera vanliga antibiotika, t.ex. penicillin och vancomycin, inhiberar cellväggssyntesen C & L Fig. 3.5 Grampositiv cellvägg
10 Gramnegativ cellvägg: tunt peptidoglykanlager ett yttre membran som hindrar vissa ämnen från att passera lipopolysackarider kan identifieras av immunsystemet kan vara toxiskt Archaeas cellvägg Helt olik Bacteria Saknar peptidoglukan Kan bestå av polysackarider och/eller proteiner Antibiotika mot bakteriecellväggen fungerar ej på Archaea! C & L Fig. 3.6 Gramnegativ cellvägg Eukaryoters cellvägg Finns i växtceller, svampar och de flesta encelliga eukaryoter -vanligen cellulosa eller kitin Djurceller och amöbor, t ex, saknar cellvägg Sophantering Lysosomen och peroxisomen Lysosomen Bryter ner: defekta organeller makromolekyler partiklar från omgivningen BARA HOS EUKARYOTER! Organeller Egen inre miljö Peroxisomen Omvandlar giftiga ämnen till ofarliga Bildar väteperoxid
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merProkaryota celler. Bakterier och arkéer
Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Läs merOlika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merFacit till Testa dig själv och ord begrepp
Facit till Testa dig själv och ord begrepp Liv i utveckling Avsnitt 1.1 biologi Biologi är läran om livet och handlar om allt levande. organism Alla levande varelser kallas gemensamt för organismer. DNA
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs mer4 Livet börjar med cellen
4 Livet börjar med cellen Cellen är biologins grundenhet. Celler kan leva som självständiga organismer eller ingå i specialiserade vävnader i flercelliga individer. Cellbiologin uppstod på 1600-talet då
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ
Läs merInnehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
Läs merBiomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Läs merOmtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002
Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-01-28 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + fristående 54p Akut- och
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merKunskapsmål ht (reviderade )
Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,
Läs merTentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012
Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tid: kl 8.15-12.15 För godkänt behövs 50% och för VG 75%. Totalt antal poäng på tentamen är 70 p Johanne-Sophie kan nås på telefon 070-5237031,
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merA Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande
Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?
Läs merVad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?
Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla
Läs merNAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES:
INSTITUTION: CMB Kursnamn: Biologi baskurs Kurs kod: BIO 100 Tentamensmoment: Cell och molekylärbiologi del 2 Tentamensdatum Lärare: Malte Hermansson, kursledare KODNUMMER: NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ
Läs merEn bioinformatorisk genjakt!
En bioinformatorisk genjakt - En jämförelse av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet genom att hämta information från en databas på nätet. Målet
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs merInnehåll. Artiklar. Referenser. Artikellicenser
Innehåll Artiklar Eukaryoter 1 Prokaryoter 3 Cellvägg 5 Cellmembran 6 Cellkärna 7 Kärnmembran 10 Endoplasmatiska nätverket 11 Ribosom 12 Cellskelett 13 Flagell 14 Cilier 15 Pilus 16 Fimbrie 16 Golgiapparaten
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merGenetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Läs merStudier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Läs merTentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c
Läs merFörra föreläsningen Introduktion - Principer
Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Läs merVAD SKA DU LÄRA DIG? Formulera vad som är typiskt för alla levande organismer. Beskriva livets uppkomst
UTVECKLINGSLÄRA VAD SKA DU LÄRA DIG? Formulera vad som är typiskt för alla levande organismer Beskriva livets uppkomst Redogöra för hur forskning kunde gå till förr och hur biologiska upptäckter lett till
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET KEMI Lpo 94
Arbetsområde: Ämnena runtomkring oss utvecklar kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av betydelse för vardagslivet utvecklar kunskap om atomens byggnad får inblick i
Läs merMänniskokroppen 2 - Mat
1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 4. Trots att det finns mängder av olika bakteriearter så kan huvuddelen av dem delas in i :
KOMMENTARER TILL KAPITEL 4 Trots att det finns mängder av olika bakteriearter så kan huvuddelen av dem delas in i : 3 morfologiska huvudgrupper, jfr fig 4.11 1. Kocker - sfäriska - kan bilda aggregat.
Läs merHur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merSvar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt
Läs merInfo r prov i cellbiologi Biologi B
Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merEVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Läs mer9/22/12% Introduk.on%.ll%biokemi% Varför%behöver%vi%veta%något%om%biokemi?% Biokemi%Q%Introduk.on%
Introduk.on.llbiokemi Kontak.nfo: Föreläsare:LisbethOlsson,lisbeth.olsson@chalmers.se Ansvarigförinledandebiokemiundervisningen,Eva Albers,albers@chalmers.se Programansvarigförbioteknologiprogrammet, franzen@chalmers.se
Läs merFig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner
Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,
Läs merTranskription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Läs merLivets historia på ett år
Livets historia på ett år Livets historia på ett år Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år! Jorden skapades kl. 00:00:00
Läs merInstuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)
Läs merPROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap
Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan
Läs merÄgg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och
Läs merLycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar
Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne
Läs merAnvändning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur
Läs merKlimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad
Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att
Läs merMekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter
Läs merBiologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
Läs merTräningslära. Årskurs 8
Träningslära Årskurs 8 Vad är träningslära? Träningslära är samlingsnamnet för hur människan på olika sätt kan utveckla sin kropps funktioner Många olika saker kan ingå i begreppet träningslära, det ni
Läs merTranskrip1on och transla1on
Transkrip1on och transla1on Den centrala dogmen De.a gäller för alla celler Ø De har DNA som ärhlighetsmaterial Ø DNA:t läses av 1ll mrna och deca i sin tur läses av 1ll protein Transkrip1on = avskrivning
Läs merGenetik I. Jessica Abbott
Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg
Läs merVågkraft och tidvattenkraft
Vågkraft och tidvattenkraft Källor: Sida 1: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/lysekils projektet.html Sida 2: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/vagkraft.html
Läs merPoäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.
Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,
Läs merBiologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet
Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merGramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test
KLASSIFICERING AV BAKTERIER Efter; Fenotyp Cellvägg Form Växtsätt Metabolism Med hjälp av; Metoder som Gramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test Fortsättning hur Bakterier kan klassificeras
Läs merHär växer människor och kunskap
Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första
Läs merOrienteringskurs. Astrobiologi. Del 4
Orienteringskurs Astrobiologi Del 4 Jordens ungdom 4,6 miljarder år före nutid Jorden bildades, het planet, tät atmosfär, maffig växthuseffekt 4,4 miljarder år före nutid första hav, jordskorpan bildades
Läs merPROV EKOLOGI. Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa.
PROV EKOLOGI Namn Klass Poäng av 34 poäng. Betyg F E D C B A Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa. Raderna i tabellen
Läs merNamn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen
Läs merBaskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Cellbiologi - Föreläsningsanteckningar
Kurslitteratur Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006 Cellbiologi - Föreläsningsanteckningar B. Alberts et al, Essential Cell Biology: An Introduction to the Molecular Biology of the Cell. 2:d edition, Garland
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL
KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11 En del av detta ingår som ni ser inte i läslistan, men det är med här som bakgrundsinfo. ändå eftersom jag ibland brukar komma in på detta under introduktionsföreläsningen./malte
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Kemiska bindningar delas in i två huvudtyper Intramolekylära bindningar: De bindningar som finns mellan atomerna i en molekyl, mellan jonerna i e5 salt eller
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merInvandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Läs merMitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merMetabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Läs merGrunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14)
Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14) Introduktion Eukaryoter (som Alberts, med något litet undantag, handlar om) har ett ganska begränsat urval av energigivande metabolismer. Aerob
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre
Läs mer