Kolhydrater. Biologisk kemi 7,5 hp KTH VT 2012 Barbara Norman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kolhydrater. Biologisk kemi 7,5 hp KTH VT 2012 Barbara Norman"

Transkript

1 Kolhydrater Biologisk kemi 7,5 hp KTH VT 2012 Barbara Norman

2 Disposition Vad är kolhydrater? Bildning och nedbrytning av kolhydrater Varför behöver vi kolhydrater? Kolhydrater på molekylnivå Isomeri - Kiralitet och enatiomerer - Fischer projektion och cykliska strukturer Disackarider Polysackarider Olika bindningstyper Andra kolhydrater och deras funktion Kolhydratmetabolism - introduktion

3 Mål Förstå stereoisomeri - kunna förklara begrepp såsom kiralitet, tetrahedralt stereocenter och enantiomer. Strukturer av monosackarider - förstå Fischerprojektion och kunna förklara sambandet mellan en rak och en cyklisk form. Kunna rita strukturformel för glyceraldehyd, dihydroxyaceton och glukos. Strukturer av disackarider - kunna namnge vilka monosackarider maltos, laktos och sackaros består av och beskriva bindningstyperna mellan monosackariderna. Olika typer av kolhydrater - kunna definiera mono-, di- och polysackarider samt beskriva deras struktur och funktion. Kunna förklara skillnader mellan stärkelse och cellulosa. Känna till modifierade kolhydrater. Funktion - reflektera över kolhydraters olika funktioner

4 Exempel på kolhydrater

5 Energin kommer från solen Växter bildar kolhydrater genom fotosyntes ATP

6 Digestion och absorption av kolhydrater 1. Munhåla: Enzymet amylas i saliven börjar sönderdela kolhydrater 2. Tunntarmen: Enzymet amylas från pancreas och andra enzymer från tarmväggar ger nedbrytning till enkla sockerarter Enkel översiktsbild på kolhydratnedbrytning

7 Många som är laktosintoleranta har för lite av enzymet laktas

8

9 Nedbrytning av olika födoämnen Glukos Tas upp från tarmen och transporteras i blodet Viktig energikälla för bl. a. hjärnan

10 Energi förvaras i fosfatbindningar Energi 1 gram ATP kan frigöra 59J

11 Vad behövs energi till, energikrävande processer Rörelse (kontraktion av muskelceller) -Skelettmuskel -Hjärtmuskel -Glatt muskulatur Tillväxt (allmän) barn, skador, mm Reparation (nybilda proteiner i den takt som de nöts ut ) Transport mellan olika delar inne i cellen Transportera ämnen ut eller in i cellen, jonpumpar

12 Kolhydrater på molekylnivå

13 Introduktion till kolhydrater 1.Monosackarid 3-6 C kan inte hydrolyseras Ex - glukos - fruktos - galaktos 2.Disackarider byggs upp av två monosackarider: Ex - laktos - maltos - sackaros 3.Polysackarider består av flera monosackarider Ex- stärkelse - glykogen - cellulosa (oligosackarider = 2-9 st sammankopplade monosackaridenheter)

14 Kolhydrat = Kol + vatten Gemensamt för alla kolhydrater: Summaformel: (CH 2 O) n

15 Klassificering av Monosackarider Aldoser och ketoser med: 3st C kallas trioser ex: glyceraldehyd är en aldotrios ex: dihydroxyaceton är en ketotrios 4st C kallas tetroser 5st C kallas pentoser 6st C kallas hexoser ex: glukos är en aldohexose ex: fruktos är en ketohexose

16 Klassificering av Monosackarider Glukos är en aldohexos (aldo- = aldehyd, -hex = sex kol; -ose = socker) Ribos är en aldopentos (femkols- aldehyd socker) Fructose är en ketohexos (sexkols- ketonsocker) Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two 16

17 Isomeri Isomera molekyler har samma molekylformel men olika utseende Två olika typer av isomerer - Strukturisomeri (konstitutionsisomeri) molekylernas atomer är bundna till varandra på olika sätt -Stereoisomeri (rymdisomeri) molekylerna är ordnade på olika vis i rymden -diastereomerer -enantiomerer (kiral kolatom) diastereomerer

18 Glyceraldehyd Glyceraldehyd är den enklaste kolhydraten med en kiral kolatom

19 Stereocenter Hur kan man identifiera en kiral molekyl? En kiral kolatom har 4st olika (unika) grupper bundna till sig

20 Kirala molekyler Kirala molekyler förhåller sig till varandra som högerhand till vänsterhand. De är spegelbilder av varandra men formerna kan inte läggas på varandra (superimpose) Enantiomerer = optiska isomerer

21 Optisk aktivitet Enantiomerer har samma fysikaliska egenskaper förutom vridning av planpolariserat ljus En lösning av D eller L-formen i ett enantiomerpar vrider ljuset lika mycket men åt motsatt håll Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two 21

22 Enantiomerer n = antal kirala kolatomer resulterar i 2 n isomerer och halva antalet enantiomerpar

23 Fischer projektion ett sätt att presentera stereoisomerer två-dimensionellt Regler för att rita 1- Stereocentrum (kirala kolet C) placeras i papprets plan - platta till 2- Bindningar som befinner sig ovanför pappret visas som horisontella linjer 3-Bindningar som befinner sig under pappret visas som vertikala linjer

24 Ex Glyceraldehyd Regler för att rita (forts) 1. Lägg kolkedjan vertikalt, karbonylgruppen ska ligga överst 2. Rotera det kirala kolet 180 grader för att få den andra enantiomeren

25 D och L? monosackarider delas upp i L- och D-former Dextro (höger) Laevo (vänster) Valt D-glyceraldehyd som modell för övriga kolhydrater I naturen finns mest kolhydrater av D-varianterna OBS! En D-kolhydat kan vara antingen + eller - vridande

26 Många enzymer är kirala

27 Enantiomerer kan ha olika biologisk aktivitet Många biomolekyler är kirala, kan bara binda den ena av ett par enantiomerer Ofta finns bara den ena formen i naturen Ex. Thalidomid (neurosedynskador) * Ibuprofen * (* kiralt kol)

28 Uppgift : Viktiga monosackarider

29 Andra monosackaridstrukturer Aldehyder och ketoner reagerar med alkoholer och bildar hemiacetaler. Hydroxyl- och karbonylgruppen i samma sockermolekyl kan bilda en intern hemiacetal. Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two 29

30 Hexoser kan bita sig i svansen! Partiellt positivt C attackeras av fritt elektronpar på O Aldehyd + Alkohol -glukos Hemiacetal -glukos

31 Från Fisher till cyklisk Haworth projektion Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two

32 Mutarotation mutarotation: förändring av riktningen i planpolariserat ljus beroende på skift i jämvikten mellan de olika glukosformerna anomerer: två former av cyklisk monosackarid där OH-gruppen på C1 pekar neråt (α) eller uppåt (β) I en glukoslösning förekommer alla tre formerna Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two 32

33 D och L beskriver enantiomerer med olika riktning på OH-gruppen längs bort från karbonylgruppen. och beskriver anomerer med olika riktning på OHgruppen på C1. Haworth projektion beskriver cykliska strukturer. CH 2 OH gruppen i ett D socker presenteras alltid ovanför ringen i Haworth projektionen. Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two 33

34 Disackarider

35 Bildning av Acetal Bildning av hemiacetal: karbonyl + hydroxyl - inom en monosackarid Bildning av acetal : hemiacetal + hydroxyl - mellan olika monosackarider Kolhydrat-acetaler kallas Glykosider

36 Disackarider bildas från cykliska hemiacetal enheten från ett socker, och från alkoholgruppen på det andra sockret Disackarider (1-4) glykosid bindning

37 Kolhydrat-acetaler kallas glykosider Disackariden maltos består av två glukosenheter bundna i en α-1-4 glykosidbindning

38 Laktos (mlölksocker) är en disackarid bestående av -D-galaktos och -D-glukos. De två monosackariderna är bundna med en -1,4 glykosidbindning. Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two 38

39 Sackaros består av en D-glukos och en D-fruktos som binds via en 1-2 glykosidbindning Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two 39

40 Disackarider Tre vanligaste och näringsmässigt viktigaste disackariderna: Maltos, Laktos, Sackaros (=Sucrose)

41 Hur sött är socker? ex. på olika kolhydrater och artificiella sötningsmedel. Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two 41

42 Polysackarider

43 Polysackarider Polysackarider byggs upp av tals av monosackarider Vanligaste polysackariderna Stärkelse: växters lagring av energi Glykogen: däggdjurs lagring av energi Cellulosa: cellväggsmaterial i växter Polysackarider byggs upp av samma eller olika monosackaridenheter och kan vara raka eller grenade

44 Varför får vi energi av potatismos men ej av granbark? Stärkelse = polyglukos Cellulosa = polyglukos Ung granbark kan samlas in och kokas ur varpå avkoket dricks, och kan vara ett viktigt tillskott särskilt vintertid i nordliga trakter. Den kan även med fördel ätas rostad vid elden, i synnerhet den tunnare yngre barken från unga toppskott/grenar.

45 Viktig skillnad i bindningstypen mellan glukosenheterna i cellulosa (β-1,4) och stärkelse (α-1,4)

46 Cellulosa Cellulosa bygger upp cellväggar (växter) och växtfibrer Enbart β-glukos med β-(1-4 )-glukosidiska bindningar Geometrin tillåter att glukoskedjor packar sig sida vid sida vilket leder till en mycket stabil struktur Människor har inga enzymer som kan bryta ner cellulosa Kossor?

47 Stärkelse enbart α-glukosmolekyler 10-20% Amylos α-(1-4) bindningar 80-90% Amylopektin α-(1-4) bindningar + α-(1-6) bindningar Spiralformad för att skydda OH-grupperna från vatten Hydrolys av de olika bindningarna kräver olika enzym

48 Liknar amylopektin men är mer grenad Glukos binds samman med α-1-4 glukosidiska bindningar var glukos förgrening via α -1,6-glukosidisk bindning Glykogen Lagras i lever och skelettmuskulaturen Vid överskott omvandlas glykogen till fett

49 Glykemisk index Classification GI range Examples Low GI 55 or less most fruits and vegetables, legumes/pulses, some whole, intact grains, nuts, fructose Medium GI whole wheat products, basmati rice, sweet potato, sucrose, baked potatoes High GI 70 and above white bread, most white rices, corn flakes, extruded breakfast cereals, glucose,

50 Andra typer av kolhydrater med modifierade glukosmolekyler Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two 50

51 Exempel på modifierade polysackarider: Chitin bygger upp skalet hos hummrar och skalbaggar Heparin antikoagulant Glykoproteiner proteiner med korta kedjor oligosackerider har många funktioner, (ex blodgrupper) Copyright 2010 Pearson Education, Inc. Chapter Twenty Two 51

52 Förbränning av glukos Första steg i glykolysen

53

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer Niklas Dahrén Olika typer av isomerer Kedjeisomerer ü Isomerer: Isomerer är ämnen som har samma summaformel/molekylformel men där molekylstrukturen skiljer

Läs mer

Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer Niklas Dahrén Olika typer av isomerer Kedjeisomerer Isomerer: Isomerer är ämnen som har samma summaformel/molekylformel men där molekylstrukturen skiljer

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Organiska föreningar - del 8: Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar - del 8: Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén Organiska föreningar - del 8: Struktur- och stereoisomerer Niklas Dahrén Olika typer av isomerer Kedjeisomerer Isomerer: Isomerer är ämnen som har samma summaformel/molekylformel men där molekylstrukturen

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

4. Organiska föreningars struktur

4. Organiska föreningars struktur 4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen. Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid

Läs mer

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla Kolhydrater NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET KOLHYDRATER KAN DU redogöra för vad kroppen använder kolhydrater till redogöra för hur kolhydrater är uppbyggda ge exempel på några enkla och några sammansatta

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Naturprodukter Fö

Naturprodukter Fö aturprodukter Fö 8-2011 aturprodukt: En kemisk substans producerad av en levande organism; en term som vanligen används att relatera en kemisk förening som hittats I naturen med en karaktäristisk farmakologisk

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 5 Stereokemi Kapitel 6 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) Nomenklatur 5) Flera stereocenter 6) Ringsystem 7) Kirala molekyler utan stereocentra 1. Introduktion

Läs mer

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer. Organisk kemi i denna kurs KIRALITET NUKLEOFIL SUBSTITUTION Föreläsning v17 Nina Kann v16 karbonylgruppens kemi =O v17 nukleofil substitution (alkylhaliders reaktivitet), kiralitet v18 alkener, karbokatjoner,

Läs mer

Socker och hälsa är det farligt att äta fruktos?

Socker och hälsa är det farligt att äta fruktos? METABOLISM Socker och hälsa är det farligt att äta fruktos? Fruktsocker, fruktos, har hamnat i blåsväder. Lars-Gunnar Franzén reder ut verkligheten bakom myterna. Det finns många myter och missuppfattningar

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Kolhydraters nutritionella kvalité C 6 H 12 O 6 - med rätt att föda!

Kolhydraters nutritionella kvalité C 6 H 12 O 6 - med rätt att föda! Kolhydraters nutritionella kvalité C 6 H 12 O 6 - med rätt att föda! Kolhydrat från mat och dryck bidrar med mellan 40 och 80 procent av den energi vi människor behöver för ämnesomsättning, muskelarbete

Läs mer

Specifika lärandemål

Specifika lärandemål Inst. för Med. Biokemi och Biofysik (MBB) Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 1: Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo Avsnitt 1: Delavsnitt II: Systematisk

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) BASÅRET KEMI B BIOKEMI Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) VAD HÄNDER i EN CELL? Metabolism - för att uppehålla liv Metabolism - ämnesomsättning i en cell pågår

Läs mer

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml

Läs mer

FAKTA. har samma kemiska egenskaper. Skillnaden mellan dem ligger i att de vrider planpolariserat ljus åt var sitt håll.

FAKTA. har samma kemiska egenskaper. Skillnaden mellan dem ligger i att de vrider planpolariserat ljus åt var sitt håll. olhydrater och lipider är viktiga biokemiska byggastenar, som KfiK finns i alla celler. De är energirika och har därför stor betydelse som lagringsform av energi i cellerna. Många av dem är också viktiga

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5.

Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5. Socker Socker Socker ger oss omedelbar energi på grund av sin uppbyggnad. Alla andra näringsämnen omvandlas till socker för att sedan transporteras ut till celler och vävnader. Många av våra celler föredrar

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Teknisk biologi ENZYMER teknisk användning Per-Olof Larsson, Tillämpad biokemi

Teknisk biologi ENZYMER teknisk användning Per-Olof Larsson, Tillämpad biokemi Teknisk biologi ENZYMER teknisk användning Per-Olof Larsson, Tillämpad biokemi Varför enzymer varför inte? Immobilisering gör enzymerna bättre för tekniskt bruk Teknisk enzymanvändning -Analys/diagnostik

Läs mer

STEREOKEMI B C. alla objekt har en spegelbild KOKA05/ många objekt är inte identiska med sin spegelbild. har ingen spegelbild

STEREOKEMI B C. alla objekt har en spegelbild KOKA05/ många objekt är inte identiska med sin spegelbild. har ingen spegelbild TEREKEMI KK05/15 2012 alla objekt har en spegelbild har ingen spegelbild D C B B C D många objekt är inte identiska med sin spegelbild definition kiral ett objekt som inte är identiskt (kan bringas att

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Varför är det så skruvat med kolhydrater?

Varför är det så skruvat med kolhydrater? Varför är det så skruvat med kolhydrater? Sammanfattning av rundabordsmöte den 22 januari 2019 Matoron minskar men samtidigt dras kolhydrater över en kam som i själva verket består av många olika sorter

Läs mer

Det gäller att vara tydlig!

Det gäller att vara tydlig! Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs

Läs mer

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Digestion. Kolhydrater. GI och GL Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik. rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till socker nar frukter mognar. 10.8 Skriv med hjalp av kemiska

Läs mer

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter

Läs mer

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler Medicinsk biokemi och biofysik Cellens struktur och funktion (CSOF) Avsnitt 1, Cellens byggstenar och livets molekyler VT07 PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-04-08 Biokemi http://www.rejbrand.se. Organisk kemi och biokemi

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-04-08 Biokemi http://www.rejbrand.se. Organisk kemi och biokemi ADREAS REJBRAD V3AV 2006-04-08 Biokemi http://www.rejbrand.se rganisk kemi och biokemi rganisk kemi och biokemi Innehållsförteckning RGAISK KEMI BIKEMI... 1 IEÅLLSFÖRTEKIG... 2 ILEDIG... 3 RGAISK KEMI...

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016 Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper 2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 8 Bioteknik För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng för både A- och B-delen av provet.

Läs mer

Välkommen ljuvliga höst!

Välkommen ljuvliga höst! Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det

Läs mer

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning

HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 BIOLOGI (20 p) 1a. Assimilationen (fotosyntesen) och de faktorer som påverkar den.(10 p) 1b. Vart och i vilka molekyler hamnar koldioxiden slutligen?

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

KEMISK MILJÖVETENSKAP. 6.e upplagan 2006 MILJÖMEDICIN. Kost, Fetter, Kolhydrater, Energi Syreradikaler, Antioxidanter Allergier, Hälsorisker

KEMISK MILJÖVETENSKAP. 6.e upplagan 2006 MILJÖMEDICIN. Kost, Fetter, Kolhydrater, Energi Syreradikaler, Antioxidanter Allergier, Hälsorisker KEMISK MILJÖVETENSKAP 6e upplagan 2006 MILJÖMEDICIN Kost, Fetter, Kolhydrater, Energi Syreradikaler, Antioxidanter Allergier, Hälsorisker De totalt största kemiska hälsoriskerna är kopplade till kosten

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Finns det järn tillsatt i maten?

Finns det järn tillsatt i maten? Månadstema November: Högstadiet Finns det järn tillsatt i maten?... 1 Finns det svaveldioxid i frukt?... 1 Gör din egen Yoghurt... 2 Laktosintolerans... 3 Vilket socker föredrar jästen?... 3 Från trä till

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Grundläggande humanbiologi och funktionell anatomi, moment 2, 7,5 hp ht-16.

Grundläggande humanbiologi och funktionell anatomi, moment 2, 7,5 hp ht-16. Sid 1 (5) STUDIEGUIDE 7,5 hp ht-16. INNEHÅLL Kursen omfattar en grundläggande genomgång av i tur och ordning oorganisk kemi, biokemi, cellbiologi och metabolism. Syftet är att förbereda studenten inför

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning:

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning: Namn:... Grupp:... Poäng:... Uppsala universitet, Tekniskt-naturvetenskapligt basår 07/08 Håkan Rensmo Lennart Norén Raul Miranda Tentamen i Kemi B, 2008-03-19 kl. 13-17 Hjälpmedel: Miniräknare, tabell

Läs mer

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska

Läs mer

Dorte Hammelev. bioscience explained Vol 2 No 2. Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid

Dorte Hammelev. bioscience explained Vol 2 No 2. Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid Dorte Hammelev Frederiksberg HF kursus Sønderjyllands allé 2, DK - 2000 F Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid Denna laboration får, enligt Arbetsmiljöverket, inte utföras i alla svenska

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: onsdagen den 28 oktober 2015 Tid: 8.15 12.15 /distans 9.00-13.00/ Ansvariga lärare: Hjälpmedel:

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Organiska stamträdet Ämnesklasser- reaktionstyper/reaktionsvägar) Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4

Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4 Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det

Läs mer