Kolhydraters nutritionella kvalité C 6 H 12 O 6 - med rätt att föda!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kolhydraters nutritionella kvalité C 6 H 12 O 6 - med rätt att föda!"

Transkript

1 Kolhydraters nutritionella kvalité C 6 H 12 O 6 - med rätt att föda! Kolhydrat från mat och dryck bidrar med mellan 40 och 80 procent av den energi vi människor behöver för ämnesomsättning, muskelarbete och tankeförmåga. Kolhydrat är därmed den mest betydande energikällan för oss människor. Om vi är en idrottsman eller -kvinna i uppladdningsperioden inför någon uthållighetstävling som maraton eller Vasalopp blir kostens andel energi från kolhydrat mycket hög medan västvärldens kolhydratandel är relativt låg om man jämför med rekommendationerna. Enligt officiella kostrekommendationer för bättre folkhälsa bör andelen energi från kolhydrater ökas på bekostnad av andel fettenergi, men i den rådande kostdebatten går många icke officiella rekommendationer ut på att vi skall sänka kolhydratintaget! Viola Adamsson Ansvarig nutrition Cerealia R&D Kolhydrat med många varierande uppgifter. I livsmedel kan man hitta kolhydraterna, allt från monosackarider i frukt och disackariden sackaros i läskedryck till mycket komplexa kostfiberkomponenter i ett fullkornsbröd. De nutritionella egenskaperna för kolhydrater blir därmed varierande och det blir viktigt att diskutera kvalitetsskillnad och hälsoegenskaper i förhållande till kolhydratsort. (Bild 1) Indelning Efter kolhydratkedjans längd. Ett sätt att dela in kolhydraterna är efter hur långa kolhydratkedjorna är (Faktaruta 1). Beroende på hur många sockermolekyler som är fästade efter varandra blir det mono-, di-, oligo-, eller polysackarider. Den enklaste formen av kolhydrat är glukos. Glukos är en monosackarid som i växten kan sammanfogas med andra glukosmolekyler till olika långa kedjor. Dessutom kan glukosmolekylen i växten omformas till fruktos (fruktsocker). Sätts glukos och fruktos samman får man disackariden sackaros som är vårt vanliga socker, detta sker t.ex. i en sockerbeta eller lök. Om växten sätter samman långa kedjor av glukos bildas polysackarider, stärkelse, som i ett sädeskorn. Efter digererbarhet Ett annat sätt att dela in kolhydraterna är efter om de ger blodsocker och därmed energi eller inte. Om kolhydraterna tas upp i tunntarmen och ger blodsocker kallas de för digererbara, smältbara eller glykemiska. Om de passerar tunntarmen utan att ge energi och blodsocker kallas de för icke digererbara, osmältbara eller icke-glykemiska eller helt enkelt för kostfiber (Faktaruta 2). Kostfiber Kostfiber består av glukos och fruktos i långa förgrenade kedjor som är sammansatta på ett sätt så att de inte kan brytas ner i tarmen. De är odigererbara. Kostfibern kan vara fermenterbar eller icke fermenterbar (Bild 2). Den icke fermenterbara ger större volym och mjukare konsistens på tarminnehållet, förbättrar peristaltiken och påskyndar passagetiden genom tarmen. När den fermenterbara kostfibern möter bakterierna i grovtarmens anaeroba miljö startar den process som kallas fermentering. Kostfibern fungerar där som substrat för bakterier i tarmfloran, en sönderdelning och en anaerob jäsning sker. Det bildas nya ämnen, bland annat kortkedjiga fettsyror (short-chain-fatty-acids, SCFA) med intressanta egenskaper. De kortkedjiga fettsyrorna ger näring till cellerna i grovtarmens slemhinna och gör den mer motståndskraftig mot skadliga ämnen. Frågor som det forskas intensivt på just nu är om kostfibern kan stimulera immunförsvaret, påverka blodfetter och kanske skydda grovtarmen mot tumörer. I Sverige kommer största delen av fiberintaget från spannmålsprodukter som bröd, frukostflingor och gryn följt 29

2 Bild 1. Kolhydratrika livsmedel. För att göra en bedömning av kolhydratrika livsmedels nutritionella kvalité kan man fråga sig om livsmedlen bär med sig andra näringsämnen som vitaminer och mineralämnen eller andra bioaktiva ämnen - eller om kolhydraterna endast finns där i form av tillsatt socker? Foto Björn Lindberg. från Uppladdningen, Cerealia AB. av frukt och bär, potatis samt grönsaker och rotfrukter. Socker När vi säger socker så menar vi oftast vanligt strösocker som man köper i butik. Rent näringsmässigt så använder man socker som ett samlingsbegrepp för de sockerarter som finns i kosten, mono- och disackarider. Glukos och fruktos i frukt och bär är 30 exempel på monosackarider. Laktos (mjölksocker) i mjölk och sackaros (vanligt socker) tillsatt i läsk och godis är disackarider. Energimässigt skiljer sig inte dessa sockerarter åt. Den näringsmässiga kvalitén bestäms i stor utsträckning av vilken omgivning sockerarten har. Den tillsatta sirapen (fruktos och glukos) i ett nyttigt fullkornsbröd gör brödet mustigare och knappast mindre nyttigt. I en läskedryck får man inte i sig några nyttigheter utom energin via sockret och denna typ av produkter får man oftast sätta på nöjeskontot utom i de fall produkten är motiverad vid fysisk prestation. När det gäller hur snabbt blodsockersvar socker ger så skiljer sig glukos och fruktos. Glukos är snabbt medan fruktos är långsamt. Vanligt socker som består av fruktos och glukos blir därigenom medelsnabbt.

3 Faktaruta 1. Kemisk indelning av kolhydrat. Digererbara Odigererbara Polyoler 10 Monosackarider Glukos 1, Fruktos 2, Galaktos 3 Disackarider Sackaros 4, Laktos 5, Maltos 6 Digererbara oligosackarider Maltodextrin 7 Digererbara polysackarider Stärkelse 8, (amylos och amylopektin) Glykogen 9 Sorbitol, Xylitol Odigererbara oligosackarider Raffinos och Stacchyos 11. Fruktaner Oligofruktaner, Inulin Odigererbara polysackarider Resistent stärkelse 12 Cellulosa Hemicellulosa Pektiner Lignin Faktaruta 2. Nutritionell indelning av kolhydrat. Efter digererbarhet. 1 Druvsocker. Finns i frukt, bär och grönsaker. 2 Fruktsocker. Finns i honung, frukt, bär och grönsaker. 3 Finns i fermenterade mjölkprodukter. 4 Rörsocker, vanligt socker. Finns i frukt, bär och grönsaker samt i sötade produkter. 5 Mjölksocker. Finns i mjölk och mjölkprodukter. 6 Maltos, (maltsocker) bildas då korn gror. Vid groningen bryts stärkelsen i kornet ner till maltos. 7 Maltodextrin är en sammanfattande benämning på oligo- och polysackarider av glukos, bildade vid partiell nedbrytning av stärkelse. Dextriner eller maltodextriner framställs genom upphettning av stärkelse (gelatinisering) följt av enzymatisk hydrolys. Finns i stort sett ej naturligt i kosten. Används som kolhydratkälla i sondnäring och sportdrycker. 8 Finns i cerealier, potatis, rotfrukter, baljväxter och omogen frukt. 9 Glykogen är den huvudsakliga upplagringsformen för glukos i kroppen. Glykogen är en polysackarid bestående av sammanbundna glukosenheter. Även hos djur finns glykogen lagrat i muskeln och vid slakt bryts det ner varför kött nästan helt saknar glykogen. Det finns någon procent kvar i levern. 10 Är delvis digererbara. Bidrar till energiintaget med 2,4 kcal/g. Oftast laxerande. 11 Finns i baljväxter, lök, cikoriarot. Är gasbildande. Vid blötläggning av baljväxter minskar besväret. 12 Resistent stärkelse är stärkelse som passerar opåverkad till grovtarmen. Stärkelsen kan bli eller är resistent i vissa livsmedel beroende på ursprung och tillagning- tillverkningsprocessen. Man uppskattar intaget av resistent stärkelse till 5-10 gram per person och dag. I gröna bananer är större delen av stärkelsen resistent. Stärkelse Stärkelse är en polysackarid som förekommer som upplagsnäring i många växter, speciellt i potatis och i de olika sädesslagen. Stärkelse består av långa glukoskedjor och är antingen ogrenad (amylos) eller grenad (amylopektin) Stärkelse kan också vara digererbar eller odigererbar den odigererbara kallas även resistent stärkelse. Stärkelsen i havregryn kan vi bryta ner i tarmen utan att havregrynen är tillagade. Stärkelsen i potatis däremot måste tillagas för att vi skall kunna bryta ner den. I vissa livsmedel bildas resistent stärkelse under tillagning. Detta är fallet t.ex. i pumpernickelbröd. Vid den långa baktiden vid relativt låg temperatur bildas resistent stärkelse som är en anledning till att detta bröd får ett lågt GI. Ett annat exempel på ett livsmedel som innehåller stärkelse är den gröna bananen och här är stärkelsen resistent och fungerar fysiologiskt som en kostfiber, under mognaden övergår dock bananens resistenta stärkelse till socker och blir tillgänglig som energigivare. Stärkelse har samma energivärde som socker. När det gäller hur snabbt blodsockersvar stärkelserika livsmedel ger har omgivningen även här betydelse. Långsamma och snabba Beroende på hur snabbt den digererbara stärkelsen och sockerarterna i livsmedlet bryts ner och/eller görs tillgängliga för att tas upp i tunntarmen påverkas blodsockernivån olika mycket. Egenskaper i livsmedlet avgör hur snabbt det sker. Stärkelsen och sockerarterna kan vara inneslutna i starka cellväggar som i baljväxter. I pasta är stärkelsen instängd i ett proteinnätverk på grund av tillverkningsprocessen och att det tar tid för matsmältningsvätskorna att komma åt och sönderdela stärkelsen till monosackarider. I drycker är sockerarterna direkt tillgängliga för upptag till blodbanan. Det finns även komponenter som i måltiden fördröjer upptaget av sockerarter från tunntarmen. Exempel på det är förekomst av olika syror eller fett. Glykemiskt Index (GI) har på bara några år blivit ett välkänt begrepp för var man. GI-värdet berättar hur snabbt blodsockret stiger efter det att man ätit en viss mängd av ett livsmedel i förhållande till ett referenslivsmedel som kan vara vitt bröd eller en glukoslösning. Om man vill jämföra livsmedels GI-värden så är rekommendationen att jämförelse endast skall göras inom samma livsmedelsgrupp och att GI endast skall mätas på kolhydratrika 31

4 Bild 2. Kostfiberindelning. Teckning: Nils Pettersson. livsmedel, det vill säga på de livsmedel som innehåller gram digererbar kolhydrat per normalportion. Andra livsuppgifter för kolhydraterna Strösocker är en viktig smaksättare för att ge smaklighet till vissa livsmedel. Socker gör också livsmedel mer hållbara. Rekommendationer och konsumtion Socker, stärkelse och kostfibrer är olika former av kolhydrat och när man rekommenderar att öka kolhydratintaget så är det främst stärkelse och kostfiber man syftar på. Sockerandelen rekommenderas många att minska. I de nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) rekommenderas procent av energin (E%) komma från kolhydrat. Andelen energi från tillsatt socker bör begränsas till 10 E% för vuxna och barn med lågt energibehov (<8 MJ/dag). Enligt Riksmaten, en koststudie gjord på Sveriges vuxna befolkning år , får vi i genomsnitt 46 E% från kolhydrat och andelen energi från sackaros varierar mellan 7 och 12 E%. Kostfiberintaget bör ligga omkring gram per dag eller 3 gram per megajoule (MJ). Enligt Riksmaten får män mindre än 20 g kostfiber per dag och kvinnor drygt 16 gram. 32 Kolhydrat till idrottare Att kolhydratrik kost är viktig för idrottarens prestationsförmåga är allmänt accepterat och många kolhydratrika livsmedel skulle kunna klassas som functional foods för idrottare om man med functional foods menar livsmedel med väldokumenterade fysiologiska effekter. För idrottare beräknas idrottares kolhydratbehov som gram per kilo kroppsvikt eftersom det lätt blir fel att till denna grupp uttrycka behovet av kolhydrat som andel av energin, E%. Rekommendationen varierar men hamnar mellan 6 och 10 gram kolhydrat per kilo kroppsvikt och dag i en energibalanserad kost. Om man räknar om den rekommendationen till E% för olika energinivåer kommer andelen kolhydrat i idrottskosten variera mellan E%. Ett räkneexempel: Om en idrottares energibehov är kcal (24 MJ) per dag och 60 E% skall komma från kolhydrat betyder det att kosten kommer att innehålla 900 gram kolhydrat totalt. När kosten innehåller så mycket kolhydrater blir volymen på måltiderna stor och det totala energiintaget kan bli för lågt om idrottaren inte orkar äta allt. Långsamma och snabba livsmedel för idrottare Den vältränade har en bättre insulinkänslighet och glukostolerans än den otränade och kosten kan därför innehålla en större andel livsmedel med högt Glykemiskt Index (GI). I återhämtningsfasen är livsmedel med högt GI att föredra framför ett lågt. Att välja en överdriven andel låg-gilivsmedel för högenergiförbrukaren kan medföra praktiska problem som att måltidens volym blir stor och det blir svårt att äta den totala energimängd som behövs varje dag för underhåll och reparation av vävnader. Kolhydrat, hälsa och viktminskning Det är allmänt känt att om man vill gå ner i vikt måste man minska energiintaget, öka energiutgiften eller både och. I tidningar och tidskrifter världen över rekommenderas vi idag att äta mindre kolhydrater för att minska i vikt. Men man vet att i grupper som har en hög andel kolhydrater i sin kost är övervikt ovanligt och långtidsstudier gjorda på grupper med lågt kolhydratintag visar ingen större viktminskning än i de grupper som har ett mer traditionellt kostupplägg. För mycket kalorier oavsett om de kommer från fett, kolhydrat, protein eller alkohol i förhållande till fysisk aktivitet ger övervikt!

5 Tips för att äta bra kolhydrater Läs näringsdeklarationen på förpackningen Ät enligt tallriksmodellen Pasta, ris, potatis och bröd är stärkelserika baslivsmedel Välj gärna fullkornspasta och fullkornsbröd Välj müsli, gröt och bröd som är rika på stärkelse och kostfiber Grönsaker och frukt ger vitaminer, mineralämnen och andra bioaktiva ämnen tillsammans med naturliga sockerarter och lösliga kostfibrer Fullkornsprodukter som havregryn, rågflingor och många brödsorter ger förutom stärkelse och kostfibrer många vitaminer, mineralämnen och andra bioaktiva ämnen. Kolhydrater ger inte enbart energi utan har även andra uppgifter att fylla. När vi häller en pannkakssmet i stekpannan stelnar smeten och stärkelsen i vetemjölet gelatiniseras av värmen och bildar själva pannkakan. Ur broschyren Uppladdningen. Fotograf Björn Lindberg. NÄRINGSVÄRDE Energivärde Protein Kolhydrat varav socker arter Fett varav mättat fett Kostfiber Natrium Tiamin (B 1 ) Niacin Fosfor Järn Magnesium Zink 1400 KJ 330 kcal 12 g 57 g 1,1 g 6 g 1,1 g 11 g 0,001 g 0,44 mg 31% 3,2 mg 18% 388 mg 48% 4,0 mg 29% 116 mg 39% 2,7 mg 18% % av RDI (Rekommenderat Dagligt intag) I havre finns den lösliga kostfibern betaglukan. Förutom att betaglukan kan hjälpa till att sänka något förhöjda kolesterolvärden ger den havregrynsgröten dess speciella mjuka konsistens. När mono- och disackarider kommer förpackade i hallon och banan för de med sig andra nyttigheter som vitaminer och mineralämnen. Fotograf Lars Paulsson. Det finns flera anledningar till att man går ner i vikt när man äter en kolhydratfattig kost. Det är väl känt att glykogen, lagringsformen av kolhydrat, binder vätska och när kolhydratintaget minskar förloras vätska och man går ner i vikt på grund av vätskeförlust. I frånvaro av kolhydrater i kosten blir fettsyrorna ofullständigt metaboliserade, det bildas ketonkroppar och ketos uppstår. Ketos medför minskad aptit och minskad aptit medför ofta att man äter mindre och det totala energiintaget blir mindre. Ketos känns igen på acetondoftande andedräkt, det tär på proteinförråd (läs muskler och inre organ) och rubbar jonbalansen. Kroppen har ett fysiologiskt dagsbehov på minst 100 gram kolhydrat för att tillgodose hjärnans behov. För att undvika ketos behövs ungefär gram kolhydrat per dag. En praktisk ätkonsekvens av att utesluta kolhydratrika livsmedel ur måltiden är att energiintaget minskar automatiskt. Vi går ner i vikt för att det totala energiintaget blev lägre, inte för att vi uteslutit kolhydraterna! Sammanfattning Jämställ inte kolhydrat med tillsatt socker. För att göra en bedömning av kolhydraters nutritionella kvalité måste vi ta hänsyn till flera aspekter. Är det digererbara eller icke digererbara kolhydrater? Vilken nutritionell uppgift har kolhydratsorten? Påverkar det kolhydratrika livsmedlet blodsockret snabbt eller långsamt? Bär det kolhydratrika livsmedlet med sig andra näringsämnen eller är det enbart kolhydrat i form av tillsatt socker? Näringsdeklarationen är frivillig men finns i dag på de flesta produkter. När den finns kan man läsa hur mycket det finns av olika näringsämnen, hur mycket energi produkten ger, hur mycket och vilken sorts kolhydrat den innehåller. På förpackningen står det att Sportgryn innehåller 57 gram kolhydrat varav 1,1 gram är socker, kostfiberinnehållet är 11 gram. Det betyder att 45,9 gram av kolhydraterna i produkten är stärkelse. Vill du veta mer om kolhydrater? Besök Där kan du beställa broschyren Uppladdningen och läsa mer om kolhydrater. 33

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Välkommen ljuvliga höst!

Välkommen ljuvliga höst! Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Digestion. Kolhydrater. GI och GL Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016 Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Bilaga 2 Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Goda matvanor innebär en näringsriktig och välbalanserad kost i relation till behovet och är en grundpelare i behandlingen av övervikt

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla Kolhydrater NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET KOLHYDRATER KAN DU redogöra för vad kroppen använder kolhydrater till redogöra för hur kolhydrater är uppbyggda ge exempel på några enkla och några sammansatta

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5.

Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5. Socker Socker Socker ger oss omedelbar energi på grund av sin uppbyggnad. Alla andra näringsämnen omvandlas till socker för att sedan transporteras ut till celler och vävnader. Många av våra celler föredrar

Läs mer

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen. Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid

Läs mer

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast SOCKERFÄLLAN Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast Socker- boven till allt ont? Övervikt? Diabetes? Hjärtkärlsjukdom? Dålig tandhälsa? Sockerberoende? Cancer? Vad är socker? En slags kolhydrat,

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Dorte Hammelev. bioscience explained Vol 2 No 2. Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid

Dorte Hammelev. bioscience explained Vol 2 No 2. Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid Dorte Hammelev Frederiksberg HF kursus Sønderjyllands allé 2, DK - 2000 F Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid Denna laboration får, enligt Arbetsmiljöverket, inte utföras i alla svenska

Läs mer

Textmaterial till OH-bilder och datapresentationen

Textmaterial till OH-bilder och datapresentationen Textmaterial till OH-bilder och datapresentationen till Uppladdningen. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 Varumärkena bakom uppladdningen. Äta träna vila. Energibalans

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning!

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning! om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

om socker & hälsa nordic sugar

om socker & hälsa nordic sugar om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till socker nar frukter mognar. 10.8 Skriv med hjalp av kemiska

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation Ladda för innebandy GUIDEN TILL HUR DU ÖKAR DIN PRESTATIONSFÖRMÅGA GENOM ATT GE KROPPEN RÄTT ENERGI Antalet aktiva inom innebandy ökar snabbt och alla åldrar från mellanstadie- till seniornivå är representerade.

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Sockerutställning. För skolor

Sockerutställning. För skolor Sockerutställning För skolor Innehåll Bakgrund till sockerutställning Sockerutställning Manual - sockerutställning utan inköpta livsmedel Manual - sockerutställning med inköpta livsmedel Livsmedelsinformation

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR

OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR OM SOCKER & HÄLSA! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631 Det finns många bra-för-magen-produkter. Och så finns det. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur, Lactobacillus plantarum

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen! Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen! Nu tar vi bort allt tillsatt socker i vår barnmat! Vi på Nestlé har nu tagit bort allt tillsatt socker i vår barnmat. Under hösten kommer du att

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Kostprogrammet Energibalansen

Kostprogrammet Energibalansen Kostprogrammet Energibalansen I kostprogrammet Energibalansen ska du undersöka dina egna vanor. Här för man in sina aktiviteter och måltider för se om man ligger i energibalans och om man får i sig tillräcklig

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 5 Kost till friska, diabetiker och vid metabola syndromet, SNR-kost Kost till friska, diabetiker och vid 40 metabola syndromet, SNR-kost Nutritionspärm kap 5 40 KOST

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013 Youth Cross Running Mat för löpare Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013 Christin Johansson Landslagslöpare under 2000-talet Christin Johansson 35 år Utbildad inom idrott, friskvård och hälsa

Läs mer

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Fakta om. Socker & hälsa

Fakta om. Socker & hälsa Fakta om Socker & hälsa Fakta om socker & hälsa Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig och

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 2 Näringsrekommendationer och näringsbehov Näringsrekommendationer 8 Energi- och näringsbehov vid sjukdom 11 Energi- och näringsbehov för barn 13 Riktlinjer för kost

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; (H 132) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Bli en detektiv i mataffären

Bli en detektiv i mataffären Bli en detektiv i mataffären Energi Energin i maten vi äter kommer i huvudsak från de tre näringsämnena protein, fett och kolhydrater men också från alkohol. Energi innehållet i den mat vi äter mäts i

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Alla delar är lika viktiga!

Alla delar är lika viktiga! Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Vad

Läs mer

Göran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998

Göran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998 Göran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998 Dags för livsmedelsmärkning med GI - GlukosIndex - Det står nu klart att

Läs mer

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Mat för prestation Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Kostrådgivare 0704 98 78 57 ingela.wiese@trainersonline.se www.iwprestation.se Hur mycket är r lagom att äta? Idrott Energiintag för olika idrottare

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Vad är nyttiga och onyttiga kolhydrater?

Vad är nyttiga och onyttiga kolhydrater? Vad är nyttiga och onyttiga kolhydrater? Innehåll Vad är nyttiga kolhydrater? 03 Nyttiga och onyttiga kolhydrater i praktiken 04 Kolhydrater och glykemiskt index 05 OIika sorters fibrer 06 Bröd 07 Frukostflingor

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer