Bioteknik. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning
|
|
- Johanna Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bioteknik Sammanfattande bedömning Biotekniken har haft en dramatisk utveckling under de senaste decennierna, både från ett forskningsmässigt och tillämpat perspektiv med många vetenskapliga genombrott drivet av en snabb teknisk utveckling. Bioteknisk forskning anses central för att lösa de stora globala utmaningarna under de närmaste decennierna, såsom energi, förnybara (sustainable) resurser, livsmedelsförsörjning och hälsa hos en åldrande befolkning. Tusentals bioteknikbolag har bildats, främst i USA och Europa, och bioläkemedel har skördat stora framgångar under senaste decenniet och tre av de fem största läkemedlen i världen 2015 beräknas vara bioläkemedel. En liknande utveckling kan skönjas på det gröna området med mycket stora satsningar, framförallt i USA, på utveckling av bioenergi, riktad växtförädling och nya produkter för livsmedelssektorn. I Sverige har bioteknisk forskning varit mycket framgångsrik och många biotekniska verktyg som används världen över har sitt ursprung på svenska universitet. Forskningen har varit både av grundforskningskaraktär med teknikvetenskaplig, medicinsk och naturvetenskaplig inriktning, ofta stödd av Vetenskapsrådet, och mer tillämpad forskning med stöd från stiftelser, VINNOVA, EU och industri. På utbildningssidan bedriver de flesta av Sveriges högskolor och universitet kurser och program med relevans för området och de flesta tekniska högskolorna har ingenjörsutbildning i bioteknik. Den huvudsakliga forskningsfinansieringen till området har kommit via relativt små anslag till projektdriven forskning via forskningsråden, men på senare tid har också större infrastrukturdrivna anslag med strategisk betydelse beslutats. Många av de strategiska programmen i den senaste forsknings- och innovationspropositionen har stor relevans för biotekniska området och här kan särskilt nämnas en större satsning på molekylära biovetenskaper med inriktning på storskalig biologi och medicin. Det biotekniska området har stort behov av en balanserad finansiering av mindre projekt av hypotesdriven karaktär och större strategiska program med spetskompetens kopplat till infrastruktursatsningar. Den tekniska utvecklingen är mycket snabb och för att kunna vara internationellt konkurrenskraftig krävs över tiden hållbara investeringar i dyrbar utrustning ofta kombinerat med hög teknisk kompetens. Internationellt fokuseras mycket av investeringarna i infrastruktur tills större centra, men delar av infrastrukturen finns också mer decentraliserat. Ämnesbeskrivning Bioteknik kan definieras som användningen av biologiska system eller kunskap för att producera eller förädla produkter. Detta område omfattar också utvecklingen av biologiska processer för tillverkningen av material för medicinskt och industriellt bruk. Bioteknik kan delas ibland upp i fem delområden som sammanfattas med fem färger: grön (växt- och skogsbioteknik), röd (medicinsk bioteknik, inklusive läkemedelsutveckling), blå (marin vetenskap), vit (industriell bioteknik, inklusive bioenergi) och grå (miljöteknik). Närliggande områden som inte behandlas här är biomaterial och medicinsk teknik.
2 I denna skrivelse delas området upp i tre delar: (i) molekylär bioteknik som omfattar de livsvetenskaper där molekylärbiologiska verktyg integreras med bioinformatik systembiologi och nanobioteknik, (ii) medicinsk bioteknik som omfattar läkemedelsutveckling, biobanker, diagnostik och bioläkemedel och slutligen (iii) industriell bioteknik som bland annat omfattar utveckling av bioproduktion, syntetisk biologi och bioenergi. I det sistnämnda området har också växt- och skogsbioteknik inkluderas, samt miljöbioteknik. Molekylär bioteknik drivs av en mycket stark teknisk utveckling med många Nobelprisbelönade innovationer, såsom DNA-sekvensning, DNA syntes, genteknik, restriktionsenzymer, sirna, genfuseringar med mera. Forskningen inom molekylär bioteknik kan delas upp i olika delområden: Genomik Området omfattar analys av hela eller delar av arvsmassan (genom) från både människor, djur, växter och mikrober. Under de senaste fem åren har utvecklingen av ny instrumentering ( next-generation sequencers ) möjliggjort en storskalig analys både av genvarianter ( SNPs ) och hela arvsmassor hos patienter och även möjliggjort effektiv analys av genregelring i olika biologiska prover, inklusive epigenetiska förändringar. Av särskilt intresse är analysen av de mikroorganismer som finns i olika ekologiska miljöer, så kallad metagenomik, som används för att förstå biodiversiteten i biologiska nischer, men också för att utveckla nya biotekniska produkter baserade på denna komplexa genpool. Proteomik Området omfattar storskalig analys av proteiner ofta med höga krav på modern och dyrbar infrastruktur. De viktigaste plattformarna är massspektrometri (MS), högupplösande elektrofores, antikroppsbaserad immunoteknologi och olika varianter av genfuseringar ( gen-taggar ). Av särskilt intresse är analysen av prover från biobanker för att hitta biomarkörer för individualiserad behandling av patienter och globala analyser, inklusive interaktionsnätverk, för att uppnå en systembiologisk förståelse av cellens biologi. Metabolomik Området omfattar analys av metaboliter i olika biologiska och medicinska sammanhang. Två viktiga tekniska plattformar är MS och magnetresonans (NMR). Av särskilt intresse är analys av patienter för att hitta markörer för läkemedelsutveckling och/eller diagnostik. Bioimaging Området omfattar analys av biologisk och medicinsk material med olika typer av instrumentering, såsom konfokalmikroskopi, tomografi (PET, SPECT), elektronmikroskopi (EM) etcetera. Området karakteriseras av en stor del egen teknikutveckling både när det gäller instrument och mjukvara. Strukturbiologi Området omfattar strukturell analys av biologiska molekyler, inklusive teknologiska plattformar såsom röntgenkristallografi, magnetresonans (NMR) och olika elektronmikroskopmetoder (EM). Strukturgenomik är samlingsnamnet för systematiska tillämpningar som involverar högpresterande forskningsprogram för strukturbiologi. Protein engineering Området omfattar olika metoder för att modifiera och förbättra egenskaper hos proteiner med hjälp av riktade förändringar. Av särskild vikt är också utveckling och användning av kombinatoriska bibliotek där miljontals varianter skapas och selekteras med så kallad in vitro evolution. Bioinformatik och systembiologi Området omfattar teoretisk beräkningsbiologi, analys av stora mängder biologisk och medicinska data och systemintegrering av data från olika experimentella plattformar. Den explosion av data som den nya
3 omics -eran (genomik, proteomik, metabolomik) inneburit har gjort detta område till ett av de viktigaste inom bioteknisk forskning. Området innefattar också forskning inom datalagring, bildanalys, algoritmutveckling och visualisering av data. Nanobioteknik Området omfattar utveckling av mikrofluidik och biomaterial baserat på nanoteknologi och flödesteknologi för små volymer. Viktiga tekniska plattformar är tillverkning av nanopartiklar med polymerteknologi och mikrofabrikation med hjälp av imprinting-teknologi. Applikationer spänner från medicinska tillämpningar med målsökande terapier till system för snabb och kostnadseffektiv diagnostik av prover. Ett delområde med svensk spetskompetens är utvecklingen av biosensorer för att detektera analyter i realtid. Medicinsk bioteknik har haft en mycket framgångsrik period under det sista decenniet med många tillämpningar främst inom läkemedelsområdet, med fokus på gentekniska läkemedel och antikroppsbaserad terapi, främst för cancer, inflammation och autoimmunitet. Några områden inom medicinsk bioteknik av särskild vikt är: Bioläkemedel Området omfattar utveckling av terapeutiska läkemedel ofta baserat på proteiner. Viktiga områden är utveckling av antikroppar för målsökande läkemedel, utveckling av system för längre halveringstid och lägre immunitetsreaktioner och utveckling som syftar till att kombinera riktad bindning till ett målprotein eller målcell med olika effektor-mekanismer. Läkemedelsutveckling Området omfattar bioteknisk kunskap och kompetens för att utveckla traditionella läkemedel baserade på organisk kemi. Viktiga områden är upptäckt (discovery) av nya mål (targets) för läkemedels-behandling och förståelsen av cellens nätverk och signalvägar. Diagnostik och individualiserad patient behandling Området omfattar utveckling av teknik och kunskap för att utveckla diagnostiska verktyg för analys av patienter. Av särskild vikt är stratifiering av patientgrupper med hjälp av biomarkörer, inklusive genvariationer, för att bestämma vilka patienter som ska behandlas med en särskild terapi. Det är också viktigt att få fram biomarkörer för tidig diagnos av sjukdomar. Stamceller Området omfattar utveckling av celler för terapeutiska tillämpningar. Detta innebär både en grundläggande förståelse för utveckling av celler från embryonala stadier till fullt differentierade celler och en mer tillämpad forskning för olika medicinska frågeställningar. Biobankprofilering Detta område omfattar analys av biobanker som samlats från patienter vid olika svenska sjukhus. Sveriges goda kvalité med avseende på register och kliniska data gör området mycket internationellt konkurrenskraftig. Industriell bioteknik har mycket breda tillämpningsområden, inklusive utveckling av produktionsmetoder för biotekniska produkter, cell engineering för att producera industriellt intressanta metaboliter, inklusive bioetanol och andra energislag. Ett nytt område har utvecklats under de senaste åren med samlingsnamnet syntetisk biologi (synthetic biology) med målet att skapa nya mikroorganismer optimerade för bioteknisk produktion, främst med det långsiktiga målet att producera billig bioenergi. I denna sammanställning inkluderas i detta område också växt- och skogsbioteknik samt livsmedelsbioteknik, med syfte att ta fram optimerade grödor med avancerad genteknik och bättre enzymer för olika delar av livsmedelsindustrin.
4 Några viktiga områden inom industriell bioteknik är: Bioproduktion Områden omfattar forskning och utveckling som syftar till effektiv produktion av biotekniska produkter, inklusive monoklonala antikroppar, gentekniska bioläkemedel och metaboliter av industriellt intresse. Metabolic engineering Området omfattar utveckling av celler för effektiv produktion av metaboliter. Av särskild vikt är systembiologiska angreppsvinklar där olika signalvägar och enzymsystem anpassas och modifieras för specifika industriella produkter, inklusive bioenergi. Livsmedelsbioteknik Området omfattar både utveckling av funktionella livsmedel och livsmedelstillsatser (functional food) såsom utveckling av enzymer och mikroorganismer för livsmedelsindustrin. Särskilt framgångsrikt har utveckling av enzymer för tvättmedel, bröd, vin och öl som gör att en majoritet av dessa produkter idag innehåller industriellt framtagna enzymer. Växt- och skogsbioteknik Området omfattar forskning och utveckling som syftar till grödor med bättre egenskaper för specifika användningsområden. Teknisk utveckling inom området gör att praktiskt taget alla växter och träd kan förändras med riktade teknologier och kommersiellt har detta fått mycket stort genomslag i USA. I Europa är GMO (genetically modified organisms) fortfarande hårt reglerade, men ett mer forskningsvänligt politikerklimat kan skönjas vilket gör det viktigt att behålla kunskap och kompetens på området. Syntetisk biologi Området är relativt nytt och syftar till att skapa helt nya mikroorganismer anpassade för industriella tillämpningar. På senare år har betydande framgångar skördas med skapande av mikroorganismer med helt syntetiska gener. Bioenergi Området är ett av det viktigaste för vår strävan mot ett hållbart samhälle. Utvecklingen kan karakteriseras av fyra generationer, den första är produktion av bioetanol från stärkelse och socker, framförallt från sockerrör och majs, den andra generationen innebär produktion av bioetanol från cellulosa, framförallt från restprodukter från livsmedelproduktion och eventuellt från skogsproduktion, den tredje generationen är produktion av biodiesel eller mer optimerade energislag istället för bioetanol från biomassa, och sist men inte minst produktion av bioenergi direkt i fotosyntetiserande mikroorganismer, såsom blåalger. Den första generationen är redan etablerad i USA och Brasilien och för den andra generationens system har nyligen pilotanläggningar börjat byggas, främst i USA och Kina. Tillsammans spänner dessa tre områden inom bioteknik över en mycket stor del av det moderna samhället. En viktig aspekt av en nationell forskningspolitik är därför att säkra kompetensförsörjning och egen forskning inom dessa områden. En balans mellan teknikvetenskaplig grundforskning, strategisk forskning via riktade program och tillämpad forskning som syftar till att konvertera idéer och innovationer till kommersiella lösningar är av särskild vikt inom detta område. Basen är dock en internationellt konkurrenskraftig bioteknisk grundforskning. Styrkor, svagheter och ämnesmässiga trender I Sverige har vi en lång och framgångsrik historik inom bioteknik. Många av pionjärarbetena inom bioteknik, framförallt på proteinområdet, gjordes av svenska forskare och här kan särskilt nämnas utveckling av ultracentrifug, elektrofores, kromatografi, immunteknologier, såsom ELISA, affinitetsrening, till exempel protein
5 A och protein G, amplifiering av DNA, såsom padlock-teknologin och DNAsekvensning, såsom Pyrosequencing. Även inom närliggande områden mot biofysik och medicinsk teknik har Sverige haft en framskjuten plats med pionjärarbeten inom så vitt skilda områden som konfokalmikroskopi, strålknivar för cancer, hjärtlungmaskiner, pacemakers etcetera. Ett av de första gentekniska läkemedlen som kom ut på marknaden, nämligen rekombinant tillväxthormon (HGH), utvecklades av det amerikanska bolaget Genentech tillsammans med det svenska bolaget Kabi i början av 80-talet. Det är också värt att notera att ett av världens största bolag inom proteinteknologi (GE Health, före detta Pharmacia Biotech) har sitt säte i Sverige och antal anställda i Sverige inom detta bolag har nära fördubblats under det senaste decenniet. Styrkor i Sverige inom bioteknik är baserat på en lång tradition av framgångsrik teknikutveckling, proteinforskning och styrka inom biobanker och medicinska register. Internationellt framgångsrika forskargrupper som utvecklar ny teknik finns vid alla svenska universitet och här kan särskilt nämnas nya DNA-sekvensmetoder, detektion av single molecules med hjälp av eleganta förstärkningsreaktioner, bibliotek av biomolekyler för in vitro selektion och utveckling av verktyg för att studera proteiner. Ett av världens största projekt för kartläggning av människans proteiner leds från Sverige med noder i Stockholm, Uppsala och Lund och med samarbete med grupper i Asien (Kina, Indien och Sydkorea). Detta projekt kan förhoppningsvis användas som bas för både grundforskningsmässiga och tillämpade projekt i Sverige i framtiden. Svagheten i Sverige är naturligtvis förknippade med vår litenhet som gör de svårt att nå spetskompetens inom alla områden. En viktig komponent i svensk forskningspolitik är därför att medverka till att spetskompetens inom vissa områden sprids mellan universiteten och att infrastruktursatsningar på olika områden inte nödvändigtvis sker på alla lärosäten. Hittills har större satsningar på infrastruktur inom bioteknik från statligt håll varit mycket blygsamma. Sådan finansiering har främst skett via stiftelser. De strategiska satsningar som regeringen gjorde med start 2010 är i viss mån syftande till att minska denna svaghet i det svenska systemet. En tydlig trend inom bioteknik är den ökade betydelsen av bioläkemedel för läkemedelsindustrin. Detta parat med en ökat intresse för individualiserad behandling baserad på bioteknisk diagnostik gör att läkemedelsutvecklingen blir allt mer bioteknisk. En annan trend inom biotekniken är det ökade beroendet av kunskap och kompetens inom området bioinformatik och systembiologi. De allt större datamängderna som genereras inom ramen för genomik, proteomik och metabolomik och det faktum att allt större mängder data finns tillgängligt via publika databaser gör att behoven av effektiv dataanalys och integrering av stora datamängder allt mer krävande. En tredje trend är att biotekniska verktyg används i ökad utsträckning för utveckling av industriella och agrikulturella processer, såsom träd för produktion av cellulosa, mikroorganismer för produktion av bioenergi och enzymer för att ersätta kemiska beståndsdelar i livsmedel och andra hushållsprodukter. Slutligen är en tydlig trend att stora delar av den biotekniska forskningen kräver omfattande infrastruktur med integrering av dyrbar utrustning, teknikutveckling och analys av stora datamängder. Detta gör att behovet av resurscenter med spetskompetens ökar.
6 Hot och möjligheter Den biotekniska utvecklingen leds idag från USA och Europa. Den satsning som idag görs i delar av Asien, främst Kina, Sydkorea, Japan, Indien och Singapore, gör dock att det inte är osannolikt att mittpunkten för bioteknisk grund- och tillämpad forskning kommer att förskjutas österut. Sverige har stora möjligheter att utnyttja detta genom goda relationer med forskargrupper i dessa länder. För att Sverige ska vara en attraktiv samarbetspartner måste dessa samarbeten baseras på en inomvetenskaplig styrka och det är därför viktigt att en framtida forskningspolitik fortsätter en offensiv forskningsfinansiering med fokus på spetskompetens. Ett hot för Sverige är att den del av bioteknikforskningen kräver tunga infrastrukturinvesteringar och det är svårt i ett litet land som Sverige (se nedan). Forskningsinfrastruktur En av de viktigaste strategiska frågorna för svensk forskningsfinansiering är att hitta en balans mellan projektstyrda anslag och stöd till infrastruktur och riktade program av strategisk betydelse. Detta är av särskild betydelse inom området bioteknik där mycket av forskningsfronten under det närmaste decenniet kommer att ske med hjälp av dyrbar infrastruktur, till exempel inom omics -applikationer, såsom genomik, proteomik och metabolomik. En viktig del i detta blir att balansera decentraliserade infrastrukturer som varje universitet måste ha och mer specialiserade resurscenter med nationellt eller till och med internationellt ansvar. En strategi för detta kan vara att skapa center för storskalig biologi och medicin med satelliter runt om i landet där infrastrukturer skapas kring spetskompetens inom viktiga biotekniska forskningsområden.
Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning
Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt
Läs merInbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter
Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter Styrelsen för SciLifeLab har vid sitt sammanträde den 7 maj 2014 beslutat att inbjuda Svenska lärosäten utanför de fyra värduniversiteten
Läs merWallenbergstiftelserna
Wallenbergstiftelserna - Är en av Europas största privata forskningsstiftelser - Stiftelserna delar nästa år ut 2 miljarder till: - Större forskningsprogram - Wallenberg Scholars - Wallenberg Academy Fellows
Läs merMetalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning
Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt
Läs merUVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet
UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik
Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter
Läs merFörslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms
Läs merÄmnesområden. Andel anställda. Miljöbioteknik 0,1% Biotekniska. livsmedel 0,2% Läkemedelsformulering CRO 1,8% medicinsk teknik 3,0%
Ämnesområden Andel anställda Agrobioteknik 1,3% Bioproduktion 2,4% Biotekniska verktyg 9% Miljöbioteknik 0,1% Biotekniska livsmedel 0,2% Medicinsk teknik 26% Läkemedelsutveckling 48% Läkemedelsproduktion
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merFörfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen
Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.
Läs merTema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till
Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merInledande steg mot svensk samordning av mikroskopi Referat från hearing den 19 september 2012
Inledande steg mot svensk samordning av mikroskopi Referat från hearing den 19 september 2012 Snabb teknisk utveckling och framväxande europeisk forskningsinfrastruktur öppnar nya möjligheter för mikroskopi
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merSYNTETISK BIOLOGI. FinSynBio
SYNTETISK BIOLOGI FinSynBio FORSKNINGSPROGRAM 2013 2017 Programbeskrivning 2 1 BAKGRUND Genteknologin har under de senaste trettio åren i betydande mån ökat vår förståelse av biologiska processer och bidragit
Läs merNyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat
Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser
Läs merIII Astropartikelfysik och subatomär fysik
III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums
Läs merSwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016
Att: Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten u.registrator@regeringskansliet.se Stockholm 2015-10-30 SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016 Intro: En forskningspolitik som stärker
Läs merVälkommen att växa med oss!
Välkommen att växa med oss! Vi växer i Flemingsberg One giant leap for Här skapar vi en miljö där idéer kan växa till innovativa företag. health technology Den närmaste femårsperioden investeras cirka
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merEn Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.
En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.
Läs merHälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society
1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merJag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt.
Ordföranden, aktieägare, gäster, Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Jag vill ta detta tillfälle i akt att
Läs merUtbildning, lärande och forskning
P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning
Läs merStamceller För att få mer kött på benen
Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem
Läs merForskningen måste inriktas på individanpassad medicin
En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad
Läs merKommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014
Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs merDatum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Läs merUtveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn
Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande
Läs merUtbildningsplan Dnr CF 52-514/2006. Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG
INSTITUTIONEN FÖR KLINISK MEDICIN Utbildningsplan Dnr CF 52-514/2006 Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Methods in Medical Diagnostics, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat
Läs merNobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens
PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten
Läs merMedicon Village Village driver projekt för framtidens hållbara och innovativa boende
Future Living Medicon Village Village driver projekt för framtidens hållbara och innovativa boende Medicon Village har nu funnits i 4 år och byggnaderna börjar fyllas. En stor mängd nya byggrätter finns
Läs merBiobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning
Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Lars I. Andersson Project Leader Biobanking Clinical Microbiology BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se)
Läs merSammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning
2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt
Läs merCELLFABRIKEN AB (PUBL)
CELLFABRIKEN AB (PUBL) Bokslutskommuniké 2001 Inledande tumörstudier in vivo visar mycket intressanta resultat Bolagsköp förväntas ge positivt rörelseresultat Reaförluster på Columna-aktier och goodwill-avskrivningar
Läs merUTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden
Läs merINLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar
1 INNEHÅLL Inledning 3 Förslag 4 Vision och mål 4 Finansiering 4 Förväntade resultat 5 Kravställning och strategi för utveckling av plattformen 6 Kravställning 6 Strategi 6 Uppbyggnad av plattformen 7
Läs merStoppa GMO-potatisen Amflora
Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merFörordning om register för viss befolkningsbaserad forskning (U2012/3414/F)
2012-06-29 Dnr 21/12 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Förordning om register för viss befolkningsbaserad forskning (U2012/3414/F) Statens medicinsk-etiska råd, SMER, är ett rådgivande organ till
Läs merÅsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp
Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla
Läs merDatum 2015-12-15 Dnr 1504218. Fortsatt utveckling av kliniska prövningar
Regionstyrelsen Rita Jedlert Bitr medicinsk direktör 040-675 31 38 Rita.Jedlert@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-12-15 Dnr 1504218 1 (5) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av kliniska prövningar Ordförandens
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!
Läs merVerksamhetsplan 2015 2016 Naturvetenskapliga området
Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Naturvetenskapliga området Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga
Läs merDär det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning.
läkemedelsföretaget Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. 58 pharma industry nr 4 13 CELGENE - uppstickare
Läs merÄr genetiken på väg att bota diabetes?
Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början
Läs merLINDAU, R., WOXENIUS, J., EDLUND, P.
Sammanfattning LINDAU, R., WOXENIUS, J., EDLUND, P. (2004) Verkstadsindustrins logistik en innovationssystemanalys, rapport för VINNOVA, Meddelande 120, Institutionen för logistik och transport, Chalmers
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merEuropean Institute of Science AB (publ) för perioden 2006-01-01---2006-09-30
European Institute of Science AB (publ) DELÅRSRAPPORT för perioden 2006-01-01---2006-09-30 (NGM : EURI B) Intäkterna för perioden januari-september 2006 ökade till 3 255 tkr (365 tkr motsvarande period
Läs merBiologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B
KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och
Läs merForskningspolicy Region Skåne
Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs merKapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.
Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merScandiDos AB (publ) (556613-0927)
ScandiDos AB (publ) (556613-0927) Bokslutskommuniké för perioden 1 maj 2014 30 april 2015 Perioden 1 maj 2014 30 april 2015 Ny försäljningschef på plats i juni 2014 Första order på Delta 4 Discover från
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merApotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet
Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Antaget av föreningens fullmäktige 24 maj 2014 Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Apotekarsocieteten (APS) är en ideell förening
Läs merEnergivärld i förändring skapar nya möjligheter. Lars Bierlein, Business Innovation 18 september 2013
Energivärld i förändring skapar nya möjligheter Lars Bierlein, Business Innovation 18 september 2013 Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som
Läs merUtlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt
Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merMotion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad
Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att
Läs merEN INTRODUKTION TILL LIDDS Monica Wallter, VD. Erik Pensers Bolagsdag Stockholm, 21 maj 2015
EN INTRODUKTION TILL LIDDS Monica Wallter, VD Erik Pensers Bolagsdag Stockholm, 21 maj 2015 LIDDS I KORTHET LIDDS in brief LIDDS AB (publ) Local Intelligent Drug Delivery System listat på Nasdaq First
Läs merRemissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)
Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merVetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20.
2008-09-04 Diarienummer 112-2008-6225 Handläggare Håkan Billig Vetenskapsrådet YTTRANDE Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1
Läs merDelrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Delrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Projekt: Ultraljudsbaserade mätningar i process för effektiv och miljövänlig produktion Datum: 2011-11-25 1. SAMMANFATTNING Projektet Ultraljudsbaserade
Läs merSynergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:
Sida 1 (11) UTLYSNING Synergi 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket
Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet
Läs merBiopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation
Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merUtbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i bioteknik Degree Programme in Biotechnology 270,0 högskolepoäng. Utbildningens mål
Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i bioteknik Degree Programme in Biotechnology 270,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT06. Utbildningens mål Kunskap och förståelse Färdigheter
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merRegionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.
2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder
Läs merBidra till framtiden. genom gåva eller donation
Bidra till framtiden genom gåva eller donation GÖTEBORGS VIKTIGASTE HUS FYLLER 100 ÅR MED DIN HJÄLP BLIR NÄSTA 100 ÅR ÄNNU VIKTIGARE Göteborgs universitet är idag ett av landets största lärosäten med över
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merArv + miljö = diabetes?
Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade
Läs merDenna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.
Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00
Läs merSTIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi
STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,
Läs merGenetik en sammanfattning
Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att
Läs merutveckling av en analysstrategi för hälso- och sjukvården
utveckling av en analysstrategi för IDC InfoBrief, sponsrad av Qlik juli 2015 IDC InfoBrief, sponsrad av Qlik Vårdgivarnas investeringar i dataanalys ökar stadigt Vårdgivarna satsar fortfarande mer på
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merArv och utveckling Arvet
ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
Läs merÅrsstämma 2008. Mina damer och herrar, aktieägare och anställda,
Årsstämma 2008 Mina damer och herrar, aktieägare och anställda, Fjärde året i rad med förbättrat rörelseresultat Under 2007 höjde styrelsen för Alfa Laval målet för rörelsemarginalen (EBITA) till 15 procent
Läs merMål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merSammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering
Läs mer2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-08-13 170 Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 KF Beslut
Läs merFRÅGOR. Tre lag vinner:
Tre lag vinner: Kunskapsbox till klassen! Lunds universitet och Nationalencyklopedin i samarbete. Här följer frågor i kategorierna BIOLOGI, FYSIK och KEMI som en förberedelse till showerna. FRÅGOR Kunskapsböcker
Läs mer