Mitos - vanlig celldelning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mitos - vanlig celldelning"

Transkript

1 Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran försvinner och kromosomerna lägger sig på rad Anafas Kromosomerna delas till varsin sida av cellen Telofas Cellen delar sig och nya membran till cellkärnor bildas Interfas Kromosomerna packas upp för att kunna göra sitt jobb igen.

2 Meios Reduktionsdelning - celldelning i könsceller Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas I DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer och grupperar sig parvis Metafas I Cellkärnans membran försvinner och kromosomparen lägger sig på rad Anafas I En kromosom av varje par dras till varsin ända av cellen Telofas I Cellen delar sig och nya membran till cellkärnor bildas, varje cell innehåller nu en kromosom av varje par Profas II Telofas II Ny celldelning liknande Mitos sker vilket leder till 4 stycken celler med vardera hälften så många kromosomer som ursprungscellen, 23 stycken hos människan Interfas II Kromosomerna packas upp för att kunna göra sitt jobb igen.

3 Människans kromosomer 46 stycken DNA molekyler 23 stycken par En i varje par från varje förälder 22 av paren är autosomala Det vill säga de är nästintill identiska och kodar för samma saker Det sista paret är könskromosomerna som bestämmer individens kön

4 Gener Specifik kodsekvens i kromosomer som kodar för en specifik egenskap

5 En enda kromosom har mängder med gener Människans 22 par är autosomala alltså innehåller samma gener med små variationer.

6 Gener kan vara olika starka Eftersom vi har två kromosomer med samma kod har vi dubbla gener, dock med några skillnader i kodordningen Gener kan vara Dominant Starkaste Vikande/Recessiv Svagare och slås ut av de dominanta För att tydliggöra hur gener och därmed egenskaper nedärvs görs korsningsschema

7 Ex. Gener för ögonfärg Väldigt förenklat bestämmes ögonfärgen av ett anlag som kan koda för Brun eller Blå färg Brun är dominant och markeras med stor bokstav (B) Blå är recessivt och markeras med liten bokstav (b)

8 Korsningsschema ögonfärg B B b Bb Bb b Bb Bb

9 Korsningsschema för möjliga kombinationer av ögonfärg B b B B B b b B B b b b

10

11

12 Lika eller olika gener Som sagt vi har 22 stycken autosomala kromosomer som kodar för samma egenskaper Generna kan vara Dominanta eller Reccessiva Om ett kromosomparet har samma genvariant (alltså samma kodning) är organismen Homozygot för den genen Är det olika genvarianter är organismen Heterozygot för den genen Exemepel BB och bb = Homozygot för anlaget till ögonfärg Bb = Heterozygot för anlaget till ögonfärg

13 Nedärvning av blodgrupp Ibland är det inte så enkelt med två anlag där den ena är dominant och den andre recessiv. Blodgrupp (AB0 systemet) bestämmes av ett anlag och finns i tre stycken varianter IA är dominant för blodgrupp A IB är dominant för blodgrupp B i0 är recessivt för blodgrupp 0 Två dominanta gener ger uttryck tillsammans A + B AB Gör korsningsscheman med möjliga korsningar!

14

15 IA + IA = blodgrupp A IA + i0 = blodgrupp A IB + IB = Blodgrupp B IB + i0 = Blodgrupp B IA + IB = Blodgrupp AB i0 + i0 = Blodgrupp 0

16 Könsbunden nedärvning Färgblindhet Genen (f) som kodar för färgblindhet sitter på X kromosomen Detta är ett recessivt anlag (därav litet f) Färgseende är ett dominant anlag (F) 8% av alla män är färgblinda men endast 0,5% av kvinnorna. Varför????

17

18 Blödarsjukan är också könsbunden Blödarsjukan Anlaget sitter på X kromosomen och är recessivt Sjukdomen är mycket ovanlig hos kvinnor, varför tror du detta? Kvinnor kan vara anlagsbärare men inte vara sjuka Får ett flickfoster anlaget på båda X-kromosomerna dör det innan födseln

19

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför

Läs mer

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN genetik Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare. arvsmassa Arvsmassan är detsamma som DNA, dvs.

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10 Arbetsområde genetik Vi kommer att arbeta med genetik under de kommande veckorna, jag kommer ha en del genomgångar och ni kommer att få göra laborationer. Området avtestas genom att ni svarar på skriftliga

Läs mer

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala genen (även kallat homozygot normal). Men detta resultat utesluter inte möjligheten att en hund kan

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat

Läs mer

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman: Biologi A med Naturkunskap A, upplaga -05. Hänvisningar ges även

Läs mer

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz I början av åttiotalet lanserades ett nytt preparat, där det verksamma ämnet kallas för ivermektin. Detta är ett antiparasitärt preparat med mycket brett

Läs mer

Korsningsschema med ett anlag Monohybrid klyvning

Korsningsschema med ett anlag Monohybrid klyvning Korsningsschema med ett anlag Monohyrid klyvning Syftet med den här övningen Du ska lära dig hur egenskaper ärvs, vad som menas med dominanta och recessiva anlag och hur man ritar enkla korsningsscheman

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis

CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis Eukaryot celldelning självreplikering celldelning ett villkor för liv skapa liv, växa i storlek, eller ersätta döda celler

Läs mer

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA.

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA. Alltdu vill veta om ENETIK Varför liknar den ena valpen sin mamma, den andra sin pappa och den tredje förfaller vara en sort för sig själv? Det handlar till stor del om genetik, läran om ärftlighet. Hur

Läs mer

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning 18 Arvet och DNA Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna 366 367 i grundboken och sidan 195 i lightboken kan användas för att skapa spännande diskussioner om hur arvet fungerar. Vad har

Läs mer

It. 5 Metafas II. 3 Anafas. GENETIK 1. Vad menas med uralstring och kan sadan forekomma?

It. 5 Metafas II. 3 Anafas. GENETIK 1. Vad menas med uralstring och kan sadan forekomma? GENETIK 1. Vad menas med uralstring och kan sadan forekomma? Jl" Nar forekommer och vad innebar; a) profas b) metafas c) anafas d) telofas 3 Rita in i schemat nedan de olika stgdierna vid reduktionsdelning,

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling

Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling Här har jag skrivit lite kortfattade svar för att du ska kunna se om du är rätt ute eller inte. Jag råder dej till att kanske svara grundligare

Läs mer

Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov).

Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). Biologi 20.9.2006 Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). a) Definiera begreppet fotosyntes. Fotosyntes sker när koldioxid

Läs mer

Elevers svårigheter inom genetiken

Elevers svårigheter inom genetiken Rapport IBG-LP 09-009 Elevers svårigheter inom genetiken En undersökning om elevers genetikkunskaper i olika åldrar Martin Larsson Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Lärarprogrammet

Läs mer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Latinskt namn: Forpus coelestis coelestis Engelskt namn: Lesson s Parrotlet / Pacific Parrotlet / Celestial Parrotlet Färger och mutationer: röna fåglar Naturfärg.

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6 I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för min bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Alla ska göra uppgifterna (1),(2) och (A). I uppgift (1) och (A) är uppgiften indelad

Läs mer

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. DNA-ordlista 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra.

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen.

Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen. G 1: NAMN... Definiera och redogör kortfattat följande begrepp: ( Varje delfråga ger 1 poäng) a. Hemizygot Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ.

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen.

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Baskurs Det handlar om gener Läs mer Hur det bildas kopior

Läs mer

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Genetik. Biologisk översiktskurs VT Hemtenta. Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund

Genetik. Biologisk översiktskurs VT Hemtenta. Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund Genetik Biologisk översiktskurs VT 2011 Hemtenta Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund 1 Frågor? Peter Halvarsson peter.halvarsson@ebc.uu.se Populationsbiologi,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Information för patienter och föräldrar

Information för patienter och föräldrar 16 Anlagstestning Alla namn i denna broschyr har ändrats för att skydda intervjuobjektens identiteter. Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef

Läs mer

CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios

CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis 1 Eukaryot celldelning självreplikering encelliga organismer: en ny organism bildas vid varje celldelning

Läs mer

Klinisk genetik en introduktion

Klinisk genetik en introduktion Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd

Läs mer

2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 1

2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 1 2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 1 Ärftlig smärtokänslighet Jan Minde Ortoped Gällivare sjukhus, Ortoped klinken jan.minde@nll.se 2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 2 ÄRFTLIGA SJUKDOMAR I Norrbotten

Läs mer

Guppygenetik från A(bnormis) till Z(ebrinus) Jörgen Frörup

Guppygenetik från A(bnormis) till Z(ebrinus) Jörgen Frörup Guppygenetik från A(bnormis) till Z(ebrinus) Av Jörgen Frörup Översättning av Jörgen Frörups artikelserie i Lebistes 1972:2-1974: 4 : Olle Boberg Bearbetning: Kerstin Larsson Redigering: Börje Eriksson

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett

Läs mer

BLOCK 1; LABORATION 1: Bananflugan som arbetsmaterial

BLOCK 1; LABORATION 1: Bananflugan som arbetsmaterial BLOCK 1; LABORATION 1: Bananflugan som arbetsmaterial Bananflugan, Drosophila melanogaster, tillhör gruppen Diptera, tvåvingar. Den förekommer naturligt i stora delar av världen. Bananflugan är 2-3 mm

Läs mer

Formativ bedömning i praktiken: Biologi 1

Formativ bedömning i praktiken: Biologi 1 Formativ bedömning i praktiken: Biologi 1 ISBN 978-91-47-11-6 2014 Olof Procopé och Liber AB Redaktör och projektledare: Cecilia Söderpalm-Berndes Formgivare: Lotta Rennéus och Birgitta Ståhlberg Illustratör:

Läs mer

Översättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/)

Översättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/) Röd neon dubbelsvärd Av Håkan Turesson Översättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/) Här har jag summerat åtta år av dubbelsvärdsavel. vilken resulterade i en

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 4

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 4 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 4 av Maria Grönkvist Hur fungerar ärftlighetslagarna när det är två genpar med i leken? Slumpens rutmönster utökas då till 16 rutor, dvs det finns 16 olika möjligheter

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Lunds universitet Läkarprogrammets grundkurs. Appendix 1. Hur tolkar jag målen för grundkursen? Lo Persson Eva Ekblad

Lunds universitet Läkarprogrammets grundkurs. Appendix 1. Hur tolkar jag målen för grundkursen? Lo Persson Eva Ekblad Appendix 1 Hur tolkar jag målen för grundkursen? Lo Persson Eva Ekblad Alla kursplaner innehåller mål formulerade som förväntande studieresultat. Som stöd vid formuleringen av dessa förväntade studieresultat

Läs mer

Gener, DNA och kromosomer ser elever något samband?

Gener, DNA och kromosomer ser elever något samband? Rapport IBG-LP 07-004 Gener, DNA och kromosomer ser elever något samband? En studie om elevers förståelse för, och samband mellan mellan olika begrepp inom genetiken Per Holmström Hanna Åkesson Institutionen

Läs mer

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern Genetik vid polyneuropatier Christina Jern Information lagras i DNA 2 m DNA i varje cell Bara 3 cm kodar för protein Det humana genomet februari 2001 The International Human Genome Mapping Consortium

Läs mer

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Pär Leijonhufvud NkB/Nk1b (19 mars 2012) 1. Kromosomrubbningar och utvecklingsfel (a) Många olika typer av fel, i grunden två orsaker i. Kromosomrubbningar ii. Fel

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner

Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner Som vi vet styrs de egenskaper vi får, av vilka egenskaper våra förfäder hade. Vi har sett tabellen (Punettdiagram) med kaninerna. Nu ska vi använda våra

Läs mer

Grundfärger. Både svart och brunt (moorit) pigment är s.k. eumelanin. Hos många får finns dock ett gulare pigment, FAKTABLAD

Grundfärger. Både svart och brunt (moorit) pigment är s.k. eumelanin. Hos många får finns dock ett gulare pigment, FAKTABLAD FAKTABLAD Grundfärger Detta är andra delen i en artikelserie om nedärvning av ullfärg och horn. Den första delen som publicerades i Gutefåret nr 3/2012 behandlade lite om grunderna i genetik och de olika

Läs mer

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20 Genvägar arv mar 11 10:20 1 Hur kommer det sig att elefantungar liknar elefanter och ringblommor liknar ringblommor? Kromosomerna innehåller arvsanlagen som också kallas gener. Varje genfinns i två exemplar.

Läs mer

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, 2017. Klass 9A Undervisningsform och prov Under veckan skall vi jobba med genetik. Eleverna är forskare som söker svar på ett antal undersökningsfrågor, som finns i

Läs mer

GENETIK. Hemsida: Tel: +46-(0) (växel) Fax: +46-(0) E-post:

GENETIK. Hemsida:  Tel: +46-(0) (växel) Fax: +46-(0) E-post: GENETIK PROJEKT NORDLAB-SE Inst för pedagogik och didaktik Göteborgs Universitet Box 300, SE-405 30 GÖTEBORG Hemsida: http://na-serv.did.gu.se/nordlab/ Tel: +46-(0)31-7731000 (växel) Fax: +46-(0)31-7732060

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

I ljusreaktionen spjälks vatten i väte och syre. I mörkerreaktionen förenas vätejoner och energi med koldioxid och det bildas glukos.

I ljusreaktionen spjälks vatten i väte och syre. I mörkerreaktionen förenas vätejoner och energi med koldioxid och det bildas glukos. Biologi 14.9.2009 Fråga 1: Namnge de cellorganeller som utmärkts med siffror på bilden. Redogör kortfattat för vilken av dem som har en central roll när växtcellen framställer glukos, samt varför den har

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Gener i hälsa och sjukdom

Gener i hälsa och sjukdom Gener i hälsa och sjukdom Upplägg Genetiska sjukdomar Introduktion Kromosomavvikelser Monogena sjukdomar Multifaktoriella (komplexa) sjukdomar Kristina Lagerstedt-Robinson Peter Gustavsson Artikel Exome

Läs mer

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden

Läs mer

Fosterdiagnostik Etisk analys för diagnostik med foster-dna

Fosterdiagnostik Etisk analys för diagnostik med foster-dna Statens medicinsk-etiska råd, september 2011, dnr 38/11 Fosterdiagnostik Etisk analys för diagnostik med foster-dna 1 Förord Statens medicinsk-etiska råd (SMER) är ett samrådsorgan mellan politiska företrädare

Läs mer

Genetik. Elevers förståelse för vissa begrepp inom genetik på gymnasiet. Cecilia Flodqvist. Rapport IBG-LP

Genetik. Elevers förståelse för vissa begrepp inom genetik på gymnasiet. Cecilia Flodqvist. Rapport IBG-LP Rapport IBG-LP 12-003 Genetik Elevers förståelse för vissa begrepp inom genetik på gymnasiet Cecilia Flodqvist Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Lärarprogrammet 210-330 hp

Läs mer

För att komma till källan måste man gå mot strömmen

För att komma till källan måste man gå mot strömmen För att komma till källan måste man gå mot strömmen D GENETICA FÄRGER OCH HÅRLAG HOS BELGISK VALLHUND Belgisk vallhund omfattar de fyra raserna malinois, laekenois, tervueren och groenendael. I ursprungslandet

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Att undervisa genetik: problem och möjligheter

Att undervisa genetik: problem och möjligheter Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, Miljö, Samhälle Examensarbete 10 poäng Att undervisa genetik: problem och möjligheter The teaching of genetics: problems and prospects Helene Ceplitis Lärarexamen

Läs mer

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 7/3-08, klockan 08.00-13.00 Skriv svar på alla frågor på separata papper, märk varje papper med kod: Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100 % Betyg

Läs mer

SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester

SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester Tillgången till genetiska tester för olika sjukdomsanlag hos hund ökar lavinartat. Att som uppfödare eller hundägare bedöma nyttan med och tillförligheten

Läs mer

LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på LHON Eye Society s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013.

LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på LHON Eye Society s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013. LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013. År 1871 publicerade Theodor Karl Gustav von Leber, professor i Göttingen i Tyskland,

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar?

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar? ÖVNINGSUPPGIFTER K 1 1 Rita Din egen släkttavla (pedigree) omfattande mor- och farföräldrar och deras avkomma. Anvisningar rörande hur en pedigree ritas ges i läroboken (sid 57). Kom ihåg att det kan också

Läs mer