Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016"

Transkript

1 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar med blå ögon få barn med bruna ögon? Kan föräldrar med bruna ögon få barn med blå ögon? Du lär dig en metod att ta reda på det. Vi lär om DNA-molekylen och hur den fungerar. Ett snabbt växande biologiskt kunskapsområde är genteknik. Genteknik för med sig möjligheter att förändra levande organismer, på ett sätt som aldrig tidigare gått. Med det följer ett behov av att fundera kring etik: Vill du kunna påverka vilket kön dina barn ska få? Vad tycker du att vi ska göra med all ny kunskap, möjligheter och risker? Vilka blir konsekvenserna när vi använder tekniken? Det ska vi diskutera! 1

2 Innehåll Vi arbetar med det här innehållet... 3 Arvet s i Fokusboken och Grundboken... 3 Genteknik s i Fokusboken och Grundboken... 3 Vad ska jag kunna på provet?... 4 Bedömning... 4 Kunskapskraven från Lgr Sammanfattningarna... 5 Det är genetikens ord och begrepp... 6 Preview Preview Bas: Lär om arvet, celler och kromosomerna... 9 Utmaning: En gen arbetar och nya proteiner tillverkas Utmaning: Organeller i samarbete Uppgift: Kan en mamma och pappa med bruna ögon få barn med blå ögon? Utmaning: Skaffa barn med sin kusin? Rollspel: Debatt och sen diskussion om genteknik! INTRO Gentester/analys Vad är DNA-tester? INTRO GMO Om växt och djurförädling och att utveckla nya mediciner Vad är GMO? Olika perspektiv om genteknik Vi testar 7 av de anlag du har och jämför med kamraterna Checklistan Syfte ur kursplanen för biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Det vi gör den här terminen är understruket. 2

3 Vi arbetar med det här innehållet 1 Arvet s i Fokusboken och Grundboken Att det biologiska arvet och miljön påverkar våra egenskaper Hur våra celler vet hur de ska bygga kroppens viktigaste byggstenar, proteinerna Vad arvsanlagen består av och var i cellerna de finns Hur den genetiska koden fungerar Hur informationen vandrar från generation till generation Hur anlagsparen arbetar i kromosomerna (dominanta och vikande anlag) Hur man gör ett korsningsschema Hur muterade gener kan orsaka cancer Genteknik s i Fokusboken och Grundboken Syfte med gentekniken nu i 9:an är att du ska vara med i diskussionen som pågår i samhället om genteknikens metoder och resultat. För att nå dit behöver du skaffa mer kunskap om ett par av genteknikens områden: Gentester GMO som betyder Gen Modifierade Organismer. Används bland annat för att utveckla nya mediciner och näringsrik mat. Du deltar i en debatt och diskussion: Hur används metoderna nu? Hur kommer de att kunna användas i framtiden? Hur kommer det att beröra ditt liv? Vad är etiskt, tycker du? Resonera i flera led. Ta ställning. Fokus. Vilken bok passar dig? 1 Det här är en nedbrytning av kursplanens centrala innehåll: Kroppens celler, uppbyggnad, funktion och samverkan. Ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi. 3

4 Vad ska jag kunna på provet? Allra helst skulle jag vilja sätta ihop ett prov tillsammans med er elever. Hur ska ett bra prov se ut som testar kunskaperna om innehållet vi arbetat med, och där läraren och du själv kan bedöma hur förmågorna utvecklas? Förmågorna är de i fet stil som finns i betygskriterierna nedan. Bedömning Inom detta område finns två möjligheter att visa era kunskaper 1. vid en muntlig debatt/diskussion om genteknik 2. på ett skriftligt prov Ett förslag är att det skriftliga provet innehåller 1. Korta ja och nej-frågor om innehållet vi arbetat med. Det testar ord och begrepp eller fokusfrågorna, för dig som arbetat med dem. 2. En uppgift om hur din kropp tillverkar dina proteiner. Du ska använda begrepp och modeller. 3. En uppgift om modern genteknik och för- och nackdelarna. Etik. Du värderar och diskuterar, resonerarar i flera led och tar ställning. 4. En fråga där du med Mendels klassiska genetik använder korsningsschema för att visa hur anlag ärvs. Du använder begreppen dominanta och vikande anlag. Kunskapskraven från Lgr 11 Förmåga E C A Att använda kunskap för att granska, kommunic era och ta ställning 1.1Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. 1.3 Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Att använda biologins begrepp, modeller och teorier. Att förklara samband. 3.1 Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. 3.2 Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang ärftlighet visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. 3.5 Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 4

5 Sammanfattningarna 5

6 Arvet Det är genetikens ord och begrepp Träna gärna med en kamrat. Hur lär du dig dem bäst? Antal rätt på förtest: Antal rätt på eftertest: Progressen: Arv Något man får av sina föräldrar. Kan vara pengar, eller anlag i cellerna. Miljö Arvsanlag Cancer Celldelning DNA Egenskap Omgivningen omkring som påverkar oss. Gen Sjukdom som beror på att celler delar sig okontrollerat Att celler delar sig och blir flera, så att du växer och ersätter skadade celler. Livets molekyl. Den bär på information om hur proteiner ska se ut. Deoxiribo Nuklein Syra (Syra = Acid) Beskriver hur något/någon ser ut, är eller fungerar. Musse Pigg har stora öron. Gen Genetisk kod Klon Kromosom Homozygot Heterozygot Det samma som arvsanlag. Ordningsföljden av DNA-molekylens stegpinnar bildar en kod. Den gör recept för vilka proteiner som ska tillverkas. Två eller flera individer med samma arvsanlag Finns i cellkärnan. Består av DNA och bär arvsinformationen. Två lika anlag, till exempel BB och bb. Två olika anlag, till exempel Bb (ett brunt och ett blått anlag) Könscell Spermie eller ägg. Har hälften så många kromsomer som en vanlig cell. Könskromosom Bestämmer vilket kön en människa får. Finns två sorter, X och Y. Variation Mutation Proteiner Recept Ärftlig sjukdom Tumör Gregor Mendel Medels ärftlighetslagar Reduktionsdelning Vanlig celldelning. När det finns många individer inom en art som har olika egenskaper. De har många olika varianter på sitt DNA. Förändring i arvsmassan, i DNA-molekylens stegpinnar. En kväverik molekyl som är byggd av hopkopplade aminosyror En instruktion för hur något skall tillverkas En sjukdom man ärver från sina släkt, föräldrar. En knöl med cancerceller. Österrikisk munk på talet som forskade på hur anlag ärvs. Sammanfattning av vad Medel kom fram till om hur anlag ärvs. När antalet kromosomer i könscellerna halveras. Människor får 23 kromosomer i varje könscell. Kallas också för meios. Mitos. När celler kopierar sig. Antalet kromosomer är samma som före delningen 6

7 Genteknik Stamcell Biologisk mångfald Djurförädling Genetiskt fingeravtryck Genteknik Genterapi Gentest GMO Växtförädling Genbank En cell som ännu inte är specialiserad att bli något än. Att det finns många olika arter och livsmiljöer för arterna. Att medvetet förbättra egenskaper hos djur, t.ex. hundavel. Eller hästavel. DNA-profil. Kan användas till faderskapstest eller vid brottsutredningar Metoder att undersöka och överföra gener från en organism till en annan. Hit räknas också metoder att förändra arvsanlagen. En metod att föra in nya, friska gener i skadade celler. En metod att undersöka DNA. Gen Modifierad Organism. Människan har förändrat gener i en levande organism genom klipp-och-klistra metoden. Att medvetet förbättra egenskaper hur växter, grödor. Ett lager med frön från växter för att bevara den biologiska mångfalden. Det finns ett jättestort på Svalbard, norr om Norge. 7

8 Preview 1 Blå nivå Se igenom ord och begrepp till kapitlet om Arvet och sammanfattningen på sidan 6 här i häftet. Räkna hur många du kan i starten av kursen. Se igenom bokens rubriker och bilder. Var nyfiken på vad som det här kommer att handla om. Verkar spännande? Nytt? Röd nivå Som blå nivå fast med utgångspunkt från kapitlet Arvet frågeställningar spå sidan 3. Preview 2 Om Preview. De har två nivåer, blå och röd. Vilken stämmer med dina mål? Syftet är att de ska vara de ska vara en förberedelse och att du ska veta vad du redan kan och vad ditt nästa steg är. Den dag vi bestämmer för det här blir det diskussion, frågestund och genomgång på innehållet. Blå nivå Som Preview 1, fast om genteknik istället. Röd nivå Som blå nivå fast med utgångspunkt Genteknikens innehåll rubriker på sidan 3. 8

9 Bas: Lär om arvet, celler och kromosomerna Fokus sidorna , Grundboken sidorna och 324 respektive en flicka? 1. Vilken sorts ämnen bygger upp din kroppes celler mest: Protein, kolhydrat eller fett? 2. Hur många kromosomer finns det i människans kroppsceller? 3. Hur många par blir det av så många kromosomer? 4. När i cellens liv syns kromosomerna synligt? (se på bilden om lökcellerna). 5. Vad kallas de två kromosomer som bestämmer kön? 6. Titta bilden med kromosomerna. Nere till höger finns två uppsättningar könskromosomer. Vilken är för en pojke 7. Jämför en X-kromosoms storlek med en Y-kromosom. I vilken borde det finns flest antal gener? 8. Hur många anlag finns det minst för att få en egenskap, ett anlag eller två? 9. Ärver du egentligen anlag eller egenskaper från föräldrarna? 9

10 Utmaning: En gen arbetar och nya proteiner tillverkas Den här uppgiften gör du för att lära mer om hur proteiner byggs upp av de aminosyror vi äter. De byggs med hjälp av information från generna i cellkärnan. Men proteinfabrikerna finns utanför cellkärna Studera först bilden som visar en halv cell, och texten på sidan 322 i grundboken. cellplasman Samma! e Drama: Dramatisera eller teckna en serie om hur proteiner tillverkas i någons kropp. 10

11 Utmaning: Organeller i samarbete En här uppgiften är en fortsättning på den förra. Bilden visar en hel cell och uppgiften handlar även om vad som händer efter att proteinerna tillverkats i ribosomerna, som det finns 3 av i bilden.) Ribosomer (proteinfabriker) d Utmaning: Använd din kunskap om proteinsyntes och beskriv hur annat protein i din kropp skulle kunna tillverkas, med samma metod. 11

12 Uppgift: Kan en mamma och pappa med bruna ögon få barn med blå ögon? Den här uppgiften tränar dig på att använda korsningsschema, att ta hänsyn till dominanta och vikande anlag. Mer om korsningar finns i grundboken på s och fokusboken på s Där handlar det om kaniners färg på pälsen. Hur har John ärvt sina anlag? Fyll i korsningsschemat nedan. Bb B b 12

13 Utmaning: Skaffa barn med sin kusin? Den här uppgiften är bra om du behöver mera träning på att se hur anlag ärvs. Denna handlar om som kan hända om två kusiner skaffar barn tillsammans. I Sverige måste man söka tillstånd för att få gifta sig med en kusin. Ordförklaring: Recessiv betyder vikande. Det är motsatsen till dominant som betyder bestämmande. 13

14 Rollspel: Debatt och sen diskussion om genteknik! Syftet är att lära mer om genteknik och träna några förmågor: Du söker fakta från flera källor, använder kunskap för att granska, kommunicera och ta ställning. Du har nytta av det här arbetet inför provet också. Det kommer en fråga om det. Så här går det till I debatten får du först en roll att spela: Du kommer att gå in rollen att vara för eller emot två områden av genteknik. Vi fokuserar på gentester (eller DNA-analys som det också kallas) och GMO, GenModifierade Organismer. Tillsammans med några kamrater debatterar du mot de som fått rollen att tycka tvärtom. Efter en stund släpper vi rollen. Vi går över till att diskutera och samtala kring genteknikens risker och möjligheter. Vi granskar vilka skäl det kan finns för det ena eller andra. Hur du förbereder dig Du ska söka fakta, för- och nackdelar, och samtidigt vara källkritisk. Därför behöver du kunna redogöra på vilka källor du använder och hur du bedömer dem. Biologiboken och häftet här hjälper dig igång: Du ska reflektera kring källorna: Är de trovärdiga? Kan man lita på dem? Vad vill de egentligen uppnå? Vilka vinnare eller förlorare finns det? Alltså, vilka argument talar för- eller emot? Mina förslag på Internetbaserade källor hittar du så klart via Hjälpmedel Du får ha med dig anteckningar på debatten. Bas om genteknik. Börja här! Bok & film Fokus Grundbok Ta reda på vad genteknik egentligen är! 14

15 INTRO DNA-tester/genanalys Vad är DNA-tester? Grundbok , s 344 (första stycket) 351 Fokusbok , 295 Exempel på dliskussionsfrågor: Gentester handlar också om att hitta sjukdomar, undersöka faderskap, och släktskap mellan människor. Den användas av migrationsverket för att undersöka släktskap. Biologer DNA-testar djur för att se släktskap upptäcktes att den afrikanska giraffen egentligen är 4 olika arter! Inte en. Se Sök argument för och emot! 15

16 INTRO GMO Om växt och djurförädling och att utveckla nya mediciner Vad är GMO? Grundboken , Fokusboken ? Instuderingsfrågor: 1. Vad menas med GM-mat, eller GMO som man ibland säger? 2. Ge exempel på sådan mat! 3. Vilka fördelar finns det, jämfört med traditionell förädling, använder metoderna på urval och korsningar? Andra fördelar? 4. Varför kan man befara att den biologiska mångfalden minskar genom att använda allt mer GM-mat? Finns det andra risker? Sök argument för och emot! Sök argument för och emot! 16

17 Mer om GMO - Bakterier som tillverkar mediciner åt oss. Så här går det till. d Diskussionsfråga: Är det rätt tycker du att använda genteknik för att få bakterier att producera mediciner åt oss? Har du olika uppfattningar när det gäller olika organismer som växter, djur eller människor? Förklara varför! 17

18 Olika perspektiv om genteknik Den här uppgiften gör du för att avgöra vilket påstående som grundar sig på naturvetenskapliga undersökningar. Vilka perspektiv grundar sig andra tre på? 18

19 Vi testar 7 av de anlag du har och jämför med kamraterna Dominant anlag symboliseras med + Vikande anlag med -. Resultat: Mitt nummer blev Finns det andra i gruppen som hade samma sju anlag som du? Räkna antalet dominanta anlag: Räkna antal vikande anlag: Slutsats: Vad kan du lära av det här? 19

20 Checklistan Jag vet att genetik handlar om läran om arvet. Jag vet att kromosomerna finns i cellkärnan och innehåller mitt DNA Jag vet vad provet kommer att handlar om för det står på sidan 4. Jag vet vilka förmågor vi ska utveckla och vad som ska bedömas den här terminen. För det står också på sidan 4. Jag vet att ord och begrepp finns samlade på ett ställe. De finns ju på sidan 6 i häftet. Och så har jag upptäckt att det finns en snabb-sammanfattning av allt på sidan 5. Jag kan att mina egna egenskaper ofta beror både på arv och miljö. Jag kan ge exempel på egenskaper hos mig själv om bara beror på arvet från mina förfäder. Jag vet att vi ärver anlag (gener), inte egenskaper. Men anlagen ger egenskaper. Jag vet den genetiska skillnaden mellan killar och tjejer, hur könskromosomerna ser ut. Jag vet att en människa brukar ha 46 kromosomer, ägg och spermier har bara 23. Och jag vet varför det bara är hälften så många i dem. Jag vet skillnaden mellan reduktionsdelning och vanlig celldelning Jag vet vad dominanta och vikande anlag är. Jag kan rita ett korsningsschema för hur egenskaper ärvs. Jag vet vilka två uppgifter DNA-molekylen har. Jag vet att mina protein i kroppen byggs upp av 20 olika aminosyror. Jag kan förklara hur en cell tillverkar nya proteiner, t ex insulin. Jag har koll på 50 % av orden på sidan 6 Jag har koll på 90 % av orden på sidan 6 Jag kan ge exempel på vad genteknik är. Jag kan söka information från flera källor om genteknik. Jag kan vara källkritisk med dem. Jag kan skilja på fakta och värderingar om genteknik. Jag kan föra diskussionen framåt och vidga den och resonera i flera steg. 20

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Arv och utveckling Arvet

Arv och utveckling Arvet ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, 2017. Klass 9A Undervisningsform och prov Under veckan skall vi jobba med genetik. Eleverna är forskare som söker svar på ett antal undersökningsfrågor, som finns i

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Mitos - vanlig celldelning

Mitos - vanlig celldelning Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6 I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för min bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Alla ska göra uppgifterna (1),(2) och (A). I uppgift (1) och (A) är uppgiften indelad

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

LPP Energi och elektricitet År 7

LPP Energi och elektricitet År 7 LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning 18 Arvet och DNA Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna 366 367 i grundboken och sidan 195 i lightboken kan användas för att skapa spännande diskussioner om hur arvet fungerar. Vad har

Läs mer

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen.

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Baskurs Det handlar om gener Läs mer Hur det bildas kopior

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10 Arbetsområde genetik Vi kommer att arbeta med genetik under de kommande veckorna, jag kommer ha en del genomgångar och ni kommer att få göra laborationer. Området avtestas genom att ni svarar på skriftliga

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN genetik Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare. arvsmassa Arvsmassan är detsamma som DNA, dvs.

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll Kursen NAK1a2 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 2015-12-26 C Kursens syfte och centrala innehåll Skolverket (2015) beskriver ämnets syfte att ge eleverna möjlighet att utvecklas i följande sex punkter (fetstil

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer