Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN"

Transkript

1 Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN genetik Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare. arvsmassa Arvsmassan är detsamma som DNA, dvs. det genetiska materialet. Även det genetiska material som finns mellan generna, överskotts - DNA eller skräp - DNA ingår. DNA DNA är jättemolekyler som innehåller hela vår arvsmassa. DNA har formen av en dubbelsträngad spiral. kvävebas I DNA finns fyra olika kvävebaser: A (adenin), C (cytosin), G (guanin) och T (tymin), som kan liknas vid bokstäver som bildar det genetiska alfabetet. baspar Ett baspar består av två genetiska bokstäver som sitter ihop i DNA-molekylen. A med T, och C med G. Arvsmassan i varje mänsklig cellkärna består av cirka tre miljarder sådana baspar. Eftersom basparen kommer i olika ordning längs DNA-molekylen är variationsmöjligheterna enorma. gen En gen är ett bestämt avsnitt av DNA som innehåller information om hur cellen ska bilda ett visst protein. Vissa gener är korta och består bara av några hundra baspar, andra är långa och kan innehålla hundratusentals baspar. Vi människor har cirka olika gener. protein Varje gen kan ge upphov till ett eller flera proteiner. Proteiner bygger upp din kropp. I varje cell finns cirka en miljard proteiner, och det finns tiotusentals olika sorters proteiner i din kropp. överskotts-dna Överskotts-DNA eller skräp-dna är de delar av arvsmassan som inte är gener och alltså inte ger upphov till några proteiner. Men på senare år har forskarna upptäckt att skräp-dna ändå kan vara viktigt och bland annat påverka aktiviteten hos de gener som bildar proteiner. ribosom Ribosomerna är cellernas proteinfabriker. Här kopplas aminosyror ihop så att olika proteiner bildas. triplett En triplett är tre genetiska bokstäver i följd i en genkopia. Varje triplett kodar för en bestämd aminosyra. I ribosomerna kopplas dessa tripletter och aminosyror ihop i olika ordning och bildar på så sätt olika proteiner. genreglering Genreglering innebär bland annat att gener slås av och på vid olika tidpunkter. Det är grunden till att inte alla celler i kroppen blir likadana utan kan specialisera sig, trots att alla celler innehåller samma arvsmassa och alltså samma gener. I celler som exempelvis ska bli nervceller aktiveras vissa gener medan andra stängs av, och i muskelceller slås andra gener på och av. 1. Våra geners två huvuduppgifter är dels att vara recept för bildningen av proteiner, dels att lagra och föra den genetiska informationen vidare. När en kroppscell delar sig får de båda nya cellerna exakt samma arvsmassa som ursprungscellen, och när en spermie befruktar en äggcell förs generna vidare till nästa generation. 2. DNA är livets språk eftersom det är generna som i hög grad avgör vem du är och vem du blir till exempel utseende, egenskaper och risken att drabbas av vissa sjukdomar. DNA-molekylens kvävebaser A, C, G och T är de bokstäver som bildar det genetiska alfabetet, livets språk. 3. Bokstäverna i DNA är sammankopplade i baspar; A alltid med T, och C med G. De totalt cirka tre miljarder basparen kommer i olika ordning längs DNA-molekylen, vilket ger enorma variationsmöjligheter. 4. En gen består av ett bestämt avsnitt av DNA som innehåller information om hur ett visst protein ska bildas. En del gener är korta (bara några hundra baspar) medan andra är långa (upp till hundratusentals baspar). 5. Vi människor har ungefär olika gener. 6. Likheterna mellan vår arvsmassa och andra djurs är mycket stor. Mest lik är vår arvsmassa schimpansens, vars DNA-sekvens till 98,5 procent överensstämmer med vår. Om man jämför med andra

2 apor är likheten drygt 95 procent, och med husmusen cirka 85 procent. Schimpansen har liksom vi cirka gener, medan exempelvis husmusen har något fler, ungefär Överskotts-DNA eller skräp-dna är de delar av arvsmassan som inte är gener och som alltså inte ger upphov till några proteiner. Men på senare år har forskarna upptäckt att detta skräp-dna ändå kan vara viktigt och bland annat kan påverka aktiviteten hos de gener som bildar proteiner. Forskarna tror också att överskotts- DNA genom evolutionen har spelat en viktig roll för att skapa nya varianter av gener. Det kan likt legobitar tas loss, flyttas och bilda nya gener, vilket ökar artens möjligheter att utvecklas. Vi människor och andra däggdjur har en stor andel överskotts-dna, vilket tyder på att det har varit viktigt när mer och mer avancerade arter utvecklades. 8. När ett protein ska bildas görs först en kopia av den gen som är recept för just det proteinet. Genkopian transporteras ut ur cellkärnan till cellens proteinfabriker, ribosomerna. Där används den som mall för att koppla ihop olika aminosyror till ett protein. Tre bokstäver i följd, en triplett, motsvarar en bestämd aminosyra. Det är alltså bokstävernas ordning i genkopian som avgör vilka aminosyror som kopplas ihop och därmed vilka proteiner som ska bildas. 9. Eftersom så gott som alla celler i kroppen har exakt samma arvsmassa och samma gener kan det tyckas märkligt att alla celler inte blir likadana. Men det beror på att cellerna i embryot efter ett visst antal celldelningar börjar specialiseras och utvecklas till olika typer av celler, som nervceller, muskelceller och fettceller. Det sker genom så kallad genreglering, som bland annat innebär att gener slås av och på vid olika tidpunkter i olika typer av celler. I exempelvis celler som ska bli nervceller aktiveras vissa gener medan andra stängs av, och i muskelceller slås andra gener på och av. Denna genreglering är inte bara viktig när cellerna specialiseras utan pågår under hela livet. I samma typ av celler kan olika gener vara aktiva eller vilande vid olika tidpunkter. Under puberteten aktiveras exempelvis gener som ökar bildningen av könshormoner, och när man solar slås gener på som ökar hudcellernas produktion av det pigment som skyddar mot solljus och som gör att man blir brun. Testa dig avsnitt 10.2 FÖRKLARA BEGREPPEN kromosom Kromosomerna består av långa, tätt hoplindade DNA-molekyler. I dina celler har du 46 kromosomer, 23 från din mamma och 23 från din pappa. kromosompar De 46 kromosomerna bildar 23 kromosompar. Det 23:e kromosomparet är könskromosomerna. vanlig celldelning Vanlig celldelning är när en kroppscell delar sig och bildar två nya celler. Då kopierar kromosomerna sig själva så att arvsmassan fördubblas och de båda nya cellerna får exakt samma arvsmassa som ursprungscellen, 46 kromosomer (23 kromosompar) var. reduktionsdelning Reduktionsdelning är det som händer när könsceller (spermier och äggceller) bildas. De celler som könscellerna bildas ifrån har från början 46 kromosomer, men under reduktionsdelningen halveras antalet så att könscellerna får 23 kromosomer. dominant gen Gener förekommer parvis, en från mamman och en från pappan. En dominant gen i ett genpar gör att en viss egenskap alltid slår igenom. vikande gen Vikande gener gör att en egenskap slår igenom bara om båda generna i ett genpar är vikande. En vikande gen är alltså underordnad en dominant gen. korsningsschema Korsningsscheman används för att visa hur egenskaper som beror på ett enda genpar kan ärvas, beroende på vilken kombination av dominanta och vikande gener som man har ärvt av sina föräldrar. 1. Våra kroppsceller har 46 kromosomer, dvs. 23 kromosompar. 2. Vanlig celldelning innebär att en kroppscell delar sig och bildar två nya celler. När en cell ska dela sig kopierar kromosomerna sig själva så att arvsmassan fördubblas. Vid celldelningen hamnar hälften av kromosomerna i den ena och hälften i den andra cellen. På så sätt får de båda nya cellerna exakt samma arvsmassa som ursprungscellen, 46 kromosomer (23 kromosompar) var.

3 3. Våra könsceller har 23 kromosomer. De finns i enkel uppsättning, könscellerna har alltså inga kromosompar. 4. Det viktigaste som händer under reduktionsdelningen, när könscellerna bildas, är att arvsmassan halveras så att spermierna och äggcellerna bara får 23 kromosomer. Det sker för att att de vid befruktningen ska slås samman så att den cell som ger upphov till den nya individen ska få 46 kromosomer, hälften från mamman och pappan. Vid reduktionsdelningen blandas också arvsmassan så att varje könscell får en unik kombination av gener. Det är förklaringen till att syskon inte blir identiskt lika, trots att de alla har fått hälften av sina gener från mamman och hälften från pappan. 5. Det är könskromosomerna som avgör om den befruktade äggcellen ska utvecklas till en flicka eller en pojke. Om en spermie med en X-kromosom befruktar äggcellen blir könskromosomerna XX (en flicka), och om en spermie med en Y-kromosom befruktar äggcellen blir det XY (en pojke). 6. Om två ägg lossnar samtidigt från kvinnans äggstockar och befruktas av var sin spermie kan det bli tvåäggstvillingar. De utvecklas alltså från två olika befruktade äggceller, och tvåäggstvillingar är därför inte genetiskt mer lika varandra än två syskon. Enäggstvillingar bildas däremot genom att en befruktad äggcell av en slump delas upp i två halvor som båda utvecklas till ett färdigt foster. Därför har enäggstvillingar identiska arvsanlag och är vid födseln lika som bär, och de har alltid samma kön. 7. En gen i ett genpar kan antingen vara dominant eller vikande. Om en av generna är dominant slår alltid den egenskapen igenom. För att en vikande gen ska slå igenom krävs däremot att båda generna i genparet är vikande. Dominanta gener är alltså starkare och mer bestämmande än vikande gener. 8. Alla människor på jorden är ganska nära släkt med varandra. En mycket liten del av våra gener svarar för de yttre skillnader som kan ses hos olika folkgrupper, som exempelvis hudfärg. Den genetiska variationen mellan olika befolkningsgrupper är så liten att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i olika raser. Det finns inte heller någon vetenskaplig grund för att påstå att någon folkgrupp skulle vara överlägsen eller underlägsen andra när det till exempel gäller intelligens eller andra egenskaper. 9. För en människa som lever i en viss miljö kan det vara en fördel att ha en speciell gen, men för en annan person i en annan miljö kan samma gen vara en nackdel. I vissa fall kan det till och med vara en fördel att ha anlag för en viss sjukdom eftersom det kan skydda mot andra sjukdomar. Ett exempel är anlaget för sickelcellanemi, en ärftlig blodbristsjukdom som förekommer kring Medelhavet och i Afrika. De som bär det anlaget har ett bättre skydd än andra mot den allvarliga sjukdomen malaria. Ett annat exempel gäller gener som styr bildningen av hudpigment och därmed vår hudfärg, som har anpassats efter den miljö vi lever i. Människor som har ljus hud, anpassad till ett solfattigt klimat, och som flyttar till varma länder drabbas oftare av hudcancer än den inhemska befolkningen, vars mörkare hud har ett bättre skydd mot den starka solen. På motsvarande sätt kan människor som flyttar från varma länder till ett solfattigt klimat lättare drabbas av D-vitaminbrist eftersom deras hud då inte kan producera tillräckliga mängder D-vitamin. Testa dig avsnitt 10.3 FÖRKLARA BEGREPPEN mutation Mutationer är förändringar i arvsmassan som inte kan repareras och som blir bestående. dominant sjukdomsanlag Ett dominant sjukdomsanlag slår alltid igenom och gör att sjukdomen bryter ut. Om en förälder har ett Dominant sjukdomsanlag och den andra föräldern friska vikande anlag är risken för barnet att få sjukdomen 50 procent (se korsningsschema överst sid 411). vikande sjukdomsanlag För att vikande sjukdomsanlag ska orsaka en sjukdom krävs att båda generna i genparet är förändrade. Om både mamman och pappan bär på samma vikande sjukdomsanlag är risken för deras barn att få sjukdomen 25 procent (se korsningsschema nederst på sid 411). könsbundet arv Med könsbundet arv menas framför allt sjukdomar som orsakas av vikande sjukdomsanlag som sitter på X-kromosomen. De drabbar nästan enbart pojkar eftersom de bara har en X-kromosom och därför bara enkel uppsättning av genen. Flickor kan vara anlagsbärare men blir som regel inte sjuka eftersom de har en reservgen i sin andra X-kromosom.

4 hybrid-dna-teknik Hybrid-DNA-teknik är en viktig genteknisk metod, med vars hjälp forskarna bland annat kan överföra gener mellan olika organismer. genterapi Genterapi innebär att man försöker ersätta en skadad gen genom att överföra en motsvarande frisk gen till den sjuka. 1. Spontana mutationer är bestående förändringar av arvsmassan som inträffar av en slump, ungefär vid var tionde celldelning. Sådana mutationer är en viktig drivkraft för evolutionen. 2. Exempel på yttre faktorer som kan orsaka mutationer är tobaksrök, solljus och radioaktiv strålning. Många giftiga kemiska ämnen kan också orsaka mutationer. 3. Blödarsjuka, som nästan bara drabbar pojkar, är exempel på en sjukdom som ärvs könsbundet. Även färgblindhet ärvs könsbundet. 4. Downs syndrom, som innebär att det har bildats en extra kopia av kromosom 21, är ett exempel på en kromosomförändring som leder till olika funktionsnedsättningar. 5. Bakterier, jästsvampar, bananflugor, rundmaskar och möss är exempel på några modellorganismer som är viktiga för den genetiska forskningen. 6. Ökad kunskap om våra gener kan på flera sätt bidra till att förbättra behandlingen av olika sjukdomar. När man exakt vet vad generna normalt gör, och vad som händer när de har drabbats av mutationer och inte fungerar normalt, blir det mycket lättare att utveckla riktade, specifika behandlingar mot olika sjukdomar. Man kan till exempel med läkemedel blockera bildningen av vissa skadliga proteiner som bidrar till att en cancersjukdom utvecklas. I vissa fall kan det också bli möjligt med genterapi, då man ersätter en skadad gen genom att överföra en motsvarande frisk gen till den sjuke. 7. Det finns många skäl till att det skulle vara oklokt att försöka klona människor. Förutom att de flesta människor är eniga om att det är oetiskt och att det dessutom är olagligt i Sverige och många andra länder, finns det många tekniska svårigheter med kloning. När man till exempel klonade fåret Dolly krävdes hundratals försök innan det föddes ett friskt får. Om det skulle göras försök med att klona människor skulle det sannolikt leda till stort lidande, bland annat svåra missbildningar. Testa dig avsnitt 10.4 FÖRKLARA BEGREPPEN avel Medvetet styrd parning av husdjur för att få fram nya egenskaper hos avkomman. förädling Medvetet styrd korsning av jordbruksväxter för att få fram nya egenskaper hos avkomman. jäsning Kontrollerad nedbrytning av organiskt material med hjälp av jästsvampar. ensilage Hö som behandlats med en kontrollerad jäsning för att få bättre hållbarhet. bioteknik Teknik som tar vara på de tjänster olika organismer kan utföra, till exempel jäsning av alkohol eller slambildning i reningsverk. genteknik Teknik som bygger på aktiva förändringar av organismernas genuppsättning. GMO Förkortning för genetiskt modifierad organism. 1. Genom systematisk avel och växtförädling har man utvecklat sådana egenskaper som gör djuren och växterna nyttigare för människan, till exempel kor som ger mer mjölk, och sädesslag som ger mer spannmål. 2. Jordbruk bygger på att stora mängder mat skördas vid ett tillfälle. Den behöver sedan kunna förvaras under resten av året. Syrning och jäsning är, tillsammans med torkning och rökning, urgamla metoder för att bevara maten i ätbart skick under lång tid. 3. Hö som omvandlas till ensilage håller längre och blir lättare för djuren att äta. Bonden behöver dessutom inte ta in allt hö i ladan, utan kan hämta hem ensilaget från åkern allt eftersom.

5 4. Bakterier i ett reningsverk växer till genom att fånga upp de näringsämnen som finns i avloppsvattnet, främst fosfor. Sedan bildas ett slam som kan tas bort ur vattnet. När vattnet från reningsverket släpps ut i naturen orsakar det ingen övergödning. 5. Gentekniken gör det möjligt att klippa in gener som ger särskilda egenskaper direkt i den nya organismens arvsmassa. Det kan ske mellan olika arter och även mellan människor och djur. Traditionell bioteknik utvecklar nya egenskaper hos organismer genom avel och växtförädling. Den är alltså begränsad till organismer som går att korsa. 6. Om en genmodifierad organism ges en egenskap som gör den extremt konkurrenskraftig kan den slå ut många av sina konkurrenter och därmed förändra ekosystemets hela sammansättning och näringsväv. Samma sak kan även ske när en art planteras in från exempelvis en annan världsdel. Testa dig avsnitt 10.5 FÖRKLARA BEGREPPEN antifrysgen En gen som gör att organismen bättre klarar sig i låga temperaturer. trofinivå Varje länk i en näringskedja. skräddarsydda grödor Grödor som med hjälp av genteknik anpassats för att exempelvis kunna motstå det växtgift som dödar alla dess konkurrenter. varierad odlingsföljd När man odlar olika grödor olika år på samma mark, enligt ett bestämt schema. En grundregel inom ekologisk odling för att vårda jordarna och förhindra smitt- och ogrässpridning i grödorna. 1. Man kan klippa in en gen från fiskar som lever i mycket kalla vatten och som gör att vissa funktioner i cellerna fungerar även vid temperaturer nära noll grader. 2. Eftersom laxen då sjunker i näringskedjan med en trofinivå skulle den bli mycket mer resurseffektiv. Jämför med resonemangen om vegetarisk respektive animalisk kost. 3. Med nya gener skulle exempelvis sockerrör kunna producera mer socker som sedan kan bli till etanolbränsle. Bakterier skulle kunna tillverka råvaror till bland annat nya plaster. 4. Om de modifierade organismerna kan korsa sig med vilda släktingar finns det risk att deras nya egenskaper sprids på ett oönskat sätt, exempelvis så att åkerogräs blir motståndskraftiga mot bekämpningsmedel. Om genmodifierade djur med särskilt starka egenskaper sprids i omgivningen kan det finnas en risk för att de kan ta över och dominera ekosystemen på ett oönskat sätt. 5. De nya generna i genmodifierade livsmedel är knappast ett problem i sig. Däremot går åsikterna isär när det gäller de förändringar de åstadkommer. Förespråkare betonar livsmedlens säkerhet och pekar på omfattande tester. Kritiker pekar på märkliga fall av allergier med mera, som man menar kommer sig av genmodifieringen. 6. Ofta har leverantören tagit patent på såväl det modifierade utsädet som på de gifter som de anpassats till. Då måste odlaren ständigt köpa samma utsäde och samma gifter av en och samma leverantör. På så sätt finns det risk för att odlare kan bli mer beroende av sina leverantörer om de väljer utsäde till skräddarsydda grödor. Testa dig avsnitt 10.5 FÖRKLARA BEGREPPEN gyllene ris En rissort som modifierats så att den också framställer A-vitamin. Det gör riset gult eller gyllene till färgen. försiktighetsprincipen En regel inom miljörätten som säger att redan en välgrundad misstanke om risk för skador ska vara skäl nog för att undvika en viss produkt eller process..

6 1. USA, Argentina och Brasilien har stora arealer med genmodifierade grödor. Detsamma gäller länder som Indien och Sydafrika. 2. Genmodifierade grödor är ovanligare inom EU därför att EU-länderna hittills gjort mer försiktiga riskbedömningar än i övriga världen. 3. En fosforsnål gris skulle kunna ha fördelar jämfört med en vanlig gris därför att den skulle behöva mindre mängder fosfor, som är en ändlig resurs, i fodret. Den skulle även avge mindre mängder fosfor i spillningen, vilket skulle kunna minska problem med exempelvis övergödning. 4. Risken finns att nya och nyttiga grödor inte hjälper mot svälten i världen därför att svält i regel handlar om brist på pengar att köpa mat för, inte brist på mat. Eftersom genmodifiering är dyrt är det osäkert om dess fördelar kommer de fattigaste till godo. 5. Det finns regler om säkerhetsavstånd mellan genmodifierade odlingar och traditionella för att minska risken för oönskade korsningar som kan göra att de modifierade egenskaperna sprider sig till växter som inte bör ha dem. 6. Det är viktigt att vi noga bedömer både genteknikens möjligheter och risker, och att vi funderar på vilken nytta vi kan ha av dess möjligheter. Om nyttan är stor kanske det kan motivera vissa risker, men om nyttan är liten är det kanske bättre att avstå. På ungefär samma sätt har man diskuterat nytta och risk med olika kemikalier, vilket lett till att några kemikalier förbjudits eller bara får användas mycket begränsat, medan andra kemikalier kommit till mycket stor nytta.

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, 2017. Klass 9A Undervisningsform och prov Under veckan skall vi jobba med genetik. Eleverna är forskare som söker svar på ett antal undersökningsfrågor, som finns i

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Mitos - vanlig celldelning

Mitos - vanlig celldelning Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning 18 Arvet och DNA Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna 366 367 i grundboken och sidan 195 i lightboken kan användas för att skapa spännande diskussioner om hur arvet fungerar. Vad har

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6 I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för min bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Alla ska göra uppgifterna (1),(2) och (A). I uppgift (1) och (A) är uppgiften indelad

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen.

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Baskurs Det handlar om gener Läs mer Hur det bildas kopior

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. Hur sitter DNA ihop? DNA består två kedjor som sitter ihop genom att baserna: adenin, tymin, cytosin, och guanin binder till varandra. mar 10 10:42 1 Vad betyder celldifferentiering?

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka

Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka 1 Någon som läser hela Nk1b som behöver sitt betyg till 1/12 pga vidare studier redan

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

CRISPR - revolutionerande genteknik. Magnus Lundgren Uppsala Universitet

CRISPR - revolutionerande genteknik. Magnus Lundgren Uppsala Universitet CRISPR - revolutionerande genteknik Magnus Lundgren Uppsala Universitet magnus.lundgren@icm.uu.se Magnus Lundgren Född 1975 i Malmö Uppväxt i Malmö, Ockelbo, Gävle Bor med sambo & barn i Uppsala Studerat

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20 Genvägar arv mar 11 10:20 1 Hur kommer det sig att elefantungar liknar elefanter och ringblommor liknar ringblommor? Kromosomerna innehåller arvsanlagen som också kallas gener. Varje genfinns i två exemplar.

Läs mer

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10 Arbetsområde genetik Vi kommer att arbeta med genetik under de kommande veckorna, jag kommer ha en del genomgångar och ni kommer att få göra laborationer. Området avtestas genom att ni svarar på skriftliga

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

GYMNASIEELEVERS KUNSKAPER OM GENER

GYMNASIEELEVERS KUNSKAPER OM GENER GYMNASIEELEVERS KUNSKAPER OM GENER Förändras kunskaperna efter gymnasiets första biologikurs? ANNA KJELLMAN Akademien för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete i lärarutbildningen Biologi

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige Marie Nyman Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Inom EU finns en gemensam lagstiftning som reglerar användningen av genetiskt modifierade

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 De öppnade en värld av möjligheter Årets Nobelpristagare har visat att livets väg inte behöver vara enkelriktad. De har upptäckt att kroppens vuxna celler kan

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Liten genterapiskola. Stamceller

Liten genterapiskola. Stamceller Nedan kommer lite utdrag ur boken Genteknik, kloning och stamceller som är skriven av Henrik Brändén och utgiven av Vetenskapsrådet. Hela boken finns att läsa på nätet på www.genteknik.nu Syftet med boken

Läs mer

Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling

Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling Här har jag skrivit lite kortfattade svar för att du ska kunna se om du är rätt ute eller inte. Jag råder dej till att kanske svara grundligare

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik?

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Catharina Lavebratt Centrum för Molekylär Medicin Karolinska Institutet Yvonne Forsell Modell Miljö Stress

Läs mer

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA.

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA. Alltdu vill veta om ENETIK Varför liknar den ena valpen sin mamma, den andra sin pappa och den tredje förfaller vara en sort för sig själv? Det handlar till stor del om genetik, läran om ärftlighet. Hur

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner

Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner Som vi vet styrs de egenskaper vi får, av vilka egenskaper våra förfäder hade. Vi har sett tabellen (Punettdiagram) med kaninerna. Nu ska vi använda våra

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Pär Leijonhufvud NkB/Nk1b (19 mars 2012) 1. Kromosomrubbningar och utvecklingsfel (a) Många olika typer av fel, i grunden två orsaker i. Kromosomrubbningar ii. Fel

Läs mer

Klinisk genetik en introduktion

Klinisk genetik en introduktion Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Smer kommenterar. Tekniken CRISPR/Cas9 och möjligheten att redigera det mänskliga genomet. Inledning

Smer kommenterar. Tekniken CRISPR/Cas9 och möjligheten att redigera det mänskliga genomet. Inledning Smer kommenterar I denna dokumentserie sammanfattar och kommenterar Smer nationella och internationella rapporter i aktuella medicinsk-etiska frågor. De etiska analyser och eventuella ställningstaganden

Läs mer

Färgämne kan göra tomaten nyttigare

Färgämne kan göra tomaten nyttigare genteknik Färgämne kan göra tomaten nyttigare AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2009. En ny typ av genförändrade tomater innehåller extra mycket antocyaniner, ämnen som ger färg åt bland annat rosor, röda höstlöv

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.

Läs mer

Vad kan man vänta av korsningsavel?

Vad kan man vänta av korsningsavel? Vad kan man vänta av korsningsavel? Inom hundaveln diskuteras allt oftare korsning som en väg ur de problem som en för långt gående inavel skapat i många hundstammar. Men det är inte så enkelt att man

Läs mer

Fågel, fisk eller mitt emellan

Fågel, fisk eller mitt emellan Fågel, fisk eller mitt emellan Om nya tekniker inom växtförädlingen och hur de passar eller inte passar in i vår nuvarande gentekniklagstiftning. Marie Nyman 2013-04-25 Lagstiftning Inom EU finns en gemensam

Läs mer