Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1"

Transkript

1 Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala genen (även kallat homozygot normal). Men detta resultat utesluter inte möjligheten att en hund kan ha, eller vara bärare av, en annan polyneuropatimutation (inklusive LPN2) som detta test inte kan upptäcka. Bärare/I riskzonen (D/N): En hund som är bärare (carrier) har en kopia av den normala formen och en kopia av den muterade formen av LPN1-genen (även kallat normal heterozygot). Att ha en kopia av den muterade formen av LPN1-genen utesluter inte möjligheten att en hund kan ha en annan polyneuropati orsakad av en mutation som inte kan upptäckas av detta test (inklusive LPN2). En hund som är bärare av LPN1 kommer i genomsnitt överföra den muterade LPN1-genen till hälften av sina avkommor. Angripen (D/D): En angripen hund har två kopior av den muterade LPN1-genen (även kallat angripen homozygot). Angripna hundar utvecklar vanligtvis neurologisk sjukdom vid eller innan 3 års ålder (i genomsnitt vid 1.5 års ålder), och de kliniska symptomen är ofta allvarliga och kräver ofta kirurgisk åtgärd på grund av laryngeal förlamning (förlamning av struphuvudet). Angripna hundar kommer överföra en kopia av denna mutation till samtliga av deras avkommor. Ytterligare information Vi testar för en specifik DNA-segmentsdeletion i en specifik gen; därför kan detta kallas för ett genmutationstest. Denna situation skiljer sig från andra typer av genetiska tester som endast beskriver identifieringen av en DNA-markör som kan ligga väldigt långt ifrån den verkliga sjukdomsgenen, och därmed inte förutsäga lika mycket som man hade önskat. LPN1 mutationen ärvs troligtvis på ett autosomalt recessivt vis. Denna mutation förklarar ~21 % av alla fall av Leonbergerpolyneuropatier som bekräftats genom muskel- och nervbiopsier. Bokstaven D indikerar den muterade (LPN1) formen av genen och N indikerar den normala formen av genen. En hunds specifika kombination av D och N-former av genen är dess. Genotypen hos en normal hund betecknas av N/N och är fri från mutation. N/N hundar har inte LPN1. Däremot kan vissa hundar med en N/N utveckla neuropatier med liknande kliniska och histopatologiska symptom på grund av LPN2 eller andra mutationer som ej identifierats ännu. Samtliga hundar med D/D en som identifierats till dags dato har LPN1 och har utvecklat kliniska symptom av den neurologiska sjukdomen, vid 3 års ålder eller tidigare. Hundar med D/N en ses för närvarande som bärare. Idag har cirka 28 % av hundarna i den population som ingår i vår forskning, och som har en oförklarad polyneuropati, diagnosticerats med D/N en efter en nerv och muskelbiopsi. Detta skiljer sig bara en aning (p=0.02) från frekvensen av D/N en som förekommer i 16 % av fallen för kontrollhundarna. Medelåldern som de kliniska symptomen först noterades hos D/N hundar, om de utvecklas alls, var 6 år. På grund av andra orsaker till neuropati hos Leonberger, kan den exakta nedärvningen av LPN1- formen av neuropati ännu inte anges. Även om det är möjligt att LPN1 är dominant nedärvd, en del beroende på sjukdomens karaktär (fler kopior= värre sjukdom), stödjer aktuella data teorin att LPN1 är recessiv, och att enbart D/D hundar har denna form av neuropati medan hundar med D/N och N/N med kliniska symptom har en annan form av neuropati, som LPN2. Oavsett arvsmodell, krävs det att båda föräldrarna är antingen bärare (D/N) eller drabbade (D/D), för att de ska få en valp med svår, tidigt utvecklad LPN orsakad av den muterade LPN1-genen.

2 Nedan beskrivs sannolikheten för att en valp i en kull från angivna parning kommer att ha en fri, bärare eller angripen. Parningar som ger, eller är efter drabbade hundar rekommenderas inte. * Fri (N/N) x Fri (N/N) = 100 % Fri (N/N) * Fri (N/N) x Bärare(D/N) = 50 % Fri (N/N), 50 % Bärare (D/N) (Detta är ett medeltal, individuella kullar kan få allt mellan 100 % fria till 100 % bärare) * Fri (N/N) x Angripen (D/D) = 100 % Bärare (D/N) * Bärare (D/N) x Bärare (D/N) = 25 % Fri (N/N), 50 % Bärare (D/N), 25 % Angripen (D/D) (Detta är ett medeltal, individuella kullar kan få mer eller mindre av vilket som helst av resultaten) * Bärare (D/N) x Angripen (D/D) = 50 % Bärare (D/N), 50 % Angripen (D/D) (Detta är ett medeltal, individuella kullar kan få allt mellan 100 % bärare till 100 % angripna) * Angripen (D/D) x Angripen (D/D) = 100 % Angripen (D/D) Avelsrekommendationer Tills dess att andra potentiella sjukdoms-orsakande mutationer upptäcks är det omöjligt för oss att med säkerhet avgöra varför vissa hundar med D/N (bärare) utvecklar sjukdomen. Det kan vara på grund av den ena kopian av LPN1 deletionen, eller på grund en annan typ av sjukdomen (som fortfarande måste utforskas), eller till och med en kombination av dessa båda orsaker. Så länge som det inte är självklart att alla hundar med D/N (bärare) kommer att utveckla den neurologiska sjukdomen kan vi inte rekommendera att dessa hundar utesluts ur avelspoolen, åtminstone för en generation. Kullar efter D/N x N/N parningar bör testas och N/N valparna (50 %) bör prioriteras för framtida avel. Att omedelbart utesluta alla D/N hundar ur aveln kan ha negativa konsekvenser för den genetiska variationen i rasen. Viktiga linjer inom rasen bör bevaras; till exempel, om en viktig linje håller på att försvinna kan begränsad användning av D/N djur användas för att bevara linjen. I andra fall kan det vara lämpligt att inte använda D/N hundar i avel, om du bara förlorar 15 % av din population. Detta är inte en alltför dramatisk förlust av genetisk diversitet. Våra rekommendationer var till en början mer försiktiga eftersom vi inte visste den exakta frekvensen av bärare. Men eftersom den förväntade frekvensen av bärare har minskat från 25 % till 15 % så ger detta ett gott scenario för att utrota LPN1 på ett hållbart sätt. Vi föreslår att man sätter upp en minskning av LPN1 allelen från avelspopulationen som ett delmål. Om utraderingen av LPN1 är önskvärt hos en rasklubb, skulle ett totalförbud mot användning av D/N (bärare) individer över flera år vara en förnuftig åtgärd som vi ser det. Ett sista varningens ord: Det är viktigt att komma ihåg att det här LPN1-testet endast är diagnostiskt för en av eventuellt flera genetiska riskfaktorer för polyneuropati. Således är det fortfarande möjligt att det kan uppkomma en drabbad avkomma med en annan genetisk form av polyneuropati, även efter en parning mellan två hundar som båda har testats N/N för LPN1-mutationen. Därför rekommenderar vi att båda hundarna i ett avelspar ska vara LPN2 fria och även fria från tecken på neurologisk sjukdom, oavsett, eftersom detta test bara kan upptäcka en form av polyneuropatimutation.

3 För ytterligare information hänvisas till följande webbplats: Nedärvning av LPN1 mutationen (Dessa nedärvnings-scheman är framtagna av Avelsrådet) N=Normal kopia av LPN1 genen D=Muterad kopia av LPN1 genen Genotyp resultat: NN=fri DN=bärare av en muterad gen DD=affekterad Två fria avelsdjur: Ett fritt avelsdjur och en bärare: Två bärare: N D /N D/N

4 En fri och en affekterad: En bärare och en affekterad: N D Två affekterade avelsdjur: D D D D/D D/D D D/D D/D Tillgänglig data, underbygger att LPN1 nedärvs recessivt. Ett recessivt nedärvningsmönster, ett sätt att visa sannolikheten för att valpar med svår LPN1 som bryter ut i tidig ålder produceras ur tre kombinationer av er, visas ovan. Båda föräldrarna, beroende på dess, bidrar antingen med den D (muterad) eller N (normal) formen av LPN1 genen till en valp. Det leder till att den individuella valpens egen kommer att bli N/N, D/N eller D/D. Alla fyra resultatrutor för alla av de sex möjliga kombinationerna i figurerna ovan representerar 25 % risk att producera en valp med den specifika en. Det betyder att exempelvis i en kull med 8 valpar hamnar två valpar i varje ruta med specifik, medan i en kull med 12 valpar hamnar 3 valpar i varje ruta med specifik osv. Parningskombinationerna med en, två eller fyra röda rutor kommer i genomsnitt att producera kullar med 25 %, 50 % och 100 % valpar med svår LPN1 som bryter ut tidigt i livet.

5 Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN2 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala formen av genen (detta kallas även för homozygot normal). Detta resultat utesluter dock inte att en hund kan ha, eller vara en bärare för en annan polyneuropatimutation (inklusive LPN1) som detta test inte kan upptäcka. Amgripen/heterozygot angripen (D/N): En heterozygot angripen hund har ett exemplar av den normala formen av genen, och en kopia av den muterade formen av LPN2 genen. Den genomsnittliga ålder som ägare upptäckte kliniska tecken på PN hos angripna hundar med D/N, om de utvecklades alls, var 6 år. I genomsnitt kommer heterozygota angripna hundar överföra LPN2 mutationen till hälften av sin avkomma. Angripen/ homozygot angripen (D/D): En homozygot angripen hund har två kopior av den muterade formen av LPN2 genen. Hos ett begränsat antal homozygot angripna hundar är den genomsnittliga debutåldern 5 år. Homozygota angripna hundar kommer att överföra en kopia av denna mutation till samtliga av sina avkommor. Ytterligare information Vi testar för en specifik DNA-segmentsdeletion i en specifik gen; därför kan detta kallas för ett genmutationstest. Denna situation skiljer sig från andra typer av genetiska tester som enbart beskriver identifieringen av en DNA-markör som kan ligga väldigt långt ifrån den verkliga sjukdomsgenen, och därmed inte förutsäga lika mycket som man hade önskat. LPN2 mutationen ärvs i en delvis penetrant autosomalt dominant sätt. Denna mutation förklarar ~ 20 % av alla fall av Leonbergerpolyneuropatier som bekräftats genom muskel och nervbiopsi. Bokstaven D indikerar den muterade (LPN2) formen av genen och N indikerar den normala formen av genen. En hunds specifika kombination av N och D former av genen är dess. Genotypen hos en normal hund betecknas av N/N och är fri från mutation. N/N hundar har inte LPN2. Däremot kan vissa hundar utveckla neuropatier med liknande kliniska och histopatologiska tecken på grund av LPN1 eller andra mutationer som ej identifierats ännu. LPN2 D/N och D/D-hundar anses båda vara mottagliga för PN som orsakats av LPN2 mutationen. Åldern för symptom av LPN2 drabbade hundar är ganska varierande, med hundar som börjar visa tecken från 1 års ålder ända upp till 10 års ålder, eller inte alls under sin livstid. I vår forskningspopulation, visade ~ 80 % av de LPN2 angripna hundarna tecken på sjukdom vid 8 års ålder. Därför använder vi begreppet delvis penetrant, eftersom inte alla hundar med D/N (och möjligen D/D) kommer att utveckla kliniska tecken på LPN2 under sin livstid. Hur allvarlig sjukdomen är hos föräldern behöver inte vara en indikation på hur allvarlig sjukdomen blir hos dess avkomma. Detta är särskilt problematiskt för avelshundar, som kan ha parats många gånger innan uppkomsten av den kliniska sjukdomen.

6 Ålder vid första symptom Tabellen är baserad på 57 hundar med LPN2 D-allelen som man kan se i bildförklaringen. De kan också vara LPN1 NN (40) eller LPN1 DN (17). Nedan beskrivs sannolikheten för att en valp i en kull från angivna parning kommer att ha en fri (N/N) eller angripen (D/N eller D/D). Parningar som ger eller är efter en drabbad hund rekommenderas inte. * Fri (N/N) x Fri (N/N) = 100 % Fri (N/N) * Fri (N/N) x Angripen (D/N) = 50 % Fri (N/N), 50 % Angripen (D/N) (Detta är ett medeltal, individuella kullar kan få allt mellan 100 % fria till 100 % angripna) *Fri (N/N) x Angripen (D/D) = 100 % Angripen (D/N) * Angripen (D/N) x Angripen (D/N) = 25 % Fri (N/N), 50 % Angripen (D/N), 25 % Angripen (D/D) (Detta är ett medeltal, individuella kullar kan få mer eller mindre av vilket som helst av resultaten) * Angripen (D/N) x Angripen (D/D) = 50 % Angripen (D/N), 50% Angripen (D/D) (Detta är ett medeltal, individuella kullar kan få allt mellan 100 % angripna (D/N) till 100 % angripna (D/D)) * Angripen (D/D) x Angripen (D/D) = 100 % Angripen (D/D) Avelsrekommendationer LPN2 är en delvis penetrant dominant nedärvd polyneuropati som endast kräver en enda kopia av mutationen för att sjukdomen ska uppstå. Vi rekommenderar omedelbart borttagande av LPN2 D/N och D/D hundar från avelspoolen för att förebygga uppkomsten av LPN2 drabbad avkomma. Ett sista varningens ord: Det är viktigt att komma ihåg att det här LPN2-testet endast är diagnostiskt för en av eventuellt flera genetiska riskfaktorer för polyneuropati. Således är det fortfarande möjligt att det kan uppkomma en drabbad avkomma med en annan genetisk form av polyneuropati, även efter en parning mellan två hundar som båda har testats N/N (fria) för LPN2-mutationen. Därför rekommenderar vi att minst en

7 hund i ett avelspar är LPN1 fri, och att båda hundarna i ett avelspar är fria från tecken på neurologisk sjukdom, oavsett, eftersom detta test bara kan upptäcka en polyneuropatimutation. För ytterligare information hänvisas till följande webbplats: Detta genetiska test utförs i ett forskningslaboratorium där specifika förfaranden inte krävs för att uppfylla University of Minnesota Veterinary Diagnostic Laboratory myndighetskrav. Dock är testmetoden utförd enligt validerade standardrutiner och uppfyller forskningslaboratoriets kvalitetskontrollstandarder. Vi finns tillgängliga för att svara på eventuella frågor kunder kan ha samband med testproceduren. Nedärvning av LPN2 mutationen (Dessa nedärvnings-scheman är framtagna av Avelsrådet) N=Normal kopia av LPN2 genen D=Muterad kopia av LPN2 genen Genotyp resultat: NN=fri DN=affekterad med en muterad gen DD=affekterad med två muterade gener Två fria avelsdjur: Ett fritt avelsdjur och ett med en muterad gen:

8 Två avelsdjur med varsin muterad gen: N D /N D/N En fri och en affekterad med två muterade gener: Två affekterade, en med en och en med två muterade gener: Två affekterade avelsdjur med två muterade gener: N D D D D D/D D/D D D/D D/D Tillgänglig data, underbygger att LPN2 nedärvs dominant. Ett dominant nedärvningsmönster, ett sätt att visa sannolikheten för att valpar med LPN2 produceras ur tre kombinationer av er, visas ovan. Båda föräldrarna, beroende på dess, bidrar antingen med den D (muterad) eller N (normal) formen av LPN2 genen till en valp. Det leder till att den individuella valpens egen kommer att bli N/N, D/N eller D/D. Alla fyra resultatrutor för alla av de sex möjliga kombinationerna i figurerna ovan representerar 25 % risk att producera en valp med den specifika en. Det betyder att exempelvis i en kull med 8 valpar hamnar två valpar i varje ruta med specifik, medan i en kull med 12 valpar hamnar 3 valpar i varje ruta med specifik osv. Parningskombinationerna med två, tre eller fyra röda rutor kommer i genomsnitt att producera kullar med 50 %, 75 % och 100 % affekterade valpar.

9 Ordlista för begrepp som uppkommer i samband med bland annat ärftlig leonbergerpolyneuropati. Allel = genvariant Dominant anlag= det räcker med att en individ får ett arvsanlag från det ena föräldradjuret för att visa sig. Brukar betecknas med stor bokstav. Genotyp = de genvarianter (alleler) en individ bär på. Heterozygot = gener nedärvs i två kopior, en från varje förälder. En individ som är heterozygot för en gen har två olika varianter av alleler, en från mamman och en från pappan. Hund bärare av enkelt anlag. Histopatologi= läran om sjukliga förändringar i vävnader Homozygot = individer som har två likadana varianter av en allel. Hund som är bärare av dubbla anlag. Kliniska symtom = det en veterinär kan se eller mäta till följd av sjukdom Mutation = en slumpmässig förändring av en gen. Recessivt anlag= det krävs att en individ får ett arvsanlag från båda föräldradjuren för att ett recessivt anlag ska komma till uttryck. Brukar betecknas med liten bokstav. Förklaring av Dominanta eller recessiva (vikande) anlag Hos oss människor förekommer flera olika ögonfärger i många nyanser. Ögonfärgen är beroende av de anlag vi ärvt från våra föräldrar. Våra arvsanlag finns i kromosomerna och i varje kromosompar kommer den ena kromosomen från pappan och den andra från mamman. Båda dessa kromosomer innehåller anlag för ögonfärg, så du får alltså en ögonfärg från din mamma och en från din pappa. Den ögonfärg som därefter syns, alltså din ögonfärg bestäms av vilken kombination av anlag du fått. Om du får anlag för blå ögonfärg från både din mamma och din pappa får du blå ögon. Om du får anlag för brun ögonfärg både från din mamma och din pappa får du bruna ögon. Om du däremot får ett anlag för blå ögonfärg och ett anlag för brun ögonfärg är resultatet inte lika självklart. Trots att båda anlagen finns blir du brunögd. Man säger att anlaget för brun färg är dominant. Vad som dock är viktigt att komma ihåg är att du oavsett att det är brun genvariant som kommer till uttryck, är bärare av anlaget för blå ögonfärg. När man ska beskriva arvsanlag använder man bokstäver. I det här fallet med ögonfärg använder man ex "B" (anlag för brun ögonfärg - dominant - stor bokstav) och b (anlag for blå färg - vikande - liten bokstav). För att beskriva vad som händer med arvsanlagen använder man sig av något som kallas korsningsschema. Barnet får ett anlag från vardera förälder. Detta gör att barnet har två anlag för samma egenskap. Vissa av dessa egenskaper är dominanta och andra är vikande (recessiva).

10

UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013)

UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) Progressiv retinal atrofi, PRA, är en ärftlig ögonsjukdom som finns hos rasen papillon. Sjukdomsgången innebär en gradvis förtvining av retina (näthinnan) som

Läs mer

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Vad är en genetisk släkttavla (pedigree)? ü ü En genetisk släkttavla visar förekomsten av en specifik egenskap eller sjukdom

Läs mer

Mitos - vanlig celldelning

Mitos - vanlig celldelning Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Släkttavlor i genetiken

Släkttavlor i genetiken Släkttavlor i genetiken I den här övningen får du följa hur olika egenskaper och sjukdomar hos människan går i arv från generation till generation. Alla egenskaper och sjukdomar som är med i övningen bestäms

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Genetik - Läran om det biologiska Arvet Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.

Läs mer

Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka Niklas Dahrén Människans kromosomer Antalet kromosomer: Människan har 22 homologa kromosompar och 1 par könskromosomer ( eller

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1 PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1 63 % RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A POÄNGSNITT 24,67 ATT GÖRA ETT BRA

Läs mer

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket

Läs mer

Polyneuropati hos hund

Polyneuropati hos hund Polyneuropati hos hund Av Therese Lindman Hundinstruktör klass 16 Hundsteg, 2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Frågeställning Sida 1 Kapitel 1: Om nervsystemet Sida 2 Kapitel 2: Drabbade

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Mycket information i nyhetsbrevet.

Mycket information i nyhetsbrevet. Mycket information i nyhetsbrevet. Skickades ut med ett nyhetsbrev till alla medlemmar med e-postadress i Medlem Online. Från 170 mottagare inkommer 39 svar. För få svar! Puffade även för det på FB och

Läs mer

BÄRARE: Hunden har genmutationen för PLL i enkel uppsättning, den andra genen är normal (Nm)

BÄRARE: Hunden har genmutationen för PLL i enkel uppsättning, den andra genen är normal (Nm) Primär Lins Luxation(PLL) TESTRESULTAT Ett forskarteam viduniversity of Missouri, College of Veterinary Medicine i USA fann under 2009 genmutationen för PLL och bara en kort tid senare meddelade Animal

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar

Läs mer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer 1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Genetik. Ur kursplanen. Genetik Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens

Läs mer

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz I början av åttiotalet lanserades ett nytt preparat, där det verksamma ämnet kallas för ivermektin. Detta är ett antiparasitärt preparat med mycket brett

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

SPHK rasklubb för Alaskan Malamute

SPHK rasklubb för Alaskan Malamute SPHK rasklubb för Alaskan Malamute Avelsrapport/valpkullsstatistik 2018 Aveln år 2018 Det har under året registrerats 30 kullar och totalt 1 valpar fördelat på 86 tikar och 113 hanar. Rasklubben tillämpar

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör

Läs mer

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning

Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Index för bättre ledhälsa nu för fler raser! I januari 2016 införs index för, och i vissa raser

Läs mer

DNA-tester. Allmän information Centralt registrerade tester Tester utan central registrering Validering av nya tester 2008-01-10

DNA-tester. Allmän information Centralt registrerade tester Tester utan central registrering Validering av nya tester 2008-01-10 DNA-tester Allmän information Centralt registrerade tester Tester utan central registrering Validering av nya tester 2008-01-10 Innehåll Allmän information om DNA-tester 5 DNA 5 Recessiv arvsgång 5 Hereditärt

Läs mer

Nuläget. HJÄRTFEL (Dilaterad Cardiomyopati, DCM)

Nuläget. HJÄRTFEL (Dilaterad Cardiomyopati, DCM) Nuläget Antalet registrerade hundar har de senaste 5 åren sjunkit kraftigt från 373 hundar år 2007 till 175 registrerade hundar år 2011. Minskningen ser ut att fortsätta under 2012. Andelen importer var

Läs mer

För att komma till källan måste man gå mot strömmen

För att komma till källan måste man gå mot strömmen För att komma till källan måste man gå mot strömmen D GENETICA FÄRGER OCH HÅRLAG HOS BELGISK VALLHUND Belgisk vallhund omfattar de fyra raserna malinois, laekenois, tervueren och groenendael. I ursprungslandet

Läs mer

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför

Läs mer

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig

Läs mer

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns

Läs mer

SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester

SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester Tillgången till genetiska tester för olika sjukdomsanlag hos hund ökar lavinartat. Att som uppfödare eller hundägare bedöma nyttan med och tillförligheten

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Latinskt namn: Forpus coelestis coelestis Engelskt namn: Lesson s Parrotlet / Pacific Parrotlet / Celestial Parrotlet Färger och mutationer: röna fåglar Naturfärg.

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

SSK s nyhetsbrev för uppfödare av engelsk setter

SSK s nyhetsbrev för uppfödare av engelsk setter SSK s nyhetsbrev för uppfödare av engelsk setter Utgiven av SSK s avelsråd maj 2008 Bakgrund till nyhetsbrevet Som avelsråd vill vi få en bättre kontakt med uppfödarna, och verka för ett ökat utbyte av

Läs mer

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni

Läs mer

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,

Läs mer

Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte framåt och väl avvägda prioriteringar nu)

Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte framåt och väl avvägda prioriteringar nu) Minnesanteckningar fört vid Schnauzer Pinscherklubbens (SSPK) avelskonferens 9 maj 2015 Antal deltagare: 39 anmälda och varav 34 deltagare Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte

Läs mer

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur

Läs mer

Vad kan man vänta av korsningsavel?

Vad kan man vänta av korsningsavel? Vad kan man vänta av korsningsavel? Inom hundaveln diskuteras allt oftare korsning som en väg ur de problem som en för långt gående inavel skapat i många hundstammar. Men det är inte så enkelt att man

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

MERLE. fascinerande, förbryllande och förskräckande

MERLE. fascinerande, förbryllande och förskräckande MERLE fascinerande, förbryllande och förskräckande Det finns en pälsfärg hos hundar som aldrig undgår att väcka uppmärksamhet. Den liknar ingenting annat. Det handlar om det som hos flera vallhundsraser

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa Mall med exempel på olika program Nivåer av hälsoprogram I första hand gäller utvärderingen hälsoprogram på nivå 2 med

Läs mer

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter

Läs mer

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och medlemmar i Svenska Sennenhundklubben

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

SWKs Avelsrapport för år 2008

SWKs Avelsrapport för år 2008 SWKs Avelsrapport för år 28 Registreringar Under året registrerades 517 (367) wachtelhundvalpar. (Inom parentes anges siffrorna för 27.) De senaste 1 årens registreringssiffror visas i figur 1. Valparna

Läs mer

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad GENETIK Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad www.lektion.se Vad hände först? Första bilden Första landdjuren Vikingatiden Människan på månen Jorden bildades Första kikaren Dinosaurier Första

Läs mer

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00

Läs mer

Bevarandegenetisk analys för den svenska lantrasen Västgötaspets

Bevarandegenetisk analys för den svenska lantrasen Västgötaspets Bevarandegenetisk analys för den svenska lantrasen Västgötaspets Mija Jansson 2015-01-12 I det vilda är det viktigt att en art har genetisk variation för att den ska kunna anpassa sig till förändringar

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi Isländsk Fårhund Enligt uppdrag Agneta Persson och May Britt Sannerholt SIFK/AR Hans-Åke Sperne SIFK/int. sekr. och exteriördomare Svenska Isländsk Fårhund Klubben Antagen av

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar?

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar? ÖVNINGSUPPGIFTER K 1 1 Rita Din egen släkttavla (pedigree) omfattande mor- och farföräldrar och deras avkomma. Anvisningar rörande hur en pedigree ritas ges i läroboken (sid 57). Kom ihåg att det kan också

Läs mer

RIKSSEMIFINAL 2017 Lagen

RIKSSEMIFINAL 2017 Lagen RIKSSEMIFINAL 2017 Lagen 1. Festlig teknik Tuppkammen Bordsfjädern Rosen En viktig del av teknikarbetet är att kunna använda och tolka ritningar och beskrivningar av olika slag. Till exempel får plåtslagare

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Hälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig

Hälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig Hälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig släktträd ATTR-amyloidos i din släkt Ärftlig ATTR-amyloidos: vikten av att kartlägga din släkts hälsohistorik Det här diagrammet kan hjälpa dig att kartlägga

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern Genetik vid polyneuropatier Christina Jern Information lagras i DNA 2 m DNA i varje cell Bara 3 cm kodar för protein Det humana genomet februari 2001 The International Human Genome Mapping Consortium

Läs mer

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller

Läs mer

Rapport från projektarbete avseende cavalier. Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa

Rapport från projektarbete avseende cavalier. Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa Rapport från projektarbete avseende cavalier Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa Cavaliersällskapet, 18 september 2016 Vad tänker de prata om idag? Projektgruppens arbete -

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 4

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 4 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 4 av Maria Grönkvist Hur fungerar ärftlighetslagarna när det är två genpar med i leken? Slumpens rutmönster utökas då till 16 rutor, dvs det finns 16 olika möjligheter

Läs mer

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering med index Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Index i hundaveln Vad? Varför? Hur? Vad är index? Avel att välja de bästa hundarna till att bli föräldrar fast ännu hellre Att

Läs mer

Månadens naturvetare Mars 2018

Månadens naturvetare Mars 2018 Natur & Kultur presenterar Månadens naturvetare Mars 2018 Leif Andersson Lektionstips Ärftlighet Ärftlighet När vi betraktar oss själva och våra släktingar är det uppenbart att en del drag och egenskaper

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2011.XX.XX

Läs mer

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning 1 RAS Uppföljning 5 2017 Nuläge Registreringar 1991-2012 Trenden mellan 1990 och 2011 har varit ständigt nedåtgående. År 2011 registrerades 30 buhundar, varav 1 var importerade till Sverige, året därpå

Läs mer

Information för patienter och föräldrar

Information för patienter och föräldrar 16 Anlagstestning Alla namn i denna broschyr har ändrats för att skydda intervjuobjektens identiteter. Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef

Läs mer

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01.

AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. AVELSREKOMMENDATIONER SOM GÄLLER FR O M 2005-01-01. CAIRNTERRIERKLUBBENS REKOMMENDATIONER FÖR HUNDAR I AVEL Uppfödaren ska efterfölja SKK:s grundregler för uppfödare. För hanhund gäller: Hanhunden ska

Läs mer

avel för bättre höftleder

avel för bättre höftleder del 3 om höftledsdysplasi text & foto: Åsa Lindholm avel för bättre höftleder I tredje och sista delen i artikelserien om höftledsdysplasi handlar det om HD och avelsarbete. Om förekomsten av HD inom en

Läs mer

Rev E 1(6) briard Sid 1 (6)

Rev E 1(6) briard Sid 1 (6) AfBd:s övergripande mål är enligt stadgarna att väcka intresse för och främja avel av sunda, mentalt och exteriört goda Briarder och bevara och utveckla dess bruksegenskaper. SKK som är huvudman för alla

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA.

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA. Alltdu vill veta om ENETIK Varför liknar den ena valpen sin mamma, den andra sin pappa och den tredje förfaller vara en sort för sig själv? Det handlar till stor del om genetik, läran om ärftlighet. Hur

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern

Läs mer